måndag 9 januari 2023

Socialförsäkringsfusket



Sofie Löwenmark

Välfärden dräneras av bidrag till utlandsboende

Individer och personer som har lämnat Sverige fortsätter att ta emot sådant som bostadsbidrag, barnbidrag och föräldrapenning.

Felaktiga utbetalningar från det svenska välfärdssystemet beräknas uppgå till hisnande 18 miljarder per år. Minst. Missbruket är så omfattande att det hotar systemets legitimitet.

Ett av många slukhål utgörs av individer och familjer som har lämnat Sverige, men som i ond tro fortfarande tar emot bidrag från våra gemensamma resurser.

Endast den som bor i Sverige har rätt till socialförsäkringsförmåner som bostadsbidrag och barnbidrag. Om man flyttar utomlands upphör rätten till exempelvis bostadsbidrag. Det är en självklarhet.

Man är också skyldig att anmäla ändrade förhållanden som påverkar rätten till förmånen. Vårt system bygger på att vi meddelar sånt till berörda myndigheter, som av naturliga skäl alltid är steget efter, informationsmässigt.

Men den som tar del av de mängder av mål om återbetalningskrav som landar hos förvaltningsdomstolarna inser att många som lämnar Sverige avstår ifrån att informera om det. Vissa har lämnat landet helt medan andra kommer hit ibland på besök, men har sin huvudsakliga vistelse i sitt tidigare hemland.

Det finns otaliga exempel på fall där personer försökt, och lyckats, lura till sig betydande belopp under många år.

Efter en anonym anmälan om att en kvinna och hennes familj skulle ha lämnat Sverige sedan flera år, men trots det uppburit barnbidrag och föräldrapenning, startade myndigheterna en utredning om bosättning och granskning av kontotrafik. Under flera år fanns inga boenderelaterade betalningar och på folkbokföringsadressen var 11 andra personer folkbokförda.

I ett annat fall fann myndigheterna ingen bostad utan en industrifastighet och en arbetsplats på familjens uppgivna adress. Kvinnan och barnen hade levt i Syrien under hela tiden som förmånerna betalats ut.

Här finns också föräldrar som bor i Sverige men utan de barn som de är folkbokförda tillsammans med och som av någon anledning i stället skickats för att växa upp i ursprungslandet i Mellanöstern eller Afrika.

En kvinna blev återbetalningsskyldig med över en halv miljon kronor när det framkom att ett av hennes barn hela tiden bott i Irak och hon själv och hennes övriga barn mestadels också hade vistats där under alla år som utbetalningarna pågick.

Det förekommer också fusk kopplat till efterlevandepension. En kvinna ansöker om efterlevnadspension och intygar på heder och samvete att den tidigare maken och pappan till barnen är avliden i utlandet. Som bevis får myndigheten ett dödsfallsintyg. Den efterföljande granskningen visar att mannen i högsta grad var vid liv och att han vid flera tillfällen ansökt om uppehållstillstånd i Sverige efter dödsfallstidpunkten.

Det är naturligtvis viktigt att varje enskilt fall upptäcks så att utbetalningarna kan strypas. Man kan anta att mörkertalet är mycket stort.

Den nya myndigheten för utbetalningskontroll med ett övergripande ansvar för alla myndigheters utbetalningar kommer att behöva kavla upp ärmarna direkt vid sin start i juli nästa år.

Men det räcker inte. Den här typen av bedrägerier visar på behovet av en folkräkning. Så länge inte myndigheterna ens vet hur många och vilka människor som faktiskt bor i Sverige är det närmast utsiktslöst att komma åt fusket.

Det svenska välfärdssystemet bygger på tillit. Men när allt fler missbrukar systemen, och när det trots alla rödlysande varningslampor ändå tillåts fortgå, bryts till sist också tilliten hos den som arbetat och betalat in till systemet.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar