Islam & KD

Hedersvåld, hat mot homosexuella, shariadomstolar och slöjtvång. I ett nytt handlingsprogram mot islamism radar Kristdemokraterna (KD) upp en rad missförhållanden i samhället som partiet kopplar till denna politiska tolkning av islam. Partiet presenterar också åtgärder som det menar ska motverka islamism. Det handlar bland annat om förbud mot böneutrop och mot att barn bär slöja i förskolan och lågstadiet.

Om du vill vara bokstavstrogen muslim är Sverige inte landet du ska bo i.

Hans Eklind, KD.

– Jag har inga problem med att säga att vi ska göra livet så surt som möjligt för islamister. Om du vill vara bokstavstrogen muslim är Sverige inte landet du ska bo i, säger Hans Eklind, präst och riksdagsledamot för Kristdemokraterna.

Måste acceptera värderingarna

Han menar att Sverige länge blundade för att det växte fram parallellsamhällen med andra värderingar än majoritetens. I takt med att dessa miljöer fått större inflytande så har det också höjts krav på sådant han menar går på tvärs med svenska värderingar. Separata badtider för män och kvinnor i simhallarna är ett sådant exempel.

– Kristdemokraterna har sedan grundandet haft en vision om en samhällsgemenskap. Det är en gemenskap som alla är välkomna till, oavsett bakgrund. Men om du inte vill vara en del av gemenskapen, utan kanske till och med föraktar den, får du hitta ett annat land, säger han.

Fittja moské i Botkyrka blev den 26 april 2013 historisk som den första moskén i Sverige att tillåtas hålla böneutrop från sin minaret Henrik Montgomery/TT

Hans Eklind betonar dock att islamism inte är synonymt med islam. Han menar att det är fullt möjligt att leva som muslim i Sverige, bara man anpassar sina värderingar. Han menar också att inga av de åtgärder som KD föreslår går på tvärs med religionsfriheten.

Tror på förbud mot böneutrop

– När jag kom in i riksdagen krävde jag förbud mot böneutrop. Jag fick då höra att det stred mot religionsfriheten. Men böneutrop är inte ett nödvändigt rekvisit för att utöva sin muslimska tro.

Vad säger du till dem som menar att detta handlingsprogram underblåser islamofobin i samhället?

Min notering: Islamofobi är ett ord skapat

av fascister för att manipulera dårar!

– Det köper jag inte alls. Man kan kritisera kristendomen utan att kallas kristofob. Detsamma måste gälla alla religioner. Jag är noggrann med att inte göra likhetstecken mellan islam och islamism.

Tycker KD är otydliga

Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Mikael M Johansson

Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap, har kritiserat debattörer och politiker som blandar samman islamism och islam. Han menar att KD är otydliga med vad de egentligen menar med islamism, men tycker det är bra att de listar vad de ser som problem.

– Det är bra att partiet tydliggör vad det vill bekämpa, som hedersvåld. Men hedersvåld, liksom andra saker på deras lista, är inte typiskt för islamism utan är ett mycket vidare problem.

Men är det verkligen statens uppgift att försöka påverka troendes värderingar?

– Staten har väl i någon mån alltid velat påverka medborgares värderingar. Vi har en lång historia i Sverige av att staten vill forma religionen. Vi har ju till exempel haft statskyrka fram till år 2000. Och hela modellen med statsbidrag till trossamfund har också varit ett sätt för staten att till viss del kontrollera och styra fristående samfund, säger han.

Tycker islamism används slarvigt

Peter Lööv Roos, samordnare för interreligiösa frågor på Svenska kyrkans nationella nivå. Gustaf Hellsing /Ikon

Peter Lööv Roos, samordnare för interreligiösa frågor på Svenska kyrkans nationella nivå, är mycket kritisk till KD:s handlingsplan.

– Begreppet islamism används på ett generaliserande och svepande sätt. Islamism är något oerhört mycket mer komplext än vad som framgår av handlingsplanen, säger han.

Han tror att sådan retorik lätt kan uppfattas som ett angrepp på all muslimsk närvaro i Sverige. Han menar också att flera av förslagen strider mot religionsfriheten, som ett förbud mot böneutrop och förbud mot en viss sorts klädsel. Detta skulle enligt honom underkännas både av svensk grundlag och av EU-rätten.

Min notering: Förbud mot ansiktsmaskering

på offentlig plats bör lagstiftas!

Tror retoriken får konsekvenser

Peter Lööv Roos framhåller att ekumeniska överenskommelser och kyrkomötesbeslut förpliktigar Svenska kyrkan att försvara religionsfriheten.

– Det finns en klar risk att handlingsplanen spär på islamofobin i samhället. Men detta är en del av en internationell trend. I USA finns en liknande retorik mot muslimer. Och den får sociala konsekvenser.

Men måste inte politiker reagera på det de uppfattar som problem?

– Jag kan inte se att det finns en vilja att egentligen lösa några reella problem här, utan det spär bara på splittringen i samhället. Det är inte vad vi behöver.


KD:s handlingsplan mot islamism

Kristdemokraterna presenterade i maj 2026 en handlingsplan med flera förslag som partiet säger ska motverka islamism, extremism och parallellsamhällen i Sverige. Bland förslagen finns:

Förbud mot burka, niqab och annan ansiktsmaskering i offentliga miljöer

Förbud mot slöja i förskola och lågstadium

Förbud mot shariadomstolar samt straffansvar för den som organiserar eller dömer i sådana

Nej till regelbundna böneutrop från religiösa byggnader

Stärkt ansvar för skolor att stoppa könsseparation, slöjtvång och hedersnormer

EU-gemensam spärrlista mot hatpredikanter

Medborgarskapsceremoni med lojalitetsförklaring

Skärpta straff för personer som deltar i utländska makters proxyattacker i Sverige

Obligatorisk språk- och samhällsintroduktion för vissa föräldralediga i utsatta områden

Stopp för offentliga bidrag till organisationer som främjar extremism

Uppdrag till Säpo och Center mot våldsbejakande extremism att kartlägga islamistiska nätverk och finansiering

KD betonar att partiet skiljer mellan islamism som politisk ideologi och islam som religion.

Min slutnotering: Svenska Kyrkans interreligiösa fanatiker bör omskolas!

Slödder

Därför kan det bli lättare för gängen att mjölka välfärden

Det finns inget område inom välfärdssektorn som de kriminella nätverken inte har infiltrerat.

Kriminella gäng fuskar inte bara till sig bidrag och ersättningar – de är aktiva inom alla välfärdsområden där det finns privata utförare. Det visar en ny rapport om organiserad brottslighet i välfärden, författad av bland andra Polisen, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten.

Bidrag, ersättningar och stöd utgör fortfarande en typ av basinkomst för svenska gängkriminella, enligt rapporten. Men de riktigt stora pengarna finns att tjäna på välfärdsmarknaden. Även om det går att göra stora vinster på alla områden finns det några som är särskilt lukrativa: till exempel att driva vård- och omsorgsboenden. Det kan handla om HVB (hem för vård eller boende) för barn och unga, utslussningsverksamhet från Kriminalvården, LSS-boende eller HVB för vuxna med missbruk eller skyddat boende. Där kan kriminella tjäna från 500 000 kronor upp till knappt två miljoner per plats och år.

Det är illa nog att kriminella driver verksamhet inom vård och omsorg, det är än värre att de får ansvar för människor som redan befinner sig i en utsatt position: unga med psykiska problem, kvinnor som söker sig undan hedersvåld och avhoppare från gängbrottslighet.

Hur kommer gängen undan – gång på gång? För att förstå varför de kriminella nätverken alltid ligger flera steg före myndigheterna måste man inse att den svenska välfärdsstaten inte är konstruerad för att stoppa systemhotande brottslighet. Den bygger på tillit, att de allra flesta vill göra rätt för sig och att det faktiskt betyder något att svära på heder och samvete.

När välfärdsmarknaden privatiserades i början på 2000-talet var det få borgerliga politiker som trodde att den skulle bli en inkomstkälla för kriminella gäng. Därför saknas vissa välbehövliga spärrar för att hindra gängen från att ge sig in i välfärdssektorn. Exempelvis är det ytterst få verksamheter inom vården som omfattas av tillståndsplikt. Det krävs inget tillstånd för att bedriva en vårdcentral, trots att myndigheter har varnat i flera år för att kriminella gäng driver vårdcentraler (SR 1/10 2023). Förra året tillsatte åtminstone regeringen en utredning för att se över om tillståndsplikten inom vården behöver utökas.

Fastän allt fler myndigheter är medvetna om att kriminella nätverk försöker utnyttja välfärdssystemet finns det en inneboende konflikt i deras förhållningssätt: de har i uppdrag att kombinera kontroll med snabb och tillgänglig service. Det är två mål som är svåra att förena.

Rapporten nämner bland annat att Försäkringskassan styrs alltmer mot automatiserade beslut. Det betyder att många kontrollpunkter effektiviseras bort, vilket gör det svårare att upptäcka fusk. Arbetsförmedlingen har liknande problem. Myndigheten ska effektivisera och digitalisera sin verksamhet, vilket leder till att mycket av kommunikationen antingen sker digitalt eller per telefon. Förutom att det är omöjligt för Arbetsförmedlingen att veta om de pratar med rätt person händer det att kriminella använder någon annans e-legitimation för att tillskansa sig förmåner.

Digitaliseringen inom offentlig sektor kommer bara att öka de kommande åren eftersom regeringen vill främja användandet av artificiell intelligens. Enligt regeringens AI-strategi ska Sverige bli bäst i världen på att utnyttja AI för att effektivisera samt höja kvaliteten och servicen i den offentliga förvaltningen. Med hjälp av AI kan tillståndsprocesser snabbas på och automatiseras. AI kan också användas för att minska felaktiga utbetalningar och brottslig användning av välfärdssystemet, enligt strategin. Det står desto mindre om hur ökad AI-användning kan leda till mindre kontroll och mer slarv i myndigheternas handläggning, eller risken för att felaktiga uppgifter kan fortplanta sig i systemet. Trots att myndigheter redan påpekar problem som kan uppstå som en konsekvens av digitaliseringen.

Det är inte fel att svenska myndigheter bejakar teknikutvecklingen – om och när den kan göra nytta för medborgare och företag. Men om det blir för stort fokus på ny teknik, utan att myndigheter hinner täppa till eventuella kryphål, finns det en överhängande risk för att det blir ännu lättare för nätverkskriminella att sko sig på välfärdsstaten. Regeringen ska inte ge dem fler möjligheter att stjäla pengar från skattebetalarna.

The Trump paradox

The Trump paradox: What’s good for him is weighing down his party

The president has created a party that is loyal to him, even when he takes executive actions that anger the broader public. That dynamic leaves him weaker with those outside his base.

May 20, 2026

President Donald Trump walks on the White House South Lawn on Friday after arriving on Marine One. (Eric Lee/Pool/For The Washington Post)

Analysis by Karen Tumulty

President Donald Trump doesn’t believe in a political law of gravity.

The more his standing sinks with the country at large — a host of polls show it near its lowest ever — the more he bends the Republican Party to his will and endangers the obeisant GOP’s prospects in the fall with unpopular and even brazen actions.

The result is a president historically strong at demanding political fealty within his party but prone to executive actions that alienate the broader public. That paradox has fostered a disinclination — and weakened ability — to act with Congress on issues that matter most to voters, a cycle that Trump is unwilling, or unable, to break.

On Tuesday, Trump bagged the trophy he had coveted more than any other, the ouster of libertarian Rep. Thomas Massie (R-Kentucky). The eight-term congressman is the president’s most prominent GOP critic in the House and led the charge, resisted by Trump until he realized he couldn’t stop it, to release the government’s files on convicted sex offender Jeffrey Epstein.

Massie was trounced in his primary by a heretofore political unknown, former Navy SEAL Ed Gallrein, handpicked by Trump and funded with tens of millions of dollars from his allied organizations.

Massie’s defeat followed by three days the loss by Sen. Bill Cassidy (R-Louisiana), whom the president had deemed “very disloyal.” Cassidy had voted to convict in Trump’s second impeachment trial in the Senate five years ago over the Jan. 6, 2021, attack on the U.S. Capitol. Though the senator had endeavored, often awkwardly, to mend his relationship with the president, Cassidy didn’t even make the runoff.

Earlier this month, Trump’s retribution tour swept through Indiana, where Republican voters heeded his call and swept out five of the seven state senators he had targeted for having resisted his demand that they redraw congressional district lines in the state. (One race, in which the candidates are two votes apart in the latest count, has yet to be decided.)

The president flexed his muscle again Tuesday, by endorsing Texas Attorney General Ken Paxton over incumbent John Cornyn in Tuesday’s GOP Senate primary runoff in the Lone Star State. The move dismayed many Republicans on Capitol Hill, because Cornyn had been seen as a far stronger general-election candidate; if Paxton wins, Republicans probably will have to invest hundreds of millions — money that might be needed to shore up candidates elsewhere — to get their candidate over the finish line in a deeply red state.

But as is often the case, Trump made clear this decision was personal, not tactical or policy-driven. Cornyn had occasionally been critical of Trump in the past, though he had recently been doing his best to ingratiate himself, including by recently introducing legislation to name one of the longest highways in the country after the president.

It was to no avail. “John Cornyn is a good man, and I worked well with him, but he was not supportive of me when times were tough,” Trump wrote in his statement on social media endorsing Paxton.

“I think MAGA’s never been more together, actually,” Trump told reporters Tuesday. But it will take no small amount of support from the rest of the electorate for Republicans to maintain their hold on Congress in the fall election, in which the president sees his own political survival at stake.

“You got to win the midterms because if we don’t win the midterms, it’s just going to be — I mean, they’ll find a reason to impeach me. I’ll get impeached,” he told House Republicans at a retreat in January.

But right now, the biggest drag on the party’s ability to retain its slim majorities in the House and the Senate is Trump. A New York Times/Siena poll out Monday was only the latest in which the public strongly disapproved of the war that Trump launched in Iran and his handling of the cost of living. Even on immigration, his strongest issue, the president was underwater by 15 points.

Trump’s approval among crucial independents cratered to 26 percent in the poll, with 47 percent saying his policies had hurt them, up from 41 percent in the fall. And the poll figure probably most alarming to Republicans is that Democrats were found to be more enthusiastic about voting this year and hold an 11-point edge on the hypothetical question of which party voters would cast a ballot for were the election held today.

Meanwhile, even Republicans have been unsettled by some of Trump’s recent eyebrow-raising actions, including the settlement reached with the IRS over the $10 billion lawsuit he filed early this year over the leak of his tax returns.

The agreement sets up a $1.8 billion, taxpayer-paid compensation fund for those who claim, as Trump does, that they have been victims of a politicized justice system. Beneficiaries presumably would include people who were charged with committing violent actions during the Jan. 6, 2021, attack on the U.S. Capitol by Trump supporters seeking to overturn the results of the 2020 presidential election that he lost.

Trump officials say they can build 250-foot arch without Congress’s approval

Trump officials say they can build 250-foot arch without Congress’s approva...

May 20, 2026

Trump demands Senate fire parliamentarian who ruled against ballroom funding plan

Trump demands Senate fire parliamentarian who ruled against ballroom fundin...

May 20, 2026

Federal judge orders White House offices to comply with Presidential Records Act

Federal judge orders White House offices to comply with Presidential Record...

May 20, 2026

Police officers at Capitol on Jan. 6 sue to block DOJ payout fund

Police officers at Capitol on Jan. 6 sue to block DOJ payout fund

May 20, 2026

Trump fought to keep the ballroom fundraising contract secret. Here’s what’s in it.

Trump fought to keep the ballroom fundraising contract secret. Here’s what’...

April 21, 2026

At Coast Guard commencement, Trump tells grads to lead ‘national resurgence’

At Coast Guard commencement, Trump tells grads to lead ‘national resurgence...

May 20, 2026

Takeaways from primaries where Trump demonstrated power over GOP

Takeaways from primaries where Trump demonstrated power over GOP

May 20, 2026

Senate advances resolution to block further strikes on Iran

Senate advances resolution to block further strikes on Iran

May 19, 2026

Democrats vow probe of Trump’s $1.8 billion payout fund if they retake House

Democrats vow probe of Trump’s $1.8 billion payout fund if they retake Hous...

May 20, 2026

Justice Jackson criticizes Supreme Court’s handling of major voting case

Justice Jackson criticizes Supreme Court’s handling of major voting case

May 19, 2026

“Not a big fan,” Senate Majority Leader John Thune (R-South Dakota) told reporters Tuesday when asked about the fund.

Democrats were blunter.

“This is corruption that has never been more blatant or more widespread,” Sen. Patty Murray (D-Washington) said during a hearing featuring acting attorney general Todd Blanche. “But what is happening is that you write the check, Trump and his cronies cash it. American taxpayers — who are already being whacked with high prices — are going to foot the bill.”

Under the settlement, Trump and his sons are prohibited from personally collecting money from the so-called “anti-weaponization” fund, but the IRS would also be “forever barred and precluded” from pursuing unpaid tax claims against Trump, members of his family or his businesses that arose before the settlement was reached.

As aggressive as Trump has been with his unilateral actions, his political weakness has lessened his leverage when it comes to getting things done through the legislative branch, where much of his agenda is stalled.

Neither Thune nor House Speaker Mike Johnson (R-Louisiana) has embraced Trump’s call to suspend the gas tax, and the Senate has resisted his call to end the filibuster, in part so it can pass his high-priority Save America Act, which includes a provision that would require that people prove their citizenship to register to vote. Trump claims the bill is necessary for election security, but opponents say it would lead to voter suppression.

A more recent irritant to Trump is the Senate parliamentarian’s refusal to allow hundreds of millions to pay for the security aspects of his highly unpopular White House ballroom project to be tucked into a bill under consideration that would fund immigration enforcement.

For Trump, there may also be a dark cloud to go with the golden lining of defeats he has dealt to Republican incumbents. They are all going to be around until January and presumably less cowed by him.

On Tuesday, fresh off his primary loss, Cassidy committed an act of defiance in voting for the first time to advance a resolution to block Trump from ordering further strikes on Iran.

“In Louisiana, I’ve heard from people, including President Trump’s supporters, who are concerned about this war,” Cassidy said in a statement.

In an interview in February, Massie had told The Washington Post, “I have some colleagues that are just waiting to get past their primaries to develop a little more of an independent voice.”

Given how things are going, that might be what they have to do for the sake of their own survival.

Den politiska teologins sju pelare

Den politiska teologins sju pelare

Politiska rörelser på ytterkanterna antar ofta den religiösa teokratins struktur och ser politiken som en kamp mellan det heliga och det profana. Detta sliter sönder den demokratiska diskursen, skriver Shervin Mirzaeighazi, forskare i praktisk filosofi vid Lunds universitet, som listar den politiska teologins sju pelare.

Karl Marx beskrev i sin kritik av Hegel från 1844 religionen som ”folkets opium”. Han menade att religionen är ett symptom på materiellt lidande och skulle försvinna när kapitalismen kollapsade. Det motsatta inträffade dock; i stället för att kapitalismen eller religionen upplöstes omvandlades politiska rörelser till sekulära religioner. Medan den traditionella religionen minskade bestod längtan efter att skapa ett heltäckande moraliskt universum – med heliga texter, ett utvalt folk, kosmiska fiender och frälsningslöften. Den impulsen förflyttades till politikens sfär.

AI-översikt

Begreppet "Den politiska teologins sju pelare" har blivit känt genom en uppmärksammad essä av idéhistorikern Henrik Höjer, publicerad i tidskriften Kvartal.

Kärnan i resonemanget är att sekulära, extrema politiska ideologier (särskilt totalitära rörelser) ofta lånar strukturer och psykologiska mekanismer direkt från religionen. Politiken upphör då att handla om pragmatiska kompromisser och blir i stället en fråga om liv eller död, ont eller gott.De sju pelarna som utgör denna politiska teologi kan sammanfattas enligt följande:

1. Uppenbarelse och dogm: Ideologin vilar inte på vetenskap eller falsifierbara hypoteser, utan på en absolut sanning som har uppenbarats för mänskligheten (till exempel historiematerialismen inom marxismen). Den som ifrågasätter dogmen blir en kättare.

2. Frälsningslära: Politiken utlovar en slutgiltig räddning. Om vi bara följer rättesnöret väntar ett paradis på jorden (det klasslösa samhället, det ariska tusenårsriket eller det gröna idealsamhället).

3. Syndabockar och demonisering: Motgångar och samhällsproblem beror inte på slumpen eller komplexa strukturer, utan på onda krafter. Politiska motståndare eller vissa grupper (kapitalister, judar, borgare) utpekas som roten till allt ont.

4. Apokalypsen (Yttersta domen): En föreställning om att vi närmar oss en gigantisk slutstrid. Det gamla samhället måste gå under i grunden, ibland genom våld eller revolution, för att det nya ska kunna födas.

5. Heliga texter och profeter: Det finns ofelbara tänkare och heliga skrifter (Marx, Mao, Koranen eller Mein Kampf) som man ständigt återkommer till och tolkar för att få svar på alla frågor.

6. Omvändelseritualer: Det ställs krav på att medlemmar eller sympatisanter offentligt ska bekänna tidigare "synder", ta avstånd från felaktiga åsikter och visa renlärighet för att bli accepterade i gemenskapen.

7. Martyrskap och offervilja: Historien och rörelsen kräver hjältar och offer. Att dö i kampen för den rätta saken är det finsta man kan uppnå, vilket rättfärdigar våld och lidande i kampens namn.Denna struktur förvandlar politiken från en demokratisk förhandling till ett sekulärt religiöst krig, där målet helgar medlen och oliktänkande betraktas som fiender som måste utplånas snarare än meningsmotståndare.

Towel Day H2G2

 

Towel Day

May 25th is Towel Day because it was established by fans as a tribute to author Douglas Adams, exactly two weeks after his sudden death on May 11, 2001.

On this day, fans of The Hitchhiker's Guide to the Galaxy openly carry a towel with them wherever they go to show appreciation for his brilliant life and work.Why a Towel?

The significance of the towel stems directly from Chapter 3 of Adams' famous book. The comedic sci-fi story famously proclaims that a towel is "about the most massively useful thing an interstellar hitchhiker can have."

According to the fictional guide, a towel has incredible practical and psychological value:

Practicality: You can wrap it around you for warmth, sleep under it beneath the stars, use it as a sail, or wet it for use in hand-to-hand combat.

Psychology: If a "strag" (a non-hitchhiker) sees that a hitchhiker knows where his towel is, they will automatically assume he also has a toothbrush, soap, and biscuits, and will happily lend him any of those missing items.

Status: Knowing where your towel is means you are a "hoopy frood"—someone who really has their life together.

Liftarens Guide till Galaxen

Doctor Who & TARDIS

 AI-översikt TARDIS

TARDIS är det ikoniska tids- och rymdskeppet från den brittiska science fiction-serien Doctor Who. Akronymen står för Time And Relative Dimension In Space.

Det är känt för att det är mycket större på insidan än på utsidan och dess yttre som ser ut som en gammal blå brittisk poliskiosk.

Här är några centrala fakta om farkosten:

Interiören: Rymmer allt från enorma kontrollrum och bibliotek till simbassänger och botaniska trädgårdar.

Den är dimensionellt transcendent, vilket möjliggör detta.

Exteriören: Farkostens utseende ska normalt anpassa sig efter omgivningen för att smälta in. En trasig "kameleonkrets" har dock gjort att den fastnat i formen av 1960-talets poliskiosk.

Levande maskin: En TARDIS odlas snarare än byggs och har en egen medvetenhet.För att utforska seriens universum kan du kika in på TARDIS Guide för en komplett överblick över berättelserna.

Wiki om Doctor Who

The day of the doctor

Flumskola för invandrare

Flumskolan skördar fortfarande offer

Publicerad 18 maj 2026

Svenska barn med utländsk bakgrund får uppmuntrande kramar i stället för kunskaper i svenska språket. Det är ett haveri och ett monumentalt svek.

Svenska barn med svenska som andraspråk måste få rätt hjälp för att lyckas.

De flesta känner nog till att Sverige inte är någon toppnation när det gäller skolresultat, längre. Och i OECD:s senast publicerade kunskapsmätning, Pisa 22, föll resultaten kraftigt.

Men inte för alla.

Elever med svensk bakgrund håller fortfarande hög standard – det är barnen med utländsk bakgrund som har sjunkit under ytan.

Bland dem misslyckades nästan varannan elev med att kravla sig upp till nivå 2 i läsförståelse – den nivå som måste bemästras för att man ska klara skolan. Lika illa var det i matematik och naturvetenskap, skriver tidningen Ämnesläraren.

Även om man räknar bort dem som kommit till Sverige i skolåldern, och kan ha svårt att komma ikapp, är klyftan rejäl.

Det är segregationen som spökar, och det faktum att många barn växer upp i områden där nästan ingen har svenska som förstaspråk.

Så – hur kompenserar skolan för detta existentiella handikapp? Inte på något lysande sätt. Tvärtom. Och skälet till att man misslyckas känns tyvärr igen:

Flumskolan, där relationer och lust är viktigare än kunskap, lever än. Och som vanligt drabbas de svagaste eleverna hårdast.

Det är inte precis en metod utan det handlar mer om ”en allmänt positiv attityd till flerspråkighet”.

Skolan använder inte de metoder som bäst hjälper andraspråkselever, i stället ägnar man sig åt ”socialt omhändertagande”, säger professor Tomas Riad, expert på flerspråkighet, till Ämnesläraren:

– Risken är att vi sänker kraven på svenskkunskaper när det sociala tar över. Det är en välvillighet som inte kommer att hjälpa dem.

I stället för solidariska kramar behöver eleverna lära sig svenskans ljudsystem grundligt och sedan ges ”explicit och metodisk” träning, träning, träning tills läsavkodningen sköter sig själv, menar han.

Men Skolverket och lärarutbildningarna har tryckt metoden ”transspråkande pedagogik” till sin barm. Det är ett av de vanligaste ämnena för studentuppsatser i ämnet svenska som andraspråk.

Vad är det för metod, då? Enligt Anders Agebjörn, lektor i svenska som andraspråk i Malmö, är det inte precis en metod ”utan det handlar mer om en allmänt positiv attityd till flerspråkighet”.

Tillsammans med kollegan Frida Splendido har han gjort en litteraturöversikt över svensk forskning om transspråkande. Av 152 vetenskapliga publikationer fann man inte en enda studie som mätt vilka effekter transspråkandet har på elevers svenskkunskaper.

I stället för evidens fokuserar studierna på sådant som hur elever använder olika språk, hur lärare agerar och hur man kommunicerar med varandra, säger Splendido till Ämnesläraren.

Sveriges Lärares förbundsordförande, Anna Olskog, menar att Pisa-klyftan beror på vinst- och marknadsskolan, som måste fasas ut. Och visst, hon har rätt i att skolsystemet är problematiskt på flera sätt – men om det försvann i morgon dag, skulle Pisa-klyftan underblåsas av att svenska lärarutbildningar inte håller måttet och att flumskolan lever.


LÄS MER: Stoppa sabotörerna på Skolverket

LÄS MER: Snart kan ingen läsa den här texten

Shariadomstolar i Sverige del2

Muslimska domstolar på frammarsch i väst

I Storbritannien finns sedan många år ett parallellt rättsystem med i dag ett 90-tal shariadomstolar som tillåts att fatta beslut i familje- och affärsangelägenheter. Även om domarna formellt sett enbart är rådgivande, ges de legal status bland muslimer, såväl i väst som i det ursprungliga hemlandet. Imamerna får därmed ett mycket starkt inflytande.

En kvinnas vittnesmål är bara värt hälften i förhållande till en mans. Familje- och vårdnadstvister avgörs regelmässigt till männens fördel och kvinnor i haltande äktenskap är inte tillåtna att inleda en ny sexuell relation. Detta är några av de oönskade konsekvenserna av en mångkulturell ideologi, som myndigheter verkar för också i Sverige.

Den brittiska organisationen One Law for All driver sedan 2008 en omfattande kampanj mot sharia i Storbritannien. Bland annat rapporterar organisationen att det i England under bara ett år ingåtts fem äktenskap med flickor i åldern nio till elva år. De spårar också tydliga länkar till islamismen i Iran.

Grekland är det enda europeiska land där shariadomstolar existerar inom ramen för det statliga rättssystemet, en kvarleva från det tidigare osmanska imperiet. Det muslimska kravet på sharialagstiftning växer emellertid i såväl Europa som USA.

I stället för mångkulturalism talas det därför inom EU allt oftare om juridisk pluralism. I Belgien finns sedan förra året en shariadomstol i Antwerpen, där den radikala muslimska gruppen Sharia4Belgium vill skapa ett landsomfattande parallellt islamiskt rättsväsen. I Tyskland sade i februari Jochen Hartloff, socialdemokratisk justitieminister i förbundslandet Rheinland-Pfaltz, att han ville föra in en muslimsk rättsskipning i civilmål, en ståndpunkt som renderade honom skarp kritik från kvinnorättshåll. I Norge öppnade Tor Langbach, chef vid Domstolsadministrationen, i september 2011 upp för att ge muslimska konfliktråd officiell status, men justitieminister Knut Storberget tillbakavisade förslaget med motiveringen att rättsväsendet bör vara religionsneutralt.

En religiös offentlighet

De muslimska ledare som för fram kravet på juridiskt självbestämmande är vanligtvis också verksamma som aktivister inom den islamiska rörelsen. Muslimska brödraskapets chefideolog Yusuf al-Qaradawi har uttalat att alla muslimer bör eftersträva att bygga upp sina egna samhällen, annars kommer ni att smälta som salt i vatten. Ett sådant identitetsbevarande kräver att muslimer i väst ges möjlighet att inrätta offentliga institutioner som drar en gräns mot omvärlden. Kravet på shariadomstolar är således ett delprojekt i målsättningen att avskilja muslimer från icke-muslimer i en islamiskt organiserad offentlighet. Medan ledare och intellektuella i väst siktar in sig på kommunikation mellan olika kulturer säger Al-Qaradawi rent ut att dialogen med eliten i väst går ut på att bereda mark för islam.

Sveriges regering konsulterar ofta Sveriges muslimska råd, där flera rådsmedlemmar tillhör eller sympatiserar med Muslimska brödraskapet. I praktiken innebär det att staten erkänner en islamistiskt präglad organisation som företrädare för landets alla muslimer. Vi har frågat ledande jurister men några uttalade ambitioner på att i Sverige upprätta godkända råd eller domstolar med sharia som bas känner de inte till.

Postmodern vänster hejar på

Maryam Namize, ordförande i One Law for All, besökte i februari Stockholm. Hon angav sin egen politiska hemvist som långt till vänster vilket är av betydelse att veta när hon berättade om muslimska områden i Storbritannien som styrs av imamer, med stöd av den postmoderna vänstern.

Denna vänsters företrädare, som agerar efter devisen min fiendes fiende är min vän, försvarar islamismen och lierar sig med den politiska eliten i Syrien och Iran i stället för att vara förankrad i arbetarklassen i hemländerna och i de muslimska staterna. Hon underströk att deras tal om islamofobi bereder väg för islamistiska krafter. I Storbritannien har denna oheliga allians resulterat i vad motståndarna till shariadomstolar kallar för sekulära fatwor och tyst inkvisition mot oliktänkande.

Shariadomstolar i Sverige del1

Shariadomstolar ska kriminaliseras


Det finns värderingar som inte är förhandlingsbara. Nu reser vi oss för att försvara dem – och det börjar med att stänga pengakranarna, skriver Ebba Busch (KD).

Publicerad 2026-05-15

Islamismen har under decennier fått fräta sig in i det svenska samhällsbygget – med hedersförtryck, parallelldomstolar och könsstympning som följd. Idag presenterar Kristdemokraterna en handlingsplan mot islamism, extremism och parallellsamhällen. Vi vill kriminalisera shariadomstolar, förbjuda burka och niqab i offentligheten och kartlägga islamismens nätverk och finansiering på djupet. Frihet och jämställdhet är inte ett privilegium för dem som föds in i rätt familj — det är löfte Sverige givit till alla sina invånare. Sverige reser sig – och tar nu värderingsstriden på allvar.

I dag tänker jag på Shahida. Hon var 22 år när hennes egen bror ströp henne till döds i en bil och brände hennes kropp i ett vindskydd utanför Lessebo i Småland. Det var lördagen den 4 maj 2024. Hennes brott var att ha gift sig med den man hon älskade, en man som hennes pappa inte hade godkänt. Växjö tingsrätt dömde pappan till livstid och brodern till sexton års fängelse, och kallade brottet vid dess rätta namn: hedersmord.

Shahida finns inte längre. Men hennes systrar finns – flickor som är fyra, tio och sexton år gamla, vid köksbord och i klassrum i Järva, Botkyrka, Angered, Rosengård, Vivalla och Skäggetorp. Det är för deras skull den här handlingsplanen finns. Var tionde ung person i Sverige lever under hedersförtryck. Bland flickor i Uppsala – med båda föräldrarna födda utanför Norden — levde två av tre under oskuldskrav. Av 87 misstänkta fall av kvinnlig könsstympning år 2023 ledde inte ett enda till åtal.

Den rörelse som lär ut att en flicka ska gifta sig med den man hennes far utser, att en pojke som lämnar tron ska straffas och att den svenska skolans värderingar är skräp, har under decennier vunnit mark i Sverige. Det har skett med hjälp av offentliga medel som utan tillräcklig granskning slussats till föreningar och trossamfund, och med stöd från auktoritära stater som Saudiarabien och Qatar, vilka betraktar Sverige som ett missionsområde.

Men det finns värderingar som inte är förhandlingsbara. De har byggt Sverige starkt. Nu reser vi oss för att försvara dem – och det börjar med att stänga pengakranarna. Inom Sverige har statsbidragen till organisationer bildade på etnisk grund avvecklats. Mot utlandet har en statlig utredning fått i uppdrag att föreslå ett förbud mot utländsk finansiering av trossamfund med antidemokratiska kopplingar.

Men det räcker inte. Vi vill stoppa alla offentliga bidrag – statliga, kommunala och regionala – till organisationer som främjar extremism, och göra det möjligt att kräva tillbaka felaktigt utbetalda pengar. Inte en krona i statsbidrag, inte en riyal från Riyadh ska nå rörelser som arbetar mot Sveriges grundvärderingar och vår demokratiska sammanhållning.

Men det gäller inte bara bidragen – det gäller hela välfärden: det offentliga får aldrig bli ett redskap för förtryck. Förskolan är ett av de första rum där ett barn möter Sverige – och ska vara den plats där varje flicka, oavsett hemmets normer, ses som fri och likvärdig. Men när hederskulturen tillåts styra vem hon får leka med, vad hon får ha på sig och vem som tar hand om henne, omsätts skattebetalarnas pengar till kedjor med statens goda minne.

Skolinspektionen har under flera år genomfört oanmälda inspektioner av religiösa skolor med kopplingar till islamism. Sedan 2019 har 22 av 25 nedstängda skolor varit muslimska friskolor. Men att stänga skolor räcker inte, problemen lever vidare. Därför vill vi förbjuda slöja i förskolan och på lågstadiet: ett barn ska inte förstå vad oskuld innebär innan hon vet vad lek är. Och vi vill stärka rektorernas mandat att stoppa könsseparation och slöjtvång, och se till att förskolepersonal inte tvingas anpassa verksamheten efter hederskulturens krav.

Skolan är samhällets löfte till barnet om en fri start – och ytterst om rätten att själva forma sitt liv. Shahida fick aldrig det. Men hennes systrar ska få den rätten.

Det är för dem som oskuldskontroller sedan december förra året är straffbara – och för dem som kusinäktenskap i sommar förbjuds utan undantag, skyddet mot psykiskt våld skärps och straffen för äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott höjs. Det är reformer som Sverige länge har behövt. Men det räcker inte.

Kristdemokraterna vill kriminalisera shariadomstolar – både att leda dem och att delta i dem – eftersom parallella rättssystem befäster hederskulturen i Sverige. Partiet vill att nästa regering ger Säkerhetspolisen och Centrum mot våldsbejakande extremism i uppdrag att gemensamt kartlägga islamismens nätverk, finansiering och inflytande i Sverige: i religiösa organisationer, i skolan och i föreningslivet.

Frihet och jämställdhet är ett löfte Sverige har gett alla sina invånare, inte bara dem som har turen att födas in i rätt familj. Så länge barn i våra förorter växer upp i hederskulturens skugga – kontrollerade, begränsade, hotade – är det löftet inte infriat. Sverige reser sig – tillsammans med alla de svenska muslimer som delar drömmen om ett fritt samhälle. Nu rustar vi Sverige starkt med rätt värderingar.

Socialdemokraterna och islam

Det här är en av många beskrivningar av hur socialdemokraterna tidigt insåg att invandrare från Mellanöstern och Nordafrika var deras bästa möjlighet att behålla makten i Sverige. Processen ledde ram till migrationskaoset 2015 men S var inte ensamt ansvariga.

Trion Reinfeldt, Romson & Fridolin var de som öppnade portarna för okontrollerad invandring!

Hela artikeln



Rapport 4/99 och samarbetet med SMR

Parallellt med den utrikespolitiska dialogen växte även ett organiserat samarbete fram inom svensk inrikespolitik.

I rapporten Rapport 4/99, antagen av Broderskapsrörelsen 1999, beskrivs hur Sveriges Muslimska Råd (SMR) efter valet 1994 tog kontakt med Socialdemokraterna för att öka muslimers deltagande i samhälls- och partipolitiken.Svenska beslutsfattare

Mellan 1996 och 1998 arrangerades flera seminarier på bland annat Brunnsvik och Bommersvik. Bland deltagarna fanns forskare, socialdemokratiska företrädare och internationella islamiska aktörer, däribland Rachid Ghannouchi samt representanter för FIOE, Federation of Islamic Organisations in Europe.

Rapporten innehöll konkreta mål för ökad muslimsk representation inom socialdemokratin, bland annat fler kandidater på kommunala och regionala listor samt utbildningsinsatser för framtida politiska företrädare.

Kritiker har senare beskrivit projektet som ett institutionaliserat samarbete mellan socialdemokratin och organisationer med kopplingar till Muslimska brödraskapets europeiska nätverk. Förespråkare har å sin sida beskrivit det som ett integrations- och demokratiprojekt.Ungern valanalys

Samtidigt växte kritiken mot vissa företrädare inom Sveriges Muslimska Råd.

1998 publicerade tidskriften Salaam texter där krav på sharia-anpassad lagstiftning diskuterades. Året därpå uttalade SMR:s dåvarande ordförande Mahmoud Aldebe i Aftonbladet att han ville se muslimsk familjerätt i svensk lagstiftning.

I debatten lyftes även kopplingar till Haytham Rahmeh, som senare skulle bli föremål för omfattande kontroverser kring stöd till väpnade grupper i Syrien.

Trots detta fortsatte samarbetet mellan Broderskapsrörelsen och SMR under början av 2000-talet.

Efter 11 september 2001

Tre dagar efter terrorattackerna i USA besökte vice statsminister Mona Sahlin och Lena Hjelm-Wallén Stockholms moské vid Kapellgränd.

Besöket beskrevs som en solidaritetsmarkering gentemot svenska muslimer i ett spänt internationellt läge. Kritiker menar dock att besöket samtidigt stärkte Islamiska Förbundet i Sveriges ställning som representant för svenska muslimer.Politiska kontakter

Moskéen hade då nära kopplingar till samma organisatoriska miljö som senare pekades ut i rapporter om Muslimska brödraskapets svenska nätverk.

Under 2000-talet fortsatte kontakterna mellan svenska politiker och europeiska islamiska organisationer.

År 2008 arrangerades ett möte i Sveriges riksdag under temat “Freedom of Religion – Bridges To Understanding”, där representanter för FIOE deltog tillsammans med svenska politiker. En av värdarna var dåvarande riksdagsledamoten Mehmet Kaplan.

Kaplan utsågs senare till bostadsminister i regeringen Löfven 2014 men avgick 2016 efter återkommande kritik kring sina kontakter med turkiska nationalistiska och islamistiska organisationer.Svenska beslutsfattare

Samma period växte också debatten om Ibn Rushd, Islamic Relief och andra organisationer som i olika sammanhang pekats ut som delar av eller närstående Muslimska brödraskapets europeiska nätverk.

En lång politisk konflikt och ett lika politiskt arv

År 2017 publicerade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) rapporten Muslimska brödraskapet i Sverige. Rapporten beskrev ett nätverk av organisationer kring bland annat Islamiska Förbundet i Sverige, Ibn Rushd och Islamic Relief.

Rapporten blev omstridd men bidrog till att frågan om politiska och institutionella relationer till islamistiska miljöer hamnade högre upp på den svenska dagordningen.Andaktsplatser

Kritiker menar att svenska myndigheter och politiska partier under lång tid underskattade de ideologiska drivkrafterna bakom vissa av organisationerna. Företrädare för de utpekade organisationerna har samtidigt avvisat anklagelser om extremism och betonat sitt arbete för integration, folkbildning och muslimers deltagande i samhällslivet.

Historien om Lidingökonferensen 1995 handlar därför inte bara om ett enskilt seminarium, utan om en större svensk strategi för dialog, integration och internationella kontakter under 1990- och 2000-talet.

För vissa representerade detta ett försök att inkludera muslimska organisationer i det demokratiska samhället. För andra blev det början på ett långvarigt politiskt och institutionellt influens- och samarbete med aktörer som senare skulle kopplas till islamistiska nätverk i Europa.

Tre decennier senare fortsätter frågan, det vill säga vad som hände under konferensen, att prägla debatten om religion, integration och politiskt inflytande i Sverige.Politiska kontakter

Post Scriptum

Den svenska politiska nivån har vid varje vägskäl under denna resa haft tillgång till primärkällor som hade kunnat stoppa processen. Dessa politiker har valt att inte använda dem.

Det är vad denna miniserie av artiklar har dokumenterat: Inte en kapning, inte en infiltration, inte en konspiration – utan en etablering och en serie val, gjorda i tysthet, av personer som hade en annan bedömning av vad svensk demokratisk infrastruktur kunde och borde tåla.

Vi vet vilka de var. Vi vet vad de visste. Det finns i arkiven. Svenska beslutsfattare

Den första pusselbiten lades december 1993, i en källarlokal på Ringvägen i Stockholm, där en reporter från tidningen Magazinet fann ett bokbord med Hamasledarens skrifter och en Davidsstjärna formad till en blodig kniv.

Trettiotvå år senare har hela bilden kommit på plats.

Brott och vänstern

Miljöpartiet och Vänsterpartiet ser ut att värna mera om brottslingar än om brottsoffer om de förstnämnda kommer från Afghanistan,

De så kallade ensamkommande barnen som oftast var unga män är nära på helgonförklarade hos Hirvonen et consortes.

Det kom 36000 unga män från Afghanistan 2015. En stor del av dem kallades ensamkommande barn vilket framkallade berättigat löje utanför regeringen och nyhetsredaktionerna.

Normalt kallas oväntade kostnader för oroväckande när det handlar om miljarder men när det gäller de unga männen från Afghanistan mörkades kostnaderna av politiker och nyhetsredaktörer.

Det handlar om mer än 50 miljarder kronor!

Bilderna i tidigare inlägg talar för sig själva.

Kalkyl

Här är våldsmännen vänstern inte vill utvisa

Publicerad 10 maj 2026

Artikeln

Att utvisa brottslingar till Afghanistan är kontroversiellt, enligt vänstern. Men brottsoffren tvingas gömma sig om gärningsmännen blir kvar i Sverige.

Tre av de 196 brottsdömda afghaner som regeringen vill utvisa.

Tamim Sultani knivhögg sju slumpmässigt utvalda personer i Vetlanda.

Khader Amiri mördade sin unga fru och dumpade kroppen i ett kärr.

Taher Amini dömdes för att ha våldtagit en kvinna och kastat ned henne i ett gruvhål.

Kvinnan lämnades att dö i ett 24 meter djupt gruvhål vid Långgruvan. Ett dygn senare hittades hon mirakulöst vid liv.


Sofie Löwenmark


För några år sedan skrev jag om en afghansk man som gång på gång dömts för våld och hot mot sin egen familj. Grov kvinnofridskränkning, misshandel och dödshot. På grund av våldet hade han vid flera tillfällen fått kontaktförbud mot både exfrun och de fem barnen. Ändå dömdes han inte till utvisning, eftersom hans familjeanknytning ansågs hindra det. Familjen var just de människor som han i alla år terroriserat och därför inte ens fick träffa.

Fallet är talande för hur restriktivt utvisningar döms ut. Stor hänsyn tas till gärningsmannens situation. Hedersplågaren i fråga levde dessutom parallellt i Afghanistan och Sverige så något skyddsbehov fanns inte.

Detta och många liknande fall står i skarp kontrast till hur det låter i debatten om utvisningar.

Nyligen möttes vi av braskande rubriker om att ”Kristersson vill dricka te med talibanerna”, som Aftonbladets ledarsida formulerade det.

Frågan handlar om att Sverige och EU-kommissionen ska försöka förmå Afghanistan att ta emot sina medborgare. Specifikt personer som dömts till utvisning efter grova brott.

Enligt uppgifter från polisen ska 101 personer, som antingen avtjänar eller ska avtjäna fängelsestraff, utvisas till Afghanistan på grund av brott. Därtill finns 95 personer som redan har avtjänat sina straff men där utvisningen till Afghanistan fortfarande inte har verkställts.

När jag läser rapporteringen, bland annat i Dagens ETC, slås jag av vad som saknas. Ingenstans nämns gärningsmännens brott. Brottsoffren ägnas inte en rad. I stället får Amnesty förklara att samtliga utvisningar till Afghanistan är fel, även när det gäller grova brottslingar. Hotbilden mot kvinnor och ”västerniserade personer” lyfts fram.

En som efter avtjänat straff ska utvisas är Taher Amini. Efter att en kvinna avvisat hans frieri våldtog han henne och kastade ner henne i ett 24 meter djupt gruvhål. Där låg hon svårt skadad i över ett dygn innan hon mirakulöst kunde räddas.

För brottsoffren i hedersrelaterade fall kan en verkställd utvisning vara livsavgörande. Det är skillnaden mellan att behöva leva gömd och att få en chans till ett liv i frihet.

En annan, Khader Amiri, levde redan som gift i Sverige när han tog hit en andra hustru. Hon fördes hit som ensamkommande och registrerades som 16 år. Vänner berättade att hon var livrädd för den drygt tjugo år äldre mannen. Så försvann hon – tills hennes döda kropp hittades nedgrävd i ett kärr i Hökarängen.

Tamim Sultani, som knivhögg sju slumpmässigt utvalda människor i Vetlanda, ska även han utvisas efter avtjänat straff. Domen berättar att han mått dåligt och ville tillbaka till Afghanistan. Den utösande faktorn för dådet var Sultanis vilja att straffa hädare – han hade mött en man som sagt att gud inte finns.

Resonemanget om talibaner och ”västerniserade personer” skaver. I många av fallen handlar det inte om män som riskerar förföljelse på grund av sin livsstil. De har i stället utövat våld, förtryck och religiöst motiverad kontroll.

Bland de dömda finns ännu fler fall av hedersrelaterat våld och grova övergrepp mot närstående. Ändå kokas frågan ner till att enbart beakta gärningsmannens väl och ve. För brottsoffren i hedersrelaterade fall kan en verkställd utvisning vara livsavgörande. Det är skillnaden mellan att behöva leva gömd och att få en chans till ett liv i frihet.

Det har krävts mycket för att åklagare ska yrka på utvisning och domstolarna tillämpar reglerna restriktivt. Därtill visar en ny analys från Brå att mindre än hälften av samtliga brottsutvisningar faktiskt verkställs, även om antalet gått upp de senare åren.

Självklart måste Sverige se till att fler brottsutvisade faktiskt lämnar landet, både till Afghanistan och till andra länder som inte vill ta emot sina medborgare. Därför är det viktigt att regeringen driver på.

Men den svenska debatten är ofta bakvänd.

Här kräver vänstern skydd från talibanernas kvinnosyn – för gärningsmän

som utövar den här.

Invandringen & vänstern

Kan man lita på S om invandringen?

LedareSocialdemokraterna säger sig stå för en lika stram invandringspolitik som Tidöpartierna. Men kommer de verkligen stå fast vid det när det kostar dem något?

Socialdemokraterna har lagt sig nära Tidöpartierna i både migrationspolitiken och kriminalpolitiken. Syftet är att få bort dessa frågor från höstens valrörelse, men kan man lita på att S håller fast vid sin kursomläggning även efter valet?

Problemet är knappast att Magdalena Andersson och partiledningen egentligen önskar återgå till 2010-talets mer slapphänta politik. Inget tyder på det. Tvärtom.

Andersson anses internt länge ha varit för en åtstramning. Men hur viktigt är det för partiet den dag det kostar något politiskt?

Socialdemokraterna är idag ett utpräglat maktparti som är berett att kompromissa och byta position i det mesta. Bland de partiaktiva finns inte minst i storstäderna en stor grupp som ser omläggningen av migrationspolitiken som ett avsteg från sann socialdemokratisk humanitet. De hejas på av Aftonbladets ledarsida och många andra opinionsbildare på vänsterkanten.

Till det kommer förstås de tre tilltänkta samarbetspartierna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centern som alla på olika sätt vill se en ökad invandring. Kommer Socialdemokraterna att orka hålla emot dem när det verkligen gäller?

För det är en sak att förespråka stram migrationspolitik när det offentliga samtalet domineras av den hållningen, så som har varit fallet i snart tio år. Men det offentligheten tenderar att svänga fram och tillbaka. Det är knappast en stabil grund att luta sig mot i skarpa partiförhandlingar.

På 1980-talet var Socialdemokraterna fortfarande ordentligt förankrade i fackföreningsrörelsen. Facket visste att en allt för stor årlig invandring skulle försämra för arbetarklassen. Trots sin retorik utåt visste även Olof Palme att invandringen måste vara begränsad för integrationen ska fungera, den var då mycket mindre idag.

Socialdemokrater och moderater kunde därför tillsammans hålla invandringspolitiken under någorlunda kontroll genom att bilda en ”järnaxel” i svensk politik. Mot sig hade de i stort sett samtliga småpartier och en överväldigande del av mediekåren. Den senare skulle få ett allt större inflytande över politiken från 1990-talet och framåt.

Det var också då som järnaxeln började falla samman. S och M ville bägge förnya sig och började desperat jaga mittenväljare i storstädernas medelklass. Det kallades triangulering. Medierna följde å sin sida sin egen logik – som handlar om att ”stå på den lilla människans sida mot makten” och – lyfte fram enskilda ömmande fall, en vinkel som av rent känslomässiga skäl slår ut långsiktiga hänsynstaganden i nio fall av tio.

De mindre partierna kunde plocka politiska poäng på att vara de mest inkännande. Både S och M började därför kohandla bort migrationspoltiken i utbyte mot frågor de tyckte var viktigare. Resultatet blev så generösa villkor för asylinvandring att allt större mängder människor var beredda att riskera livet för att ta sig hit genom hela Europa. Det är bakgrunden till flyktingkrisen 2015.

Verkligheten tvingade S att lägga om politiken i regeringsställning hösten 2015. Men det borde naturligtvis skett flera år tidigare. Både externt och internt i partiet hade flera röster pekat på det ohållbara i politiken under en längre tid. Minnet är dock kort i svensk politik. Får vi en rödgrön regering efter valet är risken stor att migrationen åter kommer att öka – helt enkelt för att integrationsproblemen uppstår med viss fördröjning och det kortsiktigt kan framstå som både behjärtansvärt och rimligt att åter lätta på reglerna.

Det finns förstås detaljer där Tidöregeringens politik kan behöva justeras. Exempelvis ser man just nu över reglerna för de så kallade tonårsutvisningarna. Men ytterst är det ofrånkomligt att en reglerad invandring kräver att man inte låter känslor styra vem som ska få stanna i Sverige. Den som inte har några skyddsskäl, eller uppehållit sig här illegalt måste förmås lämna landet. Annars har vi ingen reglerad invandring – vilket vi de facto inte hade under många år.

Att hålla fast vid den reglerade invandringen är inte minst viktigt för att det är en förutsättning för att ha en chans att jobba tillbaka det utanförskap som finns i samhället – det vill säga grogrunden till gängbrottsligheten och andra konflikter. Att Socialdemokraterna anpassat sig är förstås bra. Men ett parti utan egentliga övertygelser är inte heller pålitligt.

De kan mycket väl offra landets långsiktiga intressen för kortsiktig partitaktik när det blåser åt ett annat håll. Det skulle i så fall inte vara första gången.

Vänstern sprider röta

Sverige ruttnar inifrån – vänstern ser inte faran

Publicerad 9 maj 2026 

Det stämmer att den svenska demokratin är i fara. Men hotet kommer inte från Gunnar Strömmer.

Justitieminister Gunnar Strömmer, Moderaterna, får kritik för sina reformer.

Sverige ruttnar inifrån – vänstern ser inte faran

Ibland känns det som om man lever i en bizarro-värld.

De senaste veckorna har larmen från vänstern duggat tätt: Tidöregeringen är en fara för demokratin! Som bevis pekar regeringens kritiker på överkörningar av Lagrådet, politiskt styrda utredningar och neddragningar på SVT.

Att S-regeringar har gjort precis likadant spelar inte någon roll för alarmisterna, inte heller att Sverige ligger i världstopp i mätningar av demokrati och frihet.

Verkliga hot mot demokratin får däremot mindre uppmärksamhet.

I veckan kom en mörk rapport från forskningssamarbetet ”Sverige mot organiserad brottslighet”, som leds av Amir Rostami, professor i kriminologi. Genom registerstudier har man identifierat 50 000 individer i den organiserade brottslighetens inre kärna. Det är lika många människor som i Borlänge.

Lägger man även till yttre cirklar – personer som varit misstänkta för brott tillsammans med kärnan eller som suttit i bolagsstyrelser med kärnan – handlar det om närmare 225 000 individer. Det är nästan lika många som bor i hela Uppsala, rikets fjärde största kommun.

Alla i den större gruppen är inte konstaterat kriminella, men volymerna ger en bild av problemens omfattning.

Det stora antalet är ett hot i sig. För polisen och andra myndigheter är det mycket svårt att överblicka dem. En annan risk ligger i de kontaktytor som kriminella har med andra delar av samhället.

Det är lätt att föreställa sig organiserad brottslighet som en separat gruppering, som unga män med becknarväskor, Gucci-kepsar och elsparkcyklar. Problemet är dock större än gangsters som säljer knark och vapen.

Många kriminella begår brott i bolagsform i branscher som avfallshantering och bygg- och fastighetssektorn. Andra tjänar pengar på bidragsfusk och bedrägerier. Totalt beräknas den kriminella ekonomin omsätta runt 352 miljarder kronor, motsvarande 5,5 procent av bnp.

Organiserad brottslighet finns nu i varje vrå av det svenska samhället. Politiken är inget undantag. 313 politiker ingår i den organiserade brottslighetens kärna – 79 av dem är fortfarande folkvalda. Räknar man även med de yttre cirklarna rör det sig om över 3 600 politiker genom åren.

Vänstern och de jurister som kritiserar Gunnar Strömmer uppmärksammar sällan faran.

Grovt kriminella arbetar också i andra känsliga yrken, som kriminalvårdare, väktare, socialsekreterare, banktjänstemän och advokater. Sverige står med andra ord vidöppet för infiltration och påverkan.

För kriminella kan det offentliga vara en guldgruva. Som tjänstemän kan de besluta om bidrag och dispenser. Som lokalpolitiker kan de få inflytande över serveringstillstånd, sophantering, bygglov och upphandlingar. I rättsväsendet kan de försvåra utredningar av den egna brottsligheten.

Faran är särskilt stor i ett samhälle som vårt, som bygger på tillit och där bakgrundskontroller och säkerhetsrutiner länge har varit ovanliga.

Regeringen ska ha beröm för sitt arbete mot gängvåldet. Inget civiliserat land kan tolerera den våldsnivå som har rått i Sverige de senaste åren. Att antalet skjutningar minskar betyder dock inte att vi kan andas ut.

När det gäller den avgörande kampen mot systemhotande ekonomiska brottsligheten finns inga tecken på att samhället är på väg att vinna. De kriminella infiltrerar tvärtom allt fler branscher och sfärer. Att bryta den trenden kommer att kräva andra verktyg än de som har bitit på våldet.

På kort sikt har den organiserade brottsligheten stor inverkan på samhället. En fjärdedel av alla brottsmisstankar i Sverige kan kopplas till dess kärna, enligt rapporten.

Men allvarligast är den långsiktiga påverkan. När organiserade kriminella fuskar med skatter och arbetsmiljö blir det omöjligt för schysta företag att konkurrera. När de infiltrerar polisen ökar oviljan att vittna. När de kliver in i politiken undermineras tilltron till demokratin.

Så ruttnar Sverige långsamt inifrån.

Allt det här är egentligen inget nytt. Redan för flera år sedan slog en rad tunga myndigheter fast att den organiserade brottsligheten hotar vårt demokratiska samhälle. Men vänstern och de jurister som kritiserar Gunnar Strömmer uppmärksammar sällan faran.

Ironiskt nog är det i stället regeringens försök att bekämpa problemen som leder till braskande rubriker om demokratins förfall.

LÄS MER: Tagga ner! Tidö hotar inte svensk demokrati

LÄS MER: Låt inte juristerna ta makten över politiken

LÄS MER: Gängvåldet är inte ens det farligaste hotet