Därför kan det bli lättare för gängen att mjölka välfärden
Det finns inget område inom välfärdssektorn som de kriminella nätverken inte har infiltrerat.
Kriminella gäng fuskar inte bara till sig bidrag och ersättningar – de är aktiva inom alla välfärdsområden där det finns privata utförare. Det visar en ny rapport om organiserad brottslighet i välfärden, författad av bland andra Polisen, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten.
Bidrag, ersättningar och stöd utgör fortfarande en typ av basinkomst för svenska gängkriminella, enligt rapporten. Men de riktigt stora pengarna finns att tjäna på välfärdsmarknaden. Även om det går att göra stora vinster på alla områden finns det några som är särskilt lukrativa: till exempel att driva vård- och omsorgsboenden. Det kan handla om HVB (hem för vård eller boende) för barn och unga, utslussningsverksamhet från Kriminalvården, LSS-boende eller HVB för vuxna med missbruk eller skyddat boende. Där kan kriminella tjäna från 500 000 kronor upp till knappt två miljoner per plats och år.
Det är illa nog att kriminella driver verksamhet inom vård och omsorg, det är än värre att de får ansvar för människor som redan befinner sig i en utsatt position: unga med psykiska problem, kvinnor som söker sig undan hedersvåld och avhoppare från gängbrottslighet.
Hur kommer gängen undan – gång på gång? För att förstå varför de kriminella nätverken alltid ligger flera steg före myndigheterna måste man inse att den svenska välfärdsstaten inte är konstruerad för att stoppa systemhotande brottslighet. Den bygger på tillit, att de allra flesta vill göra rätt för sig och att det faktiskt betyder något att svära på heder och samvete.
När välfärdsmarknaden privatiserades i början på 2000-talet var det få borgerliga politiker som trodde att den skulle bli en inkomstkälla för kriminella gäng. Därför saknas vissa välbehövliga spärrar för att hindra gängen från att ge sig in i välfärdssektorn. Exempelvis är det ytterst få verksamheter inom vården som omfattas av tillståndsplikt. Det krävs inget tillstånd för att bedriva en vårdcentral, trots att myndigheter har varnat i flera år för att kriminella gäng driver vårdcentraler (SR 1/10 2023). Förra året tillsatte åtminstone regeringen en utredning för att se över om tillståndsplikten inom vården behöver utökas.
Fastän allt fler myndigheter är medvetna om att kriminella nätverk försöker utnyttja välfärdssystemet finns det en inneboende konflikt i deras förhållningssätt: de har i uppdrag att kombinera kontroll med snabb och tillgänglig service. Det är två mål som är svåra att förena.
Rapporten nämner bland annat att Försäkringskassan styrs alltmer mot automatiserade beslut. Det betyder att många kontrollpunkter effektiviseras bort, vilket gör det svårare att upptäcka fusk. Arbetsförmedlingen har liknande problem. Myndigheten ska effektivisera och digitalisera sin verksamhet, vilket leder till att mycket av kommunikationen antingen sker digitalt eller per telefon. Förutom att det är omöjligt för Arbetsförmedlingen att veta om de pratar med rätt person händer det att kriminella använder någon annans e-legitimation för att tillskansa sig förmåner.
Digitaliseringen inom offentlig sektor kommer bara att öka de kommande åren eftersom regeringen vill främja användandet av artificiell intelligens. Enligt regeringens AI-strategi ska Sverige bli bäst i världen på att utnyttja AI för att effektivisera samt höja kvaliteten och servicen i den offentliga förvaltningen. Med hjälp av AI kan tillståndsprocesser snabbas på och automatiseras. AI kan också användas för att minska felaktiga utbetalningar och brottslig användning av välfärdssystemet, enligt strategin. Det står desto mindre om hur ökad AI-användning kan leda till mindre kontroll och mer slarv i myndigheternas handläggning, eller risken för att felaktiga uppgifter kan fortplanta sig i systemet. Trots att myndigheter redan påpekar problem som kan uppstå som en konsekvens av digitaliseringen.
Det är inte fel att svenska myndigheter bejakar teknikutvecklingen – om och när den kan göra nytta för medborgare och företag. Men om det blir för stort fokus på ny teknik, utan att myndigheter hinner täppa till eventuella kryphål, finns det en överhängande risk för att det blir ännu lättare för nätverkskriminella att sko sig på välfärdsstaten. Regeringen ska inte ge dem fler möjligheter att stjäla pengar från skattebetalarna.
