
ABF – Frågan besvarades med en häxprocess
Lördag 15 aug 2026
Under perioden 1969 tills idag har omfattande medel, flertalet miljoner kronor, av skattemedel avsedda för folkbildning slussats vidare för kapacitetsuppbyggnaden av organisationer som över tid haft terroristkopplingar eller själva klassats som terrororganisationer. Endast vid ett tillfälle ställdes en kontrollfråga. Som studieförbundet ABF besvarade med en häxprocess mot den enskilde frågeställaren.
I de två tidigare artiklarna beskriv den process och organisation som byggdes med svenska skattemedel, avsedda för folkbildning, för att stödja PLO:s och Fatahs verksamhet. Kaderskolan som Muslimska brödraskapets företrädare Hani al-Hassan ledde från 1969. Svensk migrationspolitik
En verksamhet som fyrtio år senare hette Fatahs ideologiska akademi och som fortfarande, enligt dess egen styrelseordförande hölls vid liv av samma svenska partner. Arbetarnas Bildningsförbund. I sista artikeln i denna serie ställer vi den fråga som borde följa av detta. Vem som någonsin krävde redovisning för vad relationen faktiskt köpte – och vad som hände med den som ställde den frågan.
Del 1: Hur svenska skattemedel finansierade leninistiska kaderorganisationer
Del 2: Socialdemokraterna – 57 år av samarbete med det Muslimska brödraskapet
Frågan som ställdes en gång
Den 1 januari 1995 tillträdde Mona Hillman-Pinheiro som ABF:s förbundssekreterare, förbundets operativa chef. Hon begärde en delegationsordning för utlandsresor och bättre redovisning av den internationella verksamheten. Varför man reste, vem man träffade, vad som uppnåddes.
Till Arbetet Nyheterna sade hon i oktober 1996 att man genom slarv missat närmare en miljon kronor i bidrag från Olof Palmes internationella center. ABF:s Bosse Bergnéhr svarade i Aftonbladet samma dag att hon ljög.
Hillman-Pinheiro avsattes samma månad. Styrelsens motivering var att hon varit alltför okänslig och använt förtäckta hot. Hon beskrev själv för Aftonbladet en konferens i Köpenhamn där hon svartmålades inför fyrtio till femtio personer utan möjlighet att bemöta anklagelserna. Ett möte som bäst kunde liknas vid en häxprocess. Dagens Nyheter rubricerade sin artikel om ABF som ”stormarnas hus”.
Hennes tre frågor – varför, med vem, till vilket resultat – besvarades aldrig i något offentligt dokument som gått att återfinna.
Dementin
I februari 2025 avslutade flera ABF-distrikt sina lokala samarbeten med Kommunistiska Partiet. När tidningen Proletären bad om en kommentar svarade förbundets verksamhets- och kommunikationschef att man aldrig haft något centralt samarbete med Kommunistiska Partiet, och att besluten fattats lokalt.
Förbundets egna publikationer och dokumentation säger något annat. En jubileumskrönika från 1962 redovisar att samarbetet med kommunistiska organisationer återupptogs 1938. En återblick utgiven av ABF:s förbundsexpedition 1992 redovisar Arbetarpartiet Kommunisterna i samarbetsstatistiken för 1991 med 3 200 registrerade medlemmar. ABF:s egen webbplats har i arkiverade versioner listat både APK och Sveriges Kommunistiska Parti som nationella medlemmar, senast 2020.Svensk migrationspolitik
Mönstret upprepar sig. En offentlig fråga besvaras med ett avvisande medan förbundets egen dokumentation säger motsatsen.
Vägvalet
Den andra artikeln i serien beskrev Socialistinternationalens Hamburgresolution från februari 1978 och dess formel om väpnad kamps legitimitet där demokratiska kanaler är stängda. Tre element i den svenska hållningen under samma period saknade motsvarighet i den alliansfria rörelsens språk och fanns bara i den sovjetiska begreppsapparaten.
Kategorin befrielserörelse i stället för nationalrörelse; en mottagarkrets bestående av väpnade rörelser snarare än alliansfria stater,
Erkännandet av en organisation som ett folks ensamma företrädare – förtruppslogik, inte statssuveränitetslogik samt
Legitimeringen av väpnad kamp där demokratiska kanaler ansågs stängda, en klausul som antogs i en organisation vars generalsekreterare vid tidpunkten var svensk. Berndt Carlsson.
Frågan är inte varifrån vokabulären ursprungligen kom. Antikolonialismens begrepp hade flera samtidiga upphovsmän. Frågan är vilket av de tillgängliga alternativen som valdes upprepade gånger under ett halvt sekel. Sverige beskrev sig i den alliansfria rörelsens språk och agerade i den sovjetiska begreppsapparatens kategorier.
Det krävde ingen samordning. Det räckte att intressena sammanföll.
Den 13 juni 2025 beslutade Sida att utesluta Palmecentret ur strategin för stöd till civilsamhället vilket skar bort närmare hälften av finansieringen. Organisationen hade passerat samtliga formella granskningar i en årslång ansökningsprocess. Grunden var partianknytningen, inte en prövning av verksamhetens innehåll.[^5]
Vid årsskiftet kortades utfasningen. Stödet till samarbetspartner i över trettio länder skulle brytas den 30 juni 2026. Under våren samlades över 55 000 namnunderskrifter till stöd för centret. Myndigheten backade och sköt fram slutdatumet till den 31 december 2026. Uteslutningen som sådan kvarstår dock.
Riksdagsval hålls den 13 september 2026, och den nya riksdagen tillträder den 1 november. Förlängningen till årsskiftet flyttar det slutliga avgörandet förbi både valet och regeringsbildningen. Myndigheten har inte redovisat något skäl för just det datumet.
Var beslutet riktigt i sak – varför då förlänga det? Var det felaktigt – varför då vidhålla det? Ett beslut grundat i en prövning av verksamhetens innehåll flyttar sig normalt inte med den politiska kalendern. Ett som grundas i organisationens tillhörighet gör det.Politisk analys
Under ett år har striden om Palmecentret handlat om när stödet ska upphöra – inte om vad relationen faktiskt har bestått av. Underlaget för den senare frågan har hela tiden funnits tillgängligt. Verksamhetsberättelserna, jubileumsantologin, Fatahs egna rapporter om sin kaderakademi. Ingenting i det här har varit hemligstämplat. Det har bara varit oläst.
Ingen har förstått, eller tagit sig tid, att faktiskt sätta sig in i vad svenska skattemedel egentligen finansierat. En verksamhet som under långa perioder var direkt associerad till terrorism.
Bengt Säve-Söderberghs egen bok om det sydafrikanska arbetet heter dessutom “Vår seger var också er – Sverige och befrielsekampen i södra Afrika” (Atlas 2014). Titeln gör anspråk på delaktighet i utfallet. Den som gör det anspråket kan rimligen inte samtidigt avvisa frågan om vad utfallet i sin helhet faktiskt blev. Från Sydafrika till kaderskolan Hani al-Hassan ledde från 1969.Svensk migrationspolitik
En del av det Muslimska brödraskapet.
Källor
Arbetet Nyheterna, 4 oktober 1996
Aftonbladet, 4 och 10 oktober 1996
Dagens Nyheter, 5 oktober 1996.
Proletärens rapportering, februari 2025, om ABF-distriktens uppsagda lokala samarbeten och förbundets kommentar, Återgiven på kommunisterna.org.
Hugo Heffler, ”Arbetarnas Bildningsförbund 1912–1962” (ABF, 1962), ss. 293–294.
Bengt Johanson, ”ABF från 60-tal till 90-tal” (ABF:s förbundsexpedition, 1992), ss. 207–208. ABF:s webbplats, Wayback Machines avbildningar av 27 december 1996 och 26 september 2020.
Socialist Affairs nr 2/78 (mars–april 1978), Socialistinternationalen; se del II för resolutionens fulla sakinnehåll och ledningsförteckning.
Palmecentrets egen redogörelse, palmecenter.se/radda-palmecentret, samt samtida rapportering.
Johan Westerholm





























