Kvinnokraft 4.0

Nyhetsbrev januari 2026: När systemkritik möts av motstånd
av Caroline Thelning i Nyhetsbrev Publicerat den 05/02/2026 12:07
Januari 2026 visade tydligt vad som händer när sharia granskas och ifrågasätts som norm- och rättssystem i ett sekulärt samhälle.
Fokus låg på myndigheters ansvar, mediernas roll och på hur saklig systemkritik allt oftare möts av misstänkliggörande i stället för sakliga argument. Särskilt medier som själva betecknar sig som vänster, och som historiskt haft en central roll i kampen för kvinnors fri- och rättigheter, uppvisade under månaden en aggressiv förtalstaktik, vars syfte var att tysta, misstänkliggöra och undandra sharia som norm- och rättssystem från saklig granskning.
När dessa medier i dag granskar kvinnorättsorganisationer som Kvinnokraft 4.0 intar de en position som står i direkt kontrast till deras tidigare. Kvinnokamp, jämställdhet och jämlikhet oavsett bakgrund ifrågasätts, medan sakfrågan undviks: sharia som konkurrerande norm- och rättssystem och hijaben som dess offentliga symbol, med kvinnor som dess bärare och reklampelare. Detta är något man konsekvent vägrar att låta granskas och ifrågasättas.
I stället för att bemöta sakfrågan används ideologiska etiketter för att misstänkliggöra avsändaren, precis som när kvinnor som krävde rösträtt, rättslig jämlikhet och tillgång till utbildning beskylldes för att vara extrema, splittrande och samhällshotande. Fokus flyttas därmed systematiskt från sharia som norm- och rättssystem till person, intentioner och påstådd politisk hemvist. Resultatet blir att ett religiöst maktsystem undandras offentlig granskning.
Samtidigt ökade medborgarengagemanget markant. Fler valde att agera korrekt, lugnt och med svensk lag som utgångspunkt. Det visar att upplysning gör skillnad.
Månaden tydliggjorde därmed något som inte längre går att blunda för: när ett religiöst makt- och normsystem kritiseras för att ha normaliserats genom offentlig kommunikation uppstår starka protester, och fokus flyttas omedelbart från system till person. Det är en tydlig påminnelse om att våra fri- och rättigheter aldrig kan tas för givna – varken av kvinnor eller män, och aldrig i en sekulär och demokratisk nation.
1. Myndigheter
Under januari fortsatte arbetet med att granska statlig och offentligt finansierad kommunikation där hijaben används i sammanhang som rör jämställdhet, barn och skola.
Ett omfattande ärende rör Länsstyrelsen i Hallands län och deras styrdokument "Ett jämställt Halland – Strategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027". Bildvalet, där en kvinna i hijab förekommer, väckte frågor om statlig neutralitet och normsignalering. Myndigheten har svarat skriftligt och uppger att synpunkterna tas med i det fortsatta arbetet. Kvinnokraft 4.0 kommer att följa upp ärendet.
Jämställdhetsmyndigheten har fortsatt varit föremål för kraftig debatt efter beslutet att inte längre använda bilder på barn i hijab. Trots att beslutet ligger i linje med myndighetsansvar, barns rättigheter och svensk jämställdhetspolitik finns internt motstånd. Januari visade tydligt hur svår denna kunskapsöverföring fortfarande är, även inom myndigheter med jämställdhet som kärnuppdrag.
Kontakter med Nobel Prize Museum och Högskolan i Skövde fortsatte. För Nobel Prize Museum gäller frågor om kommunikation riktad till skolan och ansvar i sammanhang där barn och utbildning berörs. För Högskolan i Skövde gäller statlig och statsfinansierad kommunikation samt skolans sekulära uppdrag. I båda fallen väcktes frågor om varför hijab används utan att dess koppling till sharia problematiseras.
Detta handlar om svensk lag och myndigheters ansvar, inte om individer eller privat trosutövning.
2. Företag
Granskningen av kommersiell kommunikation fortsatte under januari, med särskilt fokus på hur hijab används i reklam och marknadsföring.
Ett tydligt exempel var Fitness24Seven, där en privatperson ur nätverket skickade ett sakligt och välformulerat mejl om användningen av hijab i företagets reklam. Exemplet lyftes för att visa hur medborgare kan agera utan personangrepp, med fokus på normer och ansvar. Fler följde efter.
Även större aktörer som Bonnier News uppmärksammades för sin användning av hijab i kommunikation, vilket bidrar till att legitimera ett norm- och rättssystem som står i konflikt med den sekulära rättsstaten.
Erfarenheten från januari bekräftar mönstret från tidigare månader: när hijabens juridiska och normativa innebörd förklaras sakligt väljer många aktörer att ompröva sina val.
3. Folkbildning och opinionsarbete
Under januari introducerades Ledare och artikelserier som tydliga format i Kvinnokraft 4.0:s arbete, för att skilja löpande opinionsbildning från fördjupad analys av sharia som samhällssystem, politisk ideologi, rättssystem och även som religion.
Månadens arbete höll konsekvent fast vid kritiken av sharia som norm- och rättssystem. Ledaren ”När skam blir styrmedel – om religiösa normsystems återkomst i Sverige”, publicerad den 28 januari, slog fast en central insikt: sharia institutionaliserar skam och gör den till ett styrmedel. När hijaben presenteras som frihet eller identitet frikopplas den från de krav, sanktioner och den sociala kontroll som följer av systemet.
Fördjupande texter visade hur ”nyanser” ofta används för att undvika slutsatser, och hur symboler omdefinieras av aktörer som själva inte lever under det normsystem de beskriver.
Historiska paralleller till kvinnokampens arv påminde om en grundläggande sanning: rättigheter har aldrig kommit lätt eller gratis. De har vunnits.
Arbetet i sociala medier fortsatte att nå långt utanför den egna kretsen. Inlägg delades brett, diskuterades intensivt och bidrog till att flytta fokus från person till struktur.
No Hijab Day den 1 februari förbereddes redan i slutet av januari, med solidaritet med Irans modiga kvinnor som riskerar livet för rätten till sin egen kropp. Citat och vittnesmål från kvinnor som levt under sharia fick stort genomslag. Samtidigt blev det nödvändigt att uppmärksamma hur nättroll och störande konton agerar i kommentarsfält. Januari markerade vikten av att inte ge dessa utrymme, utan i stället blockera och gå vidare.
5. Genomslag och räckvidd
Under januari fick flera inlägg stort genomslag och bidrog till att sätta agendan i frågor som rör sharia, hijab och statligt ansvar. Innehåll som höll fast vid ett svenskt, rättsstatligt perspektiv och som vägrade flytta fokus från system till individ nådde särskilt långt.
De mest uppmärksammade inläggen nådde 20 000 - 30 000 visningar per inlägg, med hundratals interaktioner i form av kommentarer, delningar och reaktioner.
No Hijab Day: över 33 000 visningar och mer än 1 600 interaktioner.
Svenskt perspektiv vs. shariaperspektiv: över 25 000 visningar och cirka 700 interaktioner.
Hijabens juridiska funktion inom sharia: över 23 000 visningar och fler än 1 000 interaktioner.
Slöjförbud, statlig neutralitet och myndighetsansvar: 15 000 - 20 000 visningar med omfattande engagemang.
Genomslaget visar ett tydligt mönster: när sharia analyseras som norm- och rättssystem och svensk lag används som referensram engagerar innehållet brett och når långt utanför den egna följarskaran.
6. Kvinnokraft 4.0 – verksamheten
Kvinnokraft 4.0 drivs fortsatt helt utan statliga bidrag och utan koppling till politiska partier. Verksamheten finansieras genom frivilliga donationer som möjliggör drift, utveckling och ett långsiktigt upplysningsarbete.
Till sist: saklighet ger effekt
Januari visade med all tydlighet att saklighet, konsekvens och kunskap harmonierar bättre med den svenska statens grundprinciper om likhet inför lagen än de attacker som vår yttrandefrihet tillåter från starkt ideologiskt präglade vänstermedier.
När sharia granskas som system, och inte som någons identitet, och när hoten mot kvinnors fri- och rättigheter granskas och debatteras, uppstår ett starkt ifrågasättande, svartmålning och motstånd från dessa medier. Men framför allt uppstår ett uppvaknande.
Samtidigt ökar trycket från aktörer som vill införa sharia genom att flytta fokus från rättsstat och juridik till känslor och rättigheter. Det gör arbetet mer nödvändigt, inte mindre.
Vi måste inse att vår frihet inte försvinner i ett slag, utan urholkas, som droppen urholkar även den mest solida granit, om vi inte agerar bestämt och med övertygelse för att motarbeta att sharias samhällsmodell och ideologi normaliseras i Sverige. Därför fortsätter arbetet med samma metod – sakligt och med lagen och historien i ryggen.
Läs. Inse. Agera.
Varma hälsningar
Caroline Thelning
Grundare och talesperson för nätverket Kvinnokraft 4.0

















