HBTQ – vänstern och islam

Alice Teodorescu Facebook

”Så låt oss vara ärliga, då det tycks vara förbannat svårt för vänsterns halvtidshumanister som ser demokratihot överallt utom där de faktiskt existerar: hatet mot judar som vi sett öppet manifesteras på gator och torg sedan den 7 oktober år 2023 är samma hat som islamister uppbådar jämte homosexuella, västerländska kvinnor, ateister, religionskritiker och religiösa minoriteter, ja mot friheten som sådan. Hatet hämtar sin näring ur islams urkunder, det motiveras med islam, och det görs i islams namn.

Om islam ska kunna samexistera med västerländska, judeo-kristna värderingar, som grundar sig på ideal om tolerans och alla människors lika värde, behöver religionen reformeras - annars kommer dagens konflikter att eskalera i takt med att andelen muslimer ökar. För även om inte alla muslimer hatar judar och homosexuella, och än mindre skulle vara beredda att döda dem även om de hatar dem, är det ingen hemlighet att dessa uppfattningar är väletablerade bland just muslimer och att många av de attacker som skett mot homosexuella och judar de senaste åren genomförts av människor med kopplingar till Mellanöstern.

/…/ Det är i denna kontext som attacken mot Pride, liksom mot julmarknader och pop-konserter ska ses; det dödliga våldet mot judar och homosexuella är inte en avvikelse, i strid med islamisternas världsbild, utan tvärtom helt i linje med deras föreställningar om ett islamiserat väst som, i likhet med Mellanöstern, inte har plats för varken judar, homosexuella, frigjorda kvinnor, sekulära eller ens dansande ungdomar.

Att just vänstern, som historiskt hyst stor skepsis mot religion, skulle liera sig med en av världens mest rigida religioner, i vilkens namn förtryck mot, och rena avrättningar av, samhällets mest utsatta återkommande sker, är något av en gåta om det inte hade varit för att också islamister har rösträtt som vänstern gärna kapitaliserar på.

Det avgörande valet står emellertid inte mellan tolerans och intolerans, eller höger och vänster. Det står mellan ett samhälle som försvarar sina egna fri- och rättigheter och ett som, av rädsla för konflikt, steg för steg vänjer sig vid att ge upp dem - för att slutligen kapitulera.”

Den tickande bomben

Berlinterroristens släkt – jihadister i Borås

Berlinterroristen Abdul Rahman Ballout tillhör en av Europas mest beryktade jihadistsklaner. Släkten har också förgreningar till Sverige och en familj i Borås där flera söner stupat i jihad.

Terroristen Abdul Rahman Ballout som attackerade gayfestivalen i Berlin var klassad som säkerhetsrisk av tyska myndigheter. Inte bara var han sedan tidigare dömd för rån, misshandel och utpressning. Han hade därtill försökt ansluta sig till Islamiska staten, men istället fängslats i Libanon. Åter i Tyskland greps han direkt på flygplatsen för att så sent som i maj i år dömas för terrorismrelaterad verksamhet. Ballout släpptes dock på fri fot, mot kravet att han genomgick en avradikaliseringsterapi, vilken han deltog i två gånger. Han kom aldrig till det tredje mötet – då hade han begått terrordådet.

Ballout stod under intensiv övervakning. Polisen ska ha haft en kamera riktad mot hans bostad.

Släkt ökänd för jihad

Ballout var ingen ensamvarg. Han ingår i en familj som är välkänd för jihadism, avslöjar Die Zeit utifrån uppgifter från libanesiska myndigheter. Han ska ha rekommenderats till Islamiska staten av två kusiner, bägge medlemmar i IS. Den ene lär ha stupat, den andre ska vara fängslad i Irak.

Abdul Rahmans släkt är mycket beryktad bland islamiska terrorister. Hans faster, alltså mamman till de två kusinerna, är enligt de libanesiska uppgifterna gift med den ökände predikanten Sheikh Omar Bakri, som gjorde sig ett stort namn under åren i Storbritannien. Bakri tillhörde dem som öppet stödde Al Qaida efter attackerna i USA den 11 september 2001.

Sheikh Omar Bakri Muhammad

Kretsarna kring Sheikh Omar Bakri Muhammad och hans grupp Al-Muhajiroun genererade ett stort antal terrorister. Predikanten kunde kopplas till en självmordsbombning i Tel Aviv 2003, och till självmordsbombningarna i Londons tunnelbana i juli 2005, med mera.

Också flera av Bakris egna söner har dragit ut i jihad. Sheikh Omar Bakri dömdes sedermera till ett långt fängelsestraff i Libanon för terrorism. Han kom ut 2023.

Högadeln inom europeisk jihadism

Den stora jihadistsläkten består av flera sammangifta familjer, som genom åren har dykt upp i olika terroristrelaterade nyheter i Europa. Man kan med fog hävda att Abdul Rahman Ballout tillhör högadeln inom europeisk jihadism, om de libanesiska uppgifterna stämmer.

En gren var inblandad i ett terrorförsök med resväskor på ett tåg i Tyskland 2006. En bror dömdes, men en annan dog istället i heligt krig i Libanon.

Släkt med jihadister i Borås

En annan gren finns i Sverige. I augusti 2013 dog två svensklibanesiska bröder i ett dåd mot Syrien. Den ene brodern sprängde sig i en självmordsattack, den andre blev skjuten i den efterföljande eldstriden. Bröderna bodde i Borås. En tredje broder hade stupat redan 2012. En fjärde broder rapporterades död året efter, som bombman i Libanon.

I den stora Boråsfamiljen finns fler jihadister. Deras aktiviteteter i sociala medier och på internet har väckt uppmärksamhet. En släkting i Borås var medverkande bakom en svensk jihadistisk websajt för ungefär femton år sedan. Släktingen är brorson till Sheikh Omar Bakri.

När de två Boråsbröderna dog i Syrien 2014 framträdde Sheikh Omar Bakri i pressen och intygade familjens djupa engagemang i jihadismen.

Säkerhetspolisens sökarljus

Familjen har med all visshet stått i den svenska Säkerhetspolisens sökarljus i åtminstone två decennier. Frågan är om svenska myndigheter är så mycket mer effektiva än tyska. I vilket fall har inget dåd skett i Sverige, hittills.

Terroristens koppling till Sverige – jihadistsläkt

Från Borås till Berlin – samma jihadistsläkt pekas ut för terrordåd på flera platser i Europa.

Terroristen Abdul Rahman Ballout som pekas ut för attacken mot en prideparad i Berlin har kopplingar till en jihadistisk klan som finns också i Sverige, skriver 100.se.

Fyra bröder från en familj i Borås ska ha dött i attacker i Syrien och Libanon.

Tysk polis sköt ihjäl Abdul Rahman Ballout, 21, i söndags i Berlin. Han var misstänkt för vad de tyska myndigheterna kallar en ”islamistisk terrorattack” mot prideparaden i Berlin – då han körde en bil in i folkmassan där en kvinna dödades och ett 30-tal människor skadades.

Ballout var tysk medborgare av libanesiskt ursprung. Nu avslöjar tyska medier att han enligt libanesiska uppgifter tillhörde en släkt som är beryktad för jihadism, skriver 100.se.

Förgreningar i Sverige
Släkten har förgreningar också i Sverige. Medlemmar i stor familj i Borås är sedan länge engagerad i jihadistiska aktiviteter. Två svensklibanesiska bröder dog 2013 i samband med en självmordsattack i i Syrien, ytterligare två bröder dog i attacker i Libanon, enligt 100.se

Medlemmar av familjen har varit mycket aktiva på internet och i sociala medier. De är liksom Berlinterroristen Abdul Rahman Ballout släkt med schejk Omar Bakri Muhammad, en predikant ursprungligen från Syrien som är av de mest framträdande jihadistiska ledarna.

Flera spektakulära självmordsbombningar och många terrorister kopplas till Bakri och hans omgivning. Han stödde öppet al-Qaida och dömdes för terrorism till ett långt fängelsestraff i Libanon – och blev fri 2023, enligt 100.se. Bakri Muhammad kopplas bland annat till självmordsdåd i Tel Aviv och London samt till en terrorattack mot ett tåg i Tyskland.

Abdul Rahman Ballouts faster uppges vara gift med Omar Bakri Muhammad

”Högadeln inom europeisk jihadism”
”Den stora jihadistsläkten består av flera sammangifta familjer, som genom åren har dykt upp i olika terroristrelaterade nyheter i Europa. Man kan med fog hävda att Abdul Rahman Ballout tillhör högadeln inom europeisk jihadism, om de libanesiska uppgifterna stämmer”, skriver Per Gudmundsson på 100.se.

En medlem av familjen i Borås, som är brorson till schejk Omar Bakri Muhammad, stod bakom en svensk jihadistisk websajt för ungefär femton år sedan, enligt 100.se som skriver att Bakri framträdde i medier och intygade Boråsfamiljen stora engagemang för den islamistiska saken efter det att de två bröderna dött i Syrien 2014.

Islam

Islamismen försvinner inte när man tittar bort!

Efter terrordådet mot Berlin Pride talar vissa hellre om högerextremism och Agnes Wold än om gärningsmannens islamistiska motiv.

När Abdul Ballout i lördags körde in i en folkmassa i anslutning till pridefirandet i Berlin var han redan välkänd av rättsväsendet och nyligen dömd för terrorrelaterade brott. Inom ett dygn offentliggjorde Berlins åklagarmyndighet omfattande dokumentation om honom.

Ballout var inte bara välkänd av polis och åklagare. Han hade också dömts för att ha förberett en allvarlig statshotande våldshandling. Det här är ännu en smärtsam lärdom om värdet av att ta radikaliserade personer på allvar.

Redan i februari 2022 dömdes Ballout för misshandel och rån begångna 2019 och 2020. Sedan bytte han från en brottslig bana till en annan. Under 2025 försökte han ansluta sig till Islamiska staten (IS). Efter ett misslyckat försök att resa till Mauretanien via Turkiet tog han sig till sina föräldrars hemland Libanon med målet att fortsätta till Syrien och ansluta sig till IS.

I Libanon greps han i juli 2025 och dömdes av en militärdomstol till tre månaders fängelse. Den 17 november återvände han till Tyskland, där han greps på flygplatsen och satt häktad fram till domen den 12 maj 2026. Då dömdes han enligt tysk ungdomsstraffrätt till ett år och tio månaders fängelse för förberedelse till allvarlig statshotande våldshandling. Domstolen konstaterade även att han spridit IS-propaganda på nätet. Beslutet om att straffet skulle villkoras sköts upp i sex månader. Ballout ställdes under övervakning av en frivårdsövervakare, samtidigt som häktningen hävdes.

Åklagarmyndigheten överklagade domen och hade yrkat på ett högre, ovillkorligt straff samt fortsatt häktning. Ballout ålades också att delta i ett avradikaliseringsprogram men detta verkar inte haft någon effekt på honom, personalen ansåg dessutom att han inte var uppriktigt intresserad av att lämna extremismen. Ett tredje och avslutande bedömningssamtal var planerat till måndagen efter attentatet.

Åklagarmyndighetens överklagande hade inte hunnit behandlas när Ballout på lördagskvällen genomförde sitt terrordåd. Han dödade en person och skadade ytterligare 29, flera av dem allvarligt.

Det råder ingen tvekan om vad Ballout motiverades av, var hans ideologiska hemvist fanns och i vilka miljöer han hade radikaliserats. Han sökte sig till en organisation vars ideologi bygger på förtryck och förföljelse av etniska och religiösa minoriteter samt hbtq-personer.

IS och liknande organisationer har redan en lång rad terrordåd i Tyskland på sitt samvete. Det handlar inte om någon engångsföreteelse.

Det finns ingen anledning att ersätta en ensidig hotbild med en annan. Hbtq-personer utsätts globalt för hot och våld både från högerextremister och religiösa fundamentalister. Islamister som Abdul Ballout har på intet sätt ensamrätt på hatet mot hbtq-personer. Trots detta är vissa av reaktionerna på attentatet grumliga och inte sällan vilseledande. De behandlar allt utom de ideologiska motiv som faktiskt låg bakom det som skedde.

I en text i Expressen om händelsen skriver Jonas Gardell om hotet från partiet Alternative für Deutschland (AfD): ”Ett attentat i Tyskland med sin mörka historia blir extra skrämmande nu när det högerextrema AfD vuxit sig så stora.”

Man kan förstås beskriva AfD som ett politiskt hot, men vad har det med det aktuella attentatet att göra? Ballout radikaliserades inte i AfD:s partilokaler utan i islamistiska nätmiljöer. Varken islamismen, Islamiska staten eller attentatsmannens ideologiska bakgrund nämns med en stavelse i den ordrika texten.

I Aftonbladet väljer ledarskribenten Lina Stenberg en liknande omväg. Hon ägnar stort utrymme åt läkaren Agnes Wold: ”Det allvarliga med Agnes Wolds hets mot hbtqi-personer är att hon legitimerar ett hatiskt synsätt och språkbruk som får konsekvenser.”

Ska man av upplägget anta att Ballout eller andra personer i islamistiska miljöer har inspirerats av Agnes Wolds kritik mot könskorrigeringar av barn? I Wolds kritik mot dessa behandlingar går det inte att finna någon ”hets”, utan en ingående granskning av den ”vård” som många barn i Sverige och andra länder har fått, med tveksamma konsekvenser för deras fysiska och mentala hälsa.

Stenberg namnger inte attentatsmannen och nämner varken hans islamistiska bakgrund eller hans försök att ansluta sig till IS.

Båda texterna präglas av selektiv perception. När händelseförloppet inte passar den ideologiska världsbilden riktas uppmärksamheten någon annanstans. Gardell skriver om AfD och Stenberg om Agnes Wold, och båda landar i samma förutbestämda problemformulering: det främsta hotet mot hbtq-personer i vår samtid kommer från högerextremt håll.

Hur kommer det sig? Är det så att radikal islamism passar inte in i problembeskrivningen och blir därför ett störande faktum. Är det rädslan för att spela ett parti som AfD i händerna att man väljer att bortse från den ideologiska drivkraften? Då signalerar man att ideologiska hänsyn är viktigare än de faktiska omständigheterna kring attentatet.

Hotbilden mot sexuella minoriteter skiljer sig ut i olika delar av världen. I delar av Östeuropa kommer hotet främst från kristna fundamentalister och högerextremister, medan det i Mellanöstern och Nordafrika framför allt handlar om muslimskt motiverat våld, i Västeuropa är det en blandning av båda kategorier.

Det borde inte vara svårt att låta dessa insikter samexistera. Tvärtom är det nödvändigt. Man kan inte bortse från verkligheten när man försöker förstå den. Att välja bort ena halvan av hotbilden är självbedrägeri. Det hjälper ingen, allra minst dem som riskerar att utsättas för religiöst och politiskt motiverat våld.

Vänsterns blinda fläck

 De flesta utom en del vänsterpartister och miljöpartister är nog
överens om att islamism är en samhällsolägenhet!

 De flesta utom en del vänsterpartister och miljöpartister är nog
överens om att islamism är politisk islam!

 De flesta utom en del vänsterpartister och miljöpartister är nog
överens om att islamister är muslimer som vill implementera
islam i samhället!

Ännu ett terrordåd skedde i helgen. En kvinna dödades och 29 har skadats efter att en bil körde in i en folkmassa under lördagens Pridefirande i Berlin. Mannen som körde bilen, en 21-åring med tyskt medborgarskap och libanesiska rötter, sköts till döds av polisen under söndagen.

Gärningsmannen ville tidigare ansluta sig till Islamiska Staten, men blev dömd till fängelse och var på fri fot under övervakning när han begick terrorattacken.

Och det dröjde inte länge innan vänsterns maskineri var igång.

I en krönika i Expressen den 26 juli nämner författaren Jonas Gardell terrordådet i inledningen.

Men texten handlar sedan om homosexuellas ställning i Nazityskland. Ordet “islamistisk” nämns en gång. Nazism däremot kan man läsa hela fyra gånger. Han beskriver bland annat: “Ett attentat i Tyskland med sin mörka historia blir extra skrämmande nu när det högerextrema AfD vuxit sig så stora. Skrämmande för att historien har en tendens att upprepa sig om vi inte sätter ner foten och gör motstånd“.

Visste man inte bättre skulle man tro att terrorattentatet utförts av en högerextrem.

Och vänstertidningen Dagens ETC:s chefredaktör Andreas Gustavsson gjorde en liknande förflyttning. På X skriver han att “En reaktionär, bakåtsträvande attack. Denna gång av allt att döma en islamist. Men det är en bred rekyl mot basala mänskliga rättigheter vi ser, där olika typer av högerextremism delar fokuspunkt.”

Vad har högerextremism med helgens terrorattentat att göra? Vad spelar motstånd mot nazism för roll i förklaringen av just detta dåd?

Islamism och högerextremism delar auktoritära drag.

Men de är inte samma ideologi, och likheterna gör inte högerextremismen till förklaringen bakom en islamistiskt motiverad attack.

Problemet för delar av vänstern är att islamism inte passar in i deras världsbild. Och passar inte bilden med verkligheten är det verkligheten som får maka på sig.

Hotet är i stället väst.

Återkommande efter islamistiska terrordåd pekar debattörer till vänster på USAs krig i mellanöstern, kolonialism eller ojämna strukturer som gynnar vita och missgynnar minoriteter. Islamism – och terroristen – blir således enbart ett symptom på västvärldens förtryck. Terroristen är snarast ett offer.

Det är därför den tidigare miljöpartistiske ministern Mehmet Kaplan menade att “islamofobin” är ett av de viktigaste skälen till att ungdomar ansluter sig till IS.

Och efter terrordådet på Drottninggatan lyftes vänsteranalyser med fokus på utanförskap och segregation, och sociala och ekonomiska klyftor, på integration – snarare än på den ideologi som driver människor att vilja mörda andra.

Attacken mot Pridefirandet är inte enbart en attack mot homosexuella. Det är en attack mot de värderingar och normer som hela västvärlden vilar på.

En majoritet av de islamistiska terrorattentaten har, enligt Nationellt Centrum för terrorhotbedömning, NCT, riktats mot “slumpmässigt utvalda individer på offentliga platser som gator och torg”.

Under 2025 genomfördes tretton islamistiska terrorattentat i Väst. Femton attentat avvärjdes, bland annat ett i Sverige, enligt NCT.

Men vill man inte tala om problemen, går det inte att lösa dem. Då kommer vi inte heller kunna motverka att fler attentat likt det som nu skedde i Berlin, där en person dog och många skadades, inträffar.

Vämjeliga vänstern

 

Greta akt 666Y

Gretas tröja är ingen skämtsam markering

Greta Thunberg poserar i en t-shirt med texten ”Yalla Intifada” – ett ord som för israeler och judar är förknippat med blodiga terrorattacker mot civila. Det är ingen oskyldig modemarkering utan ett uttryck för hennes samröre med Hamas-kopplade miljöer, skriver Christoffer Jonsson.

Den 27 mars 2002 detonerade en självmordsbombare sin bomb under den judiska högtiden Pesach i Park Hotel i Netanya. Trettio personer dog och ytterligare runt hundra skadades. Attacken, som begicks av terrorgruppen Hamas, blev en av de dödligaste attackerna under den andra intifadan.

Fyra dagar senare fortsatte massakrerna när en annan självmordsbombare detonerade sin väst inne i en israelisk-arabisk restaurang i Haifa i norra Israel. Terrorattacken krävde totalt 15 människoliv och skadade ännu fler.

Under både den första och den andra intifadan mördades tusentals israeler i attacker utförda av palestinska terrorgrupper. På grund av attackernas omfattning, där civila mål som bussar, hotell och restauranger utsattes för blodiga massakrer, har ordet ”intifada” en mycket stark betydelse bland israeler och judar.

Det för tankarna tillbaka till en tid då israeler levde under konstant hot.

”Det var krig, men inte som något annat jag någonsin hade bevakat. Det fanns inga sirener. Det var så nära hemmet, och det spelade ingen roll hur starka våra divisioner och stridsvagnar var. Våra familjer, våra styrkor, var aldrig så sårbara för vågen av Hamas och Fatahs självmordsbombningar i stormarknader, restauranger och bussar”, skriver The Jerusalem Posts tidigare korrespondent Arieh O’Sullivan.

Därför blir det problematiskt när Greta Thunberg poserar på en demonstration i Tyskland iklädd en t-shirt med texten ”Yalla Intifada”. Med tanke på intifadornas historiska betydelse är hennes slogan att likställa med en uppvigling till terror.

Tröjan förmedlar samma budskap som aktivister som demonstrerar med terrorflaggor i Göteborg. Vilket leder till att extremister flyttar fram sina positioner och fortsätter att omöjliggöra judiskt liv i Sverige och Europa.

”Greta Thunberg bar en t-shirt med texten ’Yalla Intifada’ vid en protest. För judar och israeler var intifadorna skrämmande perioder av meningslöst våld som dödade hundratals civila. För Greta är det en rolig och unik t-shirt”, skriver den israeliske samhällsdebattören Hen Mazzig på sociala medier.

Att Greta Thunberg bär en sådan t-shirt förvånar inte många, med tanke på hennes umgänge med Hamas-kopplade aktivister. Flottiljen som hon rest till Gaza med båda gångerna har haft starka kopplingar till Hamas. Flottiljen, som var tom på mat, var givetvis inget annat än ett PR-jippo i syfte att söka uppmärksamhet.

Tidigare har Greta Thunberg även utsetts till ”årets antisemit” 2024 av organisationen Stop Antisemitism.

Hennes samröre med problematiska miljöer och ännu mer problematiska uttalanden har länge ignorerats av etablissemanget. I stället har hon hyllats för sin segling och sitt PR-jippo till Gaza.

När kultureliten tillsammans med flera politiker investerat så mycket förtroendekapital i henne genom att lyfta henne till skyarna kan man inte backa. Det skulle vara politiskt självmord.

Även om det är politiskt självmord vore det hederligt om fler erkände att Greta Thunberg inte längre är den unga flickan som stod utanför riksdagen med en skylt.

Greta Thunberg är idag en vuxen kvinna som poserar med en t-shirt med slogans som kan tolkas som uppvigling till terror.

Heder ett hinder för flickor

Högerklicka och välj ny flik för större text

Hedersnormer bör kartläggas i förskolan

Medan de allra flesta barn i Sverige njuter av sitt sommarlov, bär andra på en växande klump i magen. För hundratals unga innebär de stängda skoldörrarna inte frihet och vila, utan direkt livsfara.

Sommarlovet är den mest riskfyllda tiden på året för barn som lever under hedersförtryck.

Varje år försvinner ca 200 barn från Sverige

Under dessa veckor kan semesterresan riskera att bli en enkelbiljett till tvångsäktenskap, könsstympning eller uppfostringsresor.

Varje år försvinner omkring 200 barn från Sverige, förda utomlands av sina egna familjer. Sommarmånaderna är ett perfekt tillfälle för den som vill begå brott i hederns namn.

Det är ett systematiskt svek mot flickor och unga som tvingas betala priset för familjens heder.

Bortförandena är en av vår tids största utmaningar för rättsstaten. Att barn rycks upp från sina liv under sommaren för att föras till länder där de saknar skydd är ett brott mot de mänskliga rättigheterna.

Under lång tid har politiken duckat för att prata om och vidta särskilda åtgärder mot hedersförtrycket, men i dag syns ett tydligt skifte.

Regeringen har tagit viktiga kliv, exempelvis infört ett eget jämställdhetspolitiskt delmål, tagit fram en omfattande handlingsplan och satsat rekordstora resurser.

Handlar inte om att misstänkliggöra kulturer

Parallellt har en lång rad lagskärpningar skett, exempelvis genom ett utvidgat utreseförbud, kriminalisering av oskuldskontroller, förbud mot kusinäktenskap, skärpta straff för hedersrelaterade brott. Detta är nödvändig reformer för att staten äntligen ska stå på de utsatta flickornas sida.

Trots framstegen räcker inte dagens insatser. När skolorna stänger för sommaren försvinner också skolpersonal, ofta de vuxna som annars fungerar som barnens skyddsnät och som kan slå larm.

Idag saknas ett samordnat ansvar. Ett center med fokus på just bortförda barn skulle fungera som en expertinstans som snabbt kan agera och samordna räddningsinsatser när ett barn har förts ut ur landet och stöd för den unga person som lyckats återvända.

● Kompetens i rättsväsendet.

Hedersbrott är komplexa. Därför behövs nationella kompetensteam inom åklagarväsendet och särskilda enheter mot hedersbrott i varje polisområde. När polisen förstår hedersproblematikens komplexa mekanismer ökar chansen att stoppa bortförandet redan innan planet lyfter.

● Förskolan och skolan som arena.

Genom att kartlägga hedersnormer i förskolemiljön och ta fram tydliga handlingsplaner kan personalen upptäcka varningssignaler i god tid innan sommarlovet börjar.

Heder får aldrig användas som en ursäkt för att begränsa unga människors liv. Att skydda en flicka från ett tvångsäktenskap under sommarlovet handlar inte om att misstänkliggöra kulturer, som insatser för att skydda de hedersutsatta tidigare har utmålats som.

Det handlar om att garantera varje barns grundläggande frihet.

Friheten att bestämma över sin egen kropp och sin egen framtid är inte förhandlingsbar. Det är dags för en nationell kraftsamling där rättsväsendet, socialtjänsten och skolan arbetar som en enad front.

Inget barn ska behöva frukta sommarlovet.

Staten mot lantbruket

Den här sortens idioti ska Centerpartiet motarbeta

i stället för att stödja socialdemokraterna!


HOTEN MOT SKOGSBRUKET

Myndigheterna förbjöd avverkning av Kurt Hyttstens skog efter att aktivister hittat spår av en hackspett. Nyligen föll domen som gjorde Kurts skog värdelös över en natt. Idag mår han psykiskt dåligt. ”Tiden rinner ut för mig och min fru”, säger han till TN.

I över tre år har skogsägaren Kurt Hyttsten och hans familj kämpat för att få bruka sin skog. Tidningen Näringslivet har tidigare rapporterat om hur Skogsstyrelsen förbjudit familjen från att avverka 78 procent av den totala skogsmarken efter att fynd kopplade till tretåig hackspett rapporterats in i Artportalen. Några aktivister hade märkt ut märken av så kallade ringhack från en tretåig hackspett.

Panik bland skogsföretag efter översättningsmiss – ”Nu rasar allt”

– De smyger runt i skogen i det tysta. Det var en överraskning när vi skulle lämna in avverkningsanmälan att det varit aktivister här ett halvår innan, sa Kurt Hyttsten till Tidningen Näringslivet då.

Kurt Hyttsten och hans familj överklagade beslutet till Mark- och miljödomstolen, som valde att gå på Skogsstyrelsens linje. Därefter överklagade familjen till högsta instansen Mark- och miljööverdomstolen.

Men nyligen kom beskedet att även familjen förlorade där. ”Domstolen delar Skogsstyrelsens bedömning att den anmälda avverkningen innebär en sådan risk för arten tretåig hackspett att det finns skäl för förbud”, stod det i beslutet.

”Det är fruktansvärt”

När Tidningen Näringslivet kommer i kontakt med Kurt Hyttsten efter beskedet är han ledsen och bekymrad.

– Det är fruktansvärt, och en sak man kan nämna är ju hur psykiskt illa man mår. Dålig sömn och det ena med det andra. Känslan är att du har förlorat säkerheten. Jag kan inte fatta hur en myndighet kan göra så här, säger han och fortsätter:

– Hur kan man göra på det viset mot en enskild näringsidkare? Det kan jag inte förstå. Men det verkar som att man kan göra precis hur som helst när det gäller artskyddet och framför allt hackspett. Handlar det om en hackspett så kan du ju förlora i princip allting.

Kurt Hyttsten berättar att familjen bedriver ett certifierat skogsbruk och sedan tidigare har avsatt sex procent av den produktiva skogen för miljöhänsyn och miljöåtgärder.

Han beskriver stora konsekvenser för honom och hans familj till följd av domen. Enligt honom är skogen en viktig ekonomisk förutsättning för lantbruket. När marken inte längre kan brukas på det sätt som varit avsett försvinner en stor del av värdet.

Skogsstyrelsen säger att man är medveten om att beslut av den här typen kan få stora konsekvenser för enskilda markägare.

– Det är självfallet tufft att fatta ett beslut som får stora konsekvenser för den enskilde. Men för att vi ska behålla ett demokratiskt, rättssäkert och objektivt samhälle är det viktigt att vi som myndighet följer lagen och inte fattar beslut baserade på känslor, säger Helena Eriksson, distriktschef på Skogsstyrelsen i Norra Jämtlands distrikt.

Kurt Hyttsten beskriver att familjen inte längre kan använda skogen som säkerhet för att ta lån. Dessutom är skogen en form av pensionsförsäkring som kraftigt minskar i värde då, eftersom ingen kommer vilja köpa skogsmark som inte får brukas.

– Du kan ju inte betala någonting för värden som inte finns, utan jag kanske får skänka bort alltihop, säger Kurt Hyttsten och fortsätter:

– För det här området som är totalt förbud på, det blir ju noll där. Det blir ju noll värde, åtminstone av skogssynpunkt.

Familjen har tidigare beskrivit att den planerade avverkningen var en viktig del i det generationsskifte som de förberett på gården. När skogen inte längre kan brukas som planerat försämras förutsättningarna för att lämna över verksamheten till nästa generation kraftigt.

– Tiden rinner ut för mig och min fru. Vi kan ju knappast fortsätta jobba något mycket längre, och finns det då inga förutsättningar för nästa generation som det var tänkt blir det ju en avveckling av lantbruket. Det är ju svårt att sälja vidare någonting som inte har något värde längre.

Skogsstyrelsen kunde ha inväntat nya regler

Frågan om eventuell ersättning har inte prövats i målet. Enligt Skogsstyrelsen behöver familjen Hyttsten väcka talan mot staten för att få den frågan prövad.

– Skogsägarna – familjen Hyttsten – behöver stämma staten för att få sin rätt till ersättning prövad. Om och hur lång tid det tar att få ersättning är svårt att säga, säger Helena Eriksson.

Vilka möjligheter till ersättning finns för markägare som drabbas av avverkningsförbud på grund av artskydd?

– En markägare som har lämnat in en anmälan och fått den nekad för avverkning på grund av artskyddsförordningen behöver överklaga beslutet och få det prövat och även söka dispens från artskyddsförordningen hos Länsstyrelsen innan de kan stämma staten och eventuellt få ersättning, säger Helena Eriksson.

I juni beslutade riksdagen om nya regler som innebär att markägare ska kunna få ersättning när artskydd begränsar möjligheten att använda sin mark. Däremot är det fortfarande oklart om reglerna kommer att omfatta markägare vars ärenden redan har avgjorts i domstol, däribland Kurt Hyttsten, menar Helena Eriksson. Reglerna börjar att gälla i oktober, alltså efter valet.

– Vi vet inte om det kommer att gälla ärenden retroaktivt eller inte. För att markägare ska vara säkra behöver markägare stämma staten om de vill få sin rätt till ersättning prövad.

Kurt Hyttstens största kritik mot domstolarnas hantering av ärendet är att de inte tagit hänsyn till konsekvenserna för familjen.

– Den största kritiken till domstolen är att dom inte tagit upp i princip något av vad vi yrkat på. Däremot anser domstolen att det är okej att vi förlorar 70 procent av våra tillgångar, men struntar i vilka konsekvenser det får för vårt jordbruk och generationsväxling, säger Kurt Hyttsten och fortsätter:

– Det är väldigt tråkigt att det inte överhuvudtaget går att ha en rimlig dialog med Skogsstyrelsen utan att man automatiskt ska fösas in i domstolarna.

Kortspelsregler

 

Kortspelsregler

Hotet från islamismen

Islamism är politisk islam!

En ny rapport från Europol konstaterar att islamister fortfarande står för majoriteten av terrorbrotten inom EU, och även skördar flest liv.

Efter terrorattentatet 11 september 2001 kom hotet från jihadismen och kriget mot terrorismen att prägla mycket av samhällsdebatten under lång tid:

Afghanistan och Irak invaderades, terrordåd spred sig från land till land i Europa. I Sverige talades det om betydelsen av insatsförsvar, och konstnären Lars Vilks fick ett pris på sitt huvud på grund av sina Muhamedkarikatyrer. Till slut kom terrorn också till Sverige. 2010 inträffade ett bombdåd i Stockholm, i vilket dock endast gärningsmannen Taimour Abdulwahab dog. 2017 slog terrorn till igen, på Drottninggatan i huvudstaden. Den gången förlorade flera oskyldiga människor livet. I båda fallen var terroristerna islamister.

Den tiden känns relativt avlägsen redan, så även terrordådet på Drottninggatan – trots att det var mindre än tio år sedan. Mycket har hänt i världen sedan dess. Islamiska statens stora skräckvälde i Irak och Syrien föll. Storbritannien lämnade EU. Pandemin kom och gick. Ryssland påbörjade sin fullskaliga invasion av Ukraina. Sådan är historien. Den rullar obarmhärtigt vidare, dagens politiska storfrågor blir snabbt gårdagens bekymmer och nya kriser tar vid.

Terrorismen har gått in i en ny fas genom att extremistiska våldsverkare samverkar med kriminella nätverk.

Det betyder dock inte att hotet från islamistisk terrorism faktiskt är över. I en helt ny rapport från Europol konstateras det att jihadistiska attentat stod för de dödligaste terrordåden inom EU i fjol. Jihadismen står också för den största andelen av terrorverksamhet inom EU. Mer än hälften av av alla terrordåd begicks av islamister.

Terrorismen har dessutom gått in i en ny fas genom att extremistiska våldsverkare samverkar med kriminella nätverk. Något att ta fasta på i ett Sverige som härjats av gängkrig. Kom ihåg rapporterna om hur iransk säkerhetstjänst använt gängkriminella för att utföra attentat i Sverige mot judiska och israeliska mål. Plötsligt framstår inte benämningen ”inhemsk terrorism,” som ibland har använts om gängkriget, som särskilt opassande.

I juni denna sommar tillsatte regeringen en utredning för att kartlägga det islamistiska hotet mot demokratin. Inte utan anledning. Sådana demokratihot kan yttra sig på flera sätt, men att faran med terrorismen kvarstår står klart. Kriget mot terrorismen må ha gått över i en ny fas, från massiva militära ingrepp till underrättelsearbete och terrorbekämpande insatsoperationer. Men kampen är lika viktig nu som då.

Islamisering i förskolan?

Kvinnokraft 4.0

De första stegen mot en islamisk teokrati har redan tagits

av Caroline Thelning 17/07/2026 

När Göteborgs-Posten 2018 genomförde sin granskning av 40 kommunala förskolor i Göteborg, Stockholm och Malmö var frågan enkel: Om en femårig flicka själv tog av sig sin hijab under dagen – kunde personalen hjälpa till att sätta på den igen?

27 av 40 förskolor svarade ja.

Personal på nästan sju av tio förskolor var beredd att följa föräldrarnas önskemål om att upprätthålla en religiös norm för hur små flickor skulle klä sig. Att samarbeta med och visa respekt för vårdnadshavare är en självklar del av förskolans uppdrag.

Men det uppdraget omfattar inte att verkställa religiösa normer.

När reportaget publicerades gick det kanske att avfärda som ett enskilt och upprörande exempel. I dag framstår det snarare som ett tecken på en större förskjutning: religiösa normer som steg för steg har fått större utrymme i förskolor, myndigheter och andra delar av det offentliga Sverige.

Religionsfrihetens gränser

Religionsfriheten skyddar människors rätt att tro och utöva sin religion. Den innebär däremot inte att religiösa normsystem kan ställas över svensk lag. Inte heller innebär den att offentliga institutioner ska anpassa sitt uppdrag efter enskilda religioners regler även om enskilda troende uppfattar religionsfriheten på det sättet.

Normer om rätt och fel formas tidigt i livet

Förskolan handlar inte bara om lek, omsorg och lärande. Den bidrar till att forma barns uppfattning om vad samhället betraktar som normalt, rätt och accepterat.

Så när förskolepersonal konsekvent korrigerar ett barns klädsel för att följa en religiös norm lär sig barnet mer än att bära ett plagg. Barnet lär sig vilka regler som gäller, vem som har rätt att bestämma över den egna kroppen och vilka förväntningar som följer av att vara flicka eller pojke i svensk förskola.


De första stegen mot islamsk

teokrati har redan tagits


GP:s granskning är ett tydligt exempel på när en religion lyckas flytta utanför den privata sfären och börjar och börjar påverka offentliga institutioner. GP sammanfattar resultatet så här:

"Nästan sju av tio kommunala förskolor i utsatta områden i Göteborg, Stockholm och Malmö kan tänka sig att aktivt kontrollera och tvinga på barn slöja mot deras vilja, trots att det kan bryta mot lagen."

Många motiverade sitt svar med att de ville vara tillmötesgående mot föräldrarnas önskemål, trots att barnets rättigheter enligt svensk lag ska vara utgångspunkten för förskolans verksamhet.

Demokratiska rättsstater monteras sällan ned genom ett enda beslut. Förändringen sker när grundläggande principer successivt får ge vika för andra normsystem. När religiösa normer tillåts påverka institutioner som ska styras av sekulär lag läggs grunden för en religiöst styrd stat – en teokrati, i detta fall en islamsk sådan. I Sverige sker det inte genom en väpnad revolution utan genom långsiktig påverkan och omtolkningar av begrepp som religionsfrihet och yttrandefrihet.

Vi ser sedan flera år tecken på denna utveckling. Offentligt anställda uppfattar religiösa krav som viktigare att tillmötesgå än principen om barnets individuella frihet. Myndigheter, kommuner, skolor, universitet och public service använder återkommande en specifik religions kvinnliga klädkod i sin kommunikation och presenterar den som en självklar symbol för mångfald och inkludering, samtidigt som de blundar för de normer och regler som plagget representerar.


Det är i sådana små förskjutningar de första stegen tas.


När börjar ansvariga myndigheter tillämpa svensk lag för att skydda barnen?

Offentligt anställda har ett ansvar och en skyldighet att skydda barn mot normer som begränsar deras frihet och möjligheter. Frågan är därför inte om lagen räcker. Frågan är när offentliga verksamheter börjar använda de verktyg lagen redan ger dem?

Hur många fler generationer i Sverige ska fostras in i religiösa normer i stället för de fri- och rättigheter som gäller för alla, även flickor?

Botkyrka del 666 akt 6

S-ledningen valde fel sida i Botkyrka

Ebba Östlin vände på varje sten i kampen mot den organiserade brottsligheten. För det sveks hon av partiet.

När Socialdemokraterna 2023 beslöt offra den tidigare gruppledaren för partiet i Botkyrka, Ebba Östlin, till förmån för de kriminella krafter som infiltrerat arbetarrörelsen lokalt, splittrades partiet. Klantänkandet blev synligt och ett antal socialdemokrater tog konsekvenserna, bröt sig ut och bildade Oberoende S.

Detta hör inte till vanligheterna i mitt parti, det skedde inte lättvindigt och om jag kunnat hade jag röstat på dem den 13 september.

Bakgrunden var att Östlin gjorde det partiet i föregående valrörelse sagt att man skulle göra, knäcka de kriminella gängen genom att vända på varje sten för att upprätthålla samhällets skydd mot maffian. När nu stenen låg på arbetarrörelsens egen bakgård, ABFs fritidsgårdar, agerade Östlin ändå resolut och sa upp avtalet.

Ett rimligt beslut med tanke på att det förekom såväl kriminella, narkotika som skyddsvästar i lokalerna.

I mötet med extrema krafter sätts den personliga moralen på prov. Klanmentalitetens första regel är alltid att skydda medlemmarna, oavsett vilka handlingar som har begåtts. Här drog man sig inte för att hota om våld, skicka fram nyttiga idioter i form av socialdemokrater med position som indignerat protesterade mot fakta i målet och inte minst om att svärta ned Östlin med sliriga argument om bristande ledarskap. En effektiv kampanjmetod. Tro mig.

Sveriges Radios Kaliber har på ett förtjänstfullt sätt beskrivit de olika inslagen i det som kommit att kallas Botkyrkaskandalen. Bland annat med anledning av denna har regeringen nu fattat beslut om att tillsätta en ”infiltrationskommission” för att stoppa infiltration av kriminella i kommuner, regioner och näringsliv. Kommissionen ska ledas av den tidigare Säpo-chefen Klas Friberg.

Det är alldeles utmärkt om än fruktansvärt sorgligt att det ska behövas. Justitieminister Gunnar Strömmer poängterar att det inte enbart är Socialdemokraterna som drabbats, såväl Moderaterna som Kristdemokraterna har lokalt infiltrerats av kriminella. Problemet är dessvärre utbrett och det som skett i Botkyrka är inte unikt. När det handlar om pengar spelar inte parti någon roll.

I Kaliber framkommer att personer med kopplingar till gängkriminalitet i den interna S-process som ledde till att Östlin röstades bort. Flera av dessa hade nyligen blivit medlemmar i partiet tillsammans med släktingar och anhöriga. Så ser klanmentalitet ut.

När partiet centralt valde att låtsas som att det handlade om en personkonflikt konstaterar Östlin att man antingen är okunnig eller medvetet väljer att blunda för fakta. Så dum är ingen.

Det är helt centralt att som samhälle kunna dra en skarp gräns mot extrema rörelser.

Oavsett om det rör sig om kriminalitet, religiös eller politisk extremism. 

Den sortens klanmentalitet som vuxit sig in i samhällskroppen är inget annat än maffiakultur.

Det är enkelt att producera politiska talepunkter om att knäcka gängkriminalitet i teorin. Betydligt svårare att agera konsekvent och se bakom dimridåer i en mobbningskampanj när det blåser hårt i praktiken.

Trump and Air Force One

 

Högerklicka och välj ny flik för större text