Oisín Cantwell som krönikör

Rödgrön terapi i direktsändning

Oisín Cantwell

Att följa de rödgröna partiernas terapisessioner i Aktuellt i förra veckan saknade inte underhållningsvärde.

Be mig inte förklara vad fan det var som pågick, men möjligen kan den kloke läsaren dra några slutsatser av en resumé.

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson.

Magdalena Andersson, socialdemokraternas ordförande, lämnade tillbaka sonderingsuppdraget till talman Andreas Norlén.

Beslutet var i sig inte det minsta konstigt, där och då såg det inte ut som att hon skulle kunna lägga fram ett regeringsförslag som kammaren kunde tolerera.

Desto egendomligare var förklaringen. Eftersom Vänsterpartiet röstat på omval av en moderat talman hade en ny allians bildats i svensk politik, nämligen Nooshi Dadgostar och högern.

Vem snillet bakom den talepunkten var kommer Socialdemokraterna av humanitära skäl förhoppningsvis aldrig att avslöja, för det skulle förfölja stackaren för återstoden av hans eller hennes liv.

Vi som inte tillhör sosseriet fick dock ett gott skratt. Ett gott skratt förlänger som bekant livet och när forskarna i framtiden börjar grubbla över varför den genomsnittliga livslängden i Sverige plötsligt blev signifikant längre just 2026 bör de ta detta skämt i beaktande.

Ida Gabrielsson, vice ordförande för Vänsterpartiet. Foto: Pontus Orre

I Aktuellt på kvällen stod den allestädes närvarande Ida Gabrielsson, Vänsterpartiets vice ordförande, som ensam representant för Anderssons tilltänkta regeringsunderlag.

Centerpartiet hade lämnat återbud vid lunch. Och Socialdemokraterna hoppade av så sent som någon timme innan sändning.

Gabrielsson hade öppet mål och tillvaratog chansen att framstå som den vuxne i rummet.

”Man måste komma och förklara sig”. En åsikt som sannolikt även de mest marknadsfundamentalistiska centerpartisterna och muslimdilliga sverigedemokrater håller med om.

► Tisdag 29 september

Kors i taket! Socialdemokraterna och Centerpartiet dök upp i Aktuellt!

Det var i och för sig högst oklart om Anders Ygeman, socialdemokraten, ens var vaken. Mumlande suckade han en besvikelse över vänsterns agerande i talmansvalet och försökte förklara gårdagens sena avhopp med att han hade så mycket att göra, en bortförklaring som redan en normalbegåvad tioåring ser igenom.

– Alla måste ta ett steg tillbaka fortsatte han, utan att få en följdfråga om vad det kunde tänkas betyda.

Tillsammans med centerpartisten Rickard Nordin gjorde Ygeman ytterligare ett försök att få nationen att tro att V bildat någon form av kartell med M.

”Detta är den mest ohederliga teater jag någonsin upplevt”, utbrast Gabrielsson på det forum som tidigare hette Twitter.

Socialdemokraternas Anders Ygeman.

► Onsdag 30 september

Ygeman, nu ännu sömnigare, stod i Aktuellt och medgav det alla redan visste, nämligen att han inte på riktigt tror att v och m bildar allians. Den socialdemokratiska spindoktor som lyckats få partihöjdarna att begripa att den där retoriken inte flög borde få löneförhöjning.

Bredvid stod Ida Gabrielsson och mest log. Äntligen kan vi stå i samma studio! Att Centern tackat nej var inte hela världen.

– Alla måste ta ett steg tillbaka, sa Ygeman än en gång.

Inte heller den här gången lyckades han förklara vad han menade.

Simona Mohamsson, Liberalernas partiledare.

► Torsdag 1 oktober

(Vi låter glömskans barmhärtiga slöja falla över Liberalernas Simona Mohamssons framträdande i Aktuellt. Det var ett evigt tjatande om att hon skulle försöka locka över C till Tidösidan, men hur hon skulle bära sig åt för att lyckas med det hade hon under en lång intervju inget svar på.)

► Fredag 2 oktober

– Alla måste måste ta ett steg tillbaka, mässade Ygeman, som nu uppvisade endast sporadiska tecken på att vara vid liv, för tredje gången under veckan.

Bredvid honom stod Maria Forsberg, Vänsterpartiets partisekreterare. Var hade Gabrielsson tagit vägen? Förkyld, visade det sig.

Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare C.

► Söndagen 4 oktober

Huvudnyheten i Agenda, SVT:s flaggskepp, var att programmet sändes från en nya studio.

Mindre intressant tyckte redaktionen det var att representanter för samtliga fyra partier i Anderssons regeringsunderlag för första gången efter valet befann sig i samma studio.

Men C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist ville inte stå bredvid de tre övriga. Så hon fick en egen programpunkt i vilken hon berättade att hon inte viker en tum, hon kommer inte stödja en regering där V ingår.

– Alla måste ta ett steg tillbaka, idisslade Ygeman, som just burits upp ur en respirator.

– Vi måste kunna prata med varandra, mässade Gabrielsson, återuppstånden från förkylningen.

– Alla ska vara med, kvittrade miljöpartisten Annika Hirvonen, lycklig över att även hon fick vara med i tv.

Den irländske dramatikern Samuel Beckett suckade vid något tillfälle att han gav upp redan i livmodern.

Jag börjar förstå honom.

V och rasismen

Att belysa samhällsproblem är inte rasism

Medan politiker och opinionsbildare har debatterat om det är rasistiskt att uppmärksamma fenomen som hedersförtryck och klankultur har problemen kunnat växa ostört.

Naomi Abramowicz

Förra veckan skrev Peter Wennblad, biträdande chef för Svenska Dagbladets ledarredaktion, att det enligt valförrättare på plats har förekommit klanröstning, fusk och valpåverkan i vallokaler i Järva utanför Stockholm (SvD 24/9).

Wennblad skriver bland annat om hur hundra eritreanska kvinnor, som kom till vallokalen för att förtidsrösta i grupp, blir instruerade av två präster hur de ska rösta. Samtliga röstar på samma parti – och kryssar samma person. Han berättar om hur väljare, som varken kan svenska eller vet hur man gör i en vallokal, dyker upp och säger att de ska rösta på samma kandidat: Ilyas Hassan, partistyrelseledamot i Vänsterpartiet och nummer åtta på Vänsterpartiets lista. Wennblad beskriver även hur personalen upprepade gånger vinkas in till valbåset av väljare som vill ha hjälp att göra sig av med förklistrade valkuvert, så att de själva kan bestämma vad de vill rösta på.

Kort efter publiceringen kom anklagelser från vänsterpolitiker och -debattörer om att Wennblad hade en rasistisk agenda. ”Det är att misstänkliggöra personer med invandrarbakgrund och synliga minoriteter”, sade debattören och tidigare V-politikern Ali Esbati i en debatt med Peter Wennblad i Aktuellt.

”Det här är en insinuant ledartext med anonyma källor och som spelar på rasistiska idéer som just nu sprids av Sverigedemokraterna och Moderaterna”, skrev Vänsterpartiets partisekreterare Maria Forsberg i en kommentar.

Mönstret är välbekant för den som har följt svensk samhällsdebatt de senaste decennierna. Så fort en debattör, journalist eller politiker försöker att uppmärksamma ett samhällsproblem som förekommer inom invandrargrupper så sker en fokusförflyttning.

I stället för att diskutera den faktiska frågan – hedersförtryck, rasism inom minoritetsgrupper eller klankultur – så handlar debatten plötsligt om huruvida det är rasistiskt att prata om ämnet över huvud taget.

Ta klankultur som exempel. Journalisten Per Brinkemo var en av de första i Sverige som började skriva om fenomenet. Han har gjort ett gediget arbete med att försöka förklara och fördjupa förståelsen för de krockar som uppstår i mötet mellan invandrargrupper från klankulturer och det individualistiska svenska samhället. Han har skrivit om hur klanen påverkar alltifrån den enskildes förhållningssätt till staten till äktenskap och val av partner.

Under 2010-talet fick Brinkemo ta emot åtskilliga anklagelser om koloniala föreställningar och kulturrasism bara för att han, som själv arbetat på fältet med frågan, påpekade att det finns kulturella skillnader mellan grupper från olika typer av samhällen och att det kan medföra svårigheter.

Under 2020-talet har det funnits en mer öppen diskussion om hur klanväsendet påverkar det svenska samhället, däribland släktbaserade kriminella nätverk. Men varje gång svensk debatt upprepar det här mönstret spiller det viktig tid och problemen hinner växa sig större. De släktbaserade kriminella nätverken är ett tydligt exempel.

I den nya statliga utredningen ”Parallella samhällsstrukturer – ett kunskapsunderlag för förbättrad integration och minskat utanförskap” framgår det att det finns kriminella klaner i Sverige som har varit verksamma i närmare 40 år. Förutom aktiviteter som narkotikahandel, parallell rättsskipning, penningtvätt och bidragsbrottslighet har vissa ett tydligt mål: att infiltrera den svenska staten.

Till skillnad från andra kriminella nätverk är de släktbaserade mer systematiska i sin infiltration av offentliga verksamheter. Det handlar om ett långsiktigt strategiskt arbete för att stödja personer med förutsättningar att kunna ta sig in i myndigheter och andra samhällsviktiga funktioner, enligt utredningen.

Att identifiera problem är inte tillräckligt för att kunna lösa dem, men det är ett nödvändigt första steg för att de inte ska förvärras. Den svenska staten hade varit bättre rustad att tygla klankulturens avigsidor om det inte hade funnits ett sådant starkt tabu kring frågan. Då hade det kunnat införas spärrar i systemet som åtminstone hade försvårat infiltration i myndigheter och företag. Att försöka rulla tillbaka en utveckling som har pågått i decennier är mycket svårare än att göra något åt den i ett tidigare skede.

Missförhållandena som Peter Wennblad uppmärksammade i Järva är för allvarliga för att bli ännu ett exempel på hur rasismanklagelser förhindrar samhällsproblem från att adresseras i tid.

Eftervalsanalys V & klanerna

Vänsterpartiet och klanröstning
bör utredas och utgrävas!

Varje slamhög i den rödgröna sörjan bör vändas!




Katerina Janouch - journalistik och debatt

𝗜 𝘃𝗮𝗿𝗷𝗲 𝗻𝗼𝗿𝗺𝗮𝗹𝘁 𝗽𝗮𝗿𝘁𝗶 𝘃𝗼𝗿𝗲 𝗛𝗮𝗺𝗮𝘀-𝗴𝘂𝗹𝗹𝗮𝗻𝗱𝗲 𝗼𝗰𝗵 𝘁𝗲𝗿𝗿𝗼𝗿𝗵𝘆𝗹𝗹𝗮𝗻𝗱𝗲 𝗳𝗼̈𝗿𝗼̈𝗱𝗮𝗻𝗱𝗲.

𝗠𝗲𝗻 𝗶 𝗩𝗮̈𝗻𝘀𝘁𝗲𝗿𝗽𝗮𝗿𝘁𝗶𝗲𝘁 𝗹𝗲𝗱𝗲𝗿 𝘀𝗮̊𝗱𝗮𝗻𝗮 𝗮𝘃𝗮𝗿𝘁𝗲𝗿 𝘁𝗶𝗹𝗹 𝗽𝗹𝗮𝘁𝘀𝗲𝗿 𝗶 𝗿𝗶𝗸𝘀𝗱𝗮𝗴𝗲𝗻.

Inte bara somaliern Mohamed Ali i Borlänge blev klanröstad in i riksdagen för V. Även den Hamas-vänliga Anfal Mahdi (V) är ett av flera andra exempel. I riksdagsvalet i Malmö fick hon hela 2.960 personkryss.

Hon stod ursprungligen på femte plats på partiets riksdagslista, men tack vare de många kryssen klättrade hon till förstaplatsen och säkrade därmed en plats i riksdagen.

Samma dag som terrororganisationen Hamas genomförde sina koordinerade terrordåd i Israel den 7 oktober 2023 publicerade hon den här texten medan massakern av 1200 mestadels unga israeler pågick:

”Gaza har just brutit sig ut ur fängelset.”

Statsvetaren Daniel Schatz skriver så här i ett inlägg på X den 22 september om hennes bisarra tweet:

"Det är svårt att läsa det som något annat än entusiasm inför det som då utspelade sig: terror, kidnappningar och massmord på civila.

Nu har Anfal belönats med närmare 3.000 personkryss i Malmö och blivit en av V:s mest kryssade kandidater – och tagit plats i riksdagen".

I ett normalt parti och land hade Anfal Mahdis välvilliga tweet om Hamas resulterat i avsky och färre väljare. Men det inlägget blev troligen tvärtom en magnet för Vänsterpartiet som drog till sig massor av klanröstade islamister och andra muslimer.

De 2.960 personkryssen på henne var inte ett uttryck för traditionell vänsterpolitik. Nej, det var i praktiken en direkt belöning från muslimska väljare som uppfattade uttalandet som ett stöd för Hamas "motståndskamp".

Uppenbarligen har partiledningen blundat för den här typen av extremism lokalt, eftersom de har varit beroende av dessa röster för att nå sina valframgångar i städer som Malmö och Göteborg – och nu tyvärr även i Sveriges högst beslutande församling.


Kvartals Jesper Andersson och Federico Moreno samt Ledarsidorna har tidigare berättat om Alis resor till Somalia.

Elva veckor före valet befann han sig i Mogadishu tillsammans med Borlängeprofilen Said Siyaad. Enligt inlägg i sociala medier handlade möten då bland annat om den somaliska diasporans deltagande i det svenska valet.

Nu kommer nya uppgifter om Alis verksamhet i Somalia.

Ali har på Linkedin presenterat sig som grundare och vd för Verisom, som ska arbeta med ”strategiska lösningar för styrningen av Somalia”. Expressen har inte kunnat hitta något bolag med det namnet i svenska, somaliska eller internationella register.1

I ett brev till Migrationsverket 2025 beskrev Ali sig också som initiativtagare till ett projekt inom teknisk innovation och samhällstransparens som hade ”väckt internationellt intresse”.

Koppling till svenska biståndet

Sedan hösten 2025 sitter Ali i styrelsen för svenska Afritech Growth AB. Expressen har tagit del av projektmaterial från bolaget som riktats mot delar av Somalias nationella transformationsplan.

Just dessa delar har fått stöd genom det svenska biståndsupplägg på 60 miljoner kronor som kopplades till en överenskommelse om att Somalia skulle ta emot utvisade somalier.

Upplägget kritiserades för korruptionsrisker. Vänsterpartiet KU-anmälde regeringen.

Det finns inga uppgifter om att Ali eller hans bolag har fått del av de svenska biståndspengarna.

”Jobbar mot den somaliska regeringen”

Alis kompanjon Agneta Nyvall säger till Expressen att de arbetat med ett reformpaket för Somalia i omkring ett och ett halvt år.

– Vi håller på och jobbar mot den somaliska regeringen för att få igenom ett reformpaket som jag har jobbat fram tillsammans med Mohamed.

Enligt Nyvall har Ali gjort flera resor till Somalia för projektets räkning och träffat företrädare för landets regering.

Varken Sida eller Utrikesdepartementet känner enligt Expressen till Ali eller projektet. Ali har inte svarat på tidningens frågor.

Under ett års tid varnade Socialdemokraterna för ”12 SD-ministrar”, som om Ulf Kristersson knappt ens fick uttala sig i sin egen regeringsbildning. Själva möjligheten räckte för att Sverige enligt S skulle bli ”ett helt annat land” om Kristersson fick fyra år till.

Sedan kom valet.

Vänsterpartiet har tvingats stryka 33 kandidater efter granskningar som avslöjat antisemitiska konspirationsteorier, terrorstöd, homofobi, Förintelseförnekelse och hyllningar till Hamas, Putin och andra diktatorer m.m. Dadgostar har lite sömnigt tagit avstånd och kandidaterna sägs ha plockats bort. Men 33 kandidater råkar inte bara blåsa in genom ett öppet fönster. Frågan om hur de hamnade i partiet från början och om det finns fler är ganska relevant om man kräver ministerposter.

Till detta adderas nu en pågående utredning om valfusk med inblandade vänsterpartister. Och allt handlar om förtroendet att styra ett land.

Här blir måttstocken intressant.

Tolv hypotetiska SD-ministrar var alltså ett repeterat nationellt larmbudskap.

Trettiotre verkliga politiker på vänstersidan som tvingats strykas tycks däremot inte lägga någon större hämsko på diskussionerna om V:s regeringsinflytande.

Prova gärna att byta partibokstäver och fundera över hur debatten hade låtit då.

För samma märkliga gymnastik dyker upp när Centerpartiet talar om ”folkviljan”. SD fick över 17 % och 62 mandat. V fick 8,40 % och 30 mandat. C fick 7,03 % och 25 mandat. C har naturligtvis all rätt att vägra samarbeta med SD, fine. Men nästan var sjätte väljare upphör inte att vara en del av folkviljan bara för att C ogillar vad dessa människor röstade på.

Det är egentligen inte svårare än så. Antisemitism blir inte finare från vänster. Extremism blir inte mindre extrem på vänstersidan. Och vänsterröster blir inte mer värda än andra röster.

Samma måttstock för båda sidor, tack. Annars är det inte principer. Då är det bara verkligheten genom samma gamla trötta röda brillor. Visa färre

Nina Möller




”Om de får veta att jag pratat med er kan jag bli dödad”
Redan 2022 kom uppgifter om förkryssade valsedlar och organiserad väljarmobilisering i Tjärna Ängar. En kvinna berättar nu om påtryckningar mot sina vuxna barn i området.

Området Tjärna Ängar i västra Borlänge har hamnat i den politiska hetluften. Anledningen är att vänsterpartisten Mohamed Abdukardir Ali kryssades in i riksdagen med ett stort antal personröster från stadens utsatta områden – och att uppgifter om otillbörlig valpåverkan nu utreds av polis.

Fokus har varit i Tjärna Ängar tidigare. Strax efter valet 2022 guidade miljöpartisten och tidigare ABF-medarbetaren Mursal Isa genom stadsdelen där han har arbetat och varit politiskt engagerad under många år. Han är själv från Somalia och berättade om ett område präglat av segregation och parallella strukturer – och uttryckte oro över hur lokala föreningar och nätverk kunde användas för att mobilisera väljare. Isa berättade också om människor som rörde sig runt vallokalerna och om valsedlar där kandidater var ikryssade på förhand. Den gången handlade det om Socialdemokraternas kandidater.

I april i år ringde Fokus upp Isa igen. Då var han försiktigare med uttalanden, sa att han hade lämnat ABF och hade tappat mycket av insynen i föreningslivet och menade att de strukturer han hade kritiserat fyra år tidigare hade försvagats.

– Jag har hittills inte sett någonting som är organiserat i föreningsform som direkt gynnar dem (Socialdemokraterna), sa han.

Mohamed Abdukardir Ali från Borlänge personkryssades till riksdagen för Vänsterpartiet. Foto: Fredrik Sandberg / TT
Samtidigt stod han fast vid vad han sagt efter valet 2022 om personer som hade arbetat utanför vallokalerna, delat ut förkryssade S-valsedlar och mobiliserat väljare i området.

– Ja, det är sant, sa Isa i våras.

I det valet stod socialdemokraten Maslah Omar Ahmed på femte plats på S-listan till kommunfullmäktige och var ett okänt namn bland Borlängebor utanför Tjärna Ängar. Ändå fick han 813 personröster – fler än listettan Erik Nises, som fick 692. Båda valdes in och efter valet blev Nises kommunstyrelsens ordförande i Borlänge.

Ahmed: ”Stödet har kommit från hela Borlänge”
I dag säger Maslah Omar Ahmed till Fokus att stödet för honom i huvudsak kom från Tjärna Ängar.

– Majoriteten var ju självklart de här områdena som jag har jobbat mest med föreningslivet och allt annat. Men stödet har kommit från hela Borlänge, säger han.

Han förklarar resultatet med sitt långvariga engagemang i området och med S lokala organisation. Partiet har föreningar i olika delar av kommunen och Omar är själv ordförande för den socialdemokratiska föreningen i Tjärna Ängar–Paradiset.

– Jag är ju en person som har kommit från föreningslivet, så det är ju klart att folk känner mig, vem jag är. Sedan träffar vi ju folk där på våra möten och sånt.

Han säger också att det är S-föreningar som stöttat honom, inte andra typer av föreningar.

– Det är ju partiet. Vi har små S-föreningar som jobbar aktivt i respektive områden.

Uppgifterna om förkryssade S-valsedlar avvisar han.

– Vi har ju delat ut valsedlar med vårt valprogram, men inte förkryssat. Det har vi inte gjort. Det är dörrknackningar vi gör, det är partiaktivitet.

Inte heller organiserade skjutsar av väljare till vallokaler säger han sig känna till. Men viss hjälp har förekommit.

– Vi har hjälpt äldre som haft svårt att ta sig till vallokalen och förklarat hur budröstning går till.

Hur reagerade Erik Nises på att du fick fler personkryss än han?

– Det var ingen reaktion på det. Han var glad för att jag fick det stödet jag fick.

I ett protokoll från Borlänges valnämnd i mars 2022 – alltså ett halvår före valet – behandlas frågan om förikryssade valsedlar. Nämnden konstaterade att sådana sedlar är giltiga. Av protokollet framgår däremot inte vem som hade väckte frågan eller varför den kommit upp. Valnämndens dåvarande ordförande Bertil Stoltz (S) säger i dag att han inte minns vad som låg bakom diskussionen. Inte heller Johan Ohrzén, som arbetade på valkansliet 2022, minns några rapporter om förkryssade valsedlar eller misstänkt valpåverkan från det valet.

– Jag har inga minnen överhuvudtaget om att det skulle vara något sånt.

Falun-bo: ”Jag är rädd”
Förra veckan sökte Fokus åter Mursal Isa. Han är nu nybliven riksdagsledamot för Miljöpartiet, men ännu mindre talför än han var i våras. ”Hej Henrik, har tyvärr ingen möjlighet. Mycket annat. Hälsningar Mursal Isa”, skriver han i ett sms som svar på en intervjuförfrågan. Även Moderaterna i Borlänge håller en låg profil när misstankar om valfusk kommer på tal.

– Det är väl inte helt överraskande i och med att man vet att det finns problem med klanstrukturer och sånt. Men nu vet vi inte om det är aktuellt i den här specifika frågan, säger det tidigare kommunalrådet Ulrik Bergman (M) och hänvisar vidare till partikamraten Christer Navjord, som han beskriver som väl insatt i Tjärna Ängar och områdets sociala problem.

Navjord sitter både i Borlänges valnämnd och som vice ordförande i social- och arbetsmarknadsnämnden i kommunen. Han sitter också i styrelsen för det kommunala bostadsbolaget Tunabyggen, som äger stora delar av bostadsbeståndet i Tjärna Ängar. Fokus har utan framgång sökt Navjord per telefon och sms.

När Fokus besöker det omtalade området en solig förmiddag i slutet av september är det lugnt och ganska ödsligt. Många fönster är täckta av persienner, gardiner eller filtar. Här och var passerar en kvinna i slöja, då och då går några män tillsammans mellan husen. I utkanten av området träffar vi en somalisk kvinna som har bott i Sverige i över 20 år och numera är bosatt i Falun. Men två av hennes vuxna barn bor i Tjärna Ängar. Hon vill inte bli fotograferad och inte förekomma med namn i media.

– Jag är rädd. De här människorna är farliga, säger hon.

Hon säger att personer från vad hon kallar ”en somalisk klan” har försökt få hennes vuxna barn att rösta på Mohamed Abdukardir Ali.

– De kom till mina barn och ville att de skulle rösta på honom.

Barnen vägrade och kvinnan säger att de ”slängde igen dörren i ansiktet” på dem.

– De vill inte ha med dem att göra.

Hon hävdar att klannätverket har ett starkt inflytande i Tjärna Ängar och att det tillhör det ledande skicket i Somalia. Fokus har inte kunnat verifiera hennes utsaga, men hennes egen oro är svår att ta miste på.

– Om de får veta att jag har pratat med er kan jag bli dödad.

Hon säger att hon känner igen mönstret från Somalia och att det är just därför utvecklingen skrämmer henne.

– Jag vill inte att Sverige ska bli som Mogadishu.

Wiklund: ”Utnyttjat strategiskt hål”
En som följt utvecklingen från insidan i Borlänge är Sofie Wiklund. Hon var under många år politisk sekreterare för Socialdemokraterna i kommunen och ledarskribent i lokaltidningen Dala-Demokraten, men tillhör numera Moderaterna (hon skrev själv om partibytet i Fokus i somras).

Enligt Wiklund var kontakterna täta mellan Borlänges socialdemokrater och representanter för olika invandrargrupper på hennes tid. Och hon är inte överraskad över Vänsterpartiets framgångar i det senaste valet.

– De har utnyttjat ett strategiskt hål i att plocka över Socialdemokraternas välfungerande metoder, säger hon syftande på att S länge har arbetat med att mobilisera stora väljargrupper genom lokala nätverk och föreningsliv.

– S har vetat att man behöver få med sig de här stora grupperna för att vinna val.

Sofie Wiklund har gett ut boken Från S till M – mitt sidbyte i politiken.
Enligt Wiklund använde S i Borlänge personvalsmobilisering innan V gjorde det.

– Ja, absolut. Så är det ju.

Hon flyttade från Borlänge för några år sedan men tror att S har förlorat sin tidigare dominans genom ett samarbete med M lokalt. När samtalet kommer in på årets många personkryss gör Wiklund en viktig distinktion.

– Det är ju inte förbjudet eller olagligt med förkryssade röster. Det är heller inte förbjudet i sig att bussa folk.

Den avgörande frågan, menar Wiklund, är om väljarna själva har gjort sitt val – eller om det har förekommit betalning, tvång eller andra påtryckningar.

Somalitown

Landguiden

Expressen

AI-översikt

I Borlänge kommun bodde det 1 931 personer som var födda i Somalia i slutet av 2024.

Detaljer om gruppen

Andel av befolkningen: En stor del av dem bor i stadsdelen Tjärna Ängar, där ungefär var tredje person har somaliska rötter.

Statistik: Siffran avser personer som är folkbokförda i kommunen och födda i Somalia. Antalet personer med somaliskt ursprung (inklusive barn födda i Sverige med somaliska föräldrar) är därmed något högre.

AI-översikt

Cirka 25 procent av invånarna i Borlänge har utländsk bakgrund, vilket ligger nära riksgenomsnittet.

Statistik och andel

Enligt uppgifter från Sverigefaktas genomgång av Borlänge har 25,4 procent av befolkningen i kommunen en utländsk bakgrund.

Det motsvarar drygt 13 000 personer av kommunens totala folkmängd på runt 51 000 invånare.

Andelen med utländsk bakgrund i Borlänge är därmed i nivå med eller något under riksgenomsnittet beroende på jämförelseår.


Bakgrund och integration

Borlänge har historiskt fungerat som en vanlig inflyttningsort och första anhalt för många som kommer till Sverige.

Vissa bostadsområden i kommunen pekas ut av myndigheter som områden med socioekonomiska utmaningar.

Vilken stad i Sverige har flest somalier?

AI-översikt

Göteborg har flest personer födda i Somalia (eller med bakgrund där) i Sverige.

Wikipedia

Kommuner med flest somaliefödda

Enligt statistik från Personer i Sverige födda i Somalia - Wikipedia bor det flest personer som är födda i Somalia i följande kommuner:

Göteborgs kommun: ca 9 893 personer

Stockholms kommun: ca 8 533 personer

Malmö kommun: ca 2 592 personer

Linköpings kommun: ca 2 500 personer

Örebro kommun: ca 2 249 personer

Personer i Sverige födda i Somalia - Wikipedia

Somalia · Sverige. Personer i Sverige födda i Somalia efter län, 2022. Fler än 1,5 % (Södermanland). Mellan 1 och 1,5 %. Mellan 0,

Rebecca Wedmo Uwell om somalier

Artikeln

En sak har de flesta kryssraketerna från 2014 års val och framåt – de är nästan alla somalier. Och det är väldigt märkligt av många skäl. Inte att de lyckats i personvalssystemet, där finns det tvärtom många tydliga förklaringar där den främsta är klankultur. Somalia är en av världens starkaste klankulturer och som Per Brinkemo i boken ”Mellan klan och stat” visade tidigt så tar de givetvis med sig de värderingar.

Så en somalier har enklare än nästan alla att mobilisera sin etniska grupp helt enkelt för att somalier tänker och agerar klan och kollektivt. Man väljer landsmän oavsett om en landsman ber om hjälp.

Nej, det märkliga är inte alla somalier som nu väller fram som vinnare eller högt kryssade politiker i framför allt V och MP men även i S, framför allt i kommunvalen i det stora maktpartiet som inte längre så lätt låter sig manipuleras efter skandalen med islamisterna. Och därför aktar sig på nationell nivå. Men små partier, där även Centerpartiet varit mottagare för sådana försök tidigare åtminstone, är det betydligt lättare.

Det märkliga är att gruppen somalier är så ofattbart icke framgångsrika inom exakt alla områden, utom just detta.

Faktum är att man utan omsvep kan kalla den somaliska gruppen som den minst integrerade gruppen i hela Sverige, och historiskt med. Det finns inga invandrare som så lite är en de av Sverige som just dem, och vart man än undersöker somalier är det samma resultat – de jobbar inte, de lever i parallella strukturer och de integreras mycket dåligt.

The Global Village släppte en rapport om just somalierna i Sverige 2021 på den så kallade Järvaveckan och där kan man läsa rätt intressant statistik. Somalierna själva, och deras allra mest lojala tangentbordskrigare Bilan Osman, vill såklart påstå att allt är rasism. Alla hatar svarta och alla hatar särskilt somalierna. Det är därför de misslyckas och förresten är varje påstående om gruppens låga resultat i alla kategorier också rasism.

1990 bodde det bara 1000 somalier i Sverige, det är skälet varför min generations kontakt med svarta afrikaner i princip uteslutande var med adopterade från bland annat Etiopien.

Tio år senare bodde det 14 000 somalier här, 2010 hade siffran ökat snabbt ill 38 000 och idag tror man att cirka 66 000 personer födda i Somalia finns här. Sedan ska alla barn som fötts här av somaliska föräldrar läggas till, då hamnar vi på 110 000 personer minst.

Så varför är då somalierna överrepresenterade i all dålig statistik och är den sämst integrerade gruppen?

Förutom att vara den gruppen som står allra längst från svenska värderingar och kultur så är det en av de grupperna i landet som har allra lägst utbildning.

Ungefär hälften har max nio års skolgång, i den siffran inkluderar tyvärr SCB allt från ett till nio år. Alla förstår att vi behöver mycket mer detaljerad nivå och man borde särredovisa de som har nio år och de som max tre och max sex år för att vi ska förstå alla ”utmaningar” detta innebär för Sverige som ska ta hand om dem.

Dessutom ”saknas uppgift” på över 12 %, vilket kan innebära att den gruppen de facto är analfabeter. Det vet man inte, men det är åtminstone inom den gruppen analfabeter lär hittas.

En annan faktor man ska lägga in är att i gruppen somalier är de flesta under 45 år medan i referensgruppen infödda svenskar har vi invånare som är 100 år, och i den allra äldsta gruppen är där du hittar förgymnasial utbildning. För varje år sjunker den gruppen eftersom folk dör, i framtiden kommer det knappt vara mätbart hur många svenskar som bara gått nio år i skolan.

I ett land där alla arbeten kräver minst gymnasium klarar man sig inte om man inte har studerat, så enkelt är det.

Här är en av flera förklaringar till varför somalierna inte i någon stor utsträckning arbetar. Alls faktiskt.

Men man kan inte bara skylla detta med bristande utbildning på att de som kommit hit fått dålig skola i Somalia för deras barn lyckas otroligt dåligt i svensk skola. Inte ens de födda i Sverige, i årskurs sex klarar bara 74 % godkänt.

I nian klarar sig bara hälften i snitt godkända betyg, av de födda i Sverige 77 %. Alla elever är en dålig jämförelseram egentligen för här ingår ju 20 % utlandsfödda generellt, man borde ha jämfört med etniska svenskar som klarar skolan allra bäst

Men bara 42 % av somalierna födda i Somalia klarar nian. Det är helt sjukt dåligt.

De som går gymnasiet går heller inte klart eller går ut med godkända betyg ens efter fyra år. 42 % klarade att gå klart av hela gruppen svensksomalier år 2019. 60 % som började gymnasiet gick alltså inte klart.

Detta är inte bara ett gigantiskt misslyckande för somalierna utan ett problem som Sverige nu sitter och måste hantera – generation efter generation som går ut skolan hamnar utanför med låg eller ingen utbildning trots att de har fått gå gratis svensk skola. De ska nu försöka få jobb i konkurrens med alla andra i kunskapsnationen.

Och deras föråldras icke-jobbande kommer därmed ärvas, trots att svenska skattebetalare betalat hela deras skolgång och de fått exakt samma möjligheter som andra barn födda på svenska sjukhus.

Hur kan man schabbla bort den chansen? Svaret finns nog att söka, som att en potentiell förklaring helt enkelt är att deras föräldrar inte bara har låg utbildningsnivå utan låg kapacitet för studier och man ärver sina föräldrars intelligens.

Bara 47 % av somalierna födda i Somalia förvärvsarbetar (alls, här räknas inte bara heltid) och siffran är inte mycket högre för de födda i Sverige.

Och arbetar man inte försörjer de som gör det dig i Sverige, så de lever alltså på bidrag precis som sina föräldrar.

Är du bidragsförsörjda med låg utbildning och inte arbetar startar du heller inte företag och det ser man även här – somalierna har otroligt få företagare i sin grupp. Inte ens 3 % driver bolag.

Detta leder givetvis också till att somalierna har bland de lägsta inkomsterna i landet, för de som jobbar jobbar inte allltid heltid och de som arbetar gör det i enkla jobb utan krav på lång utbildning. Dessa yrken ger låg inkomst.

35 % tjänar bara max 200 000 per år, vilket inte är någon heltid eftersom vi har minimilöner i Sverige. 37 % tjänar max 300 000 kronor per år. Det är knappt mätbart hur få som tjänar bra, över en halv miljon per år.

Här ingår alltså inte folk som bara lever på bidrag utan detta är enbart statistik för folk som åtminstone jobbar lite grann.

De som inte jobbar lever på oss andra och här kan man se att majoriteten av somalierna som inte arbetar har försörjningsstöd, hela 40 %.

Ytterligare 25 % lever på föräldrapengen då grupper föder betydligt fler barn är snittet. Överraskande få är sjukskrivna.

De har låg utbildning, få jobbar, många lever på bidrag, de som jobbar har låglönejobb och många jobbar inte ens heltid och deras svenskfödda barn ärver detta.

Så trots att de är så här dåliga på integration, för utan jobb får du inte svenska kollegor och vänner, du pratar inte svenska och så vidare, är det däremot överraskande bra på två saker: starta föreningar och rösta och ställa upp i val.

Somalierna röstar nästan lika mycket som infödda svenskar, överraskande nog.

Förklaringen hittar vi bland annat i den här artiklen från nyhetsbyrån Järva, där en föreningsveteran berättar att somalierna istället för att utbilda sig och skaffa jobb började ”organisera sig”. Det vill säga, de startade en massa föreningar, sökte bidrag med hjälp av sossar och vänsterpartister och jag kan direkt säga att jag som granskat föreningar i Sverige inte hittat en enda etnisk grupp som har så många föreningar som just somalierna.

Enormt många.

Och i förorterna sitter de här lokala informella ledarna och lär barnen att skälet de inte får jobb ”trots hög utbildning” är rasism. Han tycker att somalierna därför ska kräva politisk makt och det är ju det som nu händer.

Istället för att folk i gruppen startar företag startar de föreningar och kräver bidrag, istället för att jobba så kräver de politisk makt som ska ge gruppen fördelar den vägen.

Det verkar vara strategin. Somalierna som kryssar sig in i riksdag och kommuner har givetvis som främsta mål att gynna just somalier. Egen ansträngning av somalierna i Sverige ska inte avkrävas utan politiken ska se till att resurser och makt ändå ges till just dem, via landsmän som kryssar sig.

Högerklicka på bilderna och välj ny flik så blir de större

Islam som lag

 Kvinnokraft 4.0

▼högerklicka och välj ny flik för stor text▼

Islamsk lag - sharia följer med individen – den kräver ingen stat för att gälla i vardagen.

Tänk dig att kristendomen inte bara handlade om privat tro – utan att präster och domstolar tolkade Bibeln som en lagbok, med makt att styra både staten, rättssystemet och din vardag. Det är just den kapacitet och omfattning islamsk lag – sharia – har.

I skolan får vi lära oss att islam är en av världens stora religioner. Men sällan får vi veta att islam också är ett system för hur ett samhälle skall organiseras, en juridisk rättsordning och politisk ideologi – med detaljerade instruktioner för hur ett idealsamhälle ska organiseras enligt Guds vilja, sådan den förmedlades av Muhammed på 600-talet i Mellanöstern.

Vi i väst kan uppfatta detta som religiösa berättelser utan praktisk betydelse. Men för över 1,3 miljarder muslimer är detta verklighet – det är vägledning, sanning och en grund för hur livet ska levas.

57 länder har undertecknat den islamska världens motsvarighet till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter: Kairodeklarationen, där mänskliga rättigheter endast gäller i den mån de inte strider mot sharias syn på samhället, normer och kvinnors roll (se längre ner).

Religionen islam har fullt utvecklade egna rättsregler - sharia

Dessa regler kan tillämpas även utan att den politiska samhällsmodellen av islams idealsamhälle är genomförd. Det är fullt möjligt att leva enligt sharia i ett västerländskt land – och det sker redan idag, genom närvaro av moskéer, koranskolor, källarmoskéer och islamska utbildningsorganisationer.

I Sverige kan det göras under täckmanteln "religionsfrihet" - men den texten förutsätter religioner som inte gör anspråk på juridisk eller samhällelig makt. Därför får islam, trots sina rättsliga ambitioner, i praktiken verka obehindrat – så länge det sker under etiketten religion som personlig tro.

Det här påverkar också dem som en gång flydde undan sharia. De som ville utöva islam privat – eller lämna religionen helt. De tvingas nu möta sharia igen i Sverige genom våra lagtexter om religionsfrihet, våra samfundsstöd och folkbildningsbidrag. De möter shariasymboler som hijaber i polisens uniformer, i myndigheters och kommuners kommunikation – och överallt i offentligheten.

Islam som personlig tro kan ha en plats i Sverige, men när en religion bär med sig egna juridiska krav på särbehandling och särlagstiftning och maktanspråk – då måste det sättas gränser. Då måste lagen och samhället träda in. FN:s Flyktingkonvention från 1952 kan användas här om någon ansvarig behöver stöd utöver våra svenska lagar: art 2 (den som ankommer skall anpassa sig till landets lagar och regler) och art 34 (mottagande landet skall bistå den ankommande med detta, till lägsta möjliga kostnad för det egna landet).

För att förstå islams inverkan i Sverige, måste vi se vad islam är: religion, den politiska visionen och rättssystem sharia. Inte vad vi tror eller önskar islam att vara.

Islams tre ben

Bakom orden, bönerna och symbolerna vilar något större – ett system som formar liv, lag och samhälle. För att förstå dess inverkan i Sverige, måste vi se hela bilden: religionen, ideologin och juridiken. För att förstå att hijaben är mer än uttryck för personlig tro.

Religion
Andlig tro och livsåskådning

Ideologi
Politisk vision om ett samhälle styrt av islamsk lag

Juridik
Sharia - regler för liv, moral och rätt, kan tillämpas – även utan att samhällsmodellen är införd.

Islam ur ett sekulärt, svenskt perspektiv
Här börjar en första fördjupning om "islam mer än en religon" – hur det är uppbyggt, hur det påverkar samhället och varför det spelar roll i ett sekulärt, demokratiskt land som Sverige.
Nr 1. Islam som religion
För många troende muslimer är islam i första hand en andlig vägledning. Bön, fasta, välgörenhet och ett moraliskt liv står i centrum. Det är fullt möjligt för muslimer att leva sekulärt i väst och anpassa sin tro till samhällets lagar – utan att kräva religiösa särlagar såsom kristna lever i Sverige eller i länder som styr av islam.

Nr 2. Islam som ideologi och politisk samhällsmodell
Inom politisk islam - islamism - är religion inte en privat övertygelse utan ett styrande ramverk för hela samhället. Islam uppfattas här inte bara som en tro, utan som en ideologi med regler för hur ett land ska styras – från lagar och utbildningssystem till moral, ekonomi och statsskick. Se längre ner på sidan där ett längre stycke om politisk islam - islamism behandlas.

57 länder har undertecknat den så kallade Kairodeklarationen, där mänskliga rättigheter definieras utifrån sharia. I dessa länder påverkas lagstiftningen direkt eller indirekt av religiösa principer, och lagar utformas ofta för att inte bryta mot islamisk rätt. I praktiken innebär det att staten förväntas skydda islamiska värden – något som ofta begränsar jämställdhet, religionsfrihet och yttrandefrihet.

I denna modell suddas gränserna ut mellan religion, rättsväsende och stat. Lagar anses inte vara mänskliga överenskommelser utan uttryck för Guds vilja. Denna förening mellan tro och makt kallas ofta för politisk islam eller islamism.

Att förstå denna modell är avgörande när islam ges inflytande i sekulära samhällen som Sverige – där lagarna är lika för alla, oavsett tro.

Nr 3. Islams juridiska rättssystem - sharia
Sharia reglerar individens och samhällets liv i detalj. Den bygger på:

Familjerätt – äktenskap, skilsmässa, arv
Ekonomi – förbud mot ränta, affärsregler
Moral – regler för klädsel, könsroller, umgänge
Straffrätt – där vissa brott kan leda till piskning, stening eller dödsstraff
Religionsregler – böner, fasta och andra rituella plikter

Sharia är inte en fast lagbok utan bygger på fyra rättskällor:

Koranen – Guds ord enligt islam
Sunna – Profetens livsstil
Ijma (konsensus bland rättslärda)
Qiyas (analogi).

Sharia tolkas av religiöst utbildade jurister – ulamas. Dessa fungerar som både teologer, jurister och domare med stor makt att avgöra hur lagar ska förstås och tillämpas.

Vi återkommer till de rättslärda längre ner - de har makt över en unik möjlighet att anpassa islam så att religionen, ideologin och dess rättssystem sharia, inte utgör ett hot mot barn och kvinnors friheter och rättigheter eller mot vårt samhällssystem våra värderingar och normer.

Hur skiljer sig svenskt och islamskt rättssystem åt?
Grundläggande skillnader
Sveriges rättssystem bygger på demokratiskt beslutade lagar, sekulära principer och principen om allas lika rättigheter. Lagar kan ändras genom politiska processer och är inte bundna till religiös tro. Systemet bygger på rättsstatens hörnstenar: opartiska domstolar, åklagare, advokater och poliser – där ingen står över lagen.

Det islamska rättssystemet, sharia, bygger däremot på religiösa texter som betraktas som Guds eviga och oföränderliga vilja. Detta innebär att rättslärda anser att lagarna inte är människoskapade, utan gudomligt givna. Därför anses de inte vara öppna för omförhandling eller modernisering på samma sätt som sekulär lagstiftning.

Eftersom både lagstiftning och tolkning vilar på religionen, är det svårt att tala om opartiskhet i västerländsk mening. De rättslärda fungerar inte som neutrala jurister, utan som religiösa uttolkare – domare, åklagare och lagstiftare i ett. Det gör systemet sårbart för ideologisk styrning och patriarkala normer.

Utrymme för tolkning – men inte oberoende
Sharia är inte en enhetlig lagbok, utan ett system baserat på tolkningar av fyra rättskällor: Koranen, Sunna (Muhammeds traditioner och sedvänjor), Ijma (konsensus bland rättslärda) och Qiyas (analogi). Dessa källor utgör grunden för Sharia, den islamska lagen. Dessa tolkningar varierar beroende på rättsskola och religiös auktoritet, från bokstavstroende och konservativa till mer reformvänliga perspektiv.

Det visar att sharia kan tolkas olika – men förändringen är begränsad så länge religionen genomsyrar hela rättssystemet. För att verklig förändring ska vara möjlig krävs en separation av de tre funktionerna islam bär inom sig: religion, ideologi och juridik.

Först när islam inte längre betraktas som en helhet där tro, lag och makt är oskiljbara, utan där tron är ett fritt val och rättssystemet är sekulärt, kan muslimer leva som troende i ett demokratiskt samhälle utan att utmana det. Och den religiösa utövningen tillåts fungera som ett fritt val – likt kristendomen.

Sverige har historiskt haft en koppling mellan lag och religion, men aldrig lika genomgripande som sharia.

→ Läs mer om historiska paralleller här.

Rättsområden där skillnaderna blir tydliga
Familjerätt: I svensk lag har män och kvinnor lika rättigheter. I sharia har mannen en juridisk överordnad roll.

Straffrätt: Svensk lag förbjuder kroppsstraff. I sharia förekommer kroppsstraff och dödsstraff för exempelvis otrohet, homosexualitet eller hädelse.

Religionsfrihet: I Sverige är religion ett val. I vissa shariatolkningar ses avfall (apostasi) från islam som ett straffbart brott.

Religiöst inflytande: I Sverige har religiösa samfund ingen makt över lagstiftningen. I shariasystem styr religionen lag och samhälle.
Sharia – en orubblig struktur enligt utövare
Sharia betraktas som en universell och oföränderlig ordning. Även om vissa detaljer kan anpassas, anses sharias grundläggande rättsprinciper vara absoluta och oföränderliga. Dessa principer bygger inte på demokratiska beslut utan på religiös lagtolkning som betraktas som gudomlig. Detta står i skarp kontrast till sekulära rättssystem, där lagar förändras genom demokratiska processer.

Exempel på hur sharia beskrivs av dess förespråkare:

"Islam är inte en religion begränsad till en viss tid, kultur eller etnicitet; dess budskap i Koranen riktar sig som universell vägledning till hela mänskligheten som förblir relevant och applicerbar genom alla tider."

"Det finns ett utrymme inom islam för att anpassa vissa tillämpningar till tid, plats och sammanhang, vilket är en del av dess dynamiska karaktär. Detta sker dock inom ramarna för de grundläggande tros- och rättsprinciperna som bildar en slags kärna. Om denna kärna förändras, skulle det inte längre vara islam."
Källa: Valley Ghanem, "Därför skakar jag inte hand med män", Parabol nr 2, 2025.

Sharia i svensk och europeisk kontext
Påverkan trots frånvaro av lag
Sharia är inte officiell lag i Sverige eller Europa, men vissa av dess principer har påverkat samhället i rättsliga gråzoner:

Parallella rättssystem: I Storbritannien finns shariaråd som hanterar familjerättsliga frågor. I Sverige förekommer religiösa äktenskap och skilsmässor utanför det sekulära rättssystemet.

Yttrandefrihet och hädelselagar: I många muslimska länder är hädelse ett brott. I väst gäller yttrandefrihet, men kritik mot islam har ibland bemötts med hot och våld (t.ex. attacken mot Charlie Hebdo).

Anpassade lagar: Exempelvis halal-slakt har godtagits i flera europeiska länder, vilket vissa menar urholkar sekulära lagars enhetlighet.
Varför är detta viktigt att förstå?
Islam är den enda stora världsreligion som innefattar ett eget rättssystem. Kristendomen har aldrig haft motsvarande juridisk makt i modern tid. Därför är det avgörande att förstå hur sharia fungerar – särskilt när det förekommer krav på att dess principer ska respekteras parallellt med svensk lag.

Sammanfattning
Islam är inte bara en religion. Det är även ett politiskt och juridiskt system som påverkar både individ och samhälle.

I Sverige är lagarna demokratiskt stiftade och skall gälla lika för alla, tolkningar av lagarna görs av fristående domare och nämndemän. Islams lagar bygger däremot på källor från 600-talet där kön, religion och status spelar en avgörande roll, där religiöst rättslärda män tolkar rättskällor eftersom källorna i sig inte bestämmer hur de skall tolkas och tillämpas.

Islam är:

En tro
Ett rättssystem
En politisk ideologi

Därför är det viktigt att förstå sharias roll – inte minst när det uppstår krav på att den ska få ett erkännande i sekulära länder. Religion må vara fri – men lagstiftning måste lyda under sekulära, demokratiska lagar och värderingar och enligt rättsstatsprincipen.

De rättslärdas roll
Nyckeln till en modern tolkning av islam?
Som rättssystem och en samhällsmodell har islams rättslärda (ulama) en central roll i att tolka och tillämpa sharia. De avgör hur islams fyra rättskällor ska förstås, och deras tolkningar formar det islamiska rättssystemet genom fiqh (islamsk rättsvetenskap).

Det är alltså inte de ursprungliga texterna i sig som direkt styr hur islam praktiseras, utan hur de rättslärda väljer att tolka och implementera dem. Detta innebär att de, om några, har makt att modernisera islam så att det fungerar som en religion i harmoni bland andra religioner och rättsystem i ett sekulärt samhälle.

Men hittills har många rättslärda – särskilt de med inflytande över moskéer, koranskolor och shariaråd i Sverige – hållit fast vid tolkningar som är patriarkala, bokstavstroende och i direkt konflikt med svensk rätt, särskilt när det gäller barnäktenskap, könsdiskriminering och mäns rätt att utöva kontroll över kvinnor.

Kan de rättslärda reformera islam?
– en parallell till Luthers reformation
En avgörande fråga är om islam klarar av en intern reformationsrörelse så de kan anpassas till sekulära och demokratiska samhällen – på samma sätt som kristendomen förändrades under 1500-talet?

Kristendomen genomgick en dramatisk förändring genom den protestantiska reformationen, ledd av Martin Luther, som ifrågasatte den katolska kyrkans auktoritet, särskilt dess försäljning av avlatsbrev (syndaförlåtelse mot betalning). En av de största konsekvenserna av reformationen var att Bibeln översattes från latin till folkspråk, vilket gjorde det möjligt för vanliga människor att läsa och tolka den själva. Detta bröt den religiösa elitens monopol på Bibelns ord och gav makten tillbaka till folket.

En avgörande fråga för islams framtid
Kan en liknande förändring ske inom islam, där makten över sharia och islams tolkningar flyttas från en religiös elit till vanliga troende?

Vad skulle krävas för att islam i Sverige skulle utvecklas på ett sätt som gör det förenligt med sekulär lag och demokratiska värderingar?
De rättslärda avgör islams framtid
Medverkar de till förändring eller är de hinder för reform?
Den stora skillnaden mellan kristendomens och islams rättsliga utveckling är att islam aldrig haft en centraliserad auktoritet, som påven, att göra uppror mot. Istället finns ett nätverk av rättslärda och islamiska rättsskolor, där vissa är mer konservativa än andra.

Det betyder att ingen enskild grupp har makt att genomföra en total reformation av islam, men de rättslärda i Sverige har ändå en unik möjlighet att anpassa islam till svenska lagar och normer. Frågan är om de är villiga att göra det – och om svenska samhället vågar ställa krav på dem?

Om islam ska kunna fungera som kristendomen i Sverige, krävs det att:
Moskéer och koranskolor i Sverige anpassar sina predikningar till svensk lag och demokratiska principer – precis som Svenska kyrkan idag är sekulär.

Rättslärda i Sverige offentligt avvisar sharialagar som strider mot mänskliga rättigheter och svensk rätt.

Makten över islamiska tolkningar ges till vanliga troende, inte bara till en religiös elit – precis som reformationen gjorde med Bibeln.

Om detta inte sker, kommer islam fortsätta att skilja sig från andra religioner genom att vara både en trosuppfattning, en juridisk och politisk ideologi som inte annat kan än påverka samhälle och lagstiftning på ett sätt som kristendomen inte gör. Då fortsätter islams rättslärda och de med politiska ambitioner - islamisterna- att konkurrera om makten över vårt samhällssystem, våra värderingar och styret över Sverige.

Hur ska islam kunna bli en del av vårt religiösa landskap utan att hota frihet, jämställdhet och rättsstat?
I ett fritt och demokratiskt land som Sverige ska det vara möjligt att utöva sin religion – men inte på bekostnad av barns rättigheter, kvinnors frihet eller den sekulära rättsstaten. För att islam ska kunna bli en självklar del av Sveriges religiösa utbud utan att utmana våra grundläggande värderingar, krävs att både muslimska auktoriteter och svenska makthavare tar ansvar.

Detta ansvar slås faktiskt fast redan i FN:s flyktingkonvention från 1951. Där läggs skyldigheterna ut på två tydliga parter – de som söker skydd, och de som erbjuder det.

Fördelning av ansvar enligt FN:s flyktingkonvention
Artikel 2 i konventionen säger att varje flykting (den ankommande) ska rätta sig efter landets lagar och bidra till allmän ordning. Det ansvaret ligger alltså hos den enskilde – men också hos de religiösa institutioner som har makt att forma individens förståelse av tro, lag och lojalitet.

- I Sverige innebär detta att särskilt följande aktörer har ett ansvar att främja islamtolkningar som är förenliga med svensk lag, demokrati och jämställdhet:

Imamer i landets stora moskéer
Islamiska församlingar och trossamfund
Koranskolor och religiösa utbildningar
Lokala och nationella fatwaråd
Ulama – de rättslärda
Opinionsbildare inom islamisk sfär
Islamiska studieförbund och organisationer såsom Ibn Rushd och SFM

Dessa aktörer måste tydligt ta ställning för rättigheter, jämställdhet och religionsfrihet – inte för bokstavstroget förtryck och patriarkal könsmaktsordning.

Artikel 34 i konventionen slår samtidigt fast att mottagarlandet har ansvar för att underlätta och leda anpassningen, och göra det så smidigt och kostnadseffektivt som möjligt.

- Det innebär att svenska institutioner måste ge rätt stöd – men också ställa rätt krav:

Regeringen – genom politisk vilja, lagförslag och styrning av myndigheter
Riksdagen – genom lagstiftning och granskning
Myndigheter – t.ex. Migrationsverket, Skolverket, Socialstyrelsen, DO, Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för stöd till trossamfund (SST), MUCF
Kommunerna – genom skola, socialtjänst, SFI och lokala integrationsprogram
Public service och media – genom att informera, granska och belysa
Civilsamhället – kvinnojourer, barnrättsorganisationer, föräldranätverk

Dessa aktörer måste också säkerställa att anpassningen sker på svenska värderingars grund så att de parallella samhällsstrukturer som tillåtits växa sig permanenta urholkas och undermineras så att de till slut försvinner.

Trossamfundens ansvar och statens verktyg
Staten har redan verktyg för att ställa krav. Ett tydligt exempel är lag om stöd till trossamfund (1999:932), 3 §, som säger att bidrag endast får ges till samfund som "upprätthåller och stärker de värderingar som samhället bygger på."

Trots detta får vissa islamska församlingar fortsatt statligt stöd, även när deras tolkningar går emot svensk jämställdhetspolitik, barns rättigheter och sekulära rättsprinciper.

Om staten inte ställer tydliga krav – men fortsätter ge ekonomiskt stöd – undermineras både rättsstaten och integrationen. Det handlar inte om att inskränka religionsfrihet. Det handlar om att försvara friheten som sådan.

Slutsats: Ansvar kräver handling
Frågan är alltså inte bara om islam i Sverige kan reformeras – utan vem som tar ansvar för det:

De religiösa aktörerna behöver omtolka och modernisera sina läror.
Svenska maktinstitutioner måste kräva det – och sluta finansiera det motsatta.

Som värdland är det regering och riksdag som måste visa vägen.

FN:s flyktingkonvention, Artikel 2:

”Varje flykting har skyldighet gentemot det land där han vistas att följa landets lagar, föreskrifter och åtgärder som vidtas för att upprätthålla den allmänna ordningen.”

FN:s flyktingkonvention, Artikel 34:


”De avtalsslutande staterna skall i möjligaste mån underlätta naturalisationen av flyktingar och söka nedbringa kostnader och avgifter i samband därmed.”




Har sharia alltid varit lika strikt?
Nej – sharia har förändrats genom historien, anpassad efter tidens politiska och kulturella omständigheter:


600-talet: Källperiod
Muhammeds uppenbarelser och liv utgör det religiösa källmaterialet (Koranen och den profetiska traditionen).


700–900-talet: Juridisk systematisering
Den islamiska rättsvetenskapen (fiqh) utvecklades. Jurister började systematiskt tolka Koranen och haditherna. Juridiska metoder etablerades och flera rättsskolor tog form.


900–1500-talet: Konsolidering
De sunnitiska rättsskolorna fick stabil auktoritet. Rättsliga principer institutionaliserades och sharia fungerade som normativ rättsordning i stora delar av den islamiska världen.


1800–1900-talet: Kodifiering och begränsning
I samband med kolonial påverkan och modern statsbildning infördes i flera länder västinspirerade lagar. Sharias tillämpning begränsades då ofta till familje- och arvsrätt.


1900-talets slut–2000-talet
I vissa miljöer i väst verkar islamister för att ge sharia större normativ betydelse genom religiösa råd och parallella normsystem i civilsamhället. Det handlar inte om statlig lagstiftning, utan om religiöst inflytande. Samtidigt har länder som Tunisien och Marocko genom statliga reformer ändrat familjelagstiftningen för att stärka kvinnors rättigheter.






Det visar att sharia är föränderlig. Den har tolkats olika genom historien och anpassats till olika samhällen. Utvecklingen beror på hur religiösa rättslärda väljer att tolka texterna. I dag finns olika riktningar. Vissa vill tillämpa reglerna mer strikt och bokstavligt. Andra försöker tolka dem så att de bättre fungerar tillsammans med moderna rättigheter och demokratiska lagar.




Frågan är om dagens rättslärda är beredda att ta ansvar för hur deras tolkningar påverkar kvinnor, barn och samhällen i vår tid.


Islams konkurrensfördelar i sekulära samhällen
Sharia utvecklades mellan 600- och 900-talet och har i stora drag varit konstant sedan dess. Islam har kunnat etablera sig i Sverige och andra västländer relativt bekymmerslöst eftersom det officiellt betraktas som enbart en religion. Av någon anledning missas att islam samtidigt i lika stor grad är en politisk ideologi med ett aktivt rättssystem som används parallellt med länders egna rättsystem - så även i Sverige. Därmed har den undgått det ifrågasättande som andra politiska och juridiska system utsätts för.






Vilket annat samhällssystem hade över huvud taget kunna etablera sig inom en annan stat?


Sharia som juridiskt system i sekulära samhällen
I islams rättssystem smälter religion och lagstiftning samman, vilket innebär att islam som politisk kraft kan utmana sekulära lagar och etablera egna strukturer inom rättssystemet.






Moskéer och islamiska organisationer kan verka fritt under skydd av religionsfriheten, trots att de i praktiken kan agera som juridiska och sociala institutioner.


Islamiska samfund kan erhålla statliga bidrag trots att deras verksamhet ibland står i strid med grundläggande svenska värderingar. Från 1 januari 2025 skärps villkoren för detta stöd – men är det tillräckligt och hur ska det följas upp?
Kairodeklarationen – islams variant på mänskliga rättigheter
Kairodeklarationen, är den islamiska världens motsvarighet till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. Den togs fram av Organisationen för Islamiskt Samarbete (OIC) och antogs 1990 av 57 medlemsländer. Syftet var att presentera en version av mänskliga rättigheter som utgår från islamiska värderingar, eftersom man ansåg att FN:s deklaration inte tog tillräcklig hänsyn till religiösa och kulturella perspektiv.






Till skillnad från FN:s deklaration, som bygger på universella och sekulära principer om individens frihet, jämställdhet och religionsfrihet, slår Kairodeklarationen fast att alla rättigheter är underställda sharia – den islamiska rättsläran.






Det innebär att rättigheter som yttrandefrihet, religionsfrihet och jämställdhet inte betraktas som absoluta, utan endast gäller i den mån de inte strider mot islamisk lag och tradition. I praktiken begränsas kvinnors och minoriteters rättigheter kraftigt i många av de länder som ställt sig bakom deklarationen.




Faksimil: Kairodeklaration (OIC) & karta över medlemsstater.


Kartan av Gadren används med tillstånd enligt CC BY 3.0. Källa: Wikimedia Commons.


Återges i analyssyfte för att belysa sharias roll i internationell rättstillämpning.




Artikel 22(a): "Alla ska ha rätt att fritt uttrycka sin åsikt, såvida den inte strider mot sharialagarnas principer."
Artikel 24: "Alla rättigheter och friheter som föreskrivs i denna deklaration är underställda de islamiska sharialagarna."
Artikel 25: "De islamiska sharialagarna är den enda referenskällan för förklaring eller förtydligande av någon av artiklarna i denna deklaration."
Vad innebär detta praktiken?
Kairodeklarationen har haft konkreta juridiska och politiska konsekvenser i flera muslimska länder där den har använts:






Kvinnors och barna (flickors) rättigheter gäller endast inom ramarna för islamska normer – jämställdhet med män erkänns inte som en universell princip.
Förhindra lagstiftning om HBTQ-rättigheter, då homosexualitet betraktas som en synd
Att kritisera islam eller sharia kan tolkas som hädelse och förbjuds.
Religionsfrihet existerar inte i västerländsk mening, eftersom apostasi (att lämna islam) kan ses som ett brott.
Har Kairodeklarationen någon påverkan i Sverige?
Direkt påverkan är begränsad, men det finns tecken på att delar av deklarationen påverkar debatten kring islam, sharia och mänskliga rättigheter även i väst och Sverige. Tecken är tex de debatter som blossar upp när islam kritiseras och hur islamofobi används för att tysta kritik. Även de Korankravallerna (Påskupploppen) som uppstått samband med att personer bränt Koraner kan ses som tecken på att Kairodeklarationens artiklar förstärker de konservativa och bokstavstrogna krafterna inom islam i Sverige. Det har under årens lopp synts genom:






Krav på särlagstiftning i vissa muslimska grupper som vill tillämpa sharia i familjerätt.
Hädelselagar i praktiken, där kritik av islam avfärdas som islamofobi istället för yttrandefrihet.
Normalisering av islamska klädkoder i offentliga institutioner, vilket kan tolkas som ett indirekt erkännande av sharia i Sverige.
Islamska politiska rörelser i väst som hänvisar till islamska rättigheter i stället för universella mänskliga rättigheter.




Frågan är: Hur kan Sverige skydda de universella mänskliga rättigheterna när vissa grupper förespråkar alternativa rättssystem baserade på religion? Eller när religiösa kräver särbehandling för sin tros regler och normer som i samband med Koranupploppen 2022?


Slutsats
Kairodeklarationen ersätter universella mänskliga rättigheter med islamiska rättigheter.
Den används som en motvikt till FN:s deklaration och har påverkat lagstiftning i muslimska länder.
Rättigheter för kvinnor, HBTQ-personer och religiösa minoriteter begränsas när de tolkas genom sharia.
Även i Sverige syns tendenser där vissa islamiska normer ifrågasätter de sekulära mänskliga rättigheterna.




? Bör Sverige se över om vissa delar av Kairodeklarationen har påverkat svensk lagstiftning och politik?


Kairodeklarationen uppdaterades år 2020 efter kritik
Alla medlemsländer i OIC anses ha ställt sig bakom Kairodeklarationen – först 1990 och i praktiken även dess uppdaterade version från 2020, om än med olika grad av engagemang. Någon officiell, uppdaterad lista över enskilda undertecknare för 2020-versionen finns inte offentligt tillgänglig. Läs mer under Fördjupning "Kairodeklarationen (1990 och 2020)".


Islamofobi eller legitim kritik?
Att kritisera sharia och dess barn- och kvinnolagar handlar inte om att attackera individer, utan om att ifrågasätta, analysera och granska idéer och strukturer som inskränker frihet, demokrati och rättsstatens grundprinciper.






Det finns ingen specifik lag om "islamofobi" i Sverige. Grundlagen skyddar rätten att kritisera alla religioner, inklusive islam, precis som det är lagligt att kritisera kristendomen, judendomen eller någon annan trosuppfattning.


Detta är inte islamofobi:
Att stå upp för jämställdhet och individens frihet


Att försvara svenska lagar och sekulära värderingar


Att ifrågasätta islams lagar, normer och religiöst baserade system som begränsar kvinnors och flickors fri- och rättigheter i strid med svensk lagstiftning


Detta är islamofobi:
Hat eller hot mot muslimska individer enbart på grund av deras tro
Generaliseringar som skuldbelägger alla muslimer för t.ex: extremism eller shariaförespråkande
Våldsuppmaningar mot människor baserat på islam
Religionskritik
- en laglig rättighet i Sverige
I Sverige har alla medborgare rätt att kritisera religion, även om religionen i sig har regler som förbjuder detta. Inom islam kan kritik av religionen ses som hädelse och i vissa länder straffas med döden. Men i Sverige gäller yttrandefriheten och religionsfriheten – och dessa friheter omfattar också rätten att kritisera religion.






Islamiska påbud om att kritik av religion ska vara förbjuden har ingen rättslig betydelse i Sverige. I svensk rätt gäller en neutral inställning till religion, där lagar inte får baseras på religiösa normer.


Läs mer om islamofobi eller legitim kritik?










































Slutsats
Kritik av islamiska lagar är inte samma sak som hat mot muslimer
Yttrandefrihet innebär att alla religioner, inklusive islam, kan kritiseras
Begreppet "islamofobi" används ibland för att undvika debatt om kvinnors och barns rättigheter
Svensk lag gäller i Sverige – inte sharialagar
Vad är politisk islam?
Politisk islam (ibland kallat islamism) är när islam inte bara används för personlig tro och moral utan också används som politisk verktyg för att erövra och styra även samhället. Islam har på detta sätt spridits till ett femtiotal länder sedan Muhammed tid på 600-talet.


Politisk islam – när religion blir makt
Islam är unikt bland de stora världsreligionerna eftersom det inte bara är en trosuppfattning utan också ett rättssystem och en samhällsmodell. Denna helhetssyn, där religion och politik är oskiljaktiga, skiljer islam från kristendomen i modern tid.






I västvärlden talar vi inte om politisk kristendom på samma sätt som politisk islam. Kristendomen har visserligen påverkat lagstiftning och samhällsnormer genom historien – exempelvis genom synen på äktenskap, rättvisa och mänskliga rättigheter – men kristendomen är idag i stor utsträckning skild från statsmakten i sekulära länder. Partier med kristna värderingar, såsom Kristdemokraterna, arbetar inom demokratiska ramar och förespråkar sekulära lagar.






Islam skiljer sig i det avseendet, då det inom politisk islam finns rörelser som ser islams lagar (sharia) som överordnade sekulär lagstiftning. Detta innebär att vissa islamiska grupper i både muslimska och västerländska länder aktivt arbetar för att införa eller påverka lagstiftning utifrån islamiska principer.


Skillnad från personlig tro
– Många muslimer lever sin tro privat och utan politiska ambitioner.


– Politisk islam innebär att religionen används för att påverka lagar, samhällsnormer och regeringar.


Koppling till sharialagar
– Islamism strävar ofta efter att införa sharialagar i både muslimska och icke-muslimska länder.


– Organisationer som Muslimska brödraskapet driver aktivt på för islamisk lagstiftning.


Vad innebär politisk islam?
Politisk islam, även kallat islamism, är ett samlingsbegrepp för rörelser, organisationer och ideologier som strävar efter att islam ska vara grunden för politiskt styre och lagstiftning. Dessa grupper kan variera från demokratiskt orienterade partier till fundamentalistiska organisationer som förespråkar ett teokratiskt samhälle.


Exempel på politisk islam i världen
– Iran (Islamisk republik med sharialagar)


– Saudiarabien (Strikt tolkning av islamisk lag)


– Turkiet (Erdogans AKP har ökat religionens inflytande i politiken)


– Egypten (Muslimska brödraskapet styrde kort efter den arabiska våren)


Exempel på politisk islam i Sverige och Europa
– Muslimska brödraskapets nätverk som verkar för en islamisk samhällsordning genom politiska och sociala rörelser. (Rapporterad av Johan Westerholm och Sameh Egyptson)




– Ibn Rushd och Sveriges förenade muslimer (SFM) (Anklagade för att sprida islamism)




– ​Hizb ut-Tahrir förespråkar upprättandet av ett globalt kalifat styrt av sharia och motsätter sig västerländsk demokrati. Har varit aktiv i Sverige sedan 2011 är förbjuden i flera länder, inklusive Tyskland och Storbritannien.


– Shariadomstolar (Doku 2025) och parallella rättssystem, där lokala muslimska organisationer försöker implementera sharia i sekulära länder.


Sammanfattning
Politisk islam skiljer sig från personlig tro genom att vilja påverka lagar och samhällen. Organisationer i både muslimska och västerländska länder driver aktivt på för ökat inflytande av islamiska lagar och normer.


Den stora frågan är: Hur hanterar sekulära demokratier denna utmaning, och vilka risker innebär det när islams religiösa lagar och principer får inflytande över politiken? Om vi inte agerar nu, vem skriver framtidens lagar – och för vems frihet?


Källor
Regler som styr kvinnor och barns rättigheter enligt traditionell islamisk rätt


Islamic Law av Mawil Izzi Dien – En introduktion till den historiska utvecklingen av islamisk rätt.
Women and Gender in Islam av Leila Ahmed – Denna bok diskuterar kvinnors ställning inom islam från den tidiga islamiska perioden till modern tid.
Islamic law - the beginnings av Tom Houston




Svenska myndigheter och utbildningskällor


Regeringskansliet - Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Saudiarabien 2015–2016
Kursnavet.se – Islam och Mellanösterns historia före islams framväxt.
Store Norske Leksikon - snl.no – Muhammeds liv och islams grundande.
SO-rummet - Muhammed - islams profet – Islamisk historia, Muhammeds uppenbarelser och islams expansion.
SO-rummet - Arabernas och islams historia – Sharia och dess påverkan på samhället.
SO-rummet - Islam och den arabiska kulturen – Sharia och dess påverkan på samhället.




Kairodeklarationen och sharia


Kairodeklarationen (1990) – Definierar mänskliga rättigheter enligt islamska principer och ställer dessa under sharialagar.
Kommentarer om Kairodeklarationen:
- Claphaminstitutet
- Wikipedia
- GP Debatt
Europarådet (2019) – Kairodeklarationen och sharia är inte förenliga med den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter.


Islamisk teologi och rättslära


Koranen – Referenser från The Noble Quran (översättningar av Dr. Muhsin Khan, Abdullah Yusuf Ali, Saheeh International).
Hadither – Sahih Bukhari och Sahih Muslim, sägs vara två av de mest autentiska hadith-samlingarna.
Fiqh-litteratur – Klassiska islamiska verk, t.ex. al-Ghazalis Ihya' Ulum al-Din och Ibn Taymiyyahs skrifter.




Internationella nyhetskällor och forskning


Deutsche Welle (DW) – Islamisters krav på sharia och kalifat i Hamburg.
EC SPE – Islamismens hot mot demokratin i Tyskland.
Jerusalem Post – Islamisters krav och påverkansarbete i Europa.
The Independent – Hizb ut-Tahrirs verksamhet i Storbritannien.
Counter Extremism Project – Analys av Hizb ut-Tahrirs globala inflytande.
Middle East Forum – Islamiska friskolor i Sverige och spridningen av islamistisk ideologi.
Ebrary – Islamisk utbildning och undervisning i Sverige.

Triquetra

AI-översikt

Bilden visar en triquetra, även kallad en treenighetsknut, som är en klassisk keltisk symbol uppbyggd av tre sammanflätade bågar.
Betydelse: Symboliserar ofta treenighet, evighet, samt samband mellan liv, död och återfödelse eller kropp, själs- och andeliv.
Historik: Förekommer inom keltisk konst, men har genom historien även använts i kristna och moderna esoteriska sammanhang.
Utförande: Denna variant är sammanflätad med en cirkel i bakgrunden, vilket förstärker känslan av ensluthet och evighet.

AGB

Min historia med AGB
 

Somaliska Vänstern

Tony Stigsson

En kollega och vän till mig skriver följande kloka inlägg:

Just nu så är del lite rörigt, minst sagt. 

En medborgare, med kort tid som medborgare, har kryssats in i riksdagen. 

Medborgaren har skuldsanering, då individen skaffat sig skulder, utan att ha betalningsförmåga, för att göra rätt för sig. 

Samtidigt har individen kunnat besöka sitt hemland vid flera tillfällen. 

Nu har jag några frågor;

a) vilka asylskäl hade individen?

b) om individen kan besöka sitt hemland, kvarstår skälen för asyl?

c) om individen kan betala för resor till sitt hemland, varför saknar? individen betalningsförmåga för att kunna reglera sina skulder

d) tjänstepersonen på Migrationsverket som godkände asylskäl, hade den individen utbildning för att vara kapabel att formellt godkänna ansökan?

e) i efterhand har Migrationsverket granskat jäv?

f) finns knytning mellan tjänstepersonen och Migrationsverkets handläggning i detta fall?

Tycker mina tankar är väldigt berättigade, i flera perspektiv. 

I visst mått, så kan vårt valsystem ifrågasättas på grund av att ett medborgarskap beviljats av en tjänsteperson, en individ som beroende på vår svenska administration INTE, kan kontrollera om individen har umgåtts i kriminella kretsar, varit föremål för undersökning för bidragsbrott, ringa narkotikainnehav, vägrat betala underhåll så att det skapats skulder som gått till kronofogden. Saknar egen fast adress under delar av tiden individen levt i Sverige.

Utifrån detta:

Migrationsverket bör granskas i detalj av Riksrevisionen 

Tänker sända in detta till JO

Kopiera gärna

Dela gärna

Men helst, skicka in till JO

Googlar hur Ni gör för att sända in

Jag länkar inte, det bör se ut som individuella frågeställningar 

Mvh

LÅ 

V-ledningens panik: ”Har stängt in sig”

Publicerad 21 sep 2026 kl 22.10

Vänsterpartiet har lagt locket på efter misstankarna om möjligt valfusk i Dalarna.

Enligt uppgifter till Expressen har partiledningen ”stängt in sig”.

– Man togs på sängen. Och nu har de panik, säger en riksdagsledamot.

Reagerar på frågan: ”Då får du ringa polisen!”

Riksenheten mot korruption utreder misstänkt valfusk i Borlänge, efter att ha fått uppgifter om att väljare ska ha skjutsats till vallokaler med en förkryssad kandidat. Det är riksenheten mot korruption som leder utredningen som kopplas till Vänsterpartiets Mohamed Abdukardir Ali, som personkryssade sig in i riksdagen. Han själv är inte delgiven någon brottsmisstanke.

Justitieminister Gunnar Strömmer beskriver det hela som ”mycket allvarligt”. Strömmer får stöd i sin uppfattning av Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg och Centerpartiets Hannes Hervieu.

– Att det ens förekommer en utredning om misstänkt valfusk är mycket allvarligt. Fria och rättvisa val är grunden i vår demokrati, säger Hervieu.

Expressen har vid upprepade tillfällen på måndagen sökt Vänsterpartiets ledning för intervjuer och kommentarer, ingen har hittills velat ställa upp.

Varken ledningen eller kansliet har skickat ut information om händelsen till partiets riksdagsledamöter. Det bekräftar flera ledamöter som Expressen pratat med. Vissa menar att det troligen har att göra med att man avvaktar mer information.

Andra beskriver läget som mer akut, att kansliet ”stängt in sig”, och att de inte kände till uppgifterna förrän de publicerades i Expressen.

– Man togs på sängen. Och nu har de panik, säger en riksdagsledamot.

Mohamed Abdukardir Ali inkryssad för V – okänd i partiet

För två år sedan nekades Mohamed Abdukardir Ali medborgarskap i Sverige.

Enligt migrationsdomstolen hade han stora skulder och uppfyllde inte kravet på ett hederligt levnadssätt.

Nu har Mohamed Abdukardir Ali, som är helt okänd i politiska sammanhang, kryssats in som ledamot i riksdagen för Vänsterpartiet.

– Jag är själv överraskad över stödet för mig personligen eftersom jag inte har haft nån egen kampanj eller valmaterial, säger han.

Helt okänd, tar Mohamed Abdukardir Ali plats som riksdagsledamot för Vänsterpartiet.

Det blev en rejäl skräll i riksdagsvalet, på Dalarnas bänk. Den i politiska sammanhang helt okände nykomlingen Mohamed Abdukardir Ali, 30, har kryssats in på Vänsterpartiets riksdagslista. Efter att ha varit med i partiet i bara drygt ett år.

Därmed förlorar partiets klimatpolitiska talesperson Kajsa Fredholm den riksdagsplats hon fick 2022.

Mohamed Abdukardir Ali var på listans nionde plats och fick 648 personröster – drygt trehundra fler än Fredholm som toppade listan. Vänsterpartiet fick totalt 30 riksdagsmandat.

Varit med drygt ett år

Enligt Vänsterpartiets gruppledare i Borlänge Matts Hammarqvist har Mohamed Abdukardir Ali inte varit så aktiv i politiken i Borlänge.

– Nej, han är relativt ny, han har ju varit med i partiet kanske lite drygt ett år, säger Matts Hammarqvist.

Matts Hammarqvist säger att han inte har några kontaktuppgifter till honom.

– Jag har faktiskt inte riktigt koll på vem det är.

Min kommentar; galna vänstern!

Mohamed Abdukardir Ali säger att han inte haft några uppdrag tidigare och att han inte bedrivit någon kampanj.

”Jag är själv överraskad över stödet för mig personligen eftersom jag inte har haft nån egen kampanj eller valmaterial”, skriver han i ett meddelande till Expressen.

Enligt en affärskompanjon har han ett stort nätverk inom den somaliska gruppen i Borlänge. Han har också tillsammans med vänner åkt runt och kampanjat för Vänsterpartiet i Dalarna enligt postningar i sociala medier.

Nekades medborgarskap

För bara två år sedan nekades Mohamed Abdukardir Ali, som kommer från Somalia, svenskt medborgarskap. Enligt Migrationsverkets beslut som senare fastställdes av Migrationsdomstolen uppfyllde han inte kravet på ett hederligt levnadssätt. Orsaken var hans skulder. Då hade han 163 045 kronor i skulder hos Kronofogden, det rörde sig om obetalda skatter, studielån och privatlån.

I september 2022 beviljades han skuldsanering som ska pågå fram till juni 2027.

– Han lever helt enkelt på existensminimum under tiden han har skuldsaneringen. Eftersom vi har bedömt att utifrån hans förutsättningar så finns det inte något utrymme för honom att betala, uppgav Kronofogden på fredagen.

”Riktlinjen är att det ska ha passerat minst två år innan en utlänning med bristande betalningsvilja kan tas upp till svensk medborgare.” skrev Förvaltningsrätten i Malmö i domen från augusti 2024.

”Du har den 13 september 2022 fått beslut om skuldsanering från Kronofogdemyndigheten. Migrationsverket bedömer att du inte har haft godtagbara skäl att låta bli att betala dina skulder tidigare.

Det krävs därför som regel en viss karenstid - minst två år - under vilken du visar att du har för avsikt att även i framtiden fullfölja dina skyldigheter innan du kan bli svensk medborgare.

Du kan därför inte redan nu få svenskt medborgarskap”

I februari i år gjorde Migrationsverket en ny bedömning och han beviljades medborgarskap.

Enligt Kronofogden saknar han betalningsförmåga. När beslutet om skuldsanering fattades hade han en uppgiven månadsinkomst före skatt på 10 710 kronor och någon återbetalningsplan har aldrig upprättats. Enligt Skattverket hade han en taxerad inkomst under 2025 på 162 700 kronor, under 2024 var inkomsten 32 500 kronor och 2023 15 800 kronor.

– Det är en skuldsanering utan betalningsplan. Så det innebär att han inte betalar någonting under skuldsaneringen. Eftersom att han då saknar betalningsförmåga för det, uppger Kronofogden.

Men skulle han komma in i riksdagen kan skuldsaneringen komma att omprövas. Grundarvodet för en riksdagsledamot är 81 400 kronor i månaden under 2026.

”Har haft en del skulder”

”När det gäller min bakgrund har jag haft en del skulder, men just nu pågår skuldsanering och det finns inga ytterligare krav på mig. Självklart ska jag fullfölja saneringen och göra rätt för mig”, skriver han till Expressen, men väljer att inte kommentera våra frågor som rör medborgarskapsprocessen och att han beskrevs som att inte ha ett ”hederligt levnadssätt”.

Han beskriver sig själv för tillfället som arbetslös.

Mohamed Abdukardir Ali sitter samtidigt i styrelsen för bolaget AfriTech GrowTh AB, som han driver tillsammans med den tidigare moderatpolitikern i Borlänge, i dag i det lokala partiet Ny Framtid, Agneta Nyvall.

Åtta kommer in på personkryss

Ledamöter som valts in i riksdagen som inte skulle blivit invalda utan personröster:

Meit Fohlin, Arbetarepartiet-Socialdemokraterna, Gotlands län
Birgitta Ohlsson, Centerpartiet, Stockholms kommun
Julia Algotsson, Centerpartiet, Västerbottens län
Mohamed Abdukani, Miljöpartiet, Södermanlands län
Sten Bergheden, Moderaterna, Västra Götalands läns östra
Anfal Mahdi, Vänsterpartiet, Malmö kommun
Caroline Täljeblad, Vänsterpartiet, Västerbottens län
Mohamed Abdukardir Ali, Vänsterpartiet, Dalarnas län

Källa. Valmyndigheten

Bolaget är enligt både Agneta Nyvall och Mohamed Abdukardir Ali i uppstartsfas och är registrerat för att arbeta med ”tekniska lösningar för hållbar samhällsutveckling i afrikanska länder”.

Agneta Nyvall säger att det handlar specifikt om Somalia och digital teknik, bland annat digitala id-lösningar.

– Vi håller på och jobbar mot den somaliska regeringen för att få igenom ett reformpaket som jag har jobbat fram tillsammans med Mohamed. Vi har jobbat fram ett program för att få ordning i Somalia. Det har vi hållit på med i ett och ett halvt år ungefär.

Åkt ner flera gånger till Somalia

Agneta Nyvall gläds åt affärskompanjonens framgångar, även om de tillhör olika partier, och beskriver hans nätverk som stort, särskilt i den somaliska diasporan.

Och hon berättar att Mohamed Abdukardir Ali för bolagets räkning åkt ner till Somalia flera gånger under våren och där träffat representanter för Somaliska regeringen.

– Jag vet inte om man har träffat hela regeringen men det är representanter för regeringen. Människor som jobbar i olika departement kan man väl säga. Han har varit nere flera gånger under våren, för bolagets räkning. Vi hade en planerad resa där vi skulle åka ner båda två för att träffa dem men den har inte hunnit bli av än.

På frågan om vem som betalat för resorna, säger hon att det är något de har gjort ur egen ficka då bolaget ännu inte har någon verksamhet.

I kommentaren till Expressen besvarar Mohamed Abdukardir Ali inga frågor rörande bolaget, men han uppger att han är glad och stolt över att ha fått så många röster.

”Jag vill göra mitt bästa för att representera partiet och jobba med de frågor vi driver, att göra vardagen billigare för människor, att sänka hyrorna, stärka sjukvården och omsorgen. Jag har inte haft några uppdrag tidigare och känner ett stort ansvar för att sätta mig in i fler frågor och hur jag på bästa sätt kan representera partiet i riksdagen.”

Vänsterpartiet i Borlänge säger att de kommer att uttala sig först efter helgen.

Efter denna artikels publicering återkommer Vänsterpartiets ordförande i Borlänge Erik Buller och skriver i ett mejl:

”Vänsterpartiet är ett parti där människor med många erfarenheter samlas för att tillsammans förändra samhället, vilket har varit en stor styrka i det här valet. Mohamed Abdukardir Ali har inte haft några uppdrag i partiet tidigare, men han har deltagit i valrörelsen för oss och jag har ingen anledning att tro att han inte kommer att vara en utmärkt representant för oss i riksdagen.”

Mohamed Abdukardir Ali, 30, har kryssats in som riksdagsledamot för Vänsterpartiet trots att han är okänd i partiet. 

Avslöjandet har gett upphov till kritiska reaktioner. 

Den tidigare V-politikern Amineh Kakabaveh skriver att hon är ”både rädd och förbannad”. 

M-ministern Carl-Oskar Bohlin skriver att Vänsterpartiet agerat ”fullständigt omdömeslöst”. 

Mohamed Abdukardir Ali stod på plats nio på Vänsterpartiets riksdagslista i Dalarna.

Mohamed Abdukardir Ali, 30, har oväntat kryssats in i riksdagen för Vänsterpartiet i Dalarna, trots att han varit medlem i drygt ett år och är okänd i partiet. 

Ali säger själv att han är överraskad och inte bedrivit någon egen kampanj, men personer i hans närhet pekar på ett starkt nätverk inom den somaliska gruppen i Dalarna. 

För två år sedan nekades han medborgarskap i Sverige. Enligt migrationsdomstolen hade han stora skulder och uppfyllde inte kravet på ett hederligt levnadssätt.

Expressens avslöjande har gett upphov till starka reaktioner. 

Bohlin: ”Fullständigt omdömeslöst”

Carl-Oskar Bohlin (M) kritiserar Vänsterpartiet för att man ”inte har koll på sina kandidater”.

Carl-Oskar Bohlin, moderat minister för civilt försvar, kritiserar Vänsterpartiet. Han skriver på plattformen X att man agerat ”fullständigt omdömeslöst som parti” och ifrågasätter om Ali är lämplig att bli riksdagsledamot. 

Expressen har tidigare avslöjat att ett 30-tal vänsterpartistiska kandidater på lokala listor i valet har gett uttryck för antisemitism och hyllat terrorgruppen Hamas. Carl-Oskar Bohlin skriver vidare: 

”Under hela den här valrörelsen har Nooshi Dadgostar gömt sig bakom talepunkten att det inte går att ha koll på alla sina kandidater. Nej, särskilt inte om man som aktiv strategi väljer att inte ens ha koll på vilka man skickar till Sveriges riksdag.”

Kakabaveh: ”Kan bli säkerhetsrisk”

Amineh Kakabaveh skriver att hon förstår att Socialdemokraterna tvekar inför att släppa in Vänsterpartiet i regeringen.

Amineh Kakabaveh, som representerade Vänsterpartiet i riksdagen i många år innan hon lämnade 2019 i samband med att ett uteslutningsärende inletts mot henne, sågar sitt gamla parti i ett inlägg på Facebook. 

Hon undrar om det inte finns ”någon jävla ordning i partiet” och menar att det ”kan bli en säkerhetsrisk” om ”helt okända personer kan bli medlemmar och sedan snabbt klättra från ingenstans till makt och inflytande i riksdagen”. 

”Man förstår nästan om sossarna blir oroliga för Sveriges säkerhet och tvekar inför att släppa in V i regeringen.” 

Kakabaveh skriver att hon är ”både rädd och förbannad” när hon ser vad Vänsterpartiet ”har utvecklats till” och att det är rimligt att fråga var Mohamed Abdukardir Alis 648 personröster kom ifrån. 

”Om han nu var så okänd inom partiet och inte hade bedrivit någon kampanj – var han då betydligt mer känd inom andra, exempelvis etniska, kretsar med egen agenda kanske.” 

Andersson: ”Invalda på etniska mandat”

Tobias Andersson (SD) menar att Mohamed Abdukardir Ali valts till riksdagen av sina tidigare landsmän.

Tobias Andersson, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, skriver på X: 

”Man får ändå önska Magdalena Andersson lycka till. Även om hon lyckas ena de fyra vänsterpartierna ska hon sedan försöka hantera politiska noviser som blivit invalda på etniska och/eller religiösa mandat.” 

Även M-ledamoten Fredrik Kärrholm upprörs över avslöjandet. Han skriver i ett X-inlägg att V gör ”både sig självt och Sveriges riksdag till åtlöje”.

”Att sakna kännedom om kandidater som tillåts stå på partiets valsedlar är dessutom ett allvarligt problem ur säkerhetssynpunkt.”