Länk till artikeln
Läs hela artikeln och fundera över den bild som framstår!
Vilka är det som stjäl skattemedel för egen vinning?
Detta har ingen minister vågat tala om under de senaste 10 åren!
Jakten på de försvunna läxhjälpsmiljonerna
SKATTEVERKET
Publicerad 7 nov 2022
Föreningsledarna flyr frågorna: ”Ni bara tjafsar med oss”
Expressen har följt spåren efter de försvunna läxhjälpsmiljonerna till falska adresser, tomma lokaler och källarmoskéer.
Miljonerna skulle gå till läxhjälp för skolbarn i utsatta områden.
I stället har de ideella föreningarnas ledare och företrädare avlönat sina barn och fruar, åkt på resor till Somalia, köpt mobiler, datorer och storbilds-tv, haft hyrbilar och betalat privata kreditskulder.
Expressen har följt spåren efter de försvunna läxhjälps-miljonerna till falska adresser, tomma lokaler och källarmoskéer.
Shukri Ahmed, nyss fyllda tio år, knackar på rutan till lokalen där mamma Maryan Ahmed, 54, läst på en lapp i tvättstugan att det ska erbjudas läxhjälp.
Dottern har den svårare matteboken eftersom hon räknar så snabbt.
Ingen öppnar i den nedsläckta lokalen.
En kvinna kommer ut från porten bredvid.
– Nej, där är ingen läxläsning. Men de läser Koranen på helgerna, säger grannkvinnan.
En granne bredvid lokalen där det ska vara läxhjälp säger att det är koranläsning i källarlokalen på helgerna. Hon känner inte till något om läxhjälp. Maryan Ahmed, 54, får leta vidare.
Det var inte så det var tänkt.
Den statligt finansierade läxhjälpen syftar till att jämna ut klyftorna i skolan, göra den mer jämlik och ge alla möjligheter att lyckas – kort sagt ska bidraget ”bidra till en ökad likvärdighet”.
■■■ Skolverket fick rekordmycket pengar av regeringen att dela ut 2021 – hela 60 miljoner kronor. Sedan 2015 har Skolverket betalat ut drygt 225 miljoner kronor till organisationer.
■■■ Problemet är att en rad ideella föreningar under flera års tid utnyttjat systemet. Ideella föreningar har på tveksamma grunder tillskansat sig miljonbelopp från Skolverket eftersom kontrollen varit – och fortfarande är – bristfällig.
GRANSKNINGEN I KORTHET
Efter att Skolverket 2021 beslutade om en fördjupad granskning av läxhjälpsföreningar efter tips om oegentligheter så har tre föreningar blivit polisanmälda och flera har fått återbetalningskrav – och än pågår granskningen.
Expressens granskning och genomgång av kvitton och fakturor visar att personer inom läxhjälpsföreningarna stoppat pengar i egen ficka, skrivit bluff-fakturor, avlönat familjemedlemmar, haft hyrbilar de inte kunnat redogöra för samt utstuderat gjort upplägg som gynnar dem själva – och sina släktingar.
Flera miljoner kronor som skulle ha gått till läxhjälp för barn och unga har återkrävts – eftersom föreningarna inte kunnat uppvisa tillräckliga underlag eller fuskat med fakturor.
Adressen till lokalen som Fisksätra Muslimska Förening angett till Skolverket går till en pir-restaurang.
Fisksätra Muslimska Förening ingick inte i Skolverkets fördjupade granskning. Men eftersom föreningen var en av de som fick störst bidrag beviljat i år vill vi kontrollera vad de angett. För 2022 fick de dryga miljonen för att erbjuda läxhjälp. Enligt ansökan ska de ha verksamhet alla dagar i veckan utom söndag på adressen Brantvägen 3 i Fisksätra.
Adressen visar sig vara ett företagarcentrum med restaurang. Ingen där har hört talas om föreningen eller någon läxhjälp. På fritidsgården bredvid är det heller ingen som hört talas om föreningen.
Postadressen till läxhjälpsföreningen går till en källarmoské i Fisksätra. Stämningen blir hotfull när föreningens ordförande kommer.
Vi åker till föreningens postadress i Fisksätra, men där finns bara en källarmoské. Det är samma adress som till en annan förening – som efter Skolverkets granskning fått avslag på sin ansökan om läxhjälpsbidrag.
Vi får tag i ordförande Zeki Wandawi per telefon. Han lovar att komma och möta oss men han är misstänksam redan på telefon och frågar om vi är från Skatteverket eller polisen. Det har mörknat och när han till slut kommer blir han ivägskuffad av en annan man som råder honom att inte prata med oss.
Ordförande Zeki Wandawi säger att han ska komma och möta oss men dras sedan i väg av en annan man.
– Ni är SD! Rasister! ropar den okända mannen och drar i väg med ordföranden.
Vi försöker förklara per telefon och genom andra personer att vi kommer från tidningen och att vi skriver om läxhjälpen.
Men svaret uteblir.
Ordförandens utsända slänger igen dörren och vi hör hur de bråkar där inne.
FRÅN SEX AVSLAG – TILL 68
För 2022 kan Skolverket fördela 60 000 000 kronor till ideella organisationer som genomför läxhjälp. 151 organisationer ansökte om totalt 93 518 073 kronor. Skolverket fattade beslut om att fördela 54 135 053 kronor. Av de 151 inkomna ansökningarna fattades beslut om 1 avvisning, 69 bifall, 13 delvis bifall och 68 avslag. Andelen avslag ökade från sex avslag år 2021 till 68 år 2022 och detta beror i hög utsträckning på de utökade kontroller som införts i handläggningen.
Nästa förening vi åker till ligger norrut. Vi tajmar vårt besök med en av de veckodagar Tallaabo förening angett att de anordnar läxhjälp i Burträsk. De har fått över en halv miljon kronor för att ge 9 800 läxhjälpstimmar detta år. Sedan 2016 har de totalt fått över en och en halv miljon kronor i läxhjälpsbidrag från Skolverket.
Vi besöker läxhjälpsföreningen en onsdag, då föreningen angett att de planerat att ha läxhjälp. För det har de fått strax över en halv miljon. Men ingen är där när vi gör ett spontanbesök.
Lokalen gapar tom och grannarna säger att de i princip aldrig sett någon där.
– Jag kan räkna på ena handens fingrar hur många gånger de varit här, säger en granne.
Sjubarnsfamiljen Lundmark Strömbergsson tvärsöver gatan har inte heller sett eller hört något.
”Det är klart att det hade varit bra om läxhjälp funnits, det är inte alltid man kan det som de äldre barnen har i skolan. Jag får googla men kanske inte alltid förstår själv det jag förklarar för äldre”, säger Malin Lundmark, 34.
Rektorerna på skolan i Burträsk vill inte medverka på bild eftersom de är oroliga för negativa konsekvenser.
Och på närmsta skolan blir rektorerna upprörda över att en förening fått pengar för läxhjälp – som de aldrig sett eller hört talas om.
Föreningens angivna kassör och hans fru som haft posten vice ordförande är till en början oförstående kring vad de skulle ha med föreningen att göra.
Först säger de att man i föreningen anordnar middagar för familjerna eller firar muslimska högtider. När vi för läxhjälp på tal ändrar man sig till att börja prata om att man gör också det.
Burträsk är ett litet samhälle som haft en hel del nyanlända genom årens lopp. Statligt finansierad läxhjälp är till för att jämna ut ojämlikheter i skolan.
Efter en stund får vi tag i ordförande Mukhtar Muse Mohamed per telefon. Han vidhåller att föreningen har läxhjälp i lokalen. Att man varit i kontakt med skolan. Och att de visst varit i lokalen men att de varit ”väldigt tysta” för att inte störa grannarna.
– Vi har verksamhet men ibland kan man bli sjuk.
Ingen av grannarna har sett några barn eller läxhjälp och närmsta skolan har aldrig hört talas om det eller föreningen.
– Det stämmer inte, det är andra vi har kontakt med, säger ordförande Mukhtar Muse Mohamed.
Ordförande kan varken hänvisa till några lärare som haft läxhjälpen eller visa upp något annat som styrker att de haft läxhjälp. Han säger att föreningen haft läxhjälp både denna och förra veckan, till och med just den här dagen när vi är där. Men i lokalen är det tyst och mörkt.
HUR RÄKNAR MAN ANTAL LÄXHJÄLPSTIMMAR?
Om en förening exempelvis planerar att erbjuda 10 elever läxhjälp under 2 timmar under 40 veckor så motsvarar det 800 elevtimmar (10 elever x 2 timmar ) x 40 veckor = 800 elevtimmar/år).
Mukhtar Abdullahi Arab är huvudman och ordförande i en läxhjälpsförening som polisanmälts av Skolverket. Han vill inte svara på våra frågor.
Skolverket har sedan 2021 genomfört en fördjupad granskning av 30 föreningar. Tre föreningar polisanmäldes.
– Det är inte jag, säger Mukhtar Abdullahi Arab när vi konfronterar honom med Skolverkets polisanmälan mot Sveriges Unga Academy.
Föreningen har genom årens lopp fått drygt 1,9 miljoner i statligt stöd från Skolverket.
Mukhtar Abdullahi Arab är ordförande och firmatecknare i föreningen. Han har även kopplingar till Rinkeby Föräldrar Förening och har avlönats därifrån. Båda föreningarna är polisanmälda av Skolverket för att ha lämnat in fakturor som Skolverket misstänker varit fejkade för att tillskansa sig bidrag.
Mukhtar Abdullahi Arab hoppar in i sin bil i stället för att svara på Expressens frågor.
Mukhtar Abdullahi Arab vägrar att stanna och prata och hoppar i stället in i sin skolskjuts-bil. I sms efteråt frågar han om det är ”lag” på att föreningen måste presentera några underlag för oss.
När vi söker firmatecknaren från Rinkeby Föräldrar Förening i radhuset som han är skriven på blir svaret att han inte är hemma och att det inte är någon idé att vänta. Han är förutom firmatecknare för den föreningen också angiven som revisor i Sveriges Unga Academy, enligt årsmötesprotokoll. RFF har genom årens lopp beviljats bidrag på drygt 1,2 miljoner kronor från Skolverket.
Trondheimsgatan 31 är en adress som angetts för läxhjälp men när vi söker på adressen hamnar vi vid ett parkeringshus i Kista. Efter att vi kollat upp det med Lantmäteriet så får vi veta att den adressen inte finns.
I sin ansökan till Skolverket har läxhjälpsföreningen Towfiq angett Trondheimsgatan 31 i Kista som adress där verksamheten ska bedrivas. När vi försöker hitta adressen visar det sig att den inte existerar.
Det är Towfiq som mamma Maryan och dottern Shukri, som vi träffade tidigare, försökte mejla för att få svar på var och när de har läxhjälp.
Vi kan inte se att det pågår någon verksamhet där inne.
När vi kommer dit dagen efter är dörren fortfarande låst men när vi knackar på det fördragna källarfönstret kommer det en man och öppnar. Han sitter och äter men säger att om det kommer elever så ringer han bara en lärare som kan komma dit och hjälpa eleven. Föreningen har angett över 60 000 läxhjälpstimmar per år. Vi ber honom ringa en läxhjälpslärare, men den vi får prata med är i stället föreningens ordförande Abdi Ali Warsame.
Föreningen Towfiq har ingen läxhjälpare på plats men kan ringa in någon om det behövs, säger föreningens ordförande Abdi Ali Warsame.
– Skolorna har inte riktigt kommit i gång med läxorna än, säger Abdi Ali Warsame apropå att det inte är några elever där nu och att det var ”cirka fem” elever där förra veckan.
Vi är där i månadsskiftet september-oktober. Skolterminen har varit i gång sedan augusti.
När Expressen granskat läxhjälpsföreningarna över hela landet har vi hittat exempel på:
Falska och påhittade fakturor.
Fejkade eller felaktiga adresser, adresser som helt enkelt inte finns.
Ersättning för restaurangnotor där det inte framgår vilka som ätit, ibland bara en enda person.
Flera föreningar har använt sig av hyrbilar och betalat drivmedel med skattepengar, utan att kunna redovisa hur det hör ihop med läxhjälp. En förening lät fyra personer åka på en resa till Somalia. Med på resan var ordförande och andra styrelsemedlemmar.
Trots att Skatteverkets beslut att beskatta föreningens företrädare för resan kom i december 2021 fick föreningen nya pengar 2022 (377 500 kronor) från Skolverket – i själva verket fick de nu mer pengar än de någonsin fått.
En föreningsledare har gjort fönsterrenoveringar och betalat av sina privata kreditskulder på över 100 000 kronor. Allt betalat via föreningens konto med pengar från svenska skattebetalare.
Det förekommer också inköp av datorer, bland annat en gamingdator, iphones och flera storbilds-tv.
Våren 2021 avslöjade tidskriften Doku att Skolverket finansierat en koranskola vilket ledde till att Skolverket inledde en fördjupad granskning av föreningar som fått bidrag 2020. Läxhjälpsfusket har också uppmärksammats av partier och medier på högerflanken. SD-finansierade sajten Riks har till exempel skrivit om kulturföreningen Rajo i Nynäshamn som polisanmälts av Skolverket och som fått sitt bidrag återkallat. Bland företrädarna fanns C-politikern Mohamed Ibrahim, 33, som senare drog tillbaka sin kandidatur till kommunfullmäktige. Medborgerlig samling höll i somras en livesänd presskonferens där de presenterade sin genomgång om att statliga och kommunala bidrag finansierat ett nätverk av ideella bluff-föreningar i Rinkeby.
Expressens granskning visar att fusket förekommer i läxhjälpsföreningar över hela landet.
Flera av de granskade föreningarna har fått stora summor i lokalbidrag men utan att kunna visa att de ens haft någon läxhjälpsverksamhet eller någon lokal.
När Skolverket och Skatteverket bett föreningarna skicka in underlag har svaren genomgående uteblivit – eller varit bristfälliga.
Bland de mer udda sakerna som föreningar köpt enligt inlämnade kvitton finns:
Kostymer för tusentals kronor.
Smältmaskin för metall.
Metalldetektorer.
När vi dubbelkollar kvittot på kostymerna med företaget som uppges ha sålt dem säger företagaren att han aldrig hört talas om någon sådan faktura, än mindre referensen som är angiven.
SKATTEVERKETS RAPPORT EFTER KONTROLLINSATS
• Utredningarna har visat att det genomgående är stora brister i föreningarnas räkenskaper både vad gäller hur bidragsmedel har använts och underlag som styrker uttag och utgifter.
• Påfallande många transaktioner på föreningarnas bankkontoutdrag liknar till sin karaktär privata kostnader som till exempel bensininköp, livsmedel, restaurangbesök, inköp av mobiler och datorer, utrikes- och inrikesresor.
• Utredningarna visar att föreningarna oftast inte kan visa underlag för i vilket sammanhang utgiften har uppkommit eller vilka som deltagit eller haft användning för det inköpta.
I vissa fall är underlagen om inte falska så uppenbart skrivna i efterhand. Till exempel har en förening lämnat in fakturor på mellanmål – vissa av dem på 2 000 kronor styck. När vi besöker kaféet säger ägaren som uppges ha levererat fikat att de inte har något där som kostar så mycket.
Men det stannar inte där.
I dokumentationen till Skolverket har föreningar skickat in årsmötesprotokoll som inte stämmer, styrelsesammansättningen är rörig och flera personer byter plats med varandra. Flera av föreningarna har hela familjer i styrelserna samtidigt som de sett till att avlöna sig själva, barn, fruar, vänner och släktingar - utan att kunna visa att någon faktiskt arbetat med vad de fått bidrag för: att ge läxhjälp till utsatta barn. Och tvärtemot Skolverkets regler om opartiskhet är föreningarnas uppgivna revisorer ibland släkt med styrelsen eller har på annat sätt kopplingar till varandra.
Flera läxhjälpsföreningar har angett samma revisor, en person som är dömd för skattebrott 2011. I den härvan fanns fejkade fakturor, fakturaskrivande bolag som kopplas till varandra och rena styrelsemålvakter.
En representant för Fisksätra Muslimska Förening har upprepade gånger dömts för narkotikabrott. En av gångerna handlade om att polisen i en kontroll vid Medborgarplatsen hittade redlinepåsar med kokainrester i mannens byxficka.
Läxhjälpsföreningen Convivirs ordföranden Harbi Amir Abdillahi har avlönat sig själv och sina söner genom föreningen. Han stänger dörren när vi presenterar oss och säger att vi har frågor om föreningen. Enligt bankutdrag som Skatteverket begärt ut har det gjorts överföringar på tusentals kronor som inte tagits upp som löner.
Harbi Amir Abdillahi vill inte svara på våra frågor om Convivirs ekonomi. Föreningen är fortfarande återbetalningsskyldig.
Samtidigt har han genom årens lopp varit en flitigt anlitad föreläsare inom kommun och landsting med syfte att inspirera sina landsmän att starta eget företag. I samband med en föreläsning 2014 sa han att:
– Det verkar som fler och fler som är intresserade att starta eget nu. Men det gäller att förstå hur byråkratin fungerar här och det är svårt. Det är det som gör att många ger upp, man klarar inte alla dessa papper och handlingar.
Han själv har sex konkurser i bagaget och två likvidationer av företag.
En av föreningens läxhjälpare dömdes i juni förra året för bokföringsbrott, skattebrott och försvårande av skattekontroll. Totalt har föreningen genom årens lopp fått cirka 1,3 miljoner kronor i beviljade läxhjälpsbidrag från Skolverket.
FÖRENINGAR SOM INGICK I SKOLVERKETS FÖRDJUPADE GRANSKNING 2020
Ej betalt återkrav:
Afrikas Horn Ungdomsförening Obetalt återkrav: 111 666 kronor
Rinkeby Föräldraförening Obetalt återkrav: 672 215 kronor
Sveriges Unga och Vuxen Academy Obetalt återkrav: 635 200 kronor
Himilo Hjälp och idrottsförening Obetalt återkrav: 635 000 kronor
Himilo Samhällsförening Obetalt återkrav: 93 055 kronor
Malmö kvinnors och barns förbund Obetalt återkrav: 83 511 kronor
Somaliska media och kulturföreningen Obetalt återkrav: 95 441 kronor
Reagera i Järfälla Obetalt återkrav: 33 788 kronor
Convivir Obetalt återkrav: 184 796 kronor
Nacka somaliska förening Obetalt återkrav 148 178 kronor
Motivera Obetalt återkrav 56 395 kronor
Betalt återkrav:
Somaliska föräldrar modersmål: 54 186 kronor
African development and welfair organisation Betalt återkrav 4 646 kronor
Eritreanska förbundet för rättvisa och demokratisk förändring i Göteborg och omgivning Betalt återkrav 53 260 kronor
Somaliska ungdomar i Falkenberg ungdomsförening Betalt återkrav 191 388 kronor
Föreningen Tjärnkraft Betalt återkrav 357 516 kronor
IQRA Center Betalt återkrav 57 070 kronor
Plattform Syd Betalt återkrav 9 614 kronor
Siman kunskap Betalt återkrav 3 257 kronor
Somaliska fotbollsföreningen i Köping Betalt återkrav 17 704 kronor
Somaliska fredsföreningen 51 835 kronor
Somaliska ilyes Betalt återkrav 117 871 kronor
Somaliska tjejforum Betalt återkrav 42 252 kronor
Redan 2018 konstaterade Riksrevisionen att det fanns brister i hur bidraget hanterades. Skolverket har genom årens lopp infört olika justeringar och ändrat kontrollerna men det har inte räckt visar Expressens, Skatteverkets och Skolverkets egen granskning.
Skolverket konstaterade i ett PM från oktober i år att bristerna i föreningarnas redovisning är så stora och deras egna möjligheter till full kontroll så otillräcklig att de föreslår att hela bidraget slopas. De flaggar för att det trots skärpt kontroll och ändrade rutiner ”fortfarande (finns) risk att oseriösa aktörer ansöker om bidraget”. Därför bör läxhjälpen i stället helt ligga på skolorna, enligt Skolverket, vilket det till viss del redan gör.
Skatteverket har också kunnat konstatera ”stora brister i föreningarnas räkenskaper” och att det finns tydlig risk att bidragen använts för att täcka privata levnadskostnader.
Skolverket hävdar att man nu ytterligare skärpt kontrollen. Men det tar inte lång tid innan vi finner uppenbara felaktigheter och missbruk när vi gör stickprov på föreningar som beviljades bidrag för 2022.
VAD SKA BIDRAGET GÅ TILL OCH VAD GÄLLER?
• Statsbidrag får lämnas till en ideell förening som arbetar med att ge hjälp med läxor eller annat skolarbete.
• Det ska täcka kostnader för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid till den som är elev enligt skollagen i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan.
• Den som har tagit emot statsbidrag enligt förordningen är skyldig att redovisa för Statens skolverk hur medlen har använts och lämna de uppgifter som Statens skolverk begär.
Det blir ingen läxhjälp för tioåriga Shukri Ahmed.
– Men vi ger inte upp, vi åker vidare till nästa, vi klarar det inte utan, säger mamma Maryan Ahmed, personlig assistent och fembarnsmamma.
Hon berättar att hennes andra barn läst vidare till lärare och sjuksköterska.
– När jag märkte att min son halkade efter i skolan betalade jag en person för att hjälpa honom med läxorna, fastän jag är ensamstående och jobbar inom vården. Det finns inga ursäkter. Utbildning är så viktigt och jag vill att de ska klara skolan.
”Det finns inga ursäkter”. Maryan Ahmed, 54, har en plan för sin yngsta dotter och tänker inte låta hennes eventuella bristande svenskakunskaper hindra dottern från att lyckas i skolan.
Dottern Shukri tittar på sin mamma och rättar henne när de svenska orden inte böjs korrekt. Läx-an. Läx-orna.
– Jag är lite besviken att det inte var någon här... Det hade varit nära hem för oss.
Mor och dotter hoppar in i bilen och kör vidare.
Shukris läxa får vänta.
Efter att Expressen vänt sig till Skolverket har de inlett en kontroll av Tallaabo förening.
Skolverket har sedan 2015 betalat ut drygt 225 miljoner kronor till organisationer som helt eller delvis ägnar sig åt läxhjälp. I Expressens granskning har vi begärt ut kvitton och underlag för att se var pengarna gått: till restaurangbesök utan närvarolistor, föreningsledarnas kreditskulder, privata renoveringar, iPhones och utrikesresor.
Både Skolverket och Skatteverket har gjort egna granskningar och där kommit fram till att pengarna använts till privat konsumtion eller på annat sätt slösats på ett sätt som det inte varit meningen.
Om reportern: Nina Svanberg har arbetat som journalist i över 15 år, de senaste åren med kriminaljournalistik och grävande reportage. Hon har tidigare nominerats till det prestigefyllda priset Guldkrattan. Bördig från Sörbyn i Norrbottens län.
