tisdag 31 januari 2023
Botkyrka 2016
Text: Federico Moreno
Norsborg. Ett parallellt samhälle växer fram i norra Botkyrka.
I centrum säljer langare hasch helt öppet.
Men under ytan finns mäktigare brottslighet, och familjer i maffialiknande strukturer.
Rosin Naoum på gudstjänst i Syrianska Ortodoxa kyrkan i Norsborg. Foto: Anna-Karin Nilsson
I början på 2000-talet var Norsborgs centrum ett lovande litet köpcenter.
Kommunen sålde verksamheten till syrianska föreningar.
Kanske kunde gruppen, väl förankrad i området, gynna integrationen.
Framtiden såg ljus ut.
Den nye chefen över centrumet var en respekterad man vid namn Halef Halef, som också ledde lokala S:t Petrus & Paulus syrisk-ortodoxa kyrka.
Områdets andra kyrka, S:t Georgis, närmade sig också makten. En av dess ledare, vid namn Edip Noyan, tog snart över Moderaterna i Botkyrka. Och blev snart invald i riksdagen.
Inget kunde väl gå fel.
Men centrumet har låtits förfalla och förvandlats till en plats där hasch säljs öppet och unga rekryteras till kriminalitet.
Edip Noyan har uteslutits ur Moderaterna.
Och Halef Halef dömdes i början av juni till flera års fängelse.
Vit rök lyfter mot himlen i en rak ström från pappersbruket Crane AB.
Det är här alla svenska sedlar tillverkas. I Botkyrka. Den fattigaste av Stockholms tjugosex kommuner, med områden där invånarnas förväntade livslängd är så låg i jämförelse med boende i rikare delar att det kan jämföras med skillnaden mellan Öst- och Västeuropa.
Röken som svävar upp från skorstenen syns på långt håll.
Vi sköter våra affärer och stör ingen som inte stör våra affärer.
I kommundelen Hallunda-Norsborg, tjugotvå minuter från pengafabriken med kollektivtrafik, står killar i 17-25-årsåldern och räknar pengar vid centrumets ena ingång. Kontanter som de har fått in vid försäljning av hasch.
– Vi sköter våra affärer och stör ingen som inte stör våra affärer, säger en lång kille i tjugoårsåldern och stoppar in sedlar i en svart magväska.
19 000 individer bor i delområdet Hallunda-Norsborg i norra Botkyrka. Var och en med sin historia, sitt perspektiv. Medelinkomsten är 206 300 kronor om året (170 000 i södra Norsborg, 312 000 i Stockholms län). Bara 13,5 procent av invånarna har en eftergymnasial utbildning. Foto: Anna-Karin Nilsson
Inne i puben står Sabina Rau och räknar dagens kassa. Som hon har gjort många gånger de senaste fjorton åren hon arbetat i centrumet. Men sedlarna blir allt färre, dag för dag. Och nu har bankomaten plockats bort.
Numera har Arameiska Syrianska föreningen, som är en av centrumets ägare, två lokaler här. En där män brukar umgås och en där kvinnor har sina aktiviteter. En egypitsk koptisk-ortodox kyrka ligger mellan pizzerian och en libanesisk restaurang.
Ägarna har låtit centrumet förfalla.
– Det var massor med folk här förr. Som vilket centrum som helst. Vi hade frukt och grönsaksstånd ute. Då fanns inte föreningarna. Det var mycket ruljans, säger Sabina Rau.
Norsborg är på många sätt ett område där staten lämnat walkover.
Förra sommaren fanns knappt poliser i området. Det var fritt fram för rekrytering av ungdomar till kriminella nätverk. På hösten ledde polisens stora omorganisering och ett höjt terrorhot till att blåljuspersonal blev ännu mer frånvarande.
Centrumet ligger intryckt mellan höga åttavåningshus på ena sidan och tunnelbanestationen vid en bergsvägg på den andra sidan.
Byggnaden är låg, i ljusblå och grå cement.
Utanför står två män och hetsar en kamphund.
Flera av skyltarna är trasiga. Lysrören är det enda som syns.
Tidigare i år brann bilar varje vecka på den stenlagda parkeringen mitt emot.
Polisen utsattes för stenkastare.
Tjugo anmälningar gjordes till socialtjänsten.
I december kallade Karsby International School i Norsborg in polis och väktare då man upptäckt att elever var på väg att dras in i kriminalitet. Tjugo anmälningar gjordes till socialtjänsten. I några fall handlade det om elever så långt ner i åldrarna som i årskurs tre. Barn som varit inblandade i brott som misshandel, hot, inbrott. Enligt rektorn hängde allt ihop med den öppna drogförsäljningen i centrum.
På ytan var langarna i Norsborgs Centrum områdets stora problem.
Men samtidigt som köpcentret läts förfalla började polisen avlyssna centrumets chef Halef Halefs telefon.
En särskild polisinsats mot ledare inom den syriansk-assyriska gruppen i Botkyrka och Södertälje, som de senaste åren gällt mord, utpressning, narkotikasmuggling och pengatvätt, riktade nu fokus på chefen för Norsborgs Centrum som misstänktes för systematisk, ekonomisk brottslighet.
Det finns många skäl till att Halef Halef har varit respekterad bland många i Norsborg. Han var med om att starta fotbollslaget Syrianska FF och byggde upp kyrkan när syrianer och assyrier kom till Sverige för ungefär 40 år sedan.
Halef har länge varit en av de mäktiga syrianska familjerna i Sverige som styr den syrianska rörelsens institutioner, fotbollsklubb och tv-station. Generellt har medlemmar från de stora familjerna suttit vid makten.
Senaste tio åren har Halef Halef, förutom att vara vd för Norsborg Centrum och styrelseordförande i kyrkan, även varit ordförande för ett av två kyrkostift, Patriarkala ställföreträdarskapet, med tjugotvå kyrkor över landet.
Han är mannen med socialt och ekonomiskt kapital och koll på allt.
Halef Halef meddelar via sin advokat att han inte är intresserad av att svara på Expressens frågor.
Hallunda-Norsborg präglas av syrianer.
Norsborg är på många sätt ett område där staten lämnat walkover. S:t Petrus och Paulus syrisk-ortodoxa kyrka har blivit ett av kommunens maktcentrum. Foto: Anna-Karin Nilsson
På gångpromenad från Norsborg Centrum ligger S:t Paulus & Petrus syrisk-ortodoxa kyrka i rött tegel med guldfärgade kupoler.
För många syrianer är kyrkan en institution att lita på i en otrygg värld. Än i dag drivs folkgruppen i väg från Syrien och Irak. I Sverige är kyrkan ofta den sammanhållande länken som garanterar att kulturen lever vidare.
Församlingen sjunger på klassisk arameiska. På en duk längst fram projiceras texten även på arabiska och svenska.
”Jag hörde Paulus, den salige aposteln, säga: 'Om någon kommer till er och predikar i strid med vad jag har predikat, ska församlingen utesluta honom, om det än vore en ängel från himlen'.”
Till vänster om ingången finns en stor festlokal där fyra kostymklädda män sitter och pratar vid ett bord. Till höger pågår gudstjänsten i en kyrkosal med mörkbruna bänkar i tre rader, stora ljuskronor och ett fönster i taket varifrån solljuset strålar in.
En diakon klädd i vit dräkt med gulrött band står på podiet med röda gardiner bakom sig och sjunger. Kyrkobesökarna och en kvinnokör som står på ovanvåningen sjunger med.
Kyrkan är ett exempel på hur syrianer i Norsborg tagit kontroll över sin egen situation.
Ingen annan kommun i landet har så stor andel befolkning med utländsk bakgrund som Botkyrka: 56,4 procent av kommunens 90 000 invånare.
Kyrkan är ett exempel på hur syrianer i Norsborg tagit kontroll över sin egen situation. I ett samhälle där människor med utländsk bakgrund diskrimineras på arbetsmarknaden har kyrkan och föreningarna en stor påverkan på många invånare. I kyrkan hjälps man åt och konflikter blir lösta internt.
De senaste åren har ledare i de stora syriansk-assyriska familjerna i norra Botkyrka flyttat fram sina positioner för att befästa sin makt. Från kyrkan, föreningslivet och affärerna. In i de politiska rummen.
På 2000-talet tog sig en av ledarna i Hallunda-Norsborg-kyrkan S:t Georgis, på gångavstånd från centrumet, hela vägen in i riksdagen. Och det skedde med hjälp av familjen.
Moderaternas årsmöten i Botkyrka brukar locka femtio personer. En vårkväll 2013 hade man därför beställt fika för ungefär det antalet.
Mycket riktigt hade ett fyrtiotal partimedlemmar hittat till Tumbascenen där mötet strax skulle börja. Men så hände något som ingen dittills hade sett i Botkyrkamoderaternas historia.
Under omröstningarna stod en person längst fram och visade resten hur de skulle rösta.
Omkring hundrafemtio människor anlände till mötet, ditkörda i förhyrda bussar.
Ingen engagerad moderat hade sett dem tidigare. Varken på möten, debatter eller kampanjer. En del av dem kunde inte svenska.
Under omröstningarna stod en person längst fram och visade resten hur de skulle rösta.
Årsmötet, som brukar ta ungefär en timme med fika, pågick nu i sex timmar.
När mötet var över hade Moderaternas ansikte utåt i kommunen, Jimmy Baker, röstats bort från sin plats i partistyrelsen.
En ny ordförande röstades fram: Edip Noyan. Ett stort antal av de som bussats till årsmötet var släktingar till honom som bor i norra Botkyrka. Andra var medlemmar i S:t Georgis syrisk-ortodoxa kyrka i Hallunda-Norsborg där han satt i styrelsen och var ansvarig för ekonomin.
Rösterna kom från bland andra flera av hans bröder och ett femtiotal vuxna familjemedlemmar.
Edip Noyan var känd för att ha åkt hiss i personvalet 2002. Med 244 personkryss i Botkyrkas norra valkrets och 55 i söder tog han ett av partiets nio mandat i kommunfullmäktige. Rösterna kom från bland andra flera av hans bröder och ett femtiotal vuxna familjemedlemmar.
Demokratin i Sverige bygger på ett starkt lokalt styre. Det gör att invånarna kommer närmare makten, och vice versa.
Kanske gör det demokratin mer levande. Men också mer sårbar.
För Jimmy Baker kom kuppen inte helt som en överraskning. Bara några kvällar innan hade han fått ett sent telefonsamtal. Den som ringde tillhörde ett annat parti. ”Ni kommer få ett bråkigt årsmöte. Förbered dig på att det kommer bli stökigt”.
Det fanns uppgifter om att Edip Noyan och hans falang i norra Botkyrka ville få bort dem som stod i deras väg.
Planen var att ta makten över partiet, för att kunna bestämma vilka som skulle vara kandidater i valet 2014.
Nu väntade en turbulent tid i kommunhuset.
I april i år besöker inrikesminister Anders Ygeman (S) Norsborgs centrum.
Han skjutsas runt i en polisbil.
Ministern äter tabbouleh, hummus och kibbe på den libanesiska restaurangen, med fönster mot parkeringen.
Efteråt är det dags att åka vidare. Då upptäcks att polisbilen, som varit parkerad i närheten, fått däcken sönderskurna. Radiobilen får bärgas i väg och ministern tvingas vänta på en annan polisbil.
Pubägaren Fuat Uncu lutar sig över bardisken. Puben har rödbrun inredning och höga barstolar. Glas hänger ovanför baren.
– De har bränt två av mina bilar. Min kompanjon har fått tre bilar brända, säger han.
Norsborgs centrum är så nedgånget att Botkyrka kommun försökt köpa upp det i flera år.
Ägarna har inte velat sälja.
1999 köptes centrumet av tre organisationer. Syrianska riksförbundet, Syrianska ungdomsförbundet och Arameisk-Syrianska kultur- och idrottsföreningen. De tog över efter fastighetsbolagen Botkyrkabyggen och Länsfastigheter.
När vi befinner oss i Norsborg driver polisen spaningsverksamhet för att kartlägga den öppna knarklangningen i området.
Men under våren har Botkyrkapolisen siktet på att få bort en annan, närliggande öppen narkotikaförsäljning, i Fittja.
– En gång ringde jag polisen när omkring femton killar stod här och rökte på. Tillsynslagen säger att jag måste agera. Två civilare kom, jag såg dem. De kollade, såg ett helt gäng, och vände härifrån, minns Fuat Uncu.
"De har bränt två av mina bilar. Min kompanjon har fått tre bilar brända," berättar pubägaren Fuat Uncu. Foto: Anna-Karin Nilsson
Han rycker uppgivet på axlarna och tar en klunk kaffe ur en plastmugg.
– Sedan kommer polisen ibland i buss. Åtta, nio poliser som leker allan ballan. Jag hade varit fräck om jag var polis. Plockat upp dem och släppt ut dem nakna i Uppsala. ”Så får vi inte göra”, säger poliserna. Men så som de kriminella gör här får man väl inte heller göra, min vän?
Fuat Uncu pekar mot huvudingången.
– Vissa som har affär här vågar inte gå ut via huvudingången. De går ut via baksidan. Vad är det här, om man inte ens vågar gå ut genom huvudentrén?
Att det förekommer konflikter, allianser och svek inom politiken är inte ovanligt. Men det här var något annat, säger Jimmy Baker när han pratar om den interna konflikten inom Moderaterna i Botkyrka.
– Det är naturligt att människor vill efterträda mig. Att andra i partiet vill ha min position. Det hör till den demokratiska processen. Men här handlade det om något annat, de ville ha politiskt inflytande utan att nödvändigtvis dela partiets idéer och värdegrund.
På möten kunde medlemmar i Noyan-falangen uttrycka att kommunen motarbetade dem för att de inte fick bygglov på vissa fastigheter. De ville in i nämnderna för att se till att deras vänner och släktingar skulle få bygglov, hävdar olika källor inom Moderaterna. På ett kommunstyrelsesammanträde försökte en medlem i falangen kringgå regelverk för att Noyan skulle få beviljad detaljplaneändring och kunna bygga på mark som han ägde i Norsborg, hävdar personer som var där.
I en kommun som Botkyrka som ligger nära Sveriges ekonomiska motor, där markpriserna går upp, kan det ge stora fördelar att ha tillgång till förvaltningar där man exempelvis har förhands- och sekretessinformation om var det ska byggas och var man borde köpa mark.
Edip Noyan satt i Samhällsbyggnadsnämnden.
Över sextio medlemmar hade samma mejladress. Bulkinbetalningar för medlemsavgifter gjordes från ett och samma avsändarkonto.
Petja Svensson, en annan politiker som samarbetat med honom, satt i Kultur – och fritidsnämnden och hade tidigare varit vice ordförande i kommunens företagarförening samtidigt som hon var ersättare i kommunstyrelsen. När jag försöker få Edip Noyan att kommentera anklagelserna mot honom hänvisar han upprepade gånger till Petja Svensson och vill att hon ska svara åt honom.
På partiets förbundskansli i Gamla stan blev det tydligt att Edip Noyans falang värvat många nya medlemmar till partiet. Över sextio medlemmar hade samma mejladress. Bulkinbetalningar för medlemsavgifter gjordes från ett och samma avsändarkonto. Det hände att medlemmar dök upp med listor på personer de värvat i ena handen och pengar till medlemsavgifterna i den andra.
En sak blev tydlig, fastslår flera källor inom Moderaterna: lokala partiorganisationer är inte särskilt svåra att kapa,
2014 växte Moderaterna i norra Botkyrka med 210 procent, den största medlemstillväxten i hela Storstockholm.
Noyan hade, delvis tack vare personkryssen men också partiets framgångar i valet 2010, lyckats ta sig in i riksdagen.
I kyrkan hälsades han respektfullt av medlemmarna.
För de som kryssade honom på riksdagslistan lovade han bättre villkor för företagare och fler poliser. Han drev rätten att starta en syriansk skola och ville begränsa invandringen.
Till slut avgick bostadsrättsföreningens ordförande efter att tre män ringt på hemma hos honom och hotfullt sagt åt honom att ”sluta bråka med kyrkan”.
Politiskt var Noyan allt annat än lätt att identifiera.
Noyan och hans falang gick exempelvis emot partiets vilja att sälja Botkyrkabyggens lägenheter på Albyberget.
Han ville göra det lättare för personer som gifter sig med en svensk medborgare att automatiskt få permanent uppehållstillstånd. Han ville göra det svårare att dra in serveringstillstånd för krögare och försökte se till att svenskar bosatta utomlands inte behövde besiktiga sina svenskregistrerade bilar i Sverige.
Noyan representerade kyrkan i ett byggärende, när en bostadsrättförening motsatte sig en planerad festlokal. Till slut avgick bostadsrättsföreningens ordförande efter att tre män ringt på hemma hos honom och hotfullt sagt åt honom att ”sluta bråka med kyrkan”.
– De som klagar på bygget vill bara jävlas med oss och fördröja bygget, sa Noyan till lokaltidningen Mitt i.
Centralt började partiet se Noyan som ett orosmoment.
Trots de växande maktnätverken är Botkyrka i dag på många sätt en framgångskommun. Ett område på frammarsch.
En av orsakerna är att kommunen valt att inte blunda för de problem som finns.
Mellan 2000 och 2012 nästan halverades barnfattigdomen i kommunen. Från 29,6 procent till 15,5 procent. Ungdomsarbetslösheten har också minskat.
Halef Halef, chefen för Norsborgs Centrum dömdes till flera års fängelse för systematisk, ekonomisk brottslighet. Foto: Anna-Karin Nilsson
I början av 2000-talet gick bara var tredje gymnasieelev vidare till högre studier. Numera pluggar hälften vidare.
– Den vanligaste Norsborgsbon är inte kriminell utan en som går och lämnar på förskolan, gör sitt jobb, kommer hem och blir jättetrött i soffan på fredagskvällen, säger kommunstyrelsens ordförande Ebba Östlin (S).
Hon hade helst sett att kommunens fastighetsbolag köpte Norsborg Centrum och byggde bostäder.
– Det har de försökt. Det är ett problem när vi får fel centrumägare. Eller som i Hallunda där vi har en konkursförvaltare. Det blir jättenegativt för utvecklingen av området.
Om Botkyrkas huvudvärk är fattigdom och kriminalitet stavas kommunens medicin ”utbildning”. Och den börjar redan under barnens första år.
Tre år senare har ordförrådet dubblerats. Gapet ökar alltså i skolan. Därför är förskoletiden så viktig.
Botkyrka är den första och enda kommun i landet som erbjuder alla barn 35 timmars förskola. Oavsett om föräldern har jobb, är arbetslös, sjukskriven eller föräldraledig med annat barn. På så vis får barn till föräldrar som inte kan svenska större möjligheter att lära sig språket.
– När du börjar skolan är ditt ordförråd avgörande för vilken skolframgång du kommer få. Medelklassbarn har ungefär 8 000-12 000 ord. I språkfattiga miljöer har man i stället 3 000-5 000 ord. Tre år senare har ordförrådet dubblerats. Gapet ökar alltså i skolan. Därför är förskoletiden så viktig.
Halef Halef dömdes till 3,5 år i fängelse.
Edip Noyan uteslöts ur Moderaterna.
Ebba Östlin säger att socialdemokrater från andra kommuner är avundsjuka på Botkyrkas förskolesatsning som började 2011.
– Det finns ett samband mellan antalet procent barn som gått i förskola och antalet som blir godkända i grundskolan.
Av 1 000 elever per årskull saknar omkring 170 elever tillräckligt bra betyg för att gå på gymnasiet.
Det finns ett helt paket utbyggt för att hindra rekrytering till kriminalitet.
Man har satt ihop utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen för att kunna fånga upp elever som hamnat i en gråzon.
Tidigare projekt har blivit ordinarie verksamhet.
Av 1 000 elever per årskull saknar omkring 170 elever tillräckligt bra betyg för att gå på gymnasiet. För att fånga upp de som inte klarar grundskolan har kommunen infört sommarskola och gymnasieförskola.
– Politiskt kan man göra sånt som syns direkt men som sen försvinner. Eller så bestämmer man sig för att jobba grundläggande och håller kvar. Vi har valt det senare.
De elever som ändå misslyckas att ta sig till gymnasiet garanteras sommarjobb under två somrar. För att få med sig referenser och kontakter in i arbetslivet.
2012 byggdes 62 radhus i Fittja, de första bostadsrätterna som byggts i området på fyrtio år.
Dessutom finansierar kommunen att hundra personer som står väldigt långt från arbetsmarknaden får jobba på en arbetsplats i ett år.
En annan viktig ingrediens är att få de som utbildar sig och skaffar jobb att stanna kvar.
2012 byggdes 62 radhus i Fittja, de första bostadsrätterna som byggts i området på fyrtio år.
Inget av de stora byggbolagen trodde att det skulle gå att sälja husen.
Ett litet bolag vågade till slut göra bygget. Och sålde slut allt på en vecka.
– Det visade sig att det visst fanns kapital i området, säger Ebba Östlin. Många av köparna var redan Fittjabor som trivdes där men tidigare inte haft andra typer av lägenheter än hyresrätter att välja på.
Byggnaden är låg, i ljusblå och grå cement. Utanför står två män och hetsar en kamphund. Foto: Anna-Karin Nilsson
Pubägaren Fuat Uncu visar oss runt i de förfallna lokalerna. Foto: Anna-Karin Nilsson
I Alby finns kapital som investerare inte visste fanns. Där går nya villatomter på knappt 800 kvadratmeter inte att köpa för under två miljoner kronor. Snart ska 660 bostadsrätter byggas i området.
I dag är bostadsrätterna i norra Botkyrka de som procentuellt ökar mest i värde i hela Storstockholm.
– Förskola, utbildning och arbete är sånt vi politiker kan jobba med oberoende om invånarna är 18:e eller 2:a generationens svensk. Om vi lyckas få befolkningen att göra en utbildningsresa och att välja att bo kvar i stället för att flytta ut, då har vi börjat skapa hållbara samhällen.
Dagen efter riksdagsvalet den 14 september 2014 uteslöts Edip Noyanoch hans falang ur moderaterna.
Ett år före valet 2014 skulle ett brutalt mordförsök få Säpos uppmärksamhet. Ljuset riktades mot riksdagsmannen från Botkyrka, Edip Noyan.
Säkerhetspolisen ringde upp dåvarande gruppledaren för Moderaterna i riksdagen, Anna Kinberg Batra. Det visades sig att polis hade gjort en husrannsakan hos Edip Noyan.
Det gällde mordförsöket på en 27-årig man som var ordförande i en bostadsrättsförening som hyrde ut en lokal där Noyans familj drev en restaurang.
När föreningen inte ville förlänga hyrkontraktet hade någon tagit sig upp till hans lägenhet, knackat på och skjutit ett skott i vardera ben. Vilket ledde till att kontraktet senare förlängdes. Edip Noyan åtalades aldrig för dådet.
I en intervju i TV4 hävdade han att polisen trakasserade honom och hans familj.
Striden om makten över partiet i Botkyrka eskalerade. Lokala medier rapporterade att polisen bedömt att Jimmy Baker, Noyans konkurrent inom partiet, behövde skydd.
Trots det vågade Moderaterna ännu inte ta något uteslutningsbeslut. Partiet låg efter i opinionsmätningarna, med rena katastrofsiffror. Att utesluta en riksdagsledamot mitt under brinnande valrörelse kom inte på tal.
Men dagen efter valet den 14 september 2014 fick både Edip Noyan och resten av hans falang, däribland Petja Svensson och Noyans dotter, veta att de uteslöts för att ha skadat partiet.
Över 200 medlemmar försvann från Moderaterna i Botkyrka när Noyan-falangen tvingades lämna.
Edip Noyan, hans dotter och Petja Svensson har avböjt att svara på Expressens frågor.
Kommunen har försökt köpa loss det övergivna centrumet från de syrianska ägarna, men inte lyckats. Foto: Anna-Karin Nilsson
Livsmedelsaffären har blivit rånad och vandaliserad så många gånger att ägaren slutat laga butiken. Foto: Anna-Karin Nilsson
Snart hinner polisens insats mot den organiserade brottsligheten ikapp Halef Halef.
De senaste åren har flera polisinsatser riktat in sig på ledare inom den syriansk-assyriska rörelsen i Södertälje och Botkyrka. Ofta med kopplingar till kyrkan och föreningar. Över 160 fängelseår har dömts ut. Mer än 50 miljoner kronor har krävts tillbaka av staten efter skattefusk.
Bland annat har Finansinspektionen dragit in tillståndet för det familjeägda växlingsbolaget Exchange Finans, vars ledning haft kopplingar till Syrianska riksförbundet. Dess tjugofem kontor runtom i Sverige stängdes. Enligt Finansinspektionen hade bolaget inte vidtagit åtgärder mot tvätt av svarta pengar.
Halef Halef döms till tre år och sex månaders fängelse. I Norsborgs Centrum har hela styrelsen bytts ut.
Fredagen den 10 juni i år döms Halef Halef till tre år och sex månaders fängelse för grov urkundsförfalskning, grovt bedrägeri, grovt bidragsbrott samt grovt bokföringsbrott. Han döms även att betala skadestånd på 3,4 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen samt 3,9 miljoner kronor till Försäkringskassan för bidragsbrott. Nio andra personer döms också.
I Norsborgs Centrum har hela styrelsen bytts ut.
– Han har ställt upp och hjälpt människor som vänder sig till honom. Halef Halef har vurmat för sitt folk inom den Syrisk-ortodoxa kyrkan, sa hans försvarsadvokat Henrik Olsson Lilja under rättegången.
Halef Halef har valt att inte kommentera domen.
Förre vice vd:n Gabriel Melki, tillika kommunalråd (S) i Botkyrka, vill inte längre förknippas med centrumet.
– Jag vill inte sammanblandas om jag ska vara ärlig. Jag har bara suttit där som ägarrepresentant och inte velat att det ska blandas ihop med mina politiska uppdrag. Jag ville avsäga mig uppdraget, men det tog lång tid innan de hittade någon som kunde ersätta mig. Jag har kanske varit för snäll och god och väntat ut dem, säger han.
Idel uppklädda besökare finns på plats på välgörenhetsgalan som ska direktsändas i den syrianska tevestationen Suryoyo Sat Foto: Anna-Karin Nilsson
Gästerna talar om att de ständigt kommer att behöva fly från land till land om de inte håller ihop. Foto: Anna-Karin Nilsson
En söndagskväll i juni tar Norsborgs centrums nye vd, Sami Rhawi, emot oss i S:t Georgis kyrka. Idel uppklädda besökare finns på plats. En välgörenhetsgala, som ska direktsändas i den syrianska tevestationen Suryoyo Sat, drar snart i gång.
Sami Rhawi har bestämt sig för att sälja centrumet.
– Vi hade affären klar. Men tyvärr dog en av köparna tragiskt. En arbetsplatsolycka, säger han. Det dröjer inte länge förrän affären är i hamn.
LÄS MER I SERIENDEN VÄXANDE KLYFTAN - INTERAKTIV GRAFIK ÖVER SVERIGE»
Enligt Sami Rhawi ska de nya ägarna fräscha upp centrumet, bygga bostäder och ta dit vårdcentral och apotek. De har inga kopplingar till syrianska föreningar.
– Både vi och våra medlemmar bor här i området. Det är viktigt för oss att situationen med centrumet blir löst.
Det är en homogen tillställning. Här finns ingen som inte tillhör den syrianska gruppen.
Kommunstyrelsens ordförande Ebba Östlin (S) är lättad.
– Min bedömning är att det är en seriös ägare med höga ambitioner.
Inne i kyrkan har bord dukats med mat och dryck. Ishinkar på borden. Rosalila ljus reflekteras i stenväggarna.
Männen är klädda i kostym. Kvinnorna i korta fodralklänningar.
Det är en homogen tillställning. Här finns ingen som inte tillhör den syrianska gruppen.
Två äldre män sitter bredvid varandra vid ett av långborden. De har varit med i kyrkans ledning sedan starten.
– Vi trivs i Norsborg men det har kommit för många invandrare. Muslimska invandrare. Det blir fel, säger den kraftigare av de två innan han slår på bordet med en gaffel för att uppmärksamma en ung servitris om något hon gjort fel.
Uppe på scenen sjunger Josef Özer, en artist som deltog i Melodifestivalen 2005.
– Ärligt så är centrumet en skräphög, säger Sami Rhawi. Största problemet är att personer som inte kan driva ett centrum har fått så mångas förtroende. Föreningar ska inte driva centrum.
Tittarna uppmanas att skänka pengar till utsatta i Syrien och Irak.
Filmkameror riktas mot en talare som pratar om mänskliga rättigheter i Turkiet, Syrien, Irak och Libanon:
”I dag är vi en utsatt minoritet utan stöd från många stater”.
Tittarna uppmanas att skänka pengar till utsatta i Syrien och Irak.
Vid de uppdukade borden talar gästerna om att de ständigt kommer att behöva fly från land till land om de inte håller ihop.
Sami Rhawi lyssnar en stund.
Sedan berättar han att han försökt hjälpa killarna som står och langar i centrum. De som alla gett upp hoppet om. Han visar med händerna hur hjälpen rinner bort som sand mellan fingrarna.
25 av dem är syrianer. Någon är chilenare och en är svensk.
Sami Rhawi lutar sig fram.
– Vi tjänar pengar, men vi förlorar vårt blod.
Majoriteten av Hallunda-Norsborgs unga är trespråkiga
Gabriella Nehm, 20 år, student. Foto: Anna-Karin Nilsson
Emil El-Hayek, 40 år, restaurangägare. Foto: Anna-Karin Nilsson
19 000 individer bor i delområdet Hallunda-Norsborg i norra Botkyrka. Var och en med sin historia, sitt perspektiv.
Inga siffror kan säga allt om invånarnas verklighet. Men de kan visa en röntgenbild av området.
16 procent av kvinnorna och 13 procent av männen i åldern 20-64 år i norra Botkyrka saknar inkomst (lön eller bidrag) och har ingen kontakt med någon myndighet. Deras situation blir inte lättare när statliga myndigheter valt att flytta från området till centrala Stockholm.
I Hallunda-Norsborg är medelinkomsten 206 300 kronor om året (170 000 i södra Norsborg, 312 000 i Stockholms län).
Ungdomsarbetslösheten i hela Botkyrka ligger på 15 procent.
Bara 13,5 procent av invånarna i Hallunda-Norsborg har en eftergymnasial utbildning. Jämfört med 30,3 i länet.
Var fjärde grundskoleelev saknar gymnasiebehörighet efter nian.
Lägre utbildning är en av orsakerna till kriminalitet.
302 personer i Hallunda-Norsborg förekommer i Kriminalvårdens register. Förra våren brann drygt 70 bilar och flera byggnader i norra Botkyrka.
– Jag vet inte om det är kriminalitet men det är ganska högljutt på kvällarna. Det är ganska stökigt, speciellt i Norsborg centrum, Hallunda är lite lugnare, säger studenten Gabriella Nehm, 20.
Är allt nattsvart? Absolut inte.
I hela Botkyrka har barnfattigdomen minskat från nästan 30 procent till 15,5 procent. Majoriteten av Hallunda-Norsborgs unga är trespråkiga. Ingen annanstans i Stockholm ökar bopriserna så snabbt som i kommunens norra delar. Kommunen gör en satsning på utbildning som politiker i andra områden blir avundsjuka på.
Restaurangägaren Emil El-Hayek, 40:
– Det positiva är att Norsborg är väldigt mångkulturellt, stor blandning av människor och alla känner alla. Det sämsta med att bo här är att vi blir stämplade i Norsborg av medier att det är det mest otrygga området i hela Sverige, det är jättetråkigt. Så illa är det inte.
Även Gabriella Nehm framhåller att hon trivs i Norsborg.
– Det är mångkulturellt, det är många från olika länder. Alla känner alla och man känner att det finns en gemenskap. Jag känner mig trygg på gatorna.
Årsmötet, som brukar ta ungefär en timme med fika, pågick nu i sex timmar.
När mötet var över hade Moderaternas ansikte utåt i kommunen, Jimmy Baker, röstats bort från sin plats i partistyrelsen.
En ny ordförande röstades fram: Edip Noyan. Ett stort antal av de som bussats till årsmötet var släktingar till honom som bor i norra Botkyrka. Andra var medlemmar i S:t Georgis syrisk-ortodoxa kyrka i Hallunda-Norsborg där han satt i styrelsen och var ansvarig för ekonomin.
Rösterna kom från bland andra flera av hans bröder och ett femtiotal vuxna familjemedlemmar.
Edip Noyan var känd för att ha åkt hiss i personvalet 2002. Med 244 personkryss i Botkyrkas norra valkrets och 55 i söder tog han ett av partiets nio mandat i kommunfullmäktige. Rösterna kom från bland andra flera av hans bröder och ett femtiotal vuxna familjemedlemmar.
Demokratin i Sverige bygger på ett starkt lokalt styre. Det gör att invånarna kommer närmare makten, och vice versa.
Kanske gör det demokratin mer levande. Men också mer sårbar.
För Jimmy Baker kom kuppen inte helt som en överraskning. Bara några kvällar innan hade han fått ett sent telefonsamtal. Den som ringde tillhörde ett annat parti. ”Ni kommer få ett bråkigt årsmöte. Förbered dig på att det kommer bli stökigt”.
Det fanns uppgifter om att Edip Noyan och hans falang i norra Botkyrka ville få bort dem som stod i deras väg.
Planen var att ta makten över partiet, för att kunna bestämma vilka som skulle vara kandidater i valet 2014.
Nu väntade en turbulent tid i kommunhuset.
I april i år besöker inrikesminister Anders Ygeman (S) Norsborgs centrum.
Han skjutsas runt i en polisbil.
Ministern äter tabbouleh, hummus och kibbe på den libanesiska restaurangen, med fönster mot parkeringen.
Efteråt är det dags att åka vidare. Då upptäcks att polisbilen, som varit parkerad i närheten, fått däcken sönderskurna. Radiobilen får bärgas i väg och ministern tvingas vänta på en annan polisbil.
Pubägaren Fuat Uncu lutar sig över bardisken. Puben har rödbrun inredning och höga barstolar. Glas hänger ovanför baren.
– De har bränt två av mina bilar. Min kompanjon har fått tre bilar brända, säger han.
Norsborgs centrum är så nedgånget att Botkyrka kommun försökt köpa upp det i flera år.
Ägarna har inte velat sälja.
1999 köptes centrumet av tre organisationer. Syrianska riksförbundet, Syrianska ungdomsförbundet och Arameisk-Syrianska kultur- och idrottsföreningen. De tog över efter fastighetsbolagen Botkyrkabyggen och Länsfastigheter.
När vi befinner oss i Norsborg driver polisen spaningsverksamhet för att kartlägga den öppna knarklangningen i området.
Men under våren har Botkyrkapolisen siktet på att få bort en annan, närliggande öppen narkotikaförsäljning, i Fittja.
– En gång ringde jag polisen när omkring femton killar stod här och rökte på. Tillsynslagen säger att jag måste agera. Två civilare kom, jag såg dem. De kollade, såg ett helt gäng, och vände härifrån, minns Fuat Uncu.
"De har bränt två av mina bilar. Min kompanjon har fått tre bilar brända," berättar pubägaren Fuat Uncu. Foto: Anna-Karin Nilsson
Han rycker uppgivet på axlarna och tar en klunk kaffe ur en plastmugg.
– Sedan kommer polisen ibland i buss. Åtta, nio poliser som leker allan ballan. Jag hade varit fräck om jag var polis. Plockat upp dem och släppt ut dem nakna i Uppsala. ”Så får vi inte göra”, säger poliserna. Men så som de kriminella gör här får man väl inte heller göra, min vän?
Fuat Uncu pekar mot huvudingången.
– Vissa som har affär här vågar inte gå ut via huvudingången. De går ut via baksidan. Vad är det här, om man inte ens vågar gå ut genom huvudentrén?
Att det förekommer konflikter, allianser och svek inom politiken är inte ovanligt. Men det här var något annat, säger Jimmy Baker när han pratar om den interna konflikten inom Moderaterna i Botkyrka.
– Det är naturligt att människor vill efterträda mig. Att andra i partiet vill ha min position. Det hör till den demokratiska processen. Men här handlade det om något annat, de ville ha politiskt inflytande utan att nödvändigtvis dela partiets idéer och värdegrund.
På möten kunde medlemmar i Noyan-falangen uttrycka att kommunen motarbetade dem för att de inte fick bygglov på vissa fastigheter. De ville in i nämnderna för att se till att deras vänner och släktingar skulle få bygglov, hävdar olika källor inom Moderaterna. På ett kommunstyrelsesammanträde försökte en medlem i falangen kringgå regelverk för att Noyan skulle få beviljad detaljplaneändring och kunna bygga på mark som han ägde i Norsborg, hävdar personer som var där.
I en kommun som Botkyrka som ligger nära Sveriges ekonomiska motor, där markpriserna går upp, kan det ge stora fördelar att ha tillgång till förvaltningar där man exempelvis har förhands- och sekretessinformation om var det ska byggas och var man borde köpa mark.
Edip Noyan satt i Samhällsbyggnadsnämnden.
Över sextio medlemmar hade samma mejladress. Bulkinbetalningar för medlemsavgifter gjordes från ett och samma avsändarkonto.
Petja Svensson, en annan politiker som samarbetat med honom, satt i Kultur – och fritidsnämnden och hade tidigare varit vice ordförande i kommunens företagarförening samtidigt som hon var ersättare i kommunstyrelsen. När jag försöker få Edip Noyan att kommentera anklagelserna mot honom hänvisar han upprepade gånger till Petja Svensson och vill att hon ska svara åt honom.
På partiets förbundskansli i Gamla stan blev det tydligt att Edip Noyans falang värvat många nya medlemmar till partiet. Över sextio medlemmar hade samma mejladress. Bulkinbetalningar för medlemsavgifter gjordes från ett och samma avsändarkonto. Det hände att medlemmar dök upp med listor på personer de värvat i ena handen och pengar till medlemsavgifterna i den andra.
En sak blev tydlig, fastslår flera källor inom Moderaterna: lokala partiorganisationer är inte särskilt svåra att kapa,
2014 växte Moderaterna i norra Botkyrka med 210 procent, den största medlemstillväxten i hela Storstockholm.
Noyan hade, delvis tack vare personkryssen men också partiets framgångar i valet 2010, lyckats ta sig in i riksdagen.
I kyrkan hälsades han respektfullt av medlemmarna.
För de som kryssade honom på riksdagslistan lovade han bättre villkor för företagare och fler poliser. Han drev rätten att starta en syriansk skola och ville begränsa invandringen.
Till slut avgick bostadsrättsföreningens ordförande efter att tre män ringt på hemma hos honom och hotfullt sagt åt honom att ”sluta bråka med kyrkan”.
Politiskt var Noyan allt annat än lätt att identifiera.
Noyan och hans falang gick exempelvis emot partiets vilja att sälja Botkyrkabyggens lägenheter på Albyberget.
Han ville göra det lättare för personer som gifter sig med en svensk medborgare att automatiskt få permanent uppehållstillstånd. Han ville göra det svårare att dra in serveringstillstånd för krögare och försökte se till att svenskar bosatta utomlands inte behövde besiktiga sina svenskregistrerade bilar i Sverige.
Noyan representerade kyrkan i ett byggärende, när en bostadsrättförening motsatte sig en planerad festlokal. Till slut avgick bostadsrättsföreningens ordförande efter att tre män ringt på hemma hos honom och hotfullt sagt åt honom att ”sluta bråka med kyrkan”.
– De som klagar på bygget vill bara jävlas med oss och fördröja bygget, sa Noyan till lokaltidningen Mitt i.
Centralt började partiet se Noyan som ett orosmoment.
Trots de växande maktnätverken är Botkyrka i dag på många sätt en framgångskommun. Ett område på frammarsch.
En av orsakerna är att kommunen valt att inte blunda för de problem som finns.
Mellan 2000 och 2012 nästan halverades barnfattigdomen i kommunen. Från 29,6 procent till 15,5 procent. Ungdomsarbetslösheten har också minskat.
Halef Halef, chefen för Norsborgs Centrum dömdes till flera års fängelse för systematisk, ekonomisk brottslighet. Foto: Anna-Karin Nilsson
I början av 2000-talet gick bara var tredje gymnasieelev vidare till högre studier. Numera pluggar hälften vidare.
– Den vanligaste Norsborgsbon är inte kriminell utan en som går och lämnar på förskolan, gör sitt jobb, kommer hem och blir jättetrött i soffan på fredagskvällen, säger kommunstyrelsens ordförande Ebba Östlin (S).
Hon hade helst sett att kommunens fastighetsbolag köpte Norsborg Centrum och byggde bostäder.
– Det har de försökt. Det är ett problem när vi får fel centrumägare. Eller som i Hallunda där vi har en konkursförvaltare. Det blir jättenegativt för utvecklingen av området.
Om Botkyrkas huvudvärk är fattigdom och kriminalitet stavas kommunens medicin ”utbildning”. Och den börjar redan under barnens första år.
Tre år senare har ordförrådet dubblerats. Gapet ökar alltså i skolan. Därför är förskoletiden så viktig.
Botkyrka är den första och enda kommun i landet som erbjuder alla barn 35 timmars förskola. Oavsett om föräldern har jobb, är arbetslös, sjukskriven eller föräldraledig med annat barn. På så vis får barn till föräldrar som inte kan svenska större möjligheter att lära sig språket.
– När du börjar skolan är ditt ordförråd avgörande för vilken skolframgång du kommer få. Medelklassbarn har ungefär 8 000-12 000 ord. I språkfattiga miljöer har man i stället 3 000-5 000 ord. Tre år senare har ordförrådet dubblerats. Gapet ökar alltså i skolan. Därför är förskoletiden så viktig.
Halef Halef dömdes till 3,5 år i fängelse.
Edip Noyan uteslöts ur Moderaterna.
Ebba Östlin säger att socialdemokrater från andra kommuner är avundsjuka på Botkyrkas förskolesatsning som började 2011.
– Det finns ett samband mellan antalet procent barn som gått i förskola och antalet som blir godkända i grundskolan.
Av 1 000 elever per årskull saknar omkring 170 elever tillräckligt bra betyg för att gå på gymnasiet.
Det finns ett helt paket utbyggt för att hindra rekrytering till kriminalitet.
Man har satt ihop utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen för att kunna fånga upp elever som hamnat i en gråzon.
Tidigare projekt har blivit ordinarie verksamhet.
Av 1 000 elever per årskull saknar omkring 170 elever tillräckligt bra betyg för att gå på gymnasiet. För att fånga upp de som inte klarar grundskolan har kommunen infört sommarskola och gymnasieförskola.
– Politiskt kan man göra sånt som syns direkt men som sen försvinner. Eller så bestämmer man sig för att jobba grundläggande och håller kvar. Vi har valt det senare.
De elever som ändå misslyckas att ta sig till gymnasiet garanteras sommarjobb under två somrar. För att få med sig referenser och kontakter in i arbetslivet.
2012 byggdes 62 radhus i Fittja, de första bostadsrätterna som byggts i området på fyrtio år.
Dessutom finansierar kommunen att hundra personer som står väldigt långt från arbetsmarknaden får jobba på en arbetsplats i ett år.
En annan viktig ingrediens är att få de som utbildar sig och skaffar jobb att stanna kvar.
2012 byggdes 62 radhus i Fittja, de första bostadsrätterna som byggts i området på fyrtio år.
Inget av de stora byggbolagen trodde att det skulle gå att sälja husen.
Ett litet bolag vågade till slut göra bygget. Och sålde slut allt på en vecka.
– Det visade sig att det visst fanns kapital i området, säger Ebba Östlin. Många av köparna var redan Fittjabor som trivdes där men tidigare inte haft andra typer av lägenheter än hyresrätter att välja på.
Byggnaden är låg, i ljusblå och grå cement. Utanför står två män och hetsar en kamphund. Foto: Anna-Karin Nilsson
Pubägaren Fuat Uncu visar oss runt i de förfallna lokalerna. Foto: Anna-Karin Nilsson
I Alby finns kapital som investerare inte visste fanns. Där går nya villatomter på knappt 800 kvadratmeter inte att köpa för under två miljoner kronor. Snart ska 660 bostadsrätter byggas i området.
I dag är bostadsrätterna i norra Botkyrka de som procentuellt ökar mest i värde i hela Storstockholm.
– Förskola, utbildning och arbete är sånt vi politiker kan jobba med oberoende om invånarna är 18:e eller 2:a generationens svensk. Om vi lyckas få befolkningen att göra en utbildningsresa och att välja att bo kvar i stället för att flytta ut, då har vi börjat skapa hållbara samhällen.
Dagen efter riksdagsvalet den 14 september 2014 uteslöts Edip Noyanoch hans falang ur moderaterna.
Ett år före valet 2014 skulle ett brutalt mordförsök få Säpos uppmärksamhet. Ljuset riktades mot riksdagsmannen från Botkyrka, Edip Noyan.
Säkerhetspolisen ringde upp dåvarande gruppledaren för Moderaterna i riksdagen, Anna Kinberg Batra. Det visades sig att polis hade gjort en husrannsakan hos Edip Noyan.
Det gällde mordförsöket på en 27-årig man som var ordförande i en bostadsrättsförening som hyrde ut en lokal där Noyans familj drev en restaurang.
När föreningen inte ville förlänga hyrkontraktet hade någon tagit sig upp till hans lägenhet, knackat på och skjutit ett skott i vardera ben. Vilket ledde till att kontraktet senare förlängdes. Edip Noyan åtalades aldrig för dådet.
I en intervju i TV4 hävdade han att polisen trakasserade honom och hans familj.
Striden om makten över partiet i Botkyrka eskalerade. Lokala medier rapporterade att polisen bedömt att Jimmy Baker, Noyans konkurrent inom partiet, behövde skydd.
Trots det vågade Moderaterna ännu inte ta något uteslutningsbeslut. Partiet låg efter i opinionsmätningarna, med rena katastrofsiffror. Att utesluta en riksdagsledamot mitt under brinnande valrörelse kom inte på tal.
Men dagen efter valet den 14 september 2014 fick både Edip Noyan och resten av hans falang, däribland Petja Svensson och Noyans dotter, veta att de uteslöts för att ha skadat partiet.
Över 200 medlemmar försvann från Moderaterna i Botkyrka när Noyan-falangen tvingades lämna.
Edip Noyan, hans dotter och Petja Svensson har avböjt att svara på Expressens frågor.
Kommunen har försökt köpa loss det övergivna centrumet från de syrianska ägarna, men inte lyckats. Foto: Anna-Karin Nilsson
Livsmedelsaffären har blivit rånad och vandaliserad så många gånger att ägaren slutat laga butiken. Foto: Anna-Karin Nilsson
Snart hinner polisens insats mot den organiserade brottsligheten ikapp Halef Halef.
De senaste åren har flera polisinsatser riktat in sig på ledare inom den syriansk-assyriska rörelsen i Södertälje och Botkyrka. Ofta med kopplingar till kyrkan och föreningar. Över 160 fängelseår har dömts ut. Mer än 50 miljoner kronor har krävts tillbaka av staten efter skattefusk.
Bland annat har Finansinspektionen dragit in tillståndet för det familjeägda växlingsbolaget Exchange Finans, vars ledning haft kopplingar till Syrianska riksförbundet. Dess tjugofem kontor runtom i Sverige stängdes. Enligt Finansinspektionen hade bolaget inte vidtagit åtgärder mot tvätt av svarta pengar.
Halef Halef döms till tre år och sex månaders fängelse. I Norsborgs Centrum har hela styrelsen bytts ut.
Fredagen den 10 juni i år döms Halef Halef till tre år och sex månaders fängelse för grov urkundsförfalskning, grovt bedrägeri, grovt bidragsbrott samt grovt bokföringsbrott. Han döms även att betala skadestånd på 3,4 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen samt 3,9 miljoner kronor till Försäkringskassan för bidragsbrott. Nio andra personer döms också.
I Norsborgs Centrum har hela styrelsen bytts ut.
– Han har ställt upp och hjälpt människor som vänder sig till honom. Halef Halef har vurmat för sitt folk inom den Syrisk-ortodoxa kyrkan, sa hans försvarsadvokat Henrik Olsson Lilja under rättegången.
Halef Halef har valt att inte kommentera domen.
Förre vice vd:n Gabriel Melki, tillika kommunalråd (S) i Botkyrka, vill inte längre förknippas med centrumet.
– Jag vill inte sammanblandas om jag ska vara ärlig. Jag har bara suttit där som ägarrepresentant och inte velat att det ska blandas ihop med mina politiska uppdrag. Jag ville avsäga mig uppdraget, men det tog lång tid innan de hittade någon som kunde ersätta mig. Jag har kanske varit för snäll och god och väntat ut dem, säger han.
Idel uppklädda besökare finns på plats på välgörenhetsgalan som ska direktsändas i den syrianska tevestationen Suryoyo Sat Foto: Anna-Karin Nilsson
Gästerna talar om att de ständigt kommer att behöva fly från land till land om de inte håller ihop. Foto: Anna-Karin Nilsson
En söndagskväll i juni tar Norsborgs centrums nye vd, Sami Rhawi, emot oss i S:t Georgis kyrka. Idel uppklädda besökare finns på plats. En välgörenhetsgala, som ska direktsändas i den syrianska tevestationen Suryoyo Sat, drar snart i gång.
Sami Rhawi har bestämt sig för att sälja centrumet.
– Vi hade affären klar. Men tyvärr dog en av köparna tragiskt. En arbetsplatsolycka, säger han. Det dröjer inte länge förrän affären är i hamn.
LÄS MER I SERIENDEN VÄXANDE KLYFTAN - INTERAKTIV GRAFIK ÖVER SVERIGE»
Enligt Sami Rhawi ska de nya ägarna fräscha upp centrumet, bygga bostäder och ta dit vårdcentral och apotek. De har inga kopplingar till syrianska föreningar.
– Både vi och våra medlemmar bor här i området. Det är viktigt för oss att situationen med centrumet blir löst.
Det är en homogen tillställning. Här finns ingen som inte tillhör den syrianska gruppen.
Kommunstyrelsens ordförande Ebba Östlin (S) är lättad.
– Min bedömning är att det är en seriös ägare med höga ambitioner.
Inne i kyrkan har bord dukats med mat och dryck. Ishinkar på borden. Rosalila ljus reflekteras i stenväggarna.
Männen är klädda i kostym. Kvinnorna i korta fodralklänningar.
Det är en homogen tillställning. Här finns ingen som inte tillhör den syrianska gruppen.
Två äldre män sitter bredvid varandra vid ett av långborden. De har varit med i kyrkans ledning sedan starten.
– Vi trivs i Norsborg men det har kommit för många invandrare. Muslimska invandrare. Det blir fel, säger den kraftigare av de två innan han slår på bordet med en gaffel för att uppmärksamma en ung servitris om något hon gjort fel.
Uppe på scenen sjunger Josef Özer, en artist som deltog i Melodifestivalen 2005.
– Ärligt så är centrumet en skräphög, säger Sami Rhawi. Största problemet är att personer som inte kan driva ett centrum har fått så mångas förtroende. Föreningar ska inte driva centrum.
Tittarna uppmanas att skänka pengar till utsatta i Syrien och Irak.
Filmkameror riktas mot en talare som pratar om mänskliga rättigheter i Turkiet, Syrien, Irak och Libanon:
”I dag är vi en utsatt minoritet utan stöd från många stater”.
Tittarna uppmanas att skänka pengar till utsatta i Syrien och Irak.
Vid de uppdukade borden talar gästerna om att de ständigt kommer att behöva fly från land till land om de inte håller ihop.
Sami Rhawi lyssnar en stund.
Sedan berättar han att han försökt hjälpa killarna som står och langar i centrum. De som alla gett upp hoppet om. Han visar med händerna hur hjälpen rinner bort som sand mellan fingrarna.
25 av dem är syrianer. Någon är chilenare och en är svensk.
Sami Rhawi lutar sig fram.
– Vi tjänar pengar, men vi förlorar vårt blod.
Majoriteten av Hallunda-Norsborgs unga är trespråkiga
Gabriella Nehm, 20 år, student. Foto: Anna-Karin Nilsson
Emil El-Hayek, 40 år, restaurangägare. Foto: Anna-Karin Nilsson
19 000 individer bor i delområdet Hallunda-Norsborg i norra Botkyrka. Var och en med sin historia, sitt perspektiv.
Inga siffror kan säga allt om invånarnas verklighet. Men de kan visa en röntgenbild av området.
16 procent av kvinnorna och 13 procent av männen i åldern 20-64 år i norra Botkyrka saknar inkomst (lön eller bidrag) och har ingen kontakt med någon myndighet. Deras situation blir inte lättare när statliga myndigheter valt att flytta från området till centrala Stockholm.
I Hallunda-Norsborg är medelinkomsten 206 300 kronor om året (170 000 i södra Norsborg, 312 000 i Stockholms län).
Ungdomsarbetslösheten i hela Botkyrka ligger på 15 procent.
Bara 13,5 procent av invånarna i Hallunda-Norsborg har en eftergymnasial utbildning. Jämfört med 30,3 i länet.
Var fjärde grundskoleelev saknar gymnasiebehörighet efter nian.
Lägre utbildning är en av orsakerna till kriminalitet.
302 personer i Hallunda-Norsborg förekommer i Kriminalvårdens register. Förra våren brann drygt 70 bilar och flera byggnader i norra Botkyrka.
– Jag vet inte om det är kriminalitet men det är ganska högljutt på kvällarna. Det är ganska stökigt, speciellt i Norsborg centrum, Hallunda är lite lugnare, säger studenten Gabriella Nehm, 20.
Är allt nattsvart? Absolut inte.
I hela Botkyrka har barnfattigdomen minskat från nästan 30 procent till 15,5 procent. Majoriteten av Hallunda-Norsborgs unga är trespråkiga. Ingen annanstans i Stockholm ökar bopriserna så snabbt som i kommunens norra delar. Kommunen gör en satsning på utbildning som politiker i andra områden blir avundsjuka på.
Restaurangägaren Emil El-Hayek, 40:
– Det positiva är att Norsborg är väldigt mångkulturellt, stor blandning av människor och alla känner alla. Det sämsta med att bo här är att vi blir stämplade i Norsborg av medier att det är det mest otrygga området i hela Sverige, det är jättetråkigt. Så illa är det inte.
Även Gabriella Nehm framhåller att hon trivs i Norsborg.
– Det är mångkulturellt, det är många från olika länder. Alla känner alla och man känner att det finns en gemenskap. Jag känner mig trygg på gatorna.
Bränna koranen
Dags att ge fingret åt en purken turk!
Det är snarare i teokratier med hårda hädelselagar som man stenar, torterar och hänger människor.
Stressen över Natomedlemskapet har fått flera politiker och tyckare att vackla om yttrandefriheten. Gärna yttrandefrihet, men inte i detta nu!
När Turkiets Erdogan säger att Finland kan släppas in i Nato står vi kvar med koranbrännaren Rasmus Paludan, påhejad av Chang Frick. Missar vi härmed Nato? En bojkottvåg från den muslimska världen, är det vad våra företag ska riskera?
Till och med politiker från Liberalerna, som vanligtvis försvarar rätten att bränna heliga böcker, ryter till. Inblandning i Koranbränning kallas "det farliga beteendet", av partiets EU-parlamentariker Karin Karlsbro. Men att försvara yttrandefriheten endast när Natomedlemskapet inte anses hotat, eller bara som en teoretisk princip, är inte vatten värt.
Nu återkommer även argumentet att det borde vara förbjudet att bränna Koranen.
Kjell Magnusson, docent i sociologi, argumenterar i ett debattinlägg för det UNT (29/1). Likt tidigare ärkebiskop Antje Jackelén, som gav sig in i debatten under påskkravallerna i våras, påminner Magnusson om nazisternas bokbål på 1930-talet. Han citerar den tysk-judiske diktaren Heinrich Heine, som levde under 1800-talets första hälft: ”Där man bränner böcker, kommer man till sist att bränna människor”.
Det är ett starkt citat. Även Judiska centralrådet har skrivit under påståendet att det är hets mot folkgrupp att bränna Koranen.
Att visa sympatier för muslimer går dock att göra på bättre sätt än att kräva förbud mot hädelse.
Det kommer inte att brännas människor för att Sverige har en långtgående yttrandefrihet. Tvärtom är det i länder med yttrandefrihet – demokratier – som toleransen för minoriteter är hög. Att enskilda är fria att bränna egna bokexemplar är något annat än att makten arrangerar bokbål.
Trots den enorma uppmärksamheten som högerextremisten Rasmus Paludan fick i samband med påskupploppen fick hans Stram kurs i höstens riksdagsval 156 röster. Stödet är med andra ord så gott som noll.
Nazistiska motståndsrörelsen fick 847 röster. Även om demonstrationsrätten ger dem rätt att manifestera, det är tillåtet att förneka Förintelsen och bränna religiösa skrifter, är det svårt för konspiratoriska extremister att vinna mark.
Det är snarare i teokratier med hårda hädelselagar som man stenar, torterar och hänger människor. Protesterna i Iran borde ha påmint om det.
Att antidemokrater skäller på Sverige är inget skäl att skamset be om ursäkt för vår yttrandefrihet.
Stressen över Natomedlemskapet har fått flera politiker och tyckare att vackla om yttrandefriheten. Gärna yttrandefrihet, men inte i detta nu!
När Turkiets Erdogan säger att Finland kan släppas in i Nato står vi kvar med koranbrännaren Rasmus Paludan, påhejad av Chang Frick. Missar vi härmed Nato? En bojkottvåg från den muslimska världen, är det vad våra företag ska riskera?
Till och med politiker från Liberalerna, som vanligtvis försvarar rätten att bränna heliga böcker, ryter till. Inblandning i Koranbränning kallas "det farliga beteendet", av partiets EU-parlamentariker Karin Karlsbro. Men att försvara yttrandefriheten endast när Natomedlemskapet inte anses hotat, eller bara som en teoretisk princip, är inte vatten värt.
Nu återkommer även argumentet att det borde vara förbjudet att bränna Koranen.
Kjell Magnusson, docent i sociologi, argumenterar i ett debattinlägg för det UNT (29/1). Likt tidigare ärkebiskop Antje Jackelén, som gav sig in i debatten under påskkravallerna i våras, påminner Magnusson om nazisternas bokbål på 1930-talet. Han citerar den tysk-judiske diktaren Heinrich Heine, som levde under 1800-talets första hälft: ”Där man bränner böcker, kommer man till sist att bränna människor”.
Det är ett starkt citat. Även Judiska centralrådet har skrivit under påståendet att det är hets mot folkgrupp att bränna Koranen.
Att visa sympatier för muslimer går dock att göra på bättre sätt än att kräva förbud mot hädelse.
Det kommer inte att brännas människor för att Sverige har en långtgående yttrandefrihet. Tvärtom är det i länder med yttrandefrihet – demokratier – som toleransen för minoriteter är hög. Att enskilda är fria att bränna egna bokexemplar är något annat än att makten arrangerar bokbål.
Trots den enorma uppmärksamheten som högerextremisten Rasmus Paludan fick i samband med påskupploppen fick hans Stram kurs i höstens riksdagsval 156 röster. Stödet är med andra ord så gott som noll.
Nazistiska motståndsrörelsen fick 847 röster. Även om demonstrationsrätten ger dem rätt att manifestera, det är tillåtet att förneka Förintelsen och bränna religiösa skrifter, är det svårt för konspiratoriska extremister att vinna mark.
Det är snarare i teokratier med hårda hädelselagar som man stenar, torterar och hänger människor. Protesterna i Iran borde ha påmint om det.
Att antidemokrater skäller på Sverige är inget skäl att skamset be om ursäkt för vår yttrandefrihet.
Ibn rushd
Karin Pihl 31 jan, 2023:
Folkbildningen har kapats av myglare och extremister
Göteborgspolitikerna har öppnat upp för att ge kritiserade Ibn Rushd bidrag. Det vittnar om att hela bidragsmodellen är skrev.
Det har varit fram och tillbaka med Ibn Rushd i Göteborg. Studieförbundet har kritiserats för kopplingar till icke-demokratiska rörelser, däribland den globala islamistiska rörelsen Muslimska brödraskapet, vilket ledarsidan tidigare skrivit om.
I fjol röstade politikerna i Socialnämnd Centrum i Göteborg för att dra in bidraget till Ibn Rushd. Men det nya rödgröna styret har gjort en annan bedömning. Statliga Folkbildningsrådet har tagit fram en ny modell för utdelning av bidrag till studieförbunden, som väntas gälla från och med nästa år. Fram till dess vill de rödgröna att det ska gå att skicka in kompletterande ansökningar (DN 29/1).
De ger med andra ord Ibn Rushd en ny chans att söka bidrag. Till DN säger Ibn Rushds distriktschef Malin Novén att hon tolkar det som att politikerna ändrat uppfattning om förbundet och att de kommer att skicka in en ny ansökan.
Historien med Ibn Rushd i Göteborg visar på problemet med det svenska bidragskomplexet som det ser ut i dag. Faktum är att det länge varit rena rama kaoset sett till de skattefinansierade studieförbunden. 2021 genomförde Riksrevisionen en granskning som visade stora brister. Det offentliga öser pengar – två miljarder kronor delas ut från staten till folkbildningen varje år, därtill tillkommer kommunala bidrag till lokalavdelningarna – över verksamheter trots att ingen riktigt har koll på vad verksamheterna levererar för värde.
Kontrollen brister i alla led. Statliga bidrag har gått till privat konsumtion, till studiecirklar som det är ytterst oklart om de finns i verkligheten och för kommersiell verksamhet. Vidare konstaterar granskningen att studieförbunden själva har föga intresse av att skärpa kontrollerna eftersom det kan leda till minskade bidrag.
Nu ska alltså hela modellen göras om. Men frågan är om det räcker. Som Riksrevisionen konstaterar är kontrollapparaten redan omfattande som den är. Det finns en gräns för hur rimligt det är att lägga skattemedel på att betala ut bidrag, och sedan ännu mer skattemedel att kontrollera att bidragen går till rätt saker. Det innebär dessutom en ökad administrativ börda för förbunden, som med mer omfattande kvalitetsgranskningar får mer pappersarbete att göra.
Folkbildningen är stommen i den svenska demokratin. Så har det åtminstone varit historiskt. Men Sverige 2023 är inte Sverige 1963. Studieverksamheten i dag består inte enbart av människor som vill lära sig spela elbas eller ett nytt språk. Lurendrejare som ser sin chans att finansiera privata fester och personer med extrema politiska åsikter ser en möjlighet att utnyttja systemet. Samhället har blivit mer sårbart för fusk och mygel. Det går igen på flera välfärdsområden, från pensionsutbetalningar till stöd för funktionsnedsatta.
I stället för att bygga ut en gigantisk kontrollapparat som ska granska allt från ekonomi till värderingar bör man tänka nytt. Det vore bättre att gå mot ett system där studieförbunden i högre grad finansierar sin egen verksamhet genom medlemsavgifter. I gengäld borde dessa vara avdragsgilla. Det skulle dessutom stärka studieförbundens oberoende från staten.
Göteborgspolitikerna har öppnat upp för att ge kritiserade Ibn Rushd bidrag. Det vittnar om att hela bidragsmodellen är skrev.
Det har varit fram och tillbaka med Ibn Rushd i Göteborg. Studieförbundet har kritiserats för kopplingar till icke-demokratiska rörelser, däribland den globala islamistiska rörelsen Muslimska brödraskapet, vilket ledarsidan tidigare skrivit om.
I fjol röstade politikerna i Socialnämnd Centrum i Göteborg för att dra in bidraget till Ibn Rushd. Men det nya rödgröna styret har gjort en annan bedömning. Statliga Folkbildningsrådet har tagit fram en ny modell för utdelning av bidrag till studieförbunden, som väntas gälla från och med nästa år. Fram till dess vill de rödgröna att det ska gå att skicka in kompletterande ansökningar (DN 29/1).
De ger med andra ord Ibn Rushd en ny chans att söka bidrag. Till DN säger Ibn Rushds distriktschef Malin Novén att hon tolkar det som att politikerna ändrat uppfattning om förbundet och att de kommer att skicka in en ny ansökan.
Historien med Ibn Rushd i Göteborg visar på problemet med det svenska bidragskomplexet som det ser ut i dag. Faktum är att det länge varit rena rama kaoset sett till de skattefinansierade studieförbunden. 2021 genomförde Riksrevisionen en granskning som visade stora brister. Det offentliga öser pengar – två miljarder kronor delas ut från staten till folkbildningen varje år, därtill tillkommer kommunala bidrag till lokalavdelningarna – över verksamheter trots att ingen riktigt har koll på vad verksamheterna levererar för värde.
Kontrollen brister i alla led. Statliga bidrag har gått till privat konsumtion, till studiecirklar som det är ytterst oklart om de finns i verkligheten och för kommersiell verksamhet. Vidare konstaterar granskningen att studieförbunden själva har föga intresse av att skärpa kontrollerna eftersom det kan leda till minskade bidrag.
Nu ska alltså hela modellen göras om. Men frågan är om det räcker. Som Riksrevisionen konstaterar är kontrollapparaten redan omfattande som den är. Det finns en gräns för hur rimligt det är att lägga skattemedel på att betala ut bidrag, och sedan ännu mer skattemedel att kontrollera att bidragen går till rätt saker. Det innebär dessutom en ökad administrativ börda för förbunden, som med mer omfattande kvalitetsgranskningar får mer pappersarbete att göra.
Folkbildningen är stommen i den svenska demokratin. Så har det åtminstone varit historiskt. Men Sverige 2023 är inte Sverige 1963. Studieverksamheten i dag består inte enbart av människor som vill lära sig spela elbas eller ett nytt språk. Lurendrejare som ser sin chans att finansiera privata fester och personer med extrema politiska åsikter ser en möjlighet att utnyttja systemet. Samhället har blivit mer sårbart för fusk och mygel. Det går igen på flera välfärdsområden, från pensionsutbetalningar till stöd för funktionsnedsatta.
I stället för att bygga ut en gigantisk kontrollapparat som ska granska allt från ekonomi till värderingar bör man tänka nytt. Det vore bättre att gå mot ett system där studieförbunden i högre grad finansierar sin egen verksamhet genom medlemsavgifter. I gengäld borde dessa vara avdragsgilla. Det skulle dessutom stärka studieförbundens oberoende från staten.
måndag 30 januari 2023
Botkyrka ABF
Botkyrka – Experimentet som slog snett Tisdag 31 jan 2023
Socialdemokraterna i Botkyrka kommun avsatte under dramatiska former sitt kommunalråd i helgen. En falangstrid där ord idag står mot ord. Men bakom allt ligger en kommun i spillror efter något som bäst kan liknas vid ett fullskaleexperiment som kallats för interkulturell integration. Där allt resulterat i särintressens kamp och maktkamp om ekonomiska resurser.
Ord står nu mot ord i turerna kring hur Bottkyrkas tidigare kommunalråd, Ebba Östlin (S) avsattes. Från Ebba Östlins sida menar de som stödjer henne att det var ABF som kuppade bort henne som ”hämnd” för att Östlin gör processen kort med oegentligheter med utbetat kommunalt stöd till ABF:s kursgårdar. Från ABF:s håll hänvisar man till en hemligstämplad intern rapport om “flera punkter” i Östlins ledarskap utan att vidare vilja eller kunna specificera vad dessa brister skulle bestå i.
Men att Botkyrka är en kommun som har stora och allvarliga problem bör stå utom allt rimligt tvivel. Problem som går att direkt härleda till de senaste decenniernas migration och bristande integration. Botkyrka blev rikskänt vid valet 2018 då en företrädare för Miljöpartiet erbjöd Moderaterna 3 000 röster i utbyte mot ett bygglov för en moské för att ta ett exempel av flera som ramar in kommunens situation idag.
Botkyrka är något av en europeisk experimentkommun för migrationens effekter och integration. 2015 erhöll kommunen Europarådets status som pilot i rådets program Intercultural Cities. Programmets medlemmar ses av Europarådets ministerråd som pionjärer för en interkulturell samhällsutveckling.interkulturell integration.
Detta drevs fram av Östlins företrädare och en av den tidigare partisekreteraren Carin Jämtins närmaste förtrogna. Innan Ebba Östlin tillträdde 2015 var Katarina Berggren kommunstyrelsens ordförande.
Bland annat tog Berggren inom ramen för interkulturell integration initiativ till att grunda MKC, Mångkulturellt Centrum, tillsammans med bland annat CEMFOR som är en direkt avlöpare till teologiska institutionen vid Uppsala Univerrsitet. CEMFOR, eller Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, är ett av professor Mattias Gardells initiativ och har sedan grundandet haft en tydlig koppling till den turkiska regeringskontrollerade (AKP) tankesmedjan SETA vilket Ledarsidorna kunnat rapportera om tidigare.
Att MKC förlades i Botkyrka är ingen slump då drygt fem procent av kommunens invånare är födda i Turkiet och ett yttterligare mörkertal, i form av inrikesfödda med en eller bägge föräldrarna med Turkiet som födelseland. 2021 var ungefär hälften av kommunens invånare födda uttanför Sverige eller hade minst en utrikesfödd förälder Sverige enligt SCB sttatistik. Motsvarande siffra för hela landet är 20 procent.
Var tionde född i Turkiet och därmed med turkiskt medborgarskap bor idag i Botkyrka kommun vilket gör att det inte är någon slump att det AKP-lojala svenska partiet Nyans partiledare, Mikhail Yüksel, idag är representerad i Bottkyrka kommunfullmäktige.
Relaterat: Så fjärrstyrs det fascistiska Partiet Nyans från Turkiet
CEMFOR avbröt samarbetet med tankesmedjan SETA under hösten 2022 då man ansåg att det fanns risker för direkt eller indirekt politisering av den akademiska forskningen om islamofobi nationellt såväl som internationellt utan att nämna att det varit väl känt att SETA och dess årliga sttudie om islamofobi haft en direkt koppling till AKP i allmänhet och kretsen kring president Erdogan i synnerhet.
Sedan 2015 så blev utvecklingen i Botkyrka allt alvaraligare. 2019 tvingades Skolinspektionen ta beslut om ”statliga åtgärder för rättelse” för Storvretskolan i Botkyrka kommun, som efter att ha belagts med vite två gånger inte kommit tillrätta med omfattande problem. Denna åtgärd, att sättta en kommunal skola under en form tvångsförvaltning hade aldrig tidigare genomförts i någon kommun i Sverige och kan närmast jämföras med tvångsnedläggning av en fristående skola
Bristerna på skolan avseende trygghet och studiero, undervisning, särskilt stöd, värdegrundsarbete, bristande samverkan mellan lärarna samt att skolbiblioteket inte används i undervisningen var omfatttande. Både rektorn och grundskolechefen kom att bytas ut. I oktober 2019 fick kommunen tillbaka ansvaret för skolan efter att Skolinspektionen kunnat stödja kommunen i åtgärdandet av bristerna.
Botkyrka kommuns problem liknar mycket de problem som finns i Malmö och som har funnits i Södertälje. Problem med starka etniska, kulturella och religiösa särinttressen som fått se mycket av sina landvinnigar sedan Berggrens tid som kommunalråd nu försvinna en efter en.
Särintressen som såg indragningen av ungdomsgårdarna som en direkt krigsförklaring från Östlins sida när allt Östlin ville var att städa upp. Städa upp i sviterna av att ha varit pionjärtkommun för Europarådet interkulturella integrationsexperiment på samma sätt som hennes partikamrat Boel Godner städat upp i den bidragsfinansierade kriminella världen i Södertälje.
Ebba Östlin, kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka, röstades bort under kuppartade former i helgen.
Bland de 50-tal nya medlemmar i Socialdemokraterna som dök upp på mötet fanns personer med nära kopplingar till gängkriminalitet.
Östlin har gjort sig känd för sin tuffa kamp mot brottsligheten i Botkyrka, en av alla dessa kommuner runt Stockholm som numera plågas av den organiserade brottslighetens verksamheter och strider.
Mest uppmärksamhet i tidningar, radio och tv har mordet på tolvåriga Adriana och Vårbynätverkets härjningar fått, men långt ifrån all kriminalitet i denna del av Stockholmsregionen har nått rubrikerna.
Under ett möte för Socialdemokraterna i Botkyrka i lördags röstades Ebba Östlin lika plötsligt som överraskande bort som lokal gruppledare för partiet, med siffrorna 91-88.
Det här innebär att Botkyrkas starka kvinna kommer att tvingas lämna sin plats som ordförande i kommunstyrelsen.
– Det har drivits en kampanj för att avsätta Östlin, säger Nadina Rosengren, politisk stabschef för Socialdemokraterna i Botkyrka.
Redan detta låter olustigt. Men det blir värre.
Bland de 50-tal nya medlemmar som infann sig till mötet i Folkets hus i Hallunda fanns, enligt flera källor inte bara personer som knappt ens kunde svenska och som inte tycktes begripa vad de gjorde där.
Dessutom ska män med omfattande kriminalitet i bagaget plötsligt inte bara blivit politiskt aktiva på gräsrotsnivå utan även övertygade socialdemokrater.
Enligt en av Aftonbladets källor deltog personer som associeras med gängkriminalitet i bortröstandet av Östlin.
En annan centralt placerad person säger att polisen har informerats om att i vart fall en man som nyligen har kommit ut ur fängelse och som är medlem i Vårbynätverket var på plats.
Ja, samma nätverk vars ledarfigurer har dömts till långa fängelsestraff för olika mordförsök, grova narkotikabrott och vapenbrott, en härva i vilken även kidnappningen av rapartisten Einár ingick.
– Det är ABF i Botkyrka/Salem som har rekryterat nya medlemmar för att avsätta Östlin, säger Rosengren, stabschefen.
Varför skulle då ABF vilja göra sig av med en ledande kommunpolitiker?
Därför att Botkyrka kommun för ett år sedan stängde tre fritidsgårdar och fyra fritidsklubbar med omedelbar verkan.
I samma veva avslutades det lokala samarbetet med ABF, som i 40 år drev denna verksamhet för kommunens ungdomar.
Botkyrkas drastiska beslut berodde på att den rapport som den politiska ledningen hade beställt var färdig och presenterad.
En rapport som visade att personer med domar för grova brott hade anställts och arbeta med ungdomar, att våldsdåd förekommit, att knark hittats, bidrag ska ha använts på felaktigt sätt, medlemmar i Vårbynätverket ska vistats i lokalerna iklädda skyddsvästar.
Fritidsgårdarna var snart öppna igen, men nu i kommunens regi.
Sedan dess har det bråkats. ABF:s företrädare i Botkyrka har sagt att rapporten innehåller en hel del felaktigheter och att varje anklagelse går att bemöta.
De har fått stöd av en falang inom den lokala socialdemokratin och en bitter konflikt har brutit ut.
Möten med Östlin har spelats in i smyg och lämnats till pressen, men inga redaktioner har nappat, anklagelser och motanklagelser har haglat, miljön har blivit alltmer förgiftad.
– Vår ledare har utsatts för en smutskastningskampanj, säger en medarbetare.
En hel del tyder på att den organiserade brottsligheten har deltagit i avsättandet av den ledande politikern i kommunen.
Det är oerhört. Det är oacceptabelt.
Vad händer med Botkyrka om en socialdemokrat som står i tacksamhetsskuld till Vårbynätverket tar över?
Fotnot: Ebba Östlin vill inte uttala sig. Det vill inte heller Sebastian Flygar, ombudsman för ABF Botkyrka-Salem, göra.
Efter att sju fritidsgårdar i Botkyrka som drivits av ABF stängts ned av kommunen röstas Ebba Östlin (S) bort som Kommunstyrelsens ordförande av Socialdemokraternas medlemmar. Men enligt partiets politiska stabschef i Botkyrka är det hela en kupp arrangerad av ABF, som motsätter sig Östlins hårda linje mot kriminalitet.
I februari förra året beslutade Botkyrka kommun om att stänga sju fritidsgårdar och fritidsklubbar i kommunen som drevs av Arbetarnas bildningsförbund, ABF. Anledningen var att incidentrapporter inte skickats in, att det rådde en dålig psykosocial arbetsmiljö och att fel personal rekryterats.
– Det borde finnas mer kontroll av verksamheterna. Det här borde inte få ske, sade Stina Lundgren (M), oppositionsråd i Botkyrka, till SVT.
Läs även: ABF-drivna fritidsgårdar stängs med omedelbar verkan
– Vi har fått alldeles för dålig information av kommunen så jag kan inte bemöta anklagelserna, sade Christina Zedell, ordförande i ABF i Botkyrka/Salem, till SVT.
Helena Hellström, kultur- och fritidsdirektör på Botkyrka kommun, sade till Dagens Nyheter i samband med stängningen att det ”var ett proaktivt beslut vi tog för att säkerställa tryggheten”.
– Vi upptäckte brister, inledde granskningen och under dess gång fick vi mycket bekräftat, sade hon.
En utredning visade att grovt kriminella anställts och tillåtits arbeta med barn på fritidsgårdarna och att personer med koppling till kriminella verksamheter har tillåtits vistas i verksamheten, rapporterade SVT.
”Narkotika har återfunnits, allvarliga våldsdåd har förekommit och personer som bär skottsäkra västar har tillåtits vistats i verksamheten”, enligt utredningen.
Läs även: Grovt kriminella fick jobb på ABF:s fritidsgårdar
Beslutet togs av de regerande Socialdemokraterna, men partiets medlemmar i Botkyrka var inte nöjda. På lördagen fick Kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka Ebba Östlin (S) sparken av partiets medlemmar på grund av stängningen med 91 röster mot 88, rapporterar SVT.
”Jag står för alla beslut jag fattat. Och jag kommer alltid hålla en stenhård linje mot kriminaliteten, det har jag lovat Botkyrka. Nu är det upp till mitt parti hur man ska hantera detta” skriver Ebba Östlin till SVT.
Socialdemokraternas politiska stabschef i Botkyrka Nadina Rosengren säger till P4 i Sveriges Radio att ABF fört en kampanj mot Ebba Östlin sedan stängningen, bland annat genom att rekrytera nya medlemmar till S för att rösta bort henne.
– Det är ju ingen hemlighet att ABF Botkyrka/Salems ledning under lång tid har riktat in sig på Ebba Östlin och hennes väldigt hårda linje mot kriminaliteten efter att kommunen tvingades stänga deras verksamheter under våren efter att det uppdagats att det förekommit våld, vapen, narkotika, skyddsvästar, hot och andra väldigt allvarliga händelser i de verksamheter som de hade bedrivit, säger Rosengren.
– Efter det har man fört ett långt arbete, omfattande arbete, och även rekryterat en hel del nya medlemmar i syfte att avsätta Ebba Östlin, fortsätter hon.
Läs även: Fritidsgård flyttar utomhus – togs över av kriminella
fredag 27 januari 2023
onsdag 25 januari 2023
Herr Erdogan är en förolämpning
Herr Erdogan är en förolämpning!
Tror vår regering på framgång genom att be om ursäkt för svensk demokrati?
Säkerhetspolitik har alltid använts som skäl för att ifrågasätta yttrandefriheten. När Torgny Segerstedt på Göteborgs Handels- och sjöfartstidning i slutet av 1930-talet skrev en ledare med de avslutande orden ”Herr Hitler är en förolämpning” protesterades det högljutt i Tyskland. Ture Nerman, även han framträdande antinazist under andra världskriget, skrev i tidskriften Trots allt! om ”Hitlers helvetesmaskin” och hamnade i fängelse för att ha smädat Hitler. På den tiden var det antinazister som straffades och fick sina tidningar beslagtagna.
Även 2006 använde utrikesminister Laila Freivalds, i Göran Perssons socialdemokratiska regering, säkerheten som argument när hon sände ursäktsbrev till muslimska länders regeringar för att SD-Kuriren på sin sajt hade utlyst en Muhammedkarikatyrtävling. Utrikesdepartementet kontaktade webbhotellet, företaget Levonline, och SD-sajten släcktes ner.
Häromdagen kallade utrikesminister Tobias Billström (M) turkisk ilska mot en protestaktion med en Erdogandocka i Stockholm för ”berättigad”. Statsminister Ulf Kristersson fyllde i och kallade protesten ”ett sabotage mot den svenska Natoansökan”, och sade att det är ”farligt för svensk säkerhet att agera på det sättet”.
I samband med att Rasmus Paludan brände en koran nära Turkiets ambassad i Stockholm i helgen ryckte Kristersson åter ut för att markera avstånd. Via statsministerns officiella Twitterkonto lät han meddela att det är en ”djupt respektlös handling” att bränna böcker som för många anses heliga. Kristersson sade sig vilja uttrycka sympati för ”alla muslimer som tagit illa vid sig”.
Två frågor infinner sig genast: Ska regeringen hädanefter ta ställning mot alla lagliga protester som kan tänkas uppröra? Har det någonsin ”hjälpt” att regeringsföreträdare ber omvärlden om ursäkt för användandet av yttrandefriheten?
Den danska regeringen var desto tydligare i försvaret av yttrandefriheten efter Jyllands-Postens publiceringar av tolv karikatyrer. Det hindrade inte danske Anders Fogh Rasmussen från att bli generalsekreterare för Nato, trots turkiska protester. På liknande sätt har Frankrikes Emmanuel Macron, efter terrordådet mot satirtidskriften Charlie Hebdos redaktion och halshuggningen av läraren Samuel Paty, varit föredömligt tydlig. Macron har vägrat be om ursäkt för yttrandefriheten. För det har Turkiets Erdogan påstått att den franske presidenten behöver ”sinnesundersökas”.
Våra regeringsföreträdare borde föredra sådana förolämpningar, i stället för detta lismande inför en antidemokrat. Det är lika ryggradslöst som lönlöst!
Sakine Madon
tisdag 24 januari 2023
Islam och respekt
Den som kräver respekt har inte gjort sig förtjänt av respekt!
Den som kräver respekt för sin religion bör försöka förstå varför det behövs.
En religion som ständig kopplas samman med terrorism statsförtryck intolerans och tvång samt skamkultur kanske inte bör respekteras.
Påskupploppen har satt fingret på vilken lag man underställer sig – Sveriges sekulära eller islams påbud? En tysk studie av bland annat svenska muslimer ger en antydan om hur attityderna ser ut kring denna fråga – över hälften av de tillfrågade uppger att religiösa påbud är viktigare än landets lagar.
Att hävda att man med våld har rätt att stoppa en laglig koranbränning är att sätta religiösa dogmer över landets lagar (sedan fanns det tveklöst många kriminella och människor som hatar polisen av olika skäl inblandade i kravallerna). Men man kan inte komma ifrån att den utlösande faktorn var den planerade koranbränningen.
Men hur ser då attityderna ut kring denna fråga? Vi vet att stödet för sharia är påfallande stort bland muslimer runt om i världen. Men hur ser det ut bland invandrade muslimer i Europa? Svaren kan anas i en tysk studie, som visserligen är snart tio år gammal.
Fundamentalistiska attityder hos hälften
Den holländske sociologen Ruud Koopmans vid Humboldtuniversitetet i Berlin menar utifrån sin forskning att muslimsk fundamentalism är ett spritt fenomen i Europa. Han har via telefonintervjuer undersökt 9 000 personer i sex västeuropeiska länder, däribland Sverige. Frågorna handlade bland annat om vad som var viktigast – landets lagar eller de egna religiösa påbuden. Han hade även en jämförelsegrupp av infödda personer som uppgav sig vara kristna.
Skillnaden mellan första och andra generationens invandrare var marginell.
Frågorna handlade även om synen på homosexuella, om man kan lita på judar och liknande. Ungefär hälften av de tillfrågade muslimerna uppvisar fundamentalistiska attityder, eftersom ungefär en så stor andel menar att muslimer ska återvända till islams rötter, att det bara finns en riktig tolkning av Koranen och att religiösa påbud är viktigare än landets lagar.
När det kom till just frågan om landets lagar kontra religiösa påbud visade Koopmans i sin artikel att hela 65 procent av de tillfrågade muslimerna uppgav att religiösa lagar är viktigare än lagarna i landet de levde i. Bland den kristna jämförelsegruppen var siffran drygt 10 procent. Denna skillnad kvarstår – om än något mindre – när man kontrollerar för utbildningsnivå och andra socioekonomiska faktorer. Skillnaden mellan första och andra generationens invandrare var marginell. Ett annat resultat är att sunnimuslimerna var mer radikala än de shiamuslimer som deltog i studien.
Studien är publicerad i Journal of Ethnic and Migration Studies.
Inget samband med exkludering
De som tror att muslimsk fundamentalism är en reaktion på exkludering av det samhälle de lever i bör notera att muslimerna i Tyskland hade de lägsta nivåerna av fundamentalism, trots att av de sex undersökta länderna så är Tyskland det land med minst religionsfrihet för muslimer, skriver Koopmans.
Men – påpekar han – sådana fundamentalistiska värderingar ska inte förstås som att man är benägen att ta till våld. Men likafullt är fundamentalism en gynnsam miljö för radikalisering.
Svagheten med studien är dels att den har några år på nacken, dels att de muslimska respondenterna bara kommer från två länder, Turkiet och Marocko. Mer och bredare forskning behövs med andra ord eftersom konflikter mellan lag och religion är viktiga saker.
Referensen till den religiösa texten hade en extra stark effekt på muslimerna.
Idag berättar Ruud Koopmans när jag når honom att denna typ av attityder tenderar att vara stabila över tid. Han har även genomfört en till studie på området. Den visar att religiösa texter lätt kan användas till att legitimera våld. Respondenter i sju länder – dock inte Sverige denna gång – fick ta ställning till påståenden om när religiöst våld kan legitimeras. I studien jämförs respondenter från olika religioner (judar, kristna och muslimer), och de som uppgav att de var muslimer var allra mest benägna att stödja religiöst våld (29 procent, bland de andra grupperna var andelen under 10 procent).
Vissa av de svarande fick även höra textrader ur sina heliga skrifter som kunde tolkas som våldsbejakande, och då ökade andelen som uppgav att de kunde stödja religiöst våld (till 47 procent bland muslimerna samt 12 respektive 7 procent bland kristna och judar): ”Referensen till den religiösa texten hade en extra stark effekt på muslimerna”, konstaterar Koopmans, som tror att dessa effekter även gäller i bland muslimer i Sverige.
Vi vet redan att islam är den religion som flest svenskar tycker illa om. Frågan är hur svåra upplopp där över 100 poliser skadats påverkar bilden?
Påskupploppen har satt fingret på vilken lag man underställer sig – Sveriges sekulära eller islams påbud? En tysk studie av bland annat svenska muslimer ger en antydan om hur attityderna ser ut kring denna fråga – över hälften av de tillfrågade uppger att religiösa påbud är viktigare än landets lagar.
Att hävda att man med våld har rätt att stoppa en laglig koranbränning är att sätta religiösa dogmer över landets lagar (sedan fanns det tveklöst många kriminella och människor som hatar polisen av olika skäl inblandade i kravallerna). Men man kan inte komma ifrån att den utlösande faktorn var den planerade koranbränningen.
Men hur ser då attityderna ut kring denna fråga? Vi vet att stödet för sharia är påfallande stort bland muslimer runt om i världen. Men hur ser det ut bland invandrade muslimer i Europa? Svaren kan anas i en tysk studie, som visserligen är snart tio år gammal.
Fundamentalistiska attityder hos hälften
Den holländske sociologen Ruud Koopmans vid Humboldtuniversitetet i Berlin menar utifrån sin forskning att muslimsk fundamentalism är ett spritt fenomen i Europa. Han har via telefonintervjuer undersökt 9 000 personer i sex västeuropeiska länder, däribland Sverige. Frågorna handlade bland annat om vad som var viktigast – landets lagar eller de egna religiösa påbuden. Han hade även en jämförelsegrupp av infödda personer som uppgav sig vara kristna.
Skillnaden mellan första och andra generationens invandrare var marginell.
Frågorna handlade även om synen på homosexuella, om man kan lita på judar och liknande. Ungefär hälften av de tillfrågade muslimerna uppvisar fundamentalistiska attityder, eftersom ungefär en så stor andel menar att muslimer ska återvända till islams rötter, att det bara finns en riktig tolkning av Koranen och att religiösa påbud är viktigare än landets lagar.
När det kom till just frågan om landets lagar kontra religiösa påbud visade Koopmans i sin artikel att hela 65 procent av de tillfrågade muslimerna uppgav att religiösa lagar är viktigare än lagarna i landet de levde i. Bland den kristna jämförelsegruppen var siffran drygt 10 procent. Denna skillnad kvarstår – om än något mindre – när man kontrollerar för utbildningsnivå och andra socioekonomiska faktorer. Skillnaden mellan första och andra generationens invandrare var marginell. Ett annat resultat är att sunnimuslimerna var mer radikala än de shiamuslimer som deltog i studien.
Studien är publicerad i Journal of Ethnic and Migration Studies.
Inget samband med exkludering
De som tror att muslimsk fundamentalism är en reaktion på exkludering av det samhälle de lever i bör notera att muslimerna i Tyskland hade de lägsta nivåerna av fundamentalism, trots att av de sex undersökta länderna så är Tyskland det land med minst religionsfrihet för muslimer, skriver Koopmans.
Men – påpekar han – sådana fundamentalistiska värderingar ska inte förstås som att man är benägen att ta till våld. Men likafullt är fundamentalism en gynnsam miljö för radikalisering.
Svagheten med studien är dels att den har några år på nacken, dels att de muslimska respondenterna bara kommer från två länder, Turkiet och Marocko. Mer och bredare forskning behövs med andra ord eftersom konflikter mellan lag och religion är viktiga saker.
Referensen till den religiösa texten hade en extra stark effekt på muslimerna.
Idag berättar Ruud Koopmans när jag når honom att denna typ av attityder tenderar att vara stabila över tid. Han har även genomfört en till studie på området. Den visar att religiösa texter lätt kan användas till att legitimera våld. Respondenter i sju länder – dock inte Sverige denna gång – fick ta ställning till påståenden om när religiöst våld kan legitimeras. I studien jämförs respondenter från olika religioner (judar, kristna och muslimer), och de som uppgav att de var muslimer var allra mest benägna att stödja religiöst våld (29 procent, bland de andra grupperna var andelen under 10 procent).
Vissa av de svarande fick även höra textrader ur sina heliga skrifter som kunde tolkas som våldsbejakande, och då ökade andelen som uppgav att de kunde stödja religiöst våld (till 47 procent bland muslimerna samt 12 respektive 7 procent bland kristna och judar): ”Referensen till den religiösa texten hade en extra stark effekt på muslimerna”, konstaterar Koopmans, som tror att dessa effekter även gäller i bland muslimer i Sverige.
Vi vet redan att islam är den religion som flest svenskar tycker illa om. Frågan är hur svåra upplopp där över 100 poliser skadats påverkar bilden?
onsdag 18 januari 2023
tisdag 17 januari 2023
Islamiska revolutionsgardet hotar Charlie Hebdo
Islamiska revolutionsgardet hotar Charlie Hebdo
Det iranska islamiska revolutionsgardets överbefälhavare dödshotar i ett uttalande Charlie Hebdos medarbetare och säger att muslimer förr eller senare kommer att utkräva hämnd. Han hänvisar till att knivattacken nyligen mot Salman Rushdie genomfördes av en ”modig muslim” 30 år efter fatwan och att det inte spelar någon roll när hämnden mot Chalie Hebdo sker och att ett eventuellt gripande av attentatsmän inte kommer föra de dödade tillbaka.
Efter att general Hossein Salami vid det islamiska revolutionsgardet under helgen refererat till knivattacken mot Salam Rushdie och hyllat mannen som utförde den vände han sig mot Charlie Hebdos medarbetare. Han sa att tidningen gjort ett stort misstag och att muslimer, förr eller senare, kommer att hämnas. -Det spelar inte någon roll när sker och att det kommer att innebära att ingen någonstans i världen därefter kommer att kränka islams heligheter, fortsatte han.
Han förklarade att hämnarna kanske kommer att arresteras eller göras till martyrer men att det inte spelar någon roll eftersom det ändå inte kommer föra de döda tillbaka.
Bakgrunden till revolutionsgardets uttalande är den teckningstävling som den franska satirtidningen Charlie Hebdo utlyste i början av december som ett sätt att visa sitt stöd för de kvinnor och män som nu riskerar sina liv under protesterna i Iran.
Under hashtagen #MullahsGetOut vände sig tidningen till professionella karikatyrtecknare och bad om deras roligaste och elakaste karikatyrer av Irans högste ledare, ayatollah Ali Khamenei. Bidrag strömmade in från hela världen och inför publiceringen twittrade Charlie Hebdo, på sedvanligt manér, om att det kommit in hundratals bidrag (och tusentals hot) och att alla som medverkat vunnit en plats i helvetet.
Den 4 januari publicerades specialnumret med ett 50-tal utvalda karikatyrer. Kort därefter reagerade den iranska regimen med en varning till Frankrike om att det skulle komma svar. Iran krävde också att den franska regeringen skulle ställa tidningen till svars.
I samband med att Iran stängde ned det franska forskningsinstitutet IFRI i Tehran intervjuade SVT Charlie Hebdos chefredaktör Gérard Biard. Han sa att –Deras reaktion är den bästa karikatyren av alla.
Specialnumret med Khamenei-karikatyrerna publicerades i nära anslutning till 8-årsdagen av terrorattacken då flertalet av Charlie Hebdos dåvarande medarbetare sköts ihjäl inne på redaktionen.
Efter terrorattacken 2015 lever redaktionens samtliga medarbetare under ständigt polisbeskydd. I intervjun sa Gérard Biard att det trots riskerna är värt att fortsätta. Han förklarade att han inte är särskilt rädd och att han föredrar att ta risken att säga det han anser behöver sägas och att han haft turen att födas och leva i en demokrati och också vill dö i en sådan. Att lägga ned Charlie Hebdo hade varit att ge terroristerna och islamisterna rätt. -Att lägga ned Charlie Hebdo hade varit att ge rätt till terroristerna, till våldsverkarna och till islamisterna.
Det islamiska revolutionsgardets överbefälhavare Hossein Salami har vid flera tillfällen också hotat västvärlden om hämnd för mordet på revolutionsgardets general, Qassem Soleimani. Det gjorde han återigen under helgen. Han sa att -Förr eller senare kommer vi att hämnas mordet och militära vedergällningsattacker mot amerikanska mål är fortfarande ett alternativ som en reaktion på Qassem Soleimanis död.
Det islamiska revolutionsgardet är en militärorganisation som bildades strax efter den islamiska revolutionen 1979 och som har som främsta uppgift att skydda det islamiska statsskicket och att försvara och exportera den islamistiska ideologin.
Revolutionsgardet är terrorklassat av USA, och som en reaktion mot dess hårdföra agerande mot de pågående protesterna i Iran förväntas EU och Storbritannien att göra detsamma. En av dem som kräver att revolutionsgardet klassas som en terroristorganisation är Centerpartiets Annie Lööf.
SOFIE LÖWENMARK
Imanskolan stängd
Krönika 17 januari 2023
Imanskolans elever börjar på måndag i nya skolor runt om i Uppsala. Såväl Skolinspektionen som förvaltningsrätten har, efter att Säpo har varnat om att skolans elever riskerar att radikaliseras, landat i att skolan ska stängas.
Orättvist, har Imanskolans rektor Khodr Ali sagt. Beslutet bygger på "rena lögner" har Henrik Baleiro, från skolans ledningsgrupp, hävdat. Skulle friskolans nästan 200 elever, från förskoleklass till årskurs sex, tvingas byta skola utan anledning? Det hade varit en skandal.
Men så är det förstås inte. Enligt förvaltningsrättens dom som kom strax före jul har Skolinspektionen, med stöd av skollagen, "haft fog för att återkalla godkännandet av stiftelsen som huvudman för Imanskolan i Uppsala". Stiftelsen i fråga är Stiftelsen Imanskolan.
Från Skolinspektionens sida har man bland annat pekat på att ledningskretsen "inte uppfyller kravet på lämplighet".
Enligt Säpo benämns en person som "huvudman" av rektor och personal, personen har betraktats ”som skolans chef". Samme person har anlitats som konsult av skolan. Personen har enligt Säpo "under lång tid varit en central person för spridandet av en totalitär islamistisk ideologi". Han beskrivs vara "medgrundare till en intresseorganisation där hälften av de skolor som ingår har nyttjats i radikaliserande eller brottsliga syften".
Det finns även styrelseledamöter i Stiftelsen Imanskolan som suttit i styrelser för andra bolag och stiftelser som inte längre tillåts bedriva skolor. Åtminstone en av dem upprätthåller kontakter med personer "som sympatiserar med våldsbejakande extremism", enligt Säpo.
Anledningen till att Skolinspektionen gjorde en ägar- och ledningsprövning av Stiftelsen Imanskolan var att flera styrelseledamöter visade sig även sitta i styrelsen för Föreningen Framstegsskolan i Göteborg, som drev Römosseskolan och som inte längre får bedriva skolor.
I Skolinspektionens motivering och beslut, bifogad som bilaga 1 i domen, framkommer kopplingar till Muslimska brödraskapet. Stiftelsen Imanskolan påpekar i förvaltningsrättens dom att brödraskapet inte är en terrorklassad organisation i Sverige. Det är sant. Men den strävar efter ett världsomspännande kalifat byggt på sharia.
Man måste så att säga inte förespråka våld eller terror för att kunna bli av med rätten att bedriva skola. Man är olämplig även om man "bara" könsseparerar eleverna, har personal som hämtar barn på lektionstid för att ta dem till bönelokalen – och förespråkar islamism.
Sakine Madon
Orättvist, har Imanskolans rektor Khodr Ali sagt. Beslutet bygger på "rena lögner" har Henrik Baleiro, från skolans ledningsgrupp, hävdat. Skulle friskolans nästan 200 elever, från förskoleklass till årskurs sex, tvingas byta skola utan anledning? Det hade varit en skandal.
Men så är det förstås inte. Enligt förvaltningsrättens dom som kom strax före jul har Skolinspektionen, med stöd av skollagen, "haft fog för att återkalla godkännandet av stiftelsen som huvudman för Imanskolan i Uppsala". Stiftelsen i fråga är Stiftelsen Imanskolan.
Från Skolinspektionens sida har man bland annat pekat på att ledningskretsen "inte uppfyller kravet på lämplighet".
Enligt Säpo benämns en person som "huvudman" av rektor och personal, personen har betraktats ”som skolans chef". Samme person har anlitats som konsult av skolan. Personen har enligt Säpo "under lång tid varit en central person för spridandet av en totalitär islamistisk ideologi". Han beskrivs vara "medgrundare till en intresseorganisation där hälften av de skolor som ingår har nyttjats i radikaliserande eller brottsliga syften".
Det finns även styrelseledamöter i Stiftelsen Imanskolan som suttit i styrelser för andra bolag och stiftelser som inte längre tillåts bedriva skolor. Åtminstone en av dem upprätthåller kontakter med personer "som sympatiserar med våldsbejakande extremism", enligt Säpo.
Anledningen till att Skolinspektionen gjorde en ägar- och ledningsprövning av Stiftelsen Imanskolan var att flera styrelseledamöter visade sig även sitta i styrelsen för Föreningen Framstegsskolan i Göteborg, som drev Römosseskolan och som inte längre får bedriva skolor.
I Skolinspektionens motivering och beslut, bifogad som bilaga 1 i domen, framkommer kopplingar till Muslimska brödraskapet. Stiftelsen Imanskolan påpekar i förvaltningsrättens dom att brödraskapet inte är en terrorklassad organisation i Sverige. Det är sant. Men den strävar efter ett världsomspännande kalifat byggt på sharia.
Man måste så att säga inte förespråka våld eller terror för att kunna bli av med rätten att bedriva skola. Man är olämplig även om man "bara" könsseparerar eleverna, har personal som hämtar barn på lektionstid för att ta dem till bönelokalen – och förespråkar islamism.
Sakine Madon
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)