Profetia 2022

Fredrik Nostragedamus prophecy for 2022 in DN


JANUARY

After being arrested by the police on New Year’s Eve for two years in a row, rapper Yasin Byn is looking forward to starting 2022 in freedom. But at the favorite restaurant Nosh & Chow, he happens to stand up and toast, a violation of the pandemic law, and is arrested by the police. Yasin can take comfort in the fact that he has been nominated for the first time in all categories at the P3 Gold Gala which is broadcast live from the Kronoberg Detention Center.

FEBRUARY

The antivaxers who previously revealed that “DELTA OMICRON” is an anagram for “MEDIA CONTROL” discover that the letters can also form the words “MERAL CITODON”. They accuse reality soap star Meral Tasbas of being behind the pandemic but are unable to do anything about it because they have developed a serious opiate addiction.


MARS

In a desperate attempt to curb gang violence in Stockholm’s suburbs, the Islamist terrorist group Al-Shabab is allowed to open a free school on Järvafältet. Under the slogan “security and tradition”, they want to be an alternative to the Swedish flume school. “The criticism of our school has nothing to do with reality. It’s bullshit, ”says principal Al-Shabarbara Bergström when the Swedish Schools Inspectorate has views that students are beaten with bamboo sticks and sham executed.


APRIL

Yasin Byn is conditionally released in exchange for “doing something for the young people in the town” and appears in Staffan Hildebrand’s new recording of “Stockholmsnatt”.


MAY

Abba’s holographic live comeback ends in scandal when members ‘digital aliases sing about killing the unfaithful dogs and are cleansed of the martyrs’ blood. When Abba changes his name to Al-Shabbab, it becomes clear who hacked Björn and Benny’s hard drive.


JUNE

Before Abba regains control of his avatars, Al-Shabbab has time to produce the musical “Mamma Mia Sharia” about a mother who is stoned to death because she does not know who is the father of her daughter.


JULY

One of the stars of the anti-wax movement, the house artist Eric Amarillo, who in 2021 recorded a conspiratorial version of his hit “If the truth will emerge”, gets into trouble when it turns out that “DELTA OMICRON” is an anagram for “OMAN ERIC DOLT”. Eric Amarillo is accused of causing Avicii’s death in Oman but manages to convince his followers that the tragedy was due to alcohol, as evidenced by the fact that the letters can just as easily form “TIM CL OROANDE” and “OMAN LOT CIDER”.


AUGUST

The first summer with live rock in three years! But heterosexual men have forgotten how to connect the so-called Ledin grip on their girlfriends during the ballads. 22,000 reports of sexual harassment are received after Håkan Hellström’s concerts at Ullevi.


SEPTEMBER

Expressen publishes 15-year-old pictures where the Moderates’ leader Ulf Kristersson heals at a home party. The party wins hundreds of thousands of voters from the Sweden Democrats until it turns out that Ulf did not heal but just tried to reach a bowl of chips on a coffee table.


OCTOBER

The police’s project “Stop shooting”, which will persuade the gangs to resolve their conflicts in a less violent way, succeeds in persuading Shottaz, the Death Patrol and the Östberganätverket to compete against each other in the TV4 hit “All of Sweden bakes”. The death patrol wins the final with their raspberry muffins and the venture is hailed as a success until the first Swedish crack epidemic breaks out. “We thought that white was flour,” says the producer. “And it is perfectly normal to use several kilos of bicarbonate when baking.”


NOVEMBER

Magda Gad is expelled from Afghanistan because, according to the Taliban’s top council, her ego does not fit in the country. She participates in the second season of the TV series “Swedish power women” where she creates drama by, every time another participant complains about bad wifi, saying: “At least you are not raped in the mud in a Congolese refugee camp.” The own functional drink “Gad almighty” will be a bestseller.


DECEMBER

A homeschooler is attacked with a knife during a lesson. The perpetrator escapes with detention because, according to the court, there were mitigating circumstances: the teacher had used the word “zest” instead of saying “grated lemon peel”.

Guillou

Den här kufen är ett år yngre än jag och hans mantra är; "allt är Åkessons fel!"

Rikspuckot Guillou förstår inte konsekvenserna av de migrantrelaterade skjutningarna!

Han förstår inte att varje skott kostar många miljoner för polisutredningar, advokaträkningar och domstolshanteringar.

Den gamle KGB-lakejen är en stinkande opportunist.

Kvartal om badkar

Guilloucitat ut Aftonblaet:

"De blåbruna låtsas för närvarande betrakta gängvåldet som det största hotet mot nationen. Med Tysklands mest ökända skandalblaska BILD som enda källa hävdar de att Sverige ”blivit Europas farligaste land” och att kriminaliteten ”lamslår och påverkar allas våra liv” (Jimmie Åkesson). Vilket såklart är sossarnas fel.

Det är ju inte sant ens om man koncentrerar sig enbart på den just nu populäraste formen av kriminalitet bland de blåbruna politikerna, de s k skjutningarna. Ungdomsligorna i Stockholms förorter har under de senaste fem åren dödat 98 människor, i huvudsak sig själva och i några fall personer som befunnit sig på fel plats vid fel tidpunkt och blivit ”kollaterala förluster”, som det heter på amerikanskt militärspråk.

Det är förvisso bekymmersamt och än mer tragiskt. Men det är knappast något som ”lamslår allas våra liv”. Våra förluster i människoliv är årligen 200 gånger större till följd av fallolyckor i hemmet. Det krävs blott lite inlevelseförmåga för att föreställa sig all denna tragik i det tysta.

För den svenska allmänheten utgör således hala badkar en betydligt större fara än beväpnade tonårsligor ute för att skjuta varandra. Det finns dock begripliga skäl till att såväl politiker som medier koncentrerar sig mer på skjutningar än hala badkar. Brist på empati och fantasi är bara två av de skälen. Blåbrun människosyn är ett annat skäl. Journalistikens kommersiella ok ytterligare ett.

Den allmänna våldsbrottsligheten och ”brott mot person” sjunker sen fem år tillbaka i den svenska brottsstatistiken. Det är inte en åsikt. Det är slutsatsen av belagd kriminologisk forskning.

Likväl höll SVT en sorts seminarium härförleden (Agenda 12 december) där åtta politiker mötte åtta forskare i presentation av ståndpunkter snarare än debatt. Ingenting oväntat sades. De blåbruna politikerna och den socialdemokratiske justitieministern talade engagerat för hårdare straff och mer avlyssning. Forskarna redovisade att ingenting tyder på att hårdare straff minskar brottsligheten, snarare tvärtom.

SD-representanten menade att brottsligheten kan förklaras med invandring. Den orakade moderaten med den brinnande svarta blicken krävde som vanligt allra hårdast straff och avfärdade forskarna med att det ”lyckligtvis” inte är forskare utan politiker som stiftar Sveriges lagar.

Och därefter var som vanligt fyra av fem svenskar fortfarande fast förankrade i sin övertygelse om att brottsligheten ökar i Sverige. Så är det nämligen alltid, oavsett verkligheten. Inte bara i Sverige.

I det populistiska mörker som sänkte sig över Agenda fanns dock en liten ljuspunkt. Såväl forskare som politiker var överens om att skolan och socialen måste förstärkas för att dämpa nyrekryteringen till förortsgängen.

Men så kommer det inte att låta i valrörelsen. Då blir det den vanliga rutinen om hårdare straff, mer avlyssning, buggning och eventuellt bortrationaliserade beviskrav mot vissa misstänkta. Det senare är justitieministerns profilfråga för att trumfa de blåbruna.

En sådan valrörelse är ett större hot mot samhällsordningen än alla förortsligor tillsammans."

Römosseskolan akt 4

 

BRÅ Brottsförebyggande rådet

Expressen

Ungdomsrånen har ökat i hela landet – Pressmeddelande från Brottsförebyggande rådet BRÅ. 15 december, 2021


Antalet anmälda rån mot personer under 18 år har mer än fördubblats i Sverige under perioden 2015–2019, och de som misstänks är i huvudsak 15–20 år. Även den självrapporterade utsattheten för rån har ökat kraftigt bland ungdomar. En oroande utveckling går att se när det gäller rånmisstänkta flickor i Stockholmsområdet. Det visar en ny rapport som Brå publicerar idag.

– År 2020 minskade antalet anmälda ungdomsrån något, troligtvis till följd av covid-19-pandemin. Minskningen har dock endast skett i storstäder och storstadsnära kommuner. I övriga landet har antalet anmälda rån fortsatt att öka, säger Sara Jonsson, utredare, Brå.

De flesta ungdomsrån sker i storstäder och storstadsnära kommuner, där också ökningen har varit störst de senaste åren. Den procentuella ökningen är däremot störst i mindre städer och landsbygdskommuner. Allt fler ungdomar uppger också att de känner oro för att utsättas för rån, vilket är särskilt tydligt bland pojkar.

– Även om rån är en ganska liten del av den totala ungdomsbrottsligheten är det ett mycket allvarligt brott. Att bli utsatt för rån är en traumatisk upplevelse som kan ta lång tid att bearbeta, säger Maria von Bredow, utredare, Brå.

Ungdomsrånen sker vanligtvis efter skoltid mellan 15 och 22, i områden där det finns större köpcentrum och gallerior, knutpunkter för kollektivtrafiken, skolor och idrottsanläggningar. De flesta rån sker i närheten av andra människor, och vanliga byten är mobiltelefoner, märkeskläder och trådlösa hörlurar.

Majoriteten av de som misstänks för ungdomsrån är pojkar i åldern 15–17 år med utländsk bakgrund och som bor i socialt utsatta områden. Motiven till ungdomsrånen är vanligtvis behov av pengar, status inom den egna gruppen, spänning eller en bakomliggande konflikt mellan misstänkt och brottsutsatt. Närmare hälften av alla ungdomsrån begås av en person som blivit misstänkt för ungdomsrån mer än en gång.

Även om misstänkta pojkar utgör en majoritet har andelen flickor som misstänks för ungdomsrån ökat, från fyra procent till åtta procent under perioden 2015–2019. Särskilt tydlig är ökningen i polisregion Stockholm. Kartläggningen visar att karaktären på de rån, där minst en flicka finns med som misstänkt, delvis ser annorlunda ut än när misstänkta är enbart pojkar.

– De är ofta under 15 år och är, till skillnad från när enbart pojkar misstänks, vanligtvis inte okända för de brottsutsatta. Det förekommer dessutom förhållandevis mycket hot, våld, maktutövning och förnedringslag i samband med dessa rån, säger Anna Öström, utredare, Brå.

Fakta
Brå har kartlagt utvecklingen över tid av rån mot unga personer under 18 år samt den geografiska fördelningen avseende brottsplatser, misstänkta och brottsutsattas boendeområden. I rapporten beskrivs också vem som misstänks och vem som utsätts, karaktären på brotten samt ungdomars erfarenheter av personrån.

Underlag för studien är Brås kriminalstatistik, register- och geografiska data från Polismyndigheten och SCB, enkätundersökningar riktade till ungdomar, förundersökningar som rör ungdomsrån samt intervjuer med unga gärningspersoner, brottsutsatta samt föräldrar till brottsutsatta.


För mer information
Kontakta Brås presstjänst:


Tfn: 072-99 58 500, e-post: press@bra.se.

2021-12-15

Brå: ”Mycket hot, våld och maktutövning”

Motiven, konstaterar Brå, är i synnerhet behov av pengar och status – något som avspeglas i de vanligaste rånbytena; mobiltelefoner, märkeskläder och trådlösa hörlurar.

– De är ofta under 15 år och är, till skillnad från när enbart pojkar misstänks, vanligtvis inte okända för de brottsutsatta. Det förekommer dessutom förhållandevis mycket hot, våld, maktutövning och förnedringslag i samband med dessa rån, säger Anna Öström, utredare, Brå.

Majoriteten av de misstänkta är 15-17 år gamla pojkar med utländsk bakgrund från socioekonomiskt utsatta områden.

Även bland de utsatta finns mest pojkar, men här har majoriteten svensk bakgrund. De bor även i regel i områden med starkare socioekonomisk status än de misstänkta.

Brå har även granskat förundersökningar om ungdomsrån. När enbart pojkar var misstänkta så hade det i två tredjedelar av utredningarna förkommit hot under brottet. I tre av fem ärenden hade våld använts, oftast sparkar och slag.

Våld och förnedring en del av många ungdomsrån.

Ungdomsrånen ökade kraftigt i Sverige, fram till pandemin. Detta enligt en kartläggning av brotten från Brå, som även visar att våld och förnedring förekommit i många fall – särskilt när flickor finns bland förövarna. –Det är en väldigt oroväckande utveckling, säger utredaren Anna Öström.

Efter att i inledningen av 2010-talet ha minskat började anmälningarna om ungdomsrån efter 2015 återigen stiga uppåt. Och det rejält. Mellan 2015 och 2019 fördubblades polisanmälningarna om rån mot person under 18 år.

Utvecklingen fick Brottsförebyggande rådet (Brå) att inleda en kartläggning av ungdomsrån i Sverige, vars resultat nu presenteras. Utifrån såväl anmälningsstatistik och enkätundersökningar bekräftas att fler unga har utsatts för personrån de senaste åren.

– När det gäller anmälningarna om rån mot vuxna ser vi inte alls samma kraftiga ökning. Även i undersökningar av den självrapporterade utsattheten av rån bland unga ser vi en kraftig ökning, som inte syns bland befolkningen i stort, säger utredaren Sara Jonsson.

2020 innebar dock ett avbrott i den uppåtgående kurvan, då antalet anmälningar i stället minskade.

– Vi kopplar det till pandemin och de restriktioner som infördes, som gjorde att vi kraftigt minskade vår rörlighet i samhället. Minskningen fortsätter under 2021, och vi ser att den framför allt har skett i storstäder och storstadsnära kommuner. I övriga delar av landet ser vi fortfarande en ökning av ungdomsrånen, säger Sara Jonsson.

De allra flesta anmälningar om ungdomsrån görs i just storstäder eller storstadsnära kommuner. Kartläggningen visar också att rånen ofta är koncentrerade till vissa områden och att de många gånger sker där det finns större köpcentrum, knutpunkter för kollektivtrafik, skolor och större idrottsanläggningar.

Brå har utifrån polisanmälningar 2015–2019 även tittat på vilka som misstänks och vilka som utsätts. Bland de misstänkta återfinns framför allt pojkar mellan 15 och 17 år, som har utländsk bakgrund och som bor i socioekonomiskt utsatta områden.

– Vi har också sett att det är relativt få ungdomar som står för en ganska stor del av alla ungdomsrån, säger Sara Jonsson.

Även bland de utsatta finns mest pojkar, men här har majoriteten svensk bakgrund. De bor även i regel i områden med starkare socioekonomisk status än de misstänkta.

Brå har även granskat förundersökningar om ungdomsrån. När enbart pojkar var misstänkta så hade det i två tredjedelar av utredningarna förkommit hot under brottet. I tre av fem ärenden hade våld använts, oftast sparkar och slag.

I medierapporteringen har så kallade förnedringsrån varit omskrivna senaste åren och Brå har därför även undersökt förekomsten av "maktutövning och förnedringsinslag". Det kan handla om att gärningsmännen använder mer våld än "nödvändigt", att man tvingar de brottsutsatta att lägga sig på marken medan förövarna försvinner, att man spottar på offren eller filmar och fotar rånet. Den här typen av inslag förekom i vart tredje rån där enbart pojkar var misstänkta.

Utredarna har dock upptäckt en oroande utveckling vad gäller flickor och personrån. Dels har antalet misstänkta flickor ökat mellan 2015 och 2019, dels visar förundersökningar att det oftare förekommit såväl maktutövning och förnedringsinslag som våld, som dessutom varit relativt grovt, då flickor varit med som misstänkta.

– Jag hoppas att forskningen kan titta vidare på de här misshandelsbrotten och synliggöra flickor i dessa. För vi ser att de är väldigt våldsamma och det är en väldigt oroväckande utveckling, säger Anna Öström, utredare och projektledare för rapporten.

När pojkar rånar är det främst pengar, status inom gruppen och spänning som driver dem.

– Vi har också sett att bakomliggande konflikter är ett tydligt motiv, särskilt i de rån där flickor finns med som misstänkta, säger Anna Öström.

För att minska ungdomsrånen rekommenderar Brå bland annat riktade insatser mot de unga som första gången anmäls. Myndigheten ser också ett behov av utökat stöd till föräldrar till både offer och förövare. Dessutom vill Brå gärna att polisen undersöker ekonomin i brotten.

– En del behåller bytet, men andra säljer via köp- och säljsajter eller sociala medier och till och med till butiker. Och då är ju de där butikerna möjliggörare för brotten, säger Anna Öström.
Fakta: 15 kommuner med många ungdomsrån

Dessa är de 20 kommuner i landet med flest anmälda ungdomsrån under 2015–2019, sett till befolkningsmängden under 18 år.

(Kommun, antal ungdomsrån per 100 000 invånare 0–17 år, antal ungdomsrån)

1. Solna, 745, 102
2. Haninge, 745, 153
3. Malmö, 729, 511
4. Stockholm, 679, 1279
5. Sundbyberg, 662, 65
6. Göteborg, 608, 675
7. Helsingborg, 604, 181
8. Västerås, 515, 162
9. Nacka, 501, 128
10. Huddinge, 481, 131
11. Salem, 457, 20
12. Upplands-Bro, 443, 30
13. Eskilstuna, 443, 102
14. Landskrona, 438, 43
15. Järfälla, 424, 75

Källa: Brottsförebyggande rådet

Strandhäll & Sahlin

 S-trandhäll och S-ahlin är två S-märkta S-tollar som ständigt trampar i klaveret.

Julian Assange vs Anna Ardin

Vad hade Julian Assange, Peter Weiderud och Anna Ardin för plan inför besöket i Stockholm 2010.

Vad var det som gick snett och ledde till att Sofia Wilén och Anna Ardin anmälde Julian Assange för våldtäkt?

Var det en honey trap?

(Honey trapping is an investigative practice involving the use of romantic or sexual relationships for interpersonal, political (including state espionage), or monetary purpose. The honey pot or trap involves making contact with an individual who has information or resources required by a group or individual; the trapper will then seek to entice the target into a false relationship (which may or may not include actual physical involvement) in which they can glean information or influence over the target)


Vad var det meningen att Tro & Solidaritet skulle ställa till med för jävelskap?

Tro och solidaritet del 2

Tro & solidaritet kollaborerar med Qatar och Turkiet

FÖRSVARSHÖGSKOLAN Publicerad 12 nov 2021 kl 05.45

Magnus Ranstorp, forskningschef CATS, Försvarshögskolan.


Följetongen med personliga påhopp och smutskastningskampanj fortsätter mot mig med oförtruten styrka. Det handlar om att sabotera för oss forskare som studerar islamism.

Men denna gång har nog avsändaren inom Socialdemokrater för tro och solidaritet gått lite väl långt, skriver Magnus Ranstorp.

Det som skett är en klassisk illustration av när främmande makt utövar informationskampanjer, här med avsikt att misskreditera en enskild forskare och tre svenska myndigheter: Försvarshögskolan (FHS), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och den nya Myndigheten för psykologiskt försvar.

Ledande personer inom Tro och solidaritet verkar ha försett en brittisk forskare nära kopplad till Qatar och Turkiets president Erdogan med information som de öppet hämtat in eller begärt ut från svenska myndigheter i syfte att misskreditera dessa så mycket som möjligt. Samtidigt har de varit så pass amatörmässiga i sina försök att sopa igen spåren att kopplingen snabbt blev uppenbar.

Erdogans påverkansverktyg

I en artikel på Politics Today, en hemsida knuten till turkiska tankesmedjan SETA (tillika ett av Erdogans primära påverkansverktyg) går forskaren Andreas Krieg till våldsam attack mot mig, FHS, MSB och den nya Myndigheten för psykologiskt försvar, där vi med ett stort mått av kreativitet anklagas för att vara Förenade Arabemiratens förlängda arm i Sverige. Det är allvarliga beskyllningar helt renons på substans.

Det som skett är en klassisk illustration av när främmande makt utövar informationskampanjer.

Vid en första anblick framstår artikeln som ett sammelsurium av rena sakfel, förvanskningar och konspirationsteorier som inte hade behövt bemötas då den av uppenbara skäl saknar trovärdighet. Mitt tidigare oavlönade engagemang med Hedayah i dess internationella ‘advisory board’ är känt för UD och andra svenska myndigheter samt för Global Counterterrorism Forum (GCTF) som har ett engagemang i Hedayah. Detta redogjorde jag för i ”Trygghetspodden” när den ToS-allierade imamen för Södermoskén i Stockholm gjorde samma grundlösa angrepp för nästan ett år sedan. Nu vill man göra en gigantisk höna av en fjäder.

Intressanta detaljer

Artikeln innehåller dock några specifika detaljer som gör den mer intressant ur ett svenskt perspektiv.

Under 2021 verkar anställda inom Tro och solidaritet, enligt journalister och anonyma uppgiftslämnare, öppet gjort förfrågningar samt begärt ut handlingar från olika myndigheter relaterat till både forskning om islamism samt fiskande av information i stort, i syfte att misskreditera och kartlägga forskare som studerar ämnet. Dessa misstankar stärks då det finns vissa detaljer i Kriegs artikel som inte tidigare varit offentliga som exempelvis identitet av inbjuden talare (som aldrig medverkade).

Uppgifterna återfinns nu i en konspiratorisk artikel i en tankesmedja knuten till både Qatar och Erdogan. Samtidigt ger författaren Krieg (som inte kan svenska) länkar till MSB:s svenskspråkiga utvärdering av vårt center på FHS. Samma utvärdering som Tro och solidaritets företrädare ständigt återkommer till i sina angrepp på oss. Kopplingen är uppenbar. Att publiceringen av artikeln på en obskyr turkisk hemsida omedelbart delades på sociala medier i triumferande ordalag av samma företrädare för Tro och solidaritet är också talande i sammanhanget.

Skandalöst haveri

Att Tro och solidaritet inte delar svenska myndigheters analyser av problemet med islamism är en sak, men att de är beredda att alliera sig med en oseriös forskare som slagit armkrok med Muslimska Brödraskaps-lierade aktörer och främmande makt som Qatar och Turkiet i syfte att svartmåla och undergräva svenska myndigheter och forskare, är helt enkelt skandalöst och saknar motstycke.

Den nya Myndigheten för psykologiskt försvar är skapad av en socialdemokratisk regering samtidigt som en socialdemokratisk sidoorganisation – adjungerad i partiets verkställande utskott – försöker skjuta den i sank med hjälp av främmande makt innan de ens har dragit i gång sin verksamhet. Det måste vara något slags rekord i haveri.

Av Magnus Ranstorp Forskningschef CATS, Försvarshögskolan




Interna kravet: Klipp banden till det religiösa S-förbundet

SOCIALDEMOKRATERNA Publicerad 11 maj 2021 kl 19.13


Maria Hind Alias, ordförande i S-föreningen för jämställdhet emot hedersförtryck och våldsbejakande extremism.


Sara Kukka-Salam (S) är oppositionsråd i Solna och ordförande för S-förbundet Tro och solidaritet sedan sommaren 2020.


Återigen riktas krav på att Socialdemokraterna ska stryka Tro och solidaritet som sidoförbund.

Den här gången kommer uppmaningen från S-föreningen för jämställdhet emot hedersförtryck och våldsbejakande extremism.

– Det underminerar förtroendet för partiet när man blandar ihop religion och politik, säger ordföranden Maria Hind Alias.


Tro och solidaritets ställning som sidoorganisation till Socialdemokraterna, med en adjungerad representant i partiets verkställande utskott, har länge varit föremål för debatt. Förbundet har varit en tydlig röst för en human flyktingpolitik, och har varnat för att islamofobi får prägla det politiska samtalet.

Samtidigt har de varit omskrivna för sitt samarbete med Sveriges muslimska råd och anklagelser om att liera sig islamister.

En tidigare kontrovers handlar om att skrivningar för att värna hbtq-personers rättigheter ströks ur ett manifest för S-muslimer, som antogs av styrelsen för Tro och solidaritet. Den dåvarande ordföranden försvarade saken i en debattartikel med rubriken ”S-muslimer kan inte förväntas ha samma förståelse för HBT-personer”.

De senaste veckorna har en debatt rasat mellan bland andra lokala företrädare vid Tro och solidaritet och terrorforskaren Magnus Ranstorp, som är kritisk mot S-förbundet och dess personkopplingar till det omstridda studieförbundet Ibn Rushd. Göteborg ska senare i maj besluta om att dra in studieförbundets bidrag.

”Religion är ingen politisk fråga”

Bland kritikerna finns även den tidigare S-toppen Nalin Pekgul. I Kvartals fredagsintervju i höstas kallade hon Tro och solidaritet för ”en olycka för partiet” som borde uteslutas från VU.

Hon får nu sällskap av S-föreningen för jämställdhet emot hedersförtryck och våldsbejakande extremism. Enligt ordföranden Maria Hind Alias är föreningens styrelse överens om att Socialdemokraterna bör klippa banden med Tro och solidaritet.

– Det är ett litet förbund som har en ganska avgörande röst i partistyrelsen. De får gärna vara kvar som S-förening, men inte som sidoorganisation, säger hon.

Varför inte?

– Religion är ingen politisk fråga, till skillnad från de andra sidoförbunden som arbetar med frågor som rör jämställdhet, hbtq, ungdomar och studenter. Sverige är en sekulär stat av väldigt goda anledningar. Religion och politik ska inte gå hand i hand. Här måste Socialdemokraterna vara konsekventa och föregå med gott exempel, säger Maria Hind Alias.

TRO OCH SOLIDARITET

Socialdemokrater för tro och solidaritet är en sidoorganisation till Socialdemokraterna, och har liksom ungdomsförbundet SSU, S-studenter, HBT-Socialdemokrater och S-kvinnor en adjungerad plats i verkställande utskottet, VU, som är partiets högsta beslutande organ mellan kongresserna.

De hette tidigare Broderskapsrörelsen och var från början ett kristet förbund, men är sedan 2011 öppet för troende från olika religioner. Enligt förbundet har de runt 2 500 medlemmar.

Tro och solidaritet förespråkar bland annat en mer human asylpolitik, och var djupt kritiska mot Socialdemokraternas omläggning av migrationspolitiken 2018.

Förra sommaren fick förbundet sin första muslimska ordförande, Solnas oppositionsråd Sara Kukka-Salam, som leder arbetet tillsammans med vice ordförande Jesper Eneroth, son till infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Visa mer

”Inget jag tar hårt på”

Kritiken avfärdas av Mattias Irving, politisk sekreterare för Tro och solidaritet och ordförande i lokalföreningen Hjärta – troende socialdemokrater i Stockholm, som den senaste tiden varit aktiv i debatten mot Magnus Ranstorp.

När det gäller platsen i VU hänvisar han till att det redan pågår interna diskussioner om sidoförbunden överhuvudtaget ska ha en adjungerad ställning, och att frågan väntas dyka upp på partikongressen senare i år.

Han tror samtidigt inte att det finns stöd inom Socialdemokraterna för att klippa banden till Tro och solidaritet.

– Frågan dök upp för två kongresser sedan när Daniel Färm (vd för Socialdemokraternas mediebolag Aktuellt i Politiken) motionerade om det, och som enda person i rummet stödde den motionen. Så jag känner inte att det finns något stöd för den typen av utspel i partiet i stort. Det är sant att det finns en del grupper som driver frågan, men att Maria Hind Alias och Daniel Färm har den typen av åsikter om oss är ingenting som jag tar hårt på, säger Mattias Irving.

– Att den här frågan drivs nu handlar om att vi sakpolitiskt inte håller med varanda i vissa frågor. Det är bättre om vi diskuterar sakpolitiken i stället.

Maria Hind Alias invänder mot påståendet:

– Det är sakpolitiken jag vill diskutera när jag säger att religion och politik ska hållas isär.