Asyl

 

Självförsörjande familjer utvisas på grund av idiotiska regler medan afghanska män, eritreaner, syrier och somalier kan stanna av diffusa skäl.

Migrationspolitiken är en patetisk cirkus!

Studieförbunden

Studieförbundens fuskande är ett hån mot folkbildningen!
Ann-Sofie Hermansson 05:00 - 5 okt, 2022

Jag tror folkbildningen gör oss gott. Som individer och medborgare. Men just därför måste det ekonomiska fusket stävjas. Annars riskeras förtroendet för hela verksamheten.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

Häromåret slog forskarna Magnus Ranstorp, Peder Hyllengren och Aje Carlbom larm om omfattande fusk inom studieförbunden. Forskarnas kritik var inte populär och ledde därför inte heller till någon större självrannsakan hos studieförbunden. Snarare bar svaren en prägel av hån, avfärdanden, självgodhet och ovilja att bemöta kritiken i sak. En ryggmärgsreaktion. Forskarna anklagades rentav för förtal.

Nu har Riksrevisionen gett forskarna rätt. Det visar sig finnas betydande risker för att statsbidraget, alltså skattepengar, bland annat gått till privat konsumtion eller kommersiell verksamhet. Nästan vartannat arrangemang hade såna brister att några pengar aldrig skulle ha betalats ut. Det är som forskarna konstaterar ”inte kaffepengar utan ett systematiskt bedrägeri under lång tid.” Problemet är så allvarligt att man ifrågasätter om Folkbildningsrådet ska få fortsätta dela ut statsbidraget.

För mig handlar folkbildning om att erövra nya världar. Att tänja på gränsen för sin förmåga för att göra det omöjliga möjligt. Som Hjalmar Branting sa: ”Så revolterar min känsla mot en sakernas ordning, som dömer de ojämförligt flesta att stanna i växten och kväva sina bästa stämningars längtan”.

Just nu sliter en ung arbetskamrat med Karin Boyes roman Kallocain. Han läser på sin fritid ”Svenska som andraspråk” på gymnasienivå och ska recensera denna fantastiska men inte så enkla berättelse. Hans modersmål är persiska och det är en rejäl utmaning att ta sig an Kallocain. Folkbildning den hårda vägen.

Samtidigt är det ju när det verkligen kostar på som bildningen infinner sig. Den kommer aldrig lättvindigt. Man kämpar och misslyckas men i slutänden blir man större än man trodde man kunde bli. Det här är den folkbildning arbetarrörelsen har fostrat mig i. Tre års kvällskurser i Göteborgs Arbetares Folkhögskola (GAF) la grunden för det jag senare skulle våga tillägna mig på universitetet. Det är en tid som präglat mig.

På GAF som är en tvärfacklig utbildning diskuterade vi oupphörligt samhällsfrågor. Men vi läste också mycket böcker. Det här var ju i slutet av 1980-talet så att söka kunskap på internet lät sig inte göras. Jag har alltid läst mycket men på GAF fick jag nya tips, såväl skönlitterärt som fackböcker. Det var en skattkammare som öppnade sig. Jag lärde mig att ha ett öppet sinne och att våga läsa författare vars åsikter eller ideologi jag inte delade.

Jag tror folkbildningen gör oss gott. Som individer och medborgare. Men folkbildning kan och ska inte fuskas fram. Verklig bildning kommer aldrig på en räkmacka. Det är djupt omoraliskt när själva grundbulten i att våga utmana våra personliga begränsningar förfuskas till ett ekonomiskt bedrägligt beteende.

Det är oanständigt. En förolämpning mot det min arbetskamrat kämpar med, ja även GAF känns nedsolkat av innehållet i Riksrevisionens rapport. Det är dags att vädra ut fusket. Folkbildningens aktörer kan inte längre granska sig själva. Det är nog nu.

Skattepengar läcker som ett såll till studieförbund

RIKSREVISIONEN Publicerad 27 sep 2022 kl 10.32

På punkt efter punkt konstaterar Riksrevisionen graverande brister; som att ersättningar betalas ut på otillräckligt underlag, att statsbidraget går till privat konsumtion, att statsbidraget stöder kommersiell verksamhet, att statsbidraget mot reglerna finansierar föreningars kärnverksamhet och att överenskommelser om ersättningar sällan dokumenteras, skriver debattörerna.

Riksrevisionens granskning visar att nästan hälften av studieförbundens evenemang som får bidrag saknar tillräckliga underlag. Det handlar inte om ”kaffepengar” som fuskats bort utan om ett storskaligt och systematiskt kriminellt bedrägeri i flera decennier, skriver Magnus Ranstorp, Peder Hyllengren och Aje Carlbom.

Under de senaste åren har vi återkommande belyst fusk och missförhållanden inom studieförbundens verksamhet. Vi har framför allt kritiserat bristande transparens och att systemet inbjuder till volymjakt och i förlängningen fusk och uppblåsta siffror snarare än kvalitet. Med hjälp av välinformerade ‘insiders’ har vi beskrivit hur fusket gått till och att det över tid handlat om miljardbelopp av skattepengar som försvunnit i folkbildningens svarta hål. Vår kritik har sannerligen inte varit populär eller lett till nödvändig självrannsakan. Snarare har svaren burit en prägel av hån, avfärdande, självgodhet och ovilja att bemöta vår kritik i sak. Vi efterlyste en extern granskning, vilket majoriteten i kulturutskottet inte såg något behov av.

Dessbättre var Riksrevisionen av en annan åsikt och initierade en egen omfattande granskning. Den har nu publicerats och resultaten är häpnadsväckande. Rapporten är på samma gång en förödande sågning av hela folkbildningssystemet och dess bristande hantering av skattemedel som en bekräftelse på att vår kritik varit korrekt.

Nästan hälften skulle inte ha fått bidrag

Sällan har en skattefinansierad miljardindustri blivit så avklädd in på bara mässingen som i denna 90-sidiga text. På punkt efter punkt konstaterar Riksrevisionen graverande brister; som att ersättningar betalas ut på otillräckligt underlag, att statsbidraget går till privat konsumtion, att statsbidraget stöder kommersiell verksamhet, att statsbidraget mot reglerna finansierar föreningars kärnverksamhet och att överenskommelser om ersättningar sällan dokumenteras. För att bara nämna ett exempel från rapporten: ”En förening har fått månatlig ersättning för hyra på 20 400 kronor men det saknas transaktionsbevis på att föreningen betalat hyran. Inskickat hyresavi avser dessutom annan adress än den uppgivna för genomförda arrangemang.”

Vidare konstaterar Riksrevisionen i sin egen granskning av 370 arrangemang att 44 procent saknar tillräckliga underlag för utbetalningar. I klartext betyder det att nästan vartannat evenemang hade sådana brister att några pengar aldrig skulle ha betalats ut. Sammantaget framhålls att ”det finns en överhängande risk för att statsbidraget går till annat än folkbildning”, det vill säga ekonomin läcker som ett såll.

Handlar inte om ”kaffepengar”

Det enda som räddar studieförbunden från en ännu värre bild är Riksrevisionens avgränsningar som gör att ytterligare besvärande missförhållanden utelämnats. Man har nämligen granskat Stockholm där omfattande upprensning skett efter Järvaskandalen och i glesbefolkade Norrbotten där det är svårt att få ihop stora volymer för fusk.

Därför är den verkliga siffran svindlande. Det handlar inte om ”kaffepengar” som fuskats bort utan storskaligt och systematiskt kriminellt bedrägeri i flera decennier. Ta bara in vad Riksrevisionen rekommenderar: det går inte att vänta på den kommande utredningen om folkbildning – man rekommenderar i praktiken tvångsförvaltning av Folkbildningsrådet!

Låt er inte luras

Folkbildningsrådet försöker nu pådyvla att man åtgärdat allt genom sitt 18-punktsprogram. Man har tryckt upp en ny ”självförbättrande” broschyr. Men riksdagspolitiker – låt er inte luras. Registersamkörning innebär att du fortfarande kan gå i studiecirkel 480 studietimmar per år, gånger 10 studieförbund, så länge de inte krockar och om du är bra på schemaläggning. Digitala närvarolistor och digital signering går lätt att kringgå genom koordinering och insamling av personnummer.

Nu räcker det. Låt inte Folkbildningsrådet och Studieförbunden i Samverkan sänka hela folkbildningsidén. Den är för viktig. Nu är det en brytpunkt och möjlighet att skapa kvalitet och relevans i folkbildningen. Ta den och skapa transparens i hela kedjan och i all verksamhet. Låt inte de som fuskar förstöra förutsättningarna för all god folkbildning.

Ska miljoner fortsätta gå till fusk, judehat och islamism?

Idag kan vi avslöja flera nya problematiska exempel kring studieförbundet Ibn Rushd. Det handlar om mycket mer än att statliga medel går till islamism.

Kommer Folkbildningsrådets styrelse att vidta svåra men nödvändiga åtgärder? skriver Magnus Ranstorp, Peder Hyllengren och Aje Carlbom.


Det stormar kring Folkbildningsrådet efter avslöjanden om omfattande och systematiskt fusk i nästan alla studieförbund. Enbart i Studiefrämjandet ströks en tredjedel av all verksamhet i Stockholms län. Flera studieförbund har betalat för ”fejkkurser” och hela åtta av tio studieförbund i Järva har upptäckt felaktiga eller bedrägerirelaterade utbetalningar.

Till oss beskriver en uppgiven studieförbundsveteran att tillståndet är allvarligt och att studieförbunden tillåtits växa och blivit ett slags parallella socialkontor där de som vill fuska fått ett obegränsat bankomatkort med gemensam pinkod. Luftfakturor, förfalskade hyresavier, och en tystnadskultur inom och mellan studieförbund där alla tycks veta om att fusk förekommer.

Trots det håller man varandra om ryggen och skor sig på skattebetalarnas bekostnad. Det handlar inte om några få ”rötägg” utan fusket verkar mycket utbrett och systematiskt inom studieförbunden.

Bjuder in judehatare – de ska ”slaktas och utrotas”

Folkbildningsrådet klarar heller inte uppdraget att säkerställa att demokratin stärks när det gäller studieförbundet Ibn Rushd. Frågan handlar inte bara om statliga medel bör ges till islamism eftersom Ibn Rushd har tydliga kopplingar till Muslimska brödraskapet. I dag kan vi även avslöja flera nya problematiska exempel.

Studieförbunden har tillåtits växa och blivit ett slags parallella socialkontor.

En av de sex medlemsorganisationerna i Ibn Rushd är Eritreanska kulturforum. Mellan 2016-2019 har de bjudit in Sheikh Tawfeeq As Sayegh som huvudgäst och föreläsare nästan varje år till sitt sommarläger Mukeyem på Sjövik folkhögskola. Saudiska imamen As Sayegh är ökänd för sina antisemitiska uttalanden då han (vid flertal tillfällen) uppmanat att judar ska dödas, slaktas och utrotas. 2016 uppträdde As Sayegh på Eritreanska sommarlägret som sponsrades av Ibn Rushd och Islamic Relief.

Problemen i Göteborg

Nyligen beslutade Göteborg stad att frysa sitt stöd till Ibn Rushd då det uppdagades att salafistiska Bellevuemoskén var en av Ibn Rushds lokala medlemsföreningar och samarbetspartners. Även Kulturföreningen Amaneti är en sådan lokal medlemsförening som bjudit in antisemitiska hatpredikanter från Balkan.

En av dessa är Dhulkarnein Ramadani som bjöds in till Göteborg moské 2017 på en konferens som sponsrades av Ibn Rushd och Islamic Relief. Året innan hade Ramadani predikat ”Sanningen om judar” där han benämner judar som ”smutsiga mikrober” och dessa ”apor och grisar” måste botas genom antibiotika. Vidare anklagade han judar för att döda muslimska barn som ”sakrala offer på altaret till Gud.”

Hemsidan redogör för parallella juridiska regelverk som lägre arvsrätt för kvinnor.

Göteborgs unga muslimer (GUM) är en annan samarbetspartner till Ibn Rushd. År 2013 bjöd GUM och Ibn Rushd in till Göteborgs moské den kontroversiella predikanten Kamal El-Mekki som förespråkat dödsstraff för den som lämnar islam.

Nära kopplat till Göteborgs moské och dess imam Ahmed al-Mofty är Islamiska informationsföreningen (IIF). Enligt IIF:s hemsida är polygami accepterat enligt islam och hemsidan redogör för parallella juridiska regelverk som lägre arvsrätt för kvinnor. Att Ibn Rushd samarbetar så nära med Göteborgs moské som återkommande hamnar i blåsväder för deras demokrati- och kvinnosyn är djupt problematiskt.

Erdogans förlängda arm

Ytterligare en av Ibn Rushds lokala medlemsföreningar är den islamistiska organisationen Göteborg Diyanet camii vars moské är Erdogans förlängda arm i Göteborg. Ibn Rushd är ofta organisatör till turkiska nationalistiska dagarna för denna organisation.

Trots fortsatta skandaler kring Folkbildningsrådet och Ibn Rushd visar våra granskningar att det råder stora brister inom Folkbildningsrådets förmåga att leva upp till de krav som regeringen ställer för statliga bidrag till folkbildning. Frågan är om Folkbildningsrådets styrelse kommer vidta svåra men nödvändiga åtgärder eller om man väljer att se åt andra hållet och bara låta miljoner fortsätta flöda ner i fickorna på organiserat fusk och brottslighet samt islamistisk och odemokratisk verksamhet?

Av Magnus Ranstorp
Docent vid Försvarshögskolan

Peder Hyllengren
Analytiker vid Försvarshögskolan

Aje Carlbom
Biträdande professor vid Malmö universitet

Skjutningar

Expressen

Vem blev överraskad av att Sverigedemokraterna ökade i valet?

Rädda människor vill höra löften om kraftfulla insatser mot slöddret!

Sverigedemokraterna har inte verktygen men de har bilder av verktyg och det räcker för dem som vill ha hopp!

Rädda människor tyr sig till charlataner och opportunister!

 

Partiet Nyans

 

Partiet Nyans saknar viktiga nyanser. Det vill förbjuda koranbränning och göra det straffbart att avbilda profeten Muhammed. Nyans önskar också riva Lars Vilks livsverk Nimis, som de ser som en ”symbol för islamofobi”. Alltså respekterar det inte den grundläggande och grundlagsstadgade rätten till yttrandefrihet.

Vidare driver det kravet att kvinnor ska bada på separata tider på kommunala badhus och att arbete mot hedersförtryck inte ska finansieras med offentliga bidrag. Partiet Nyans hyser alltså inte heller respekt för jämställdhet.

Dessutom har Nyans varit delaktigt i att sprida konspirationsteorin att svenska myndigheter tvångsomhändertar muslimska barn. Dessa falska anklagelser har även spridits på sociala medier av stora avsändare i Mellanöstern och fått stor spridning i den arabisktalande befolkningen i Sverige. Detta skapar en farlig misstro mot socialtjänsten och dess personal. Men kanske ännu allvarligare är att det sår split i samhället, vilket ligger i främmande makts intresse.

Partiet Nyans har bland annat stor beröringsyta med Turkiet – och är starkt kritiskt till Mellanösterns enda demokrati: Israel.

”Partiet Nyans politik utgår också ifrån ett grupptänkande som det inte kan komma något gott ur.”

På partiets program står det också att ”Barn som tillhör annan kultur eller religion skall garanteras en uppfostran i enlighet med hens ursprungliga kultur och religion hos det placerade familjehemmet för att förebygga eventuell assimilering”.

Det skulle betyda att man gör skillnad på barn och barn, utifrån deras etnicitet och tro. Denna typ av parallellsamhällen bör inte stat och kommun bidra till på något vis. Omhändertas minderåriga på grund av att deras situation hemma är så dålig att detta är nödvändigt behöver de få en trygg miljö. Punkt.

Varför är Nyans något att bry sig om? Partiet fick knappt 30 000 röster i riksdagsvalet förrförra söndagen och lyckades inte ta sig in i någon kommunfullmäktigeförsamling.

Jo, för att partiet nästan tog mandat i Malmö eftersom det fick stöd av närmare 30 procent i Rosengård. I Gamlegården i Kristianstad fick de cirka 10 procent i kommunalvalet, vilket avviker kraftigt från stadens övriga valdistrikt.

Fortsätter Nyans att piska upp på ilska mot det svenska samhället, mobilisera olika etniciteter och utländska intressesfärer så ökar det polariseringen. Vi såg stenkastande huliganer ge sig på poliser i våras när Rasmus Paludan demonstrerade.

Partiet Nyans politik utgår också ifrån ett grupptänkande som det inte kan komma något gott ur. Särskilt inte när idégodset står i direkt motsatsställning till ett pluralistiskt, sekulärt och liberalt Sverige.

Sofia Nerbrand är politisk redaktör på Kristianstadsbladet/Norra Skåne. Följ henne på Twitter.

ledig