fredag 29 mars 2024
onsdag 27 mars 2024
Socialdemokrati i Sveriges tre största städer
S&Mp drar in stödet till GAPF som arbetar för att upplysa om hederskulturens förtryck av kvinnor.
Samtidigt öser de miljoner över Ibn Rushd som representerar en ideologi där kvinnor straffas om de inte bär hijab.
Slutsats; De värnar om viktig valboskap!
Det är något mycket märkligt med muslimernas dyrkan av sin profet Muhammed!
Enligt historieböckerna var Muhammed en krigsherre som dödade sina religiösa motståndare men på detta replikerar muslimer att det handlade om självförsvar!
Muhammeds härar självförsvarade sig alltså genom hela den arabiska halvön, stora delar av Afrika, Asien och Europa!
Mycket märkligt att ha en sådan våldsam förebild men kanske förklarar det en hel del av det som händer i Europa nu.
måndag 25 mars 2024
Problemet med islam
Den gemensamma faktorn är tabu
bland nyhetsjournalister och politiker.
Det råder beröringsförbud bland de medvetandeprogrammerade
rödvinsmurvlarna på redaktionerna hos svensk Public Service!
De gör som de tre aporna när fakta läggs framför dem.
Trots uppenbara verklighetsbeskrivningar av religiösa
friskolor, hatpredikanter och terrordåd, fortsätter de att
gömma journalistikens viktigaste redskap – spadarna.
Hur kommer det sig att gängslöddret i stor
utsträckning har rötter i islamdominerade länder?
Det är något mycket märkligt med muslimernas dyrkan av sin profet Muhammed!
Enligt historieböckerna var Muhammed en krigsherre som dödade sina religiösa motståndare men på detta replikerar muslimer att det handlade om självförsvar!
Muhammeds härar självförsvarade sig alltså genom hela den arabiska halvön, stora delar av Afrika, Asien och Europa!
Mycket märkligt att ha en sådan våldsam förebild men kanske förklarar det en hel del av det som händer i Europa nu.
söndag 24 mars 2024
Jan Guillou del 2
Tidigare om stollen
Mera om stollen
BITTE ASSARMO: Jan Guillou är lika relevant som en gammal sovjetisk propagandaaffisch
Att SVT har slagsida åt vänster har belagts så många gånger att inte ens en proffsmatematiker skulle kunna hålla räkningen. Trots detta – eller snarare just därför – går nu champagnekommunisten Jan Guillou ut i Aftonbladet och hävdar på sedvanligt grötmyndigt vis att ”inte en doftmolekyl antyder vänster hos SVT”.
Det har naturligtvis inte alls förmågan att avgöra. Det finns nämligen inte en doftmolekyl som antyder neutralitet, eller ens minsta förmåga till nyansering, hos Jan Guillou.
Att han är totalt oförmögen att se något annat än sitt eget hammaren och skäran-marinerade perspektiv bekymrar honom inte. Jan Guillou är så viss om sin egen förträfflighet att han inte ens förstår att han är partisk i frågan. För honom är rött den enda existerande färgen och han föredrar till och med en ännu rödare nyans än den SVT tillhandahåller. Undra på då att han ser SVT som direkt högervridet.
Jan Guillou säger sig framför allt uppfatta detta på grund av doften:
”Public service har inte haft någon vänstertendens i sin journalistik på fyrtio år. Jag tror mig kunna skilja höger- och vänsterjournalister åt, om inte på uppsynen så åtminstone på lukten. Går man idag in på SVT finns inte ens en doftmolekyl i luften som antyder något vänster.”
Eftersom vänstern numera – i alla fall i Sverige – främst doftar champagne, ostron och blod från storvilt förmodar jag att SVT:s doft inte är tillräckligt dyr och exklusiv för Guillous känsliga näsa. Men vänster är det likväl. Och någon doft från högerjournalister skulle Guillou aldrig kunna urskilja. Han vet inte hur vare sig motvind, kämpaglöd eller stigmatisering doftar.
Jan Guillou tror förmodligen att hans dryga lilla text ska få svenska folket att sluta prata om vänstervridningen på SVT. När den store Guillou talar lyssnar folket, det tar han för givet. Men han har, som så ofta, alldeles fel. På sociala medier exploderar nu hånet mot skribentens verklighetsfrånvända text. Här är ett litet axplock ur de snällare kommentarerna:
”Jag heter Jan Guillou, mitt doftsinne är vida överlägset den bästa spårhund”
”Inte visste jag att Guillou var komiker”
”Nu börjar han bli mer än lovligt virrig”
”Guillou har publicerat sin vänsterpropaganda i över 50 år och de flesta är innerligt trötta på hans tradiga rants. Hemtjänsten borde begränsa hans skärmtid.”
Ja, ni fattar. Folk har rejält roligt åt den överprivilegierade gamle kommunisten och hans uttjatade propaganda. Den där pondusen som han alltid har trott att han har, den har han inte alls. Han är lika relevant som en gammal sovjetisk affisch från Stalintiden, med knutna nävar som sträcks mot en röd himmel.
Det är med andra ord synd om Jan Guillou. Men han har åtminstone stöd av Aftonbladetkollegan Jonna Sima – ni vet, hon som är så obildad att hon inte vet att Volvosymbolen är en uråldrig symbol för järn utan på fullt allvar tror att Volvoledningen valt den som symbol för att den representerar manlighet. Vi får hoppas att det är till lite tröst för hans ego.
BITTE ASSARMO: Jan Guillou är lika relevant som en gammal sovjetisk propagandaaffisch
Att SVT har slagsida åt vänster har belagts så många gånger att inte ens en proffsmatematiker skulle kunna hålla räkningen. Trots detta – eller snarare just därför – går nu champagnekommunisten Jan Guillou ut i Aftonbladet och hävdar på sedvanligt grötmyndigt vis att ”inte en doftmolekyl antyder vänster hos SVT”.
Det har naturligtvis inte alls förmågan att avgöra. Det finns nämligen inte en doftmolekyl som antyder neutralitet, eller ens minsta förmåga till nyansering, hos Jan Guillou.
Att han är totalt oförmögen att se något annat än sitt eget hammaren och skäran-marinerade perspektiv bekymrar honom inte. Jan Guillou är så viss om sin egen förträfflighet att han inte ens förstår att han är partisk i frågan. För honom är rött den enda existerande färgen och han föredrar till och med en ännu rödare nyans än den SVT tillhandahåller. Undra på då att han ser SVT som direkt högervridet.
Jan Guillou säger sig framför allt uppfatta detta på grund av doften:
”Public service har inte haft någon vänstertendens i sin journalistik på fyrtio år. Jag tror mig kunna skilja höger- och vänsterjournalister åt, om inte på uppsynen så åtminstone på lukten. Går man idag in på SVT finns inte ens en doftmolekyl i luften som antyder något vänster.”
Eftersom vänstern numera – i alla fall i Sverige – främst doftar champagne, ostron och blod från storvilt förmodar jag att SVT:s doft inte är tillräckligt dyr och exklusiv för Guillous känsliga näsa. Men vänster är det likväl. Och någon doft från högerjournalister skulle Guillou aldrig kunna urskilja. Han vet inte hur vare sig motvind, kämpaglöd eller stigmatisering doftar.
Jan Guillou tror förmodligen att hans dryga lilla text ska få svenska folket att sluta prata om vänstervridningen på SVT. När den store Guillou talar lyssnar folket, det tar han för givet. Men han har, som så ofta, alldeles fel. På sociala medier exploderar nu hånet mot skribentens verklighetsfrånvända text. Här är ett litet axplock ur de snällare kommentarerna:
”Jag heter Jan Guillou, mitt doftsinne är vida överlägset den bästa spårhund”
”Inte visste jag att Guillou var komiker”
”Nu börjar han bli mer än lovligt virrig”
”Guillou har publicerat sin vänsterpropaganda i över 50 år och de flesta är innerligt trötta på hans tradiga rants. Hemtjänsten borde begränsa hans skärmtid.”
Ja, ni fattar. Folk har rejält roligt åt den överprivilegierade gamle kommunisten och hans uttjatade propaganda. Den där pondusen som han alltid har trott att han har, den har han inte alls. Han är lika relevant som en gammal sovjetisk affisch från Stalintiden, med knutna nävar som sträcks mot en röd himmel.
Det är med andra ord synd om Jan Guillou. Men han har åtminstone stöd av Aftonbladetkollegan Jonna Sima – ni vet, hon som är så obildad att hon inte vet att Volvosymbolen är en uråldrig symbol för järn utan på fullt allvar tror att Volvoledningen valt den som symbol för att den representerar manlighet. Vi får hoppas att det är till lite tröst för hans ego.
lördag 23 mars 2024
Putin och islamiska staten del 1
Minst 60 personer har dödats i en attack mot ett konserthus i västra Moskva. Terrorgruppen IS har tagit på sig dådet och elva personer har gripits. Vi går igenom det vi vet om läget.
Det här vet vi nu
Flera attentatsmän öppnade eld mot konsertbesökare på konsertlokalen Krokus i västra Moskva under fredagskvällen och en häftig brand bröt ut
Minst 62 personer dödades och 145 skadades i attacken, enligt uppgifter från Rysslands hälsovårdsministerium
Rysslands säkerhetstjänst FSB uppges ha gripit 11 personer med koppling till dådet. Av dem ska fyra ha varit direkt involverade.
Den islamistiska terrorgruppen IS har tagit på sig dådet
Mera: Minst 60 döda i terrorattack mot konserthus i Moskva – FSB: 11 misstänkta har gripits
Vem står bakom attacken?
Terrorgruppen IS har tagit på sig dådet, men ryska myndigheter har hittills inte kommenterat uppgiften.
Det är fråga om falangen IS-K, ibland kallad ISIS-K eller Islamiska staten - Khorasan.
”Islamiska statens krigare attackerade en stor samling i Krasnogorsk i utkanten av den ryska huvudstaden Moskva” skriver terrorgruppen på Telegram.
IS-K hävdar också att man dödade hundratals och orsakade stor förödelse.
Falangen dök upp för första gången i Afghanistan år 2014 och blev snabbt ökänd för sin brutalitet.
Gruppen har bland annat utfört terrorattacker mot moskéer både i och utanför Afghanistan. Det var exempelvis IS-K som tog på sig bombdådet i Iran som dödade nästan 100 personer tidigare i år.
De ryska myndigheterna har inlett en terrorutredning om händelsen. Hittills har Ryssland ändå inte pekat ut någon organisation eller något land.
Vad skulle IS ha för motiv?
Varför IS-K skulle besluta sig för att slå till mot Ryssland – långt från de områden där gruppen i normalfall är verksam – är oklart.
Attacken mot Ryssland är en dramatisk eskalering, men enligt experter som nyhetsbyrån Reuters har talat med har gruppen motsatt sig Rysslands president Vladimir Putin under senare år.
– IS-K har varit fixerade av Putin under de två senaste åren och upprepade gånger kritiserat honom i sin propaganda, enligt Colin Clarke på den Washingtonbaserade forskningsgruppen Soufan Center.
Ryssland har en lång historia av att förtrycka landets egna muslimska minoritetsgrupper.
Tidigare i månaden varnade en amerikansk toppgeneral i Mellanöstern för att IS-K kan slå till mot USA och västs intressen utanför Afghanistan ”inom sex månader med kort eller obefintlig förvarning”.
IS har ändå tidigare utfört terrordåd mot Ryssland, som år 2015 då man sprängde ett passagerarplan ovanför Sinai i Egypten. År 2017 utförde radikala islamister ett terrordåd på metron i Sankt Petersburg.
Dessutom har militanta grupper stridit emot Rysslands styrkor i Nordkaukasien i flera årtionden och så har Ryssland stridit mot IS i Syrien.
Kan Ukraina vara inblandat?
Frågan om ukrainsk inblandning bubblade upp nästan genast efter attacken.
Kort efter attacken var Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev snabb med att öppna upp för en eventuell koppling till kriget i Ukraina.
”Om Ukrainas toppskikt kan kopplas till attacken måste de hittas och skoningslöst elimineras som terrorister”, skrev han på Telegram.
Också flera andra ryska politiker var snabba med att rikta anklagelser mot Ukraina.
Vita huset kallar attacken för förskräcklig, men säger att det inte finns något som i nuläget tyder på att händelsen kan kopplas till Ukraina.
Ukrainas presidentkansli säger att Kiev inte har något att göra med attacken.
– Låt mig vara tydlig: Ukraina hade absolut ingenting med den här händelsen att göra. Vi för ett fullskaligt krig mot Rysslands militär och med den ryska federationen som land. Allt kommer att avgöras på slagfältet, säger president Volodymyr Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak.
Ukrainsk militär underrättelse kallar däremot händelsen för en rysk provokation som den ryska säkerhetstjänsten själv har orkestrerat.
Också den pro ukrainska ryska milis som bär ansvaret för en del attacker i området kring Rysslands gräns till Ukraina förnekar inblandning.
Vad har Putin sagt?
Rysslands president Vladimir Putin uppdateras löpande om läget, men hittills har han ännu inte talat till folket.
”Vladimir Putin informerades om skjutningen minuter efter att den inträffat”, skriver Kremls talesperson Dmitrij Peskov i ett uttalande.
Enligt Rysslands vice premiärminister Tatjana Golikova har Putin ändå sagt sig hoppas att de skadade återhämtar sig snabbt.
Alla offentliga evenemang som skulle ha ägt rum i Moskva under veckoslutet har nu inhiberats och säkerhetsåtgärderna vid flygplatser och tågstationer i staden har intensifierats.
Föregicks attacken av varningar?
Ja. Tidigare i mars varnade USA ryska myndigheter för en eventuell terrorattack.
– Tidigare den här månaden hade den amerikanska administrationen information om en planerad terrorattack i Moskva, som potentiellt skulle riktas mot stora sammankomster, inklusive konserter, och Washington delade den här informationen med ryska myndigheter, enligt Adrienne Watson som är talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd.
Den amerikanska ambassaden i Moskva utfärdade den sjunde mars en varning om att extremister planerade att utföra en attack mot sammankomster, inklusive konserter, i Moskva.
Också Storbritanniens ambassad varnade för terrorattacker inom det kommande dygnet den 8 mars.
Flera andra länder varnade också sina medborgare och till exempel vårt utrikesministerium uppdaterade sitt resemeddelande om Ryssland och varnade finländarna för en potentiell attack.
Också Sverige, Danmark och Norge uppdaterade sina resemeddelanden.
Hur reagerar omvärlden?
FN:s säkerhetsråd fördömer attacken, som man kallar för avskyvärd och feg. De skyldiga måste hållas ansvariga, skriver en representant.
Också enskilda länder har fördömt attacken.
John Kirby, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, framförde sina kondoleanser till offren.
– Bilderna är fruktansvärda och mycket svåra att se på och våra tankar går förstås till offren för den här förfärliga, förfärliga skjutningen, sa Kirby.
Kinas president Xi Jinping har också framfört sina kondoleanser till Rysslands president Vladimir Putin. Xi sa att Kina är mot alla former av terrorism och kraftigt fördömer terrorattacker, rapporterar Kinas statliga tv.
”Vi fördömer den avskyvärda terrorattacken i Moskva. Indien står i solidaritet med regeringen och med invånarna i den ryska federationen i den här sorgens stund”, skriver premiärminister Narendra Modi.
”De bilder vi ser från Moskva är avskyvärda. Våra tankar är hos offren och de skadade och det ryska folket”, skriver Frankrikes utrikesministerium.
Också till exempel Tyskland, Italien och Venezuela fördömer dådet i liknande ordalag.
Källor: AFP, Reuters, AP
Omvärldens reaktioner på dådet i Ryssland
VärldenDet misstänkta terrordådet i Moskva har skakat världen. En rad statschefer och andra ledare har fördömt dådet, samtidigt som IS tar på sig ansvaret och Ukraina bedyrar att de inte haft något med det att göra.
17.10, svensk tid, startade den oberoende ryska nyhetskanalen Meduza en live-rapportering med rubriken ”Terroristattack i konserthus utanför Moskva”. De tidiga uppgifterna redogjorde att ett antal kamouflageklädda män hade öppnat eld i ett konserthus. Huset började sedan även brinna.
Några timmar efter attacken hade över 20 länder fördömt dådet, enligt Meduza, som skriver att USA, Tyskland, Österrike, Storbritannien, Frankrike, Italien, Polen, Grekland, Turkiet, Vitryssland, Kirgizistan, Pakistan, Iran, Saudiarabien, Qatar, Egypten, Kuba, Kazakstan, Palestina, Venezuela, Armenien och Azerbajdzjan har gått ut med offentliga uttalanden om attacken.
En av dem som fördömde attacken var Frankrikes president Emmanuel, enligt The Guardian. I ett uttalande sa han att han ”bestämt fördömer den här terroristattacken”. Han sa även att Frankrike står i solidaritet med offren.
Sverige har inte gått ut med något uttalande om attacken.
USA: Vi varnade om terrordåd
Nyheten spred sig snabbt och inom några timmar låg nyheten högst upp på många stora mediesajter runt om i världen.
Tidigt lyftes det i flera medier fram att USA för några veckor hade varnat ryska myndigheter om en planerad terroristattack i Moskva som möjligen skulle riktas mot ”större sammankomster”, rapporterar TT.
Adrienne Watson, talesperson för USA:s nationella säkerhetsråd, sa timmarna efter attacken att president Joe Bidens administration agerat i enlighet med en sedan länge överenskommen "varningsplikt".
Ukraina förnekar inblandning
Det var inledningsvis oklart vilka som låg bakom brottet.
Ryssland riktade misstankar mot Ukraina, som var snabba med att förneka att de hade någonting med attacken att göra. Mykhailo Podolyak, rådgivare till Ukrainas president Volodymyr Zelenskiy, publicerade ett uttalande på X.
”Ukraina har verkligen ingenting med skjutningen/explosionerna i Crocus City Hall (Moskva, Ryssland) att göra. Det är inte rimligt över huvud taget...”, skrev han.
Han fortsatte sedan med att säga att Ukraina aldrig har använt sig av terrormetoder, men anklagade däremot Ryssland för att göra det i kriget mot Ukraina.
Avslutningsvis skrev han att attacken ”utan tvivel” kommer leda till en ”ökning av militär propaganda, accelererad militarisering, utökad mobilisering och i slutändan en uppskalning av kriget”. Han menade också att Ryssland kan komma att använda attacken för att rättfärdiga ”uppenbara folkmordsangrepp” mot civilbefolkningen i Ukraina.
IS tar på sig ansvaret
Vita huset sa i ett uttalande att attacken är "fruktansvärd", men också att det inte finns några indikationer på att Ukraina ligger bakom attentatet.
Senare framkom det att terrorgruppen IS tar på sig ansvaret för dådet, vilket de skrev på Telegram enligt AFP.
I ryska mediekanaler uttrycktes tvivel om ifall det verkligen stämde. Amerikanska CBS News rapporterade dock under kvällen att USA har underrättelseuppgifter som bekräftar IS meddelande, och att de inte har några anledningar att tvivla på de uppgifterna.
fredag 22 mars 2024
Salafism
Först: Salafister är muslimer som tar koranen på allvar!
Rapport: Kontroversiell islamism växer i Sverige
Salafismen, en fundamentalistisk inriktning inom islam, har vuxit sig starkare i Sverige, enligt en ny rapport. På flera platser i svenska städer påverkar salafister numera vardagen genom påtryckningar och hot.
Radikala predikanter skrämmer till lydnad, moralpoliser bevakar kvinnor och barn hindras från att leka med barn av annan tro.
I en unik svensk studie har forskare från Försvarshögskolan undersökt salafismens och den salafistiska jihadismens inflytande i Sverige.
– Det här är en första ansats till att få en bra helhetsbild av de här miljöerna. Men det behövs mer forskning kring de här frågorna. Politiken och hela samhället bör förstå hur de här miljöerna påverkar den svenska samhällsutvecklingen, säger terrorismforskaren Magnus Ranstorp som är en av rapportförfattarna.
Bedriver påverkan
Enligt rapporten har miljöerna både utvecklats och vuxit sig starka på flera platser i svenska städer. Det framgår inte hur många personer som ingår i miljöerna, men i flera lokalsamhällen runt om i Sverige beskrivs hur det förekommer påverkan.
Några exempel:
I Gävle sätter salafisterna press på andra muslimer att bli mer radikala och inlemma sig i deras tro. De har tydliga kriterier kring vad som krävs för att leva som en ”riktig muslim”. Muslimer som vägrar riskerar att trakasseras.
”Kristet” vatten
I Borås sätts unga från tidig ålder i koranskolor och får lära sig att inte beblanda sig med det motsatta könet. Enskilda elever dricker inte skolans vatten och får inte måla med vattenfärg eftersom vattnet är ”kristet”.
I Västerås förekommer religiös påverkan blandat med kriminalitet. ”Det kan handla om ett gäng grabbar som kommer in i matbutik. Har kassörskan inte slöja på sig tar de vad de vill ha utan att betala, de kallar kassörskan för svennehora och spottar på henne”, berättar en polis i rapporten.
I Eskilstuna bevakar salafister hur kvinnor och barn klär sig. Heltäckande klädsel praktiseras långt ner i åldrarna.
IS-flagga vid vallokal
I Göteborg uppmanade salafister vid förra valet andra att inte rösta eftersom det var ”haram” (förbjudet). ”De sa att på domedagen kommer du att få stå till svars för allt dumt politiker gjort om du röstar. De stod vid vallokaler i Hammarkullen, Hjällbo och Lövgärdet. Vid en vallokal viftades med en IS-flagga”, säger en kommunanställd.
I Arlöv har barn ”lekt IS” på förskolor och även uttryckt att de inte vill leka med barn av annan trosuppfattning då de anses ”orena”.
Inkörsport
Forskarna framhåller att både salafismen och salafism-jihadismen utgör en minoritet inom sunniislam och inte representerar muslimer som grupp.
Men den salafistiska verksamheten riskerar att bidra till en fientlig inställning till demokrati, liksom till intolerans, diskriminering och hatbudskap, anser de.
Dessutom utgör ideologin en inkörsport för islamistisk radikalisering och rekrytering till jihad, och rapporten framhåller att Sverige både haft en förhållandevis stor andel resande till jihadistgrupper utomlands samt två terrordåd på Drottninggatan i Stockholm på mindre än tio år.
”Samhället har problem”
Samhället tycks samtidigt ha problem att hantera påverkan från salafism. Såväl skola som socialtjänst har svårt att förstå frågan, och brottsbekämpande myndigheter anser det ligger utanför deras befogenheter då det inte är brottslig verksamhet, konstaterar forskarna.
Salafism och salafistisk jihadism har utvecklats och växt sig starka på flera platser i svenska städer.
Främst riktas påverkan mot andra icke-salafistiska muslimer och minoriteter.
Påverkan tar sig uttryck i form av hederskultur, könssegregering, antisemitism, homofobi och påtryckningar att inte umgås med icke-salafister.
Radikala predikanter återkommer till nedsättande budskap om bland annat kvinnor, judar, icke-troende och att integreras i det svenska samhället.
Salafisterna är också starka på sociala medier där de jobbar för att vidga antalet rekryter och följare.
Totalt har ett 70-tal personer, i huvudsak inom polisen, socialtjänsten eller övrig verksamhet inom kommunen, från olika platser i Sverige intervjuats.
Studien är gjord av Försvarshögskolan på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Svensk islamism i fårakläder
Ledare Inte bara Frankrike har ett problem med imamer som inte accepterar det sekulära samhällssystemet.
I januari månad för fem år sedan mördas 17 personer och 22 andra skadas i anslutning till satirtidskriften Charlie Hebdos lokaler i Paris. Samma år i november mördar radikala islamister 131 personer och skadar 413 på en rad platser i den franska huvudstaden. Året därpå körde en islamist in i en stor grupp människor på Promenade des Anglais i Nice. Då fick 86 personer sätta livet till och 434 skadades. Inget land i Europa har drabbats lika hårt av islamistisk terrorism som Frankrike.
Ingen befolkning skulle acceptera att landets ledare förblir passiv vid sådana händelser. Detta förstår Frankrikes president Emmanuel Macron. Och kanske har han börjat inse att befolkningens tålamod har tagit slut. Den 2 oktober detta år höll han därför ett nästan två timmar långt tal om landets stora problem med radikal islamism. Samtidigt föreslog hans regering en rad åtgärder för att stävja radikaliseringen.
Ett problem Macron berörde var att många imamer som får sin utbildning i länder som Turkiet, Marocko och Algeriet för med sig normer och värderingar som går på tvärs med det franska samhällets tydliga åtskillnad mellan sekulär och religiös rättskipning.
Macron underströk att det är viktigt att inte stigmatisera muslimer som kollektiv. Då går man nämligen i radikalernas fälla. Dessa skiljer inte själva på radikal och moderat islam utan ser det som en odelbar helhet. För dem är kritik mot radikal islamism kritik mot alla muslimer.
Nästan omedelbart aktualiserades det Macron talade om. Bara två veckor senare halshugger en tjetjensk flykting läraren Samuel Paty, för att denne som en del av undervisningen om demokrati och yttrandefrihet använt sig av satirteckningar föreställande islams profet Mohammed. I torsdags mördas så tre personer i Nice. Samma dag försökte en man, efter att ha skrikit "Allahu Akbar", utföra ett mord i Avignon.
För våra sekulära demokratier i Europa var Macrons ord egentligen självklarheter. Macron föreslår hårdare kontroll av var pengar till moskéer kommer ifrån. Bättre uppföljning av var imamerna utbildas och i vilka idéer de skolas. Mer pengar kommer läggas på att stödja moderata och reformerta muslimska organisationer.
Åtgärderna är, om man betänker vilka ohyggliga brott de är ett svar på, rätt milda. Macron vill komma till rätta med de parallella rättssystemen och radikalism finansierad i Mellanöstern. Åtgärderna bygger även på insikten att våldsdåd utförda med religionen som grund inte är isolerade handlingar. De äger rum inom ramarna för en radikalreligiös världsåskådning som inte accepterar att andra normsystem ställs ovan det religiösa.
Ska ett mångreligiöst samhälle fungera behövs det uppslutning kring vissa gemensamma nämnare. Detta saknas alltjämt i Frankrike och, märker vi gång efter annan, även i Sverige.
Imamen Salahuddin Barakat, ordförande för Islamakademin i Malmö, som delvis finansieras med skattemedel från Malmö Stad var väldigt kritisk mot Macron. Under rubriken "Fransk islam eller fransk hybris" skrev Barakat på sina personliga Facebooksida (7/10) att "vi vet" mycket väl att det under de "pudrade perukerna" luktar illa, och vidare att det i "de upplysa orden av liberté, fraternité, och egalité ryms ett mörker". Vad är då detta mörker som den sekulära staten i Frankrike uttrycker?
Det är en, enligt Barakat, "filosofiskt svag, extremsekulär, och rasist-nationalistisk ideologi som etablerades genom giljotinens skräckvälde och sedan spreds i världen genom avrättningar, tortyr och massgravar".
Frankrike är enligt Barakat en "islamofob skurkstat" som lever på att "suga ut blodet på de svaga i världen". Macron är, menar Barakat, "en skurkaktig fjant". De enda som är värre än Macron är de "araber och muslimer som ser honom som någon slags räddare eller beskyddare".
Barakat är styrelsemedlem i organisationen Open Skåne som ska främja samtal mellan "formella och informella ledare från olika delar av samhället". Men i sitt inlägg visar han tydligt att den sekulära staten snarast är fienden. Vilken dialog är man intresserad av med ett samhällssystem som, och på den här punkten är Sverige och Frankrike lika, likställs med ondska?
Learn more
Det vore illa nog om Barakat vore en radikal i marginalen av samhället. Men han är en av svensk offentlighet omhuldad person. En imam som sägs agera brobyggare, en länk mellan världar. En person som mittfåran i det svenska samhället identifierat som en konstruktiv kraft. Förra året fick han, tillsammans med rabbinen Moshe-David HaCohen, Malmö stads pris för mänskliga rättigheter för deras gemensamma arbete mot hat och rasism.
Samtidigt uttrycker Barakat tydligt en radikal syn på det sekulära samhället och anser försöken att isolera och motarbeta radikal islamism som rasism grundad på radikal-nationalistiska ståndpunkter.
De personer som har mest att vinna på att radikalism motarbetas, det vill säga muslimer som inte vill att deras religion kapas av extremister, är de Barakat anser vara värst. De är ju, för att använda Barakats egna ord, de enda som är värre än skurken Macron.
Salahuddin Barakat är ett tydligt exempel på en person som har en dubbel ideologisk bokföring. Ena dagen konstruktiv brobyggare som Malmö stad gärna finansierar, andra dagen svuren fiende till det sekulära samhällets principer och de muslimer som stödjer detta samhälle. Så länge personer som Barakat är det största hoppet till interkulturell dialog vi har så kommer vi inte komma långt.
I Frankrike har hundratals oskyldiga personer mördats i islams namn. Den franska regeringen greppar förstås efter halmstrån. Den försöker göra vad den kan för att stävja radikaliseringen, slå undan benen på extremismens ideologer och tänkare.
I stället för förståelse och, vilket man skulle hoppas på från en person som Barakat, sympati, förbannas de och kallas onda. Men vad som är ondska i det här sammanhanget är den religiösa fanatismen och inte den franska regerings försök att stävja densamma.
Hijab
Hijaben signalerar att man, frivilligt eller ofrivilligt, lever ett liv där det inte existerar jämställdhet mellan könen, inga pojk- eller flickvänner, man väljer inte sin man eller fru, homosexualitet är förbjudet, gifta kvinnor får inte neka sin man sex och döttrar ärver hälften av vad söner ärver.
Döljer utsattheten
Med tanke på hijabens symbolik och användning är det således fel att se den endast ur ett individperspektiv. Att låtsas som att plagget skulle vara värderingsmässigt helt neutralt just i Sverige är att ge stöd till förespråkarna av den kultur och värderingar som den kommer ur. Att rättfärdiga dess användande med att det skulle vara frivilligt döljer också utsattheten för de kvinnor och flickor som tvingas att bära den.
Vi blir därför förfärade när kvinnor och barn i hijab framhävs i kommunikation från myndigheter och kommuner. Senast på internationella kvinnodagen var en nyhet från Jämställdhetsmyndighetens ackompanjerad av ett foto med en flicka i hijab, utan någon som helst problematisering av plagget. Det är att sprida ideal om kvinnors underordning.
Vi anser att offentlig sektor och myndigheter måste upphöra med att försöka ”rentvätta” hijaben. De som flytt undan islamism och våld, eller de som tvingas bära hijab, ska inte behöva se offentliga aktörer i Sverige marknadsföra den.
Alla flickor måste ha rätt till en fristad, där de slipper bära hijab och ges lika goda förutsättningar för en gynnsam skolgång som pojkar
Lagändringar behövs också. Det borde exempelvis vara självklart att förskola och grundskola ska vara hijab-fri. Alla flickor måste ha rätt till en fristad, där de slipper bära hijab och ges lika goda förutsättningar för en gynnsam skolgång som pojkar. Myndighetspersonal borde inte heller tillåtas bära hijab, utan ha neutral klädsel.
Under 1900-talet har företeelser i Sverige, som inneburit förtryck eller bristande rättigheter för kvinnor, bekämpats. Hade människor varit ”toleranta” då, genom att avstå från att kritisera normer och företeelser, hade vi kvinnor i Sverige aldrig fått den trygghet och individuella frihet som vi åtnjuter i dag. På samma sätt måste vi i vår tid försvara kvinnors rättigheter.
Att normalisera hijab skapar också ojämlikhet mellan kvinnor. Det är i förlängningen ett strukturellt hot mot alla kvinnor när vissa skyddas och vissa förtrycks. Om vi inte klarar av att se hijaben och liknande religiös/politisk klädsel i sitt sammanhang har vi att vänta oss ett mer utbrett förtryck och ett mer splittrat samhälle framöver.
måndag 18 mars 2024
Palestinarörelsen i UD
Den palestinska brigadens järngrepp om UD skakat men intakt; Tisdag 19 mars 2024
Även om regeringen genom Sida rycker upp statfinansieringen av delar av det biståndsindustriella komplexet står mycket av Socialdemokraternas maktstrukturer på UD orörda. Den palestinska brigaden bevakar bland annat Olof Palmes Internationella Centers intressen noga.
Vid ett möte den 15 mars meddelade Sida att samtliga avtal med strategiska partnerorganisationer (SPO) inom civilsamhället sägs upp något som fått flera organisationer att reagera kraftigt.
Sida har för närvarande samarbete med 17 svenska strategiska partnerorganisationer.
Även om flera av organisationerna med stor sannolikhet kan komma att få förnyat förtroende men med ett förändrat uppdrag så är förändringen ett väntat steg av regeringens ambition att förändra såväl biståndets inriktning som utformning.
Av de organisationer som nu förlorar stödet intar Olof Palmes Internationellla Center, OPIC, samt Forum Civ en särställning. OPIC är Socialdemokraternas egen enhet för internationellt utvecklingsarbete och Socialdemokraterna har varit det enda av riksdagspartierna som haft statusen som strategisk partnerorganisation. Detta i sig har underlättat för Sveavägen 68 att ha insyn i Sidas arbete då de löpande kunnat legitimera täta kontakter på alla nivåer med ansvariga tjänstemän.
Forum Civ är i praktiken ett Sida i miniatyr. Organisationen är en förening vars medlemmar är andra civilsamhällesorganisationer. Budgeten ligger på en dryg halv miljard kronor per år och är helt skyddad från insyn. Forum Civ omfattas inte av Tryckfrihetsförordningens offentlighetsprincip och kallas i vissa internationella sammanhang för Sveriges enhet för ”Black Ops”.
Inte ens föreningens medlemmar har full överblick eller insyn i vilken verksamhet som Forum Civ finansierar med svenska skattemedel.
Men detta drag av Johan Forsell (M) kommer inte på något sätt bryta Socialdemokraternas inflytande över utrikespolitiken i allmänhet eller bistånds- och migrationspolitiken i synnerhet.
Kreml-trogen falang har partiet i fast grepp
Socialdemokraternas tidning Aktuellt i Politiken, AiP planerade utgivning av ett temanummer om fred baserades inledningdvis på en undersökning om vad läsarna anser om fred och säkerhetspolitik. Även om undersökningen nu är nedplockad från nätet efter Ledarsidornas avslöjande om den låga datasäkerheten, som gjorde enkäten oanvändbar, har den en relevans i sin utformning. För att förstå utvecklingen på Utrikesdepartementet.
Den kraftiga slagsidan åt en mer Kreml-trogen utrikespolitisk är tydlig där läsarna får förslag på företrädare som Pierre Schori, Jan Eliasson och Maj Britt Theorin ska utses till partiets främsta fredspolitiker. Även bland vad som är den viktigaste frågan visar på en tydlig slagsida då bland annat förslaget att hindra Donald Trump att bli vald som USA:s president kom upp som alternativ.
Numrets utformning pekar på att OPIC, eller Olof Palmes Internationella Center, har ett stort inflytande på den socialdemokratiska politikutvecklingen. Det sammanfaller dessutom med sidorgganisationen Tro och Solidaritets inbjudan till Iftar för att stödja Hamas kamp mot Israel i Gaza inför Ramadan.
Motsvarande inbjudan till Yom Kippur för att manifestera mot Hamas terror mot judar har aldrig, och kommer aldrig att inträffa. Det är ingen slump att OPIC medarbetare senare i livet kunnat göra karriärer på Utrikesdepartementet.
Evenemangets huvudtalare var Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist, tidigare försvarsminister, som byggt hela sin politiska karriär på en nära relation till PKK, ett starkt engagemang i Palestinafrågan och ett kompakt motstånd mot försvarsalliansen Nato.
Hultqvist fick redan 2015 ta emot “Order of Merit” från Palestinas president Mahmoud Abbas vid den senares besök i Stockholm som ett erkännande av de stora tjänster han gjort. Margot Wallström erhöll Grand Star of the Order of Jerusalem året efter.
Att OPIC och Tro och Solidaritet dominerar bland de opolitiska socialdemokratiska tjänstemännen på utrikesdepartementet är annars väl känt. Och den politiska linjen, i huvudsak Israel-fientlig slår igenom i utnämningen av ny ambassadör vid dialogcentret i Amman.
Fortsatt Israel-fientlig politik
Dialogcentret i Amman grundades efter att det svenska institutet i Alexandria stängdes under stor brådska. Institutet stängdes efter det att Peter Weiderud, som 2015 utsågs till institutets direktor, utvecklat verksamheten att komma för nära det Muslimska brödraskapet.
Weiderud är tidigare ordförande för Tror och Solidaritet och menar att Muslimska brödraskapet är ungefär som svenska kristdemokrater bara att de är muslimer.
Även om UD menade att skälet var en hyreskonflikt med Statens Fastighetsverk kunde Ledarsidorna belägga att förklaringen var en direkt osanning.
Det egentliga skälet var att Egyptens säkerhetstjänst tröttnat på det svenska samarbetet med det i Egypten förbjudna fascistiska nätverket menar såväl källor på UD som från andra bedömare med insyn.
Nu lämnar ambassadör Charlotta Sparre posten som ambassdör vid dialogcentret och efterträds av Ann Måwe. Måwe kommer närmast från beskickningen i Hanoi, Vietnam. Måwes make är Jonas Sjöstedt. Sjöstedt är tidigare partiledare för Vänsterpartiet och kandidat till årets val till EUP.
Vid invigningen av Dialogcentret bjöds företrädare in från alla religiösa inriktningar och stater i regionen in för att delta. Utom judendom och staten Israel. Det är osannolikt att centret kommer få en annan inriktning nu. Även om Måwe inte ger uttrryck för det i tjänsten har hon ingen annan personlig politisk uppfattning om staten Israel än sin make och sitt parti.
Även om UD menade att skälet var en hyreskonflikt med Statens Fastighetsverk kunde Ledarsidorna belägga att förklaringen var en direkt osanning.
Det egentliga skälet var att Egyptens säkerhetstjänst tröttnat på det svenska samarbetet med det i Egypten förbjudna fascistiska nätverket menar såväl källor på UD som från andra bedömare med insyn.
Nu lämnar ambassadör Charlotta Sparre posten som ambassdör vid dialogcentret och efterträds av Ann Måwe. Måwe kommer närmast från beskickningen i Hanoi, Vietnam. Måwes make är Jonas Sjöstedt. Sjöstedt är tidigare partiledare för Vänsterpartiet och kandidat till årets val till EUP.
Vid invigningen av Dialogcentret bjöds företrädare in från alla religiösa inriktningar och stater i regionen in för att delta. Utom judendom och staten Israel. Det är osannolikt att centret kommer få en annan inriktning nu. Även om Måwe inte ger uttrryck för det i tjänsten har hon ingen annan personlig politisk uppfattning om staten Israel än sin make och sitt parti.
Andra tydliga tecken på att OPIC och ”Den palestinska brigaden” på UD styr det vardagliga arbetet med allt från personaltillsättningar som Måwe till vad som kommuniceras från departementet är, om än via proxy, Carl Skau vid FN:s livmedelsprogram (WFP).
Carl Skau tillhör den krets av UD-tjänstemän som står den tidigare kabinettsekreteraren Annika Söder (S) nära. Som varit själva förutsättningen för deras karriärer. Skau har vid ett flertal tillfällen, i bland annat SVT Nyheter kommunicerat förhållandena i Gaza ur ett palestinskt perspektiv. Ingenstans i hans eller andra UD-tjänstemäns officiella kommunikation nämns terrorattacken mot 1 200 israeliska civila den sjunde oktober.
Idag är det i praktiken Söders, och i viss mån Margot Wallströms främsta rådgivarkrets i form av det forna utrikesrådet politik, Ellinor Hammarskjöld idag i rollen som rättschef som styr departementet.
Ambassadör Olof Skoogs utnämning till till EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter indikerar samma fenomen.
EU:s nya särskilda representant kommer att fortsätta sin företrädares arbete för att bidra till genomförandet av EU:s politik för mänskliga rättigheter, EU:s ståndpunkter om främjande av efterlevnaden av internationell humanitär rätt och stöd till internationell straffrätt. Dessutom ska han bidra till att skapa en starkare europeisk röst genom dialoger om mänskliga rättigheter med regeringar i länder utanför EU och internationella och regionala organisationer samt med det civila samhällets organisationer och andra relevanta aktörer.
Skoog hade aldrig föreslagits till tjänsten om inte OPIC:s, Söders och Wallströms lojala ”stay-behind” och den Palestinska brigaden drivit ideologiskt lojala namn inför Tobias Billström och Johan Forsell.
Dessa utnämningar kan fortsatt kritisera den sittande svenska regeringen från ett OPIC-perspektiv från positioner som ibland är överordnat den svenska regeringen utan större risk.
Carl Skau tillhör den krets av UD-tjänstemän som står den tidigare kabinettsekreteraren Annika Söder (S) nära. Som varit själva förutsättningen för deras karriärer. Skau har vid ett flertal tillfällen, i bland annat SVT Nyheter kommunicerat förhållandena i Gaza ur ett palestinskt perspektiv. Ingenstans i hans eller andra UD-tjänstemäns officiella kommunikation nämns terrorattacken mot 1 200 israeliska civila den sjunde oktober.
Idag är det i praktiken Söders, och i viss mån Margot Wallströms främsta rådgivarkrets i form av det forna utrikesrådet politik, Ellinor Hammarskjöld idag i rollen som rättschef som styr departementet.
Ambassadör Olof Skoogs utnämning till till EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter indikerar samma fenomen.
EU:s nya särskilda representant kommer att fortsätta sin företrädares arbete för att bidra till genomförandet av EU:s politik för mänskliga rättigheter, EU:s ståndpunkter om främjande av efterlevnaden av internationell humanitär rätt och stöd till internationell straffrätt. Dessutom ska han bidra till att skapa en starkare europeisk röst genom dialoger om mänskliga rättigheter med regeringar i länder utanför EU och internationella och regionala organisationer samt med det civila samhällets organisationer och andra relevanta aktörer.
Skoog hade aldrig föreslagits till tjänsten om inte OPIC:s, Söders och Wallströms lojala ”stay-behind” och den Palestinska brigaden drivit ideologiskt lojala namn inför Tobias Billström och Johan Forsell.
Dessa utnämningar kan fortsatt kritisera den sittande svenska regeringen från ett OPIC-perspektiv från positioner som ibland är överordnat den svenska regeringen utan större risk.
Basem Mahmoud et consortes
Om en svensk präst skulle uttala sig på motsvarande sätt om muslimer skulle det bli ett himla rabalder men de muslimska hatpredikanterna behandlas med silkesvantar och får bidrag från Allmänna Arvsfonden för sina så kallade kulturföreningar.
Den här muppen döms till villkorligt och slipper böter.
Högerklicka på bilden och välj ny flik så blir det läsbart
söndag 17 mars 2024
Salahuddin Barakat
Risker med “Exit Barakat” Söndag 17 mar 2024
Malmös vice borgmästare Salahuddin Barakat blir allt mer öppet ifrågasatt och till del avfinansierad från allmänna medel. Men en alltför brysk avfinansiering och vad han uppfattar som förnedring av honom och de organisationer han anser vara hans domäner kan tända stubintrådar som ingen idag med säkerhet vet var, och i vilken form de slutar.
Malmös de facto borgmästare, Salahuddin Barakat får nu en allt mer öppen kritik och svårare att slå igenom i debatten som rör demokrati, tro och diskriminering.
Relaterat: Framtidsstaden Malmö – “Endlösung”, en stinkande hög av antisemitism
Innan den sjunde oktober 2023 var han en framstående och självklar centralpunkt för kommunens konferenser mot islamofobi. Han är också känd som en av frontfigurerna för det nu pausade Amanah, Malmös hyllade samarbete mellan judar och muslimer. Samarbetet som finansierats av bland annat Malmö stad och Allmänna arvsfonden fick Malmö stads pris för mänskliga rättigheter 2019 men pausades i höstas.
I podden ”Islamologiskt” går Salahuddin Barakat hårt åt frågor som feminism och hbtq, mediers ”fake news” och ”hederskarriärister” – personer som han anser gjort karriär genom att prata om hedersförtryck. I ett av avsnitten diskuteras rapporten om hedersproblematik i Malmös förskolor. Kommunen har fått kritik av internrevisionen för att man gör för få orosanmälningar om hedersförtryck och för att det finns personal som upprätthåller hedersnormer rapporterar DN.
Barakat hävdar tvärtom att det görs för många, ogrundade orosanmälningar och kallar antalet orosanmälningar för ”galna siffror”.
I samband med Hamas terrorattack mot staten Israel gjorde han en rad uttalanden som fick den judiska församlingen att avbryta allt samarbete med honom. Källor till Ledarsidorna i den judiska församlingen menar att det inte finns några grunder för dialog med honom i nuläget och att företrädare för församlingen även markerat hårt mot kommunens formella borgmästare Katrin Stjernfeldt Jammeh (S).
De har, enligt uppgift, mycket tydligt förklarat för Stjernfeldt Jammeh att hon med sin apologetiska hållning till antisemitism och islamism utgör en del av huvudproblemet. Hon skall vid detta möte sett lika kränkt som förvånad ut.
Stjernfeldt Jammeh har det senaste decenniet varit en av förutsättningarna för Barakats verksamhet och olika politiska plattformar men ser ut att ha tagit sin hand ifrån samarbetet. När DN söker henne för att få en kommentar på varför kommunen nu tar bort information om varför information om samarbetet, även det historiska, med Barakat tas bort från kommunens olika plattformar och hemsidor är hon inte tillgänglig för intervju.
Men även om Barakats ställning i det i övrigt antisemitiska Malmö kan vara ifrågasatt är det långt ifrån samma sak att han skulle tappat alla plattformar. Barakat ingår i den snäva krets som har direkta kanaler in till Rosenbad och Sagerska palatset via socialminister Jakob Forssmed.
När regeringen 2023 handplockade de muslimska företrädare som skulle representera alla Sveriges muslimer intog Barakat en självklar plats vid sidan av företrädare för bland annat den fascistiska nätverksorganisationen Muslimska brödraskapet samt den iranska regimen som kontrollerar alla shiaförsamlingar i Sverige via Shiasamfunden.
Urvalet av de representantorganisationer som statsministern valde ut korresponderar väl med vilka svenska muslimska organisationskluster som valdes ut av den tidigare ärkebiskopen Antje Jackelén när dialogprojektet ”En värld av grannar” grundades. Ett projektsamarbete som även omfattade en av Storbritanniens mest radikala miljöer, den moské i Kensington som bland annat IS-mördaren ”Jihadi John” kom från.
Att Barakat nu ifrågasätts i det antisemitiska Malmö från den socialdemokratiskt styrda majoriteten är en avsevärt mycket större fråga och med en latent större sprängkraft än vad som kan överblickas idag. För även om Stjernfeldt Jammeh utåt sett tar sin hand från Barakat kan hon inte gå för hårt mot honom. Och inte statsministern heller.
En alltför brysk avfinansiering och vad han uppfattar som förnedring av honom och de organisationer han anser vara hans domäner kan tända stubintrådar som ingen idag med säkerhet vet var, och i vilken form de slutar.
Svensk islamism i fårakläder
Ledare Inte bara Frankrike har ett problem med imamer som inte accepterar det sekulära samhällssystemet.
I januari månad för fem år sedan mördas 17 personer och 22 andra skadas i anslutning till satirtidskriften Charlie Hebdos lokaler i Paris. Samma år i november mördar radikala islamister 131 personer och skadar 413 på en rad platser i den franska huvudstaden. Året därpå körde en islamist in i en stor grupp människor på Promenade des Anglais i Nice. Då fick 86 personer sätta livet till och 434 skadades. Inget land i Europa har drabbats lika hårt av islamistisk terrorism som Frankrike.
Ingen befolkning skulle acceptera att landets ledare förblir passiv vid sådana händelser. Detta förstår Frankrikes president Emmanuel Macron. Och kanske har han börjat inse att befolkningens tålamod har tagit slut. Den 2 oktober detta år höll han därför ett nästan två timmar långt tal om landets stora problem med radikal islamism. Samtidigt föreslog hans regering en rad åtgärder för att stävja radikaliseringen.
Ett problem Macron berörde var att många imamer som får sin utbildning i länder som Turkiet, Marocko och Algeriet för med sig normer och värderingar som går på tvärs med det franska samhällets tydliga åtskillnad mellan sekulär och religiös rättskipning.
Macron underströk att det är viktigt att inte stigmatisera muslimer som kollektiv. Då går man nämligen i radikalernas fälla. Dessa skiljer inte själva på radikal och moderat islam utan ser det som en odelbar helhet. För dem är kritik mot radikal islamism kritik mot alla muslimer.
Nästan omedelbart aktualiserades det Macron talade om. Bara två veckor senare halshugger en tjetjensk flykting läraren Samuel Paty, för att denne som en del av undervisningen om demokrati och yttrandefrihet använt sig av satirteckningar föreställande islams profet Mohammed. I torsdags mördas så tre personer i Nice. Samma dag försökte en man, efter att ha skrikit "Allahu Akbar", utföra ett mord i Avignon.
För våra sekulära demokratier i Europa var Macrons ord egentligen självklarheter. Macron föreslår hårdare kontroll av var pengar till moskéer kommer ifrån. Bättre uppföljning av var imamerna utbildas och i vilka idéer de skolas. Mer pengar kommer läggas på att stödja moderata och reformerta muslimska organisationer.
Åtgärderna är, om man betänker vilka ohyggliga brott de är ett svar på, rätt milda. Macron vill komma till rätta med de parallella rättssystemen och radikalism finansierad i Mellanöstern. Åtgärderna bygger även på insikten att våldsdåd utförda med religionen som grund inte är isolerade handlingar. De äger rum inom ramarna för en radikalreligiös världsåskådning som inte accepterar att andra normsystem ställs ovan det religiösa.
Ska ett mångreligiöst samhälle fungera behövs det uppslutning kring vissa gemensamma nämnare. Detta saknas alltjämt i Frankrike och, märker vi gång efter annan, även i Sverige.
Imamen Salahuddin Barakat, ordförande för Islamakademin i Malmö, som delvis finansieras med skattemedel från Malmö Stad var väldigt kritisk mot Macron. Under rubriken "Fransk islam eller fransk hybris" skrev Barakat på sina personliga Facebooksida (7/10) att "vi vet" mycket väl att det under de "pudrade perukerna" luktar illa, och vidare att det i "de upplysa orden av liberté, fraternité, och egalité ryms ett mörker". Vad är då detta mörker som den sekulära staten i Frankrike uttrycker?
Det är en, enligt Barakat, "filosofiskt svag, extremsekulär, och rasist-nationalistisk ideologi som etablerades genom giljotinens skräckvälde och sedan spreds i världen genom avrättningar, tortyr och massgravar".
Frankrike är enligt Barakat en "islamofob skurkstat" som lever på att "suga ut blodet på de svaga i världen". Macron är, menar Barakat, "en skurkaktig fjant". De enda som är värre än Macron är de "araber och muslimer som ser honom som någon slags räddare eller beskyddare".
Barakat är styrelsemedlem i organisationen Open Skåne som ska främja samtal mellan "formella och informella ledare från olika delar av samhället". Men i sitt inlägg visar han tydligt att den sekulära staten snarast är fienden. Vilken dialog är man intresserad av med ett samhällssystem som, och på den här punkten är Sverige och Frankrike lika, likställs med ondska?
Learn more
Det vore illa nog om Barakat vore en radikal i marginalen av samhället. Men han är en av svensk offentlighet omhuldad person. En imam som sägs agera brobyggare, en länk mellan världar. En person som mittfåran i det svenska samhället identifierat som en konstruktiv kraft. Förra året fick han, tillsammans med rabbinen Moshe-David HaCohen, Malmö stads pris för mänskliga rättigheter för deras gemensamma arbete mot hat och rasism.
Samtidigt uttrycker Barakat tydligt en radikal syn på det sekulära samhället och anser försöken att isolera och motarbeta radikal islamism som rasism grundad på radikal-nationalistiska ståndpunkter.
De personer som har mest att vinna på att radikalism motarbetas, det vill säga muslimer som inte vill att deras religion kapas av extremister, är de Barakat anser vara värst. De är ju, för att använda Barakats egna ord, de enda som är värre än skurken Macron.
Salahuddin Barakat är ett tydligt exempel på en person som har en dubbel ideologisk bokföring. Ena dagen konstruktiv brobyggare som Malmö stad gärna finansierar, andra dagen svuren fiende till det sekulära samhällets principer och de muslimer som stödjer detta samhälle. Så länge personer som Barakat är det största hoppet till interkulturell dialog vi har så kommer vi inte komma långt.
I Frankrike har hundratals oskyldiga personer mördats i islams namn. Den franska regeringen greppar förstås efter halmstrån. Den försöker göra vad den kan för att stävja radikaliseringen, slå undan benen på extremismens ideologer och tänkare.
I stället för förståelse och, vilket man skulle hoppas på från en person som Barakat, sympati, förbannas de och kallas onda. Men vad som är ondska i det här sammanhanget är den religiösa fanatismen och inte den franska regerings försök att stävja densamma.
EXPO – Trojanska hästen
Friheter i civiliserade länder.
Ett pinsamt försök att flytta fokus
Nyligen avslöjade Säpo en islamistisk terrorcell i Tyresö med starka kopplingar till IS i Somalia som hade mängder av tunga vapen, långt gångna planer på ett terrorattentat i Stockholm som Säpo lyckades stoppa och i dagsläget är fyra personer anhållna för terrorplanering och grovt vapenbrott.
Detta fick Aktuelltredaktionen riktigt uppskakad. Inte på grund av att vi än en gång hade kunnat utsättas för ett islamistiskt terrordåd med många döda och skadade, åh nej! Utan för att radikaliserade islamister och därmed alla andra muslimer än en gång riskerar att bli utpekade som ett potentiellt hot mot rikets säkerhet.
Nu var goda råd riktigt dyra, skademinimering måste genast sättas in! Då kom den vänsterextrema tidskriften Expo in från vänster, som en räddande ängel för redaktionen. Expos grävande journalister har nämligen gjort ett riktigt scoop.
De har infiltrerat en grupp ungdomar, 12-16 år gamla, de flesta under 14 år, som smider omfattande terrorplaner via en grupp på nätet. Antalet medlemmar uppges vara så högt som hela 20 personer och vapen, alltså knivar, har de också.
Hur ser det ut i de islamdominerade länderna?
Ett pinsamt försök att flytta fokus
Nyligen avslöjade Säpo en islamistisk terrorcell i Tyresö med starka kopplingar till IS i Somalia som hade mängder av tunga vapen, långt gångna planer på ett terrorattentat i Stockholm som Säpo lyckades stoppa och i dagsläget är fyra personer anhållna för terrorplanering och grovt vapenbrott.
Detta fick Aktuelltredaktionen riktigt uppskakad. Inte på grund av att vi än en gång hade kunnat utsättas för ett islamistiskt terrordåd med många döda och skadade, åh nej! Utan för att radikaliserade islamister och därmed alla andra muslimer än en gång riskerar att bli utpekade som ett potentiellt hot mot rikets säkerhet.
Nu var goda råd riktigt dyra, skademinimering måste genast sättas in! Då kom den vänsterextrema tidskriften Expo in från vänster, som en räddande ängel för redaktionen. Expos grävande journalister har nämligen gjort ett riktigt scoop.
De har infiltrerat en grupp ungdomar, 12-16 år gamla, de flesta under 14 år, som smider omfattande terrorplaner via en grupp på nätet. Antalet medlemmar uppges vara så högt som hela 20 personer och vapen, alltså knivar, har de också.
Jag har full förståelse för att Expo jublar över denna gruppering och vill utmåla den som det största hotet mot rikets säkerhet sedan nazisterna ockuperade Danmark och Norge under andra världskriget.
De där stackars förvirrade 200 själarna som medlemmarna i NMR utgör, med kärnan placerad i Ludvika och Grängesberg, gör ju tyvärr inget väsen av sig alls numera utan sitter bara där uppe i Bergslagen och fikar med Vera Oredsson och drömmer om bättre tider.
Lika stor förståelse har jag för att Aktuelltredaktionen tacksamt kastar sig över detta scoop från Expo, som sannerligen kom i grevens tid. Det funkar perfekt som avledning från intresset för alla radikaliserade islamistiska terrorister som verkar mer i det fördolda och ingen mer än Säpo, om ens de, vet hur många tusen de är.
Det blir ett långt filmat inslag där journalisterna på Expo får berätta om den heroiska infiltreringen på nätet, med livet som insats, och alla skrämmande selfies och bilder på barnsligt klotter på skoltoaletter som gruppen lägger ut. Ynglingarna sitter faktiskt och fantiserar om fruktansvärda våldsdåd hemma i pojkrummen!
Sedan in med en expert i studion, som Cecilia Gralde och Katia Elliot, Elliot för en gångs skull inte flörtigt dumflinande, kan ställa sina mycket oroade frågor till.
Experten tycker att både avslöjandet och att gruppen förekommer är spektakulärt. Han landar i en uppmaning till föräldrarna att hålla bättre koll på sina tonåringar, men det köper inte riktigt Gralde. De kommer ju från välordnade förhållanden med engagerade föräldrar. Vad säger det om riskerna för absolut alla barn att dras in i sån här nazism, sån här högerextrem miljö? Experten vidhåller föräldrarnas ansvar och så var inslaget slut.
Därmed har Aktuellt gjort sitt för att dra bort intresset från de islamistiska terrorcellerna i Sverige. Tror de. Jo, jag vet att väldigt många går på detta rent löjeväckande försök till skademinimering. Men inte alla.
Därmed inte sagt att man inte ska ta detta på allvar. Vi har sett vad 14-åringar och uppåt är beredda till när det gäller att utföra beskjutning av lägenhetsdörrar, försök till beställningsmord, allvarlig och grov misshandel med mera. Men då ska man minnas att de är uppbackade och anlitade av de kriminella gängen som försett dem med K-pistar och andra vapen. Till skillnad från dessa vilsna tonåringar.
Därför avfärdar jag både Expos och Aktuellts larm enbart som ett patetiskt och pinsamt försök att förflytta fokus bort från de livsfarliga radikaliserade islamisterna och terroristerna, där det verkliga hotet mot rikets och allas vår säkerhet egentligen ligger.
De där stackars förvirrade 200 själarna som medlemmarna i NMR utgör, med kärnan placerad i Ludvika och Grängesberg, gör ju tyvärr inget väsen av sig alls numera utan sitter bara där uppe i Bergslagen och fikar med Vera Oredsson och drömmer om bättre tider.
Lika stor förståelse har jag för att Aktuelltredaktionen tacksamt kastar sig över detta scoop från Expo, som sannerligen kom i grevens tid. Det funkar perfekt som avledning från intresset för alla radikaliserade islamistiska terrorister som verkar mer i det fördolda och ingen mer än Säpo, om ens de, vet hur många tusen de är.
Det blir ett långt filmat inslag där journalisterna på Expo får berätta om den heroiska infiltreringen på nätet, med livet som insats, och alla skrämmande selfies och bilder på barnsligt klotter på skoltoaletter som gruppen lägger ut. Ynglingarna sitter faktiskt och fantiserar om fruktansvärda våldsdåd hemma i pojkrummen!
Sedan in med en expert i studion, som Cecilia Gralde och Katia Elliot, Elliot för en gångs skull inte flörtigt dumflinande, kan ställa sina mycket oroade frågor till.
Experten tycker att både avslöjandet och att gruppen förekommer är spektakulärt. Han landar i en uppmaning till föräldrarna att hålla bättre koll på sina tonåringar, men det köper inte riktigt Gralde. De kommer ju från välordnade förhållanden med engagerade föräldrar. Vad säger det om riskerna för absolut alla barn att dras in i sån här nazism, sån här högerextrem miljö? Experten vidhåller föräldrarnas ansvar och så var inslaget slut.
Därmed har Aktuellt gjort sitt för att dra bort intresset från de islamistiska terrorcellerna i Sverige. Tror de. Jo, jag vet att väldigt många går på detta rent löjeväckande försök till skademinimering. Men inte alla.
Därmed inte sagt att man inte ska ta detta på allvar. Vi har sett vad 14-åringar och uppåt är beredda till när det gäller att utföra beskjutning av lägenhetsdörrar, försök till beställningsmord, allvarlig och grov misshandel med mera. Men då ska man minnas att de är uppbackade och anlitade av de kriminella gängen som försett dem med K-pistar och andra vapen. Till skillnad från dessa vilsna tonåringar.
Därför avfärdar jag både Expos och Aktuellts larm enbart som ett patetiskt och pinsamt försök att förflytta fokus bort från de livsfarliga radikaliserade islamisterna och terroristerna, där det verkliga hotet mot rikets och allas vår säkerhet egentligen ligger.
lördag 16 mars 2024
HAMAS akt 666A
Bildgoogling "Gaza Health ministry"
I det totala kaos som råder i Gaza hävdar hälsoministeriet att de har exakta uppgifter om antal dödade vilket naturligtvis är rent nonsens och dessutom onödigt nonsens! Det är illa nog ändå med förödelsen.
Citat 2024-03-17: "Gaza Health ministry: War death toll in Gaza at 31,553".
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)