lördag 11 februari 2023

Muslimska kvinnor



Fekri Hamad har förlorat sin vigselbehörighet men viger ändå, nu i Al-Rashideen-moskén i Gävle.

Imamen Fekri Hamad, av Säpo klassad som säkerhetsrisk, är kvar i Sverige trots beslut om utvisning. Han hjälper till i Al-Rashideen moské i Gävle och genomför vigslar där vuxna kvinnor måste ha godkänt från en manlig ”vårdnadshavare” för att få gifta sig.

Hamad brukar jobba ihop med en borgerlig vigselförrättare, som fram till nyligen varit godkänd av länsstyrelsen i Västmanland.

De båda systerförsamlingarna Al-Rashideen i Gävle och Aisha Center i Västerås är tydliga med att vuxna kvinnor som vill gifta sig måste ha tillstånd från en manlig ”vårdnadshavare”, en så kallad wali.

På hemsidan specificeras vem som kan vara denna vårdnadshavare: ”far, farbror, morbror, farfar eller bror”.

Den officiella förklaringen, sedan företeelsen uppmärksammats, är att tillståndet krävs för att vigseln lättare ska kunna registreras i hemlandet.

Men för Fekri Hamad finns det andra orsaker bakom wali-kravet. När vi kontaktar Al-Rashideen-moskén på telefonnumret på hemsidan är det han som ringer tillbaka.

– Ibland träffar flickan en kille som hon älskar men han kanske tar droger, kokain eller heroin, och det blir farligt. På det här sättet kan pappan avråda henne för att skydda henne, säger Fekri Hamad.

– Det handlar dels om ett skydd för flickan, dels om respekt för familjen och föräldrarna.

Hamad och fem andra män, som ansågs vara centralgestalter i den radikala islamistiska miljön, klassades hösten 2019 som säkerhetsrisker. Säpo tog dem i förvar och regeringen beslutade att utvisa dem.

Men eftersom det rådde verkställighetshinder blev de kvar i Sverige, med anmälningsplikt hos polisen. Fekri Hamad är statslös palestinier och kan inte utvisas. Han har nyligen dömts till en månads fängelse för brott mot anmälningsplikten.

– Ja, vad ska man säga? Jag var sjuk i diabetes och kunde inte komma, säger Fekri Hamad.

Hamad har nu ersatt sin tidigare kompanjon i Al-Rashideen-moskén, den ökända Gävle-imamen Abo Raad, som till slut lämnat Sverige.

Fekri Hamad är aktiv på sociala medier. Den 6 oktober 2022 förkunnade han på sin Facebooksida att demokratin håller på att utplånas i Sverige till följd av myndigheternas beslut, enligt sajten Doku som granskar islamismen i Sverige. Han menade också att utvisningsbeslutet beror på att han är ”mot sexuell abnormitet” och ”för hijab”.

I en intervju på arabiska har han, enligt Doku, sagt att Sverige och andra västländer attackerar islam och dess symboler.

Förlorade vigselbehörighet
Hamad var tidigare godkänd som religiös vigselförrättare av statliga Kammarkollegiet men förlorade behörigheten två år efter utvisningsbeslutet, på begäran av Sveriges muslimska förbund. Ändå fortsätter han att viga par i moskén.

För att vigseln ska bli giltig i Sverige kommer en godkänd borgerlig vigselförrättare dit samtidigt, enligt Hamad. I det här fallet Khaled Nasser Al-Awad, som är verksam i systerförsamlingen i Västerås. Nasser Al-Awad har fram till årsskiftet haft vigselbehörighet från länsstyrelsen i Västmanland. De senaste tre åren har han genomfört 55 vigslar.

Först uppger Nasser al-Awad att han i stället fått behörighet från Kammarkollegiet att utföra religiösa vigslar, men det har tillbakavisats av den ansvarige tjänstemannen på myndigheten, Jan Sterner.

Under söndagen hävdar Nasser Al-Awad återigen att han fått tillstånd som vigselförättare av Kammarkollegiet.

– Jag var i Stockholm, gjorde provet och blev godkänd den 7 februari, säger han.

Församlingarna i Västerås och Gävle har använt sig av ett slags kombinationslösning. Nasser Al-Awad har sett till att de blivande brudparen skaffar intyg om hindersprövning och annat som krävs för att vigseln ska vara juridiskt giltig i Sverige. Sedan kopplas imamen själv in, om så önskas.

– Då kommer de till moskén, jag viger dem på islamiskt vis och han gör på det svenska sättet, säger Fekri Hamad.

– Ibland om jag inte kan vara med så kommer han själv och viger både islamiskt och svenskt.

– Om detta skett med ett förordnande från länsstyrelsen så är det fel. Det ska bara vara två vittnen. Sedan ska det vara ”Tager du…? Ja”. Sedan ska det inte vara något mer. Det är ju själva poängen med en borgerlig vigsel att den inte ska innehålla några religiösa inslag, säger Söderlund.

Vad tänker du om att en borgerlig vigselförrättare vigt tillsammans med imamen som klassas som en säkerhetsrisk?

– Det är för jävligt... ursäkta, men... Det här är något för Säpo att grotta i också.

Till den islamiska delen av vigseln hos Al-Rashideen i Gävle hör alltså kravet på tillstånd från en manlig släkting till de vuxna kvinnorna. Kravet beskrivs noggrant på hemsidan, och den som fyller i formuläret om vigsel måste ange vilken släkting som ger kvinnan tillstånd att gifta sig.

Men Fekri Hamad vill tona ner betydelsen.

– Tillstånd… ja, pappan ska känna till det, men han får inte förbjuda henne att gifta sig om hon verkligen har bestämt sig och det är rätt förutsättningar.



Kvinnor måste ha ”förmyndare” vid islamiska vigslar i Sverige

Samtal med moskén – kravet på en ”wali”

”Det ska vara du, han och en som representerar dig, en förmyndare.”

Expressen lät en arabisktalande ung kvinna ringa till moskéer och fråga om vigselkrav. Flera moskéer var tydliga med kravet på klartecken från en manlig släkting.

Moskéer i Sverige kräver att vuxna kvinnor som vill gifta sig enligt islam har en manlig förmyndare, en ”wali”, som godkänner giftermålet.

Expressens kartläggning visar att kravet är vanligt och förekommer även när samfunden fått vigselrätt från Kammarkollegiet eller länsstyrelserna.

– Det ska vara pappa, farbror eller en bror eller någon från släkten, säger en imam i Karlskrona, under en rundringning.

Muslimsk tradition påbjuder att en kvinna som vill gifta sig måste ha tillstånd från en ”förmyndare”, en ”wali”, som det heter på arabiska.

På en stor svensk sajt om islam – islam.nu – finns en inspelad föreläsning under rubriken ”Det lyckade äktenskapet” och där ges bakgrund till företeelsen. Kvinnans wali är den som gifter bort henne och ska i första hand vara hennes far. Skulle inte han vara tillgänglig finns en tydlig successionsordning där en annan manlig släkting kan gifta bort kvinnan.

Om ingen kan, och det inte finns en imam i närheten, kan hon ta med sig ”en väninnas make”.

– Vissa tycker att det låter gammalmodigt, speciellt i svenska ögon, att en kvinna måste ha en wali, att hennes far måste vara där och godkänna. Men det handlar bara om att förse kvinnan med vad som är bäst för henne, säger föreläsaren Abdulwadod Frank.

Han betonar noga att kravet på ”wali” inte är radikalt eller extremt, utan allmänt inom islam. Han meddelar också att de två obligatoriska bröllopsvittnena helst ska vara män. Är det kvinnor måste de vara dubbelt så många. Ett manligt vittne motsvaras av två kvinnliga.

Al-rashideen-moskén i Gävle har kvar kravet på ”vårdnadshavare” vid vigsel på sin hemsida.

”Vårdnadshavare” måste godkänna

I våras avslöjade Sofie Löwenmark i en Expressenkrönika att kravet på ett godkännande från kvinnans manliga ”vårdnadshavare” finns i de radikala församlingarna Al-rashideen i Gävle och Aisha center i Västerås, vars vigselförrättare länge haft tillstånd att utfärda juridiskt giltiga vigslar.

På deras hemsidor står det fortfarande att en kvinna som vill gifta sig där måste ha klartecken från en manlig ”vårdnadshavare”, men efter krönikan finns numera tillägget att kravet endast gäller ”islamisk vigsel”.

Västeråsförsamlingen Aisha center kräver att kvinnor som vill gifta sig får godkännande av manlig ”vårdnadshavare”, far eller farfar.

Information på Gävle moskés hemsida för den som vill gifta sig.

– Om man vill gifta sig borgerligt kan vi ordna det ändå. Men vill man gifta sig i moskén ska kvinnan ha en wali, säger Khaled Nasser Al-Awad från Västeråsförsamlingen till Expressen. Han har fram till nyår varit borgerlig vigselförrättare, godkänd av länsstyrelsen, men vigt både borgerligt och religiöst. Nasser Al-Awad hävdar att en wali behövs för att äktenskapet ska kunna registreras i muslimska länder.

Även systermoskén i Gävle har kvar kravet på ”vårdnadshavare” kvar på sin hemsida.

”Om din bror kan komma är det jättebra”

Expressen lät en arabisktalande ung kvinna ringa runt till flera andra moskéer i Sverige för att fråga vad som krävs om man vill gifta sig där. Få svarar i telefon på samtal från dolt nummer men bland dem som gör det är beskedet i flera fall tydligt: För att gifta sig enligt islam krävs att kvinnan får klartecken från en wali. Om pappan inte kan går det bra med en bror eller någon annan man i släkten.

”Din bror kan vara med online”, säger en moskéföreträdare till kvinnan som frågar om regler för vigsel.

– Om din bror kan komma på vigseln är det jättebra, annars kan man fråga om man kan få en bekräftelse att han är med på tåget. Det räcker också, säger mannen i Ayshamoskén i Stockholm.

– Helst ska din bror vara på plats men han kan vara online också.

Bellevuemoskén i Göteborg kräver också en manlig släktings godkännande om en kvinna ska gifta sig där.

– Du kommer på en torsdag, du kommer tillsammans med maken och en wali, din pappa eller din bror, säger Bellevuemoskéns talesperson.

Bellevuemoskén i Göteborg kräver också en manlig släktings godkännande om en kvinna ska gifta sig där.

Imam Ali islamic center i Järfälla kan sedan några veckor tänka sig att viga vuxna kvinnor utan klartecken från wali, men bara om de är ”självständiga och kan fatta egna beslut”.

När vi kontaktar moskén i Karlskrona är imamen tydlig med sina svar till kvinnan som ringer för Expressens räkning:

När jag bokat tid i moskén, kommer jag då med min familj, eller?

– Det ska vara du och mannen, en wali som representerar dig, och två vittnen. Det kostar 1500 kronor.

Vad gäller för walin?

– Det ska vara pappa eller farbror eller din bror eller någon från släkten. Din mammas bror går också. En som är nära släkt.

”Kravet förekommer i princip i alla sammanhang”

Expressen har varit kontakt med en docent vid ett svenskt universitet. Han forskar om islamisk familjerätt men vill inte framträda med namn på grund av ämnets känslighet. Docenten bekräftar att walisystemet tillämpas även i Sverige, och inte bara i en eller två radikala moskéer.

– Walikravet förekommer i princip i alla sammanhang. Finns det inte en manlig släkting så företräds hon av imamen.

En kvinna som vill gifta sig med en viss man men inte får pappans, eller walins godkännande, hon får då låta bli?

– Den frågan har vi ställt i forskningsprojektet som vi håller på med. Vad gör man om en kvinna vill gifta sig men pappa eller wali säger att hon inte får det? Då säger de flesta imamer som vi intervjuat att de gör en självständig bedömning om huruvida pappans nej har sakliga grunder, säger forskaren.

Men då är det imamen som bestämmer om hon får gifta sig eller inte. Det är en stor inskränkning av kvinnors frihet?

– Det är ju det, och det finns ju många saker som är det i de här sammanhangen. Vi petar på många juridiskt knepiga situationer som regelmässigt drabbar kvinnor snarare än män.

Imam Ali islamic center i Järfälla kan sedan några veckor tänka sig att viga vuxna kvinnor utan klartecken från wali – om de är ”självständiga och kan fatta egna beslut”.

Flera av de moskéer som kräver klartecken från en manlig släkting för att en kvinna ska få gifta sig ingår i samfund som har fått vigselrätt beviljad av den statliga myndigheten Kammarkollegiet. Elva sådana islamiska samfund är godkända, de har i sin tur anmält 90 imamer som klarat kraven för att få bli officiella vigselförrättare. Andra kan vara förordnade av länsstyrelsen som borgerliga vigselförrättare men ändå viga par både borgerligt och religiöst.

Enligt Jan Sterner på Kammarkollegiet har inget islamiskt samfund begärt att få tillämpa wali-kravet när de ansökt om vigselrätt. Det finns inte med i någon godkänd vigselordning.

– Och samfunden ska följa sin vigselordning. Det är en stor punkt efter det, säger Jan Sterner.

Vad tänker du om att man har den här typen av inslag, även i moskéer och hos vigselförrättare som är godkända?

– Detta är ingenting som vi märkt eller fått signaler om, att det sker bland dem som har vigselrätt från oss.

Men i vissa församlingar kan man alltså vigas både borgerligt och islamiskt. Först utan kravet på en manlig förmyndare, sedan med. Det bryter mot regelverket, enligt Kammarkollegiet.

– Så ska det inte gå till. Ingen som tillhör ett samfund ska vara förordnad av länsstyrelsen. Det är viktigt att man håller isär detta, säger Jan Sterner.

Finns det anledning att se över det här?

– Ja, det måste vi absolut göra. Får vi in någonting där vi märker att något hanteras felaktigt, då ska vi titta på det.

Tre moskéer – Göteborgs moské, Uppsala moské och Ahel al Sunnah-moskén i Helsingborg – undrade alla hur gammal vår arabisktalande kvinna var. När hon svarade ”24 år” meddelade de att det var frivilligt om hon ville ha en wali.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar