Publicerad 13 jan 2025
Sen 2022 råder skärpta regler för utvisning av utländska medborgare som begår brott.
Samtidigt avstår åklagare från att begära utvisning i nästan 30 procent av fallen där utländska medborgare våldtar, visar Expressens granskning.
”Förbiseende”, ”föll mellan stolarna” och ”kommer inte ihåg” är några av förklaringarna.
Åklagare begär inte utvisning i 30 procent av fallen.
I höstas rapporterade Expressen om två unga män som, tillsammans med två yngre tonårspojkar, gruppvåldtog en 14-årig flicka i ett skogsområde i Frölunda i Göteborg.
Männen, en afghan och en pakistanier, fick fem års fängelse för grov våldtäkt mot barn. Utvisningsfrågan prövades inte. Åklagaren hade inte begärt det.
– Jag kan inte gå in närmare på skälen på grund av att det rör deras personliga omständigheter, sa åklagaren Kristina Åberg till Göteborgs-Posten.
I ett mejl till Expressen hänvisade hon till sin kollega Åsa Nilsson, som lett förundersökningen och lämnat in stämningsansökan. Nilsson besvarade inte Expressens frågor.
Artikeln i korthet
Expressen har gått igenom alla fällande tingsrättsdomar från 2024 för våldtäkt och våldtäkt mot barn, mot personer som inte är svenska medborgare. Det handlar om domar mot 118 män.
I 34 fall, nästan 30 procent, begärde åklagaren inte utvisning i tingsrätten.
”Förbiseende”, ”föll mellan stolarna” och ”kommer inte ihåg” är några av förklaringarna från åklagarna.
”Ett svek mot brottsoffren”
En av många som upprördes av avslöjandet var migrationsminister Johan Forssell (M).
– Jag tror att många människor, precis som jag själv, känner att det är ett svek mot brottsoffren när personer, som inte är svenska medborgare och begår grova brott, på det här sättet belönas, sa Forssell.
Migrationsminister Johan Forssell (M) vill skärpa lagen om utvisning på grund av brott.
Några dagar senare kom ett pressmeddelande från åklagarkammaren i Göteborg.
– Utvisningsyrkande borde ha funnits med i samband med att åtal väcktes i tingsrätten. Det missades av förbiseende, sa kammarchefen Daniel Edsbagge.
Männen har nu dömts i hovrätten till livstids utvisning. Straffen skärptes också till fem och ett halvt års fängelse.
Reglerna har skärpts
De nuvarande reglerna om utvisning på grund av brott gäller sedan 2022 och utgör en skärpning jämfört med tidigare. Syftet var att det skulle gå att utvisa fler brottslingar, bland annat för att förhindra att de begår nya brott i Sverige i framtiden.
Grundkravet i lagen är, förenklat, att den som inte är svensk medborgare kan utvisas om han eller hon döms för brott med ett straffvärde på minst sex månaders fängelse. För våldtäkt är det lägsta straffet tre år.
Domstolen ska väga in den tilltalades etablering i Sverige och hur eventuella barn påverkas av en utvisning. För bland andra flyktingar, personer som kom till Sverige som barn och medborgare i EES-länder är ribban för utvisning högre.
3 av 10 begärs inte utvisade
Men trots skärpningen är det vanligt att utländska medborgare slipper utvisning för ett så grovt brott som våldtäkt, visar Expressens granskning.
Vi har gått igenom alla fällande domar i Sveriges tingsrätter under 2024, där personer som inte har svenskt medborgarskap dömts för våldtäkt eller våldtäkt mot barn. Det handlar om domslut mot 118 män.
Granskningen visar att:
￭￭￭ i 68 fall har gärningsmannen dömts till utvisning,
￭￭￭ i 16 fall har domstolen avslagit åklagarens begäran om utvisning, och
￭￭￭ i 34 fall har åklagaren inte begärt utvisning i tingsrätten. (I tre av dessa fall har man senare yrkat på utvisning i hovrätten.)
Det är alltså över 40 procent som inte utvisas, och i nästan 30 procent av fallen yrkar inte åklagaren på utvisning alls.
Ska förhindra nya brott
Ur propositionen som ligger bakom den nuvarande lagen:
”Förslagen om skärpta regler för utvisning på grund av brott förväntas leda till att andelen brottsutvisade kommer att öka. Det kan antas att en betydande andel av dessa personer skulle ha gjort sig skyldiga till nya brott i Sverige om de hade fått stanna kvar. Genom att dessa individer i stället utvisas, förhindras de från att begå nya brott här i landet. I den bemärkelsen kan förslagen förväntas få positiva effekter på brottsligheten.”
Yttrande från Migrationsverket saknas ofta
När åklagaren har begärt utvisning är det enkelt för utomstående att följa hur domstolen kommit fram till om den tilltalade ska utvisas eller inte. Då inhämtas alltid ett yttrande från Migrationsverket. Där står om personen har skyddsskäl, vilken anknytning personen har till Sverige och om att det finns hinder mot att verkställa en utvisning.
När åklagaren inte yrkar på utvisning är det ofta svårare att få en bild av varför. Åklagare kan ta in ett yttrande från Migrationsverket men måste inte göra det – och gör ofta inte det.
Av de 34 våldtäktsfall där åklagaren inte begärt utvisning i tingsrätten har åklagaren i 20 fall inte tagit in något skriftligt yttrande från Migrationsverket.
Här är några av fallen:
Återfallsbrottsling våldtog 16-årig flickvän
En 26-årig Malmöbo begick två våldtäkter mot en 16-årig flicka som han hade en relation med sommaren 2023.
Vid en av våldtäkterna tog han strypgrepp på henne. När hon fick tårar i ögonen sade han enligt flickan, som domstolen bedömer som tillförlitlig:
– Gråter du så dödar jag dig.
Mannen dömdes till fem och ett halvt års fängelse. Han måste också avtjäna hela den villkorliga friheten från ett tidigare fängelsestraff för bland annat grov kvinnofridskränkning mot en annan kvinna.
Mannen, som döms för två våldtäkter mot sin 16-åriga dåvarande flickvän, slipper utvisning.
Mannen är statslös och född i Syrien. Han folkbokfördes i Sverige 2016 och har tidigare dömts för rån, olaga tvång, sexuellt ofredande, våldsamt motstånd, grov olovlig körning, rattfylleri och ringa narkotikabrott.
Han har inga registrerade familjerelationer hos Skatteverket.
– Jag kan inte minnas om vi över huvudtaget hade någon kontakt med Migrationsverket eller om det var att vi visste var han kom ifrån. En statslös palestinier är ganska svårt, i kombination med längden på vistelsen i Sverige, säger kammaråklagare Pia Björnsson om varför hon inte begärde mannen utvisad.
Det finns dock exempel på att domstolar väljer att utvisa även personer i den gruppen. En statslös man som haft permanent uppehållstillstånd sedan 2011 dömdes i somras till åtta månaders fängelse för narkotikabrott. Han dömdes till utvisning till Syrien.
Sjuksköterska våldtog patient
Pia Björnsson begärde inte heller utvisning av den sjuksköterska som våldtog en kvinnlig patient i Malmö 2022.
Kvinnan har endometrios, som kan ge svåra smärtor. En kväll hade hon så ont att hon behövde hjälp av en sjuksköterska. Sjuksköterskan, en 40-årig iransk man, kom hem till kvinnan och gav henne narkotikaklassade läkemedel och tvingade till sig oralsex.
Han dömdes till tre och ett halvt års fängelse för våldtäkt.
Enligt Pia Björnsson fick hennes utredare vid polisen en muntlig uppgift från Migrationsverket om att han är flykting.
– I det fallet var det svart eller vitt. Om han inte hade haft flyktingstatus skulle jag ha begärt honom utvisad. Nu när han hade det kunde jag inte göra det. Brottet han dömdes var inte tillräckligt med tanke på hans flyktingstatus. Det krävs en hel del, säger hon.
Våldtäkt vanligare bland utrikesfödda
Det är 3,2 gånger vanligare att utrikesfödda misstänks för våldtäkt jämfört med inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar.
Det visar Brottsförebyggande rådets rapport ”Misstänkta för brott bland
personer med inrikes respektive utrikes bakgrund” från 2021. I rapporten studeras brottsmisstankar åren 2015–2018. Tidigare studier har gett liknande resultat.
Det är stora variationer mellan olika födelseregioner. Personer från övriga Norden, Västeuropa och Östasien är underrepresenterade, medan personer från flera andra regioner är kraftigt överrepresenterade.
Födelseregionerna med de högsta överriskerna att misstänkas för våldtäkt jämfört med inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar:
Centralamerika och Karibien: 6,91
Sydamerika: 5,13
Västasien: 5,18
Centralasien: 10,73
Nordafrika: 7,13
Östafrika: 6,79
Övriga Afrika: 11,40
Våldtog funktionsnedsatt kvinna
En 46-årig eritreansk man i Västernorrlands län våldtog en kvinna som var på besök i hans lägenhet.
Kvinnan har funktionsnedsättningar och bor på ett LSS-boende. Personal på boendet har berättat att hon efter händelsen har drömt mardrömmar och föredragit att sova i personalrummet.
Mannen förnekade att han haft sex med kvinnan, trots att hans sperma hittades i henne. Han dömdes till tre och ett halvt års fängelse.
Han har tidigare dömts till fängelse för att ha slagit alla sina tre barn, och för att ha slagit deras mamma inför dem.
Åklagaren Jens Göransson yrkade inte på utvisning och inhämtade inget yttrande från Migrationsverket. Han uppger att han brukar göra det vid häktningen men att en annan åklagare hade hand om häktningen i det här målet. Göransson minns inte varför det inte blev gjort senare.
UTVISNING VID BROTT – DET SÄGER LAGEN
För att en utlänning (någon som inte är svensk medborgare) som begår brott ska kunna utvisas måste några allmänna förutsättningar vara uppfyllda.
En utlänning får utvisas om han eller hon döms för brott till ett strängare straff än böter och
1. det kan antas att utlänningen kommer att begå nya brott, eller
2. brottet har ett straffvärde på minst sex månaders fängelse eller annars är av sådan karaktär att utlänningen inte bör få stanna.
Domstolen ska ta hänsyn till hur väl utlänningen har etablerat sig i Sverige.
Om den dömde har barn ska man beakta hur en utvisning påverkar dem.
Hänsyn ska också tas till om det finns hinder mot att verkställa utvisningen.
För flera personkategorier är ribban för utvisning högre.
En flykting får bara utvisas om hon eller han
1. har begått ett synnerligen grovt brott och det medför allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta personen stanna, eller
2. har bedrivit verksamhet som orsakat fara för rikets säkerhet och kan antas fortsätta med det.
En utlänning som kom till Sverige före 15 års ålder och har varit här i minst fem år får bara utvisas om
1. brottet har ett straffvärde på minst två års fängelse eller är av sådan karaktär att den dömde inte bör få stanna i Sverige, eller
2. den dömde har återfallit i brott på ett sådant sätt att han eller hon inte bör få stanna.
EES-medborgare och deras familjemedlemmar får utvisas bara om det krävs för allmän ordning och säkerhet.
En utlänning med ställning som varaktigt bosatt i Sverige får bara utvisas om han eller hon är ett ”reellt och tillräckligt allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet”.
Våldtog granne och ville ha sex med 13-åring
En 50-årig man från Demokratiska Republiken Kongo våldtog en grannkvinna efter en lägenhetsfest i Östergötland i våras.
Mannen förnekade att de haft sex, trots att en blandning av hans och hennes DNA hittats både på honom och i henne. Utöver våldtäkten dömdes han för sexuellt ofredande mot barn, efter att ha bett en 13-årig flicka på en buss att följa med honom hem och ”ha sex och mysa”.
Straffet blev fängelse i tre år och tre månader.
Mannen har bott i Sverige sedan 2006. Han är inte vårdnadshavare för något av sina barn. Tidigare har han dömts för grovt rattfylleri, våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd.
Han begärdes inte utvisad. Inget yttrande togs in från Migrationsverket.
”Av olika omständigheter, semestertider en av omständigheterna, var det flera åklagare som hanterade ärendet under olika tidsperioder. Jag kan inte svara för andras bedömningar i ärendet, men kan tänka mig att det var en fråga som föll mellan stolarna”, skriver åklagaren Jesper Vindels Grönblad i ett mejl.
Drogade och våldtog 14-åring
En natt i april i år våldtog en 25-årig syrisk man en 14-årig flicka i en bil i skogen efter att ha hämtat upp henne på ett HVB-hem i Halland och gett henne droger. Han dömdes för våldtäkt mot barn och narkotikabrott till fyra års fängelse.
Tidigare har han bland annat dömts för att ha sparkat sin gravida flickvän i magen.
Mannen i 25-årsåldern gav en 14-årig flicka droger och våldtog henne i skogen.
Åklagaren yrkade inte på utvisning i tingsrätten.
”Yrkandet kom inte med i stämningsansökan av förbiseende. Jag hade sedan inte förhandlingen i tingsrätten”, skriver kammaråklagare Sara Raneland i ett mejl.
I hovrätten tog hon över målet igen, och yrkade på utvisning efter att ha inhämtat ett yttrande där Migrationsverket konstaterade att det inte fanns något hinder mot att utvisa honom.
I hovrätten dömdes mannen till rättspsykiatrisk vård och utvisning på livstid.
Dömd våldtäktsman våldtog igen
– Du är fucking död, walla, sa den 36-årige mannen i ett röstmeddelande till sin flickvän innan han åkte hem till henne och våldtog henne.
Mannen, en irakier bosatt i Stockholmsområdet, dömdes för två fall av våldtäkt och grov fridskränkning, innefattande fem fall av misshandel, en ringa misshandel, tre fall av olaga hot, tre fall av sexuellt ofredande och ofredande mot kvinnan. Straffet blev fem och ett halvt års fängelse.
Han ska också avtjäna den villkorliga friheten från ett tidigare fängelsestraff för bland annat fyra våldtäkter mot en kvinna som han har två barn ihop med.
Mannen är dömd för våldtäkter och andra brott mot två olika kvinnor.
Han får inte ha kontakt med barnen eftersom det finns en risk att han då får reda på var de bor och rövar bort dem till Irak, eller att han är våldsam mot deras mamma, enligt en dom.
Mannen folkbokfördes i Sverige 1999 och förekommer under 21 avsnitt i belastningsregistret.
Åklagaren Sara Sundström begärde honom inte utvisad efter hans senaste brott, och inhämtade inte heller något yttrande från Migrationsverket.
”Jag kommer inte ihåg på rak arm vilka överväganden som gjordes i den frågan”, skriver hon i ett mejl.
Gruppvåldtog 14-åring i skogen
I fem fall har åklagare avstått från att begära utvisning – efter att ha tagit in yttranden där Migrationsverket inte pekat på några hinder mot utvisning.
Till den kategorin hör den tidigare nämnda gruppvåldtäkten på en 14-årig flicka i Frölunda i Göteborg. Den 19-årige afghanske mannen har varit i Sverige sedan 2018. Han har tidigare haft permanent uppehållstillstånd, som dock återkallats, framgår av Migrationsverkets yttrande. Han har nu ett tillfälligt uppehållstillstånd.
Den 18-årige pakistaniern har vistats legalt i Sverige sedan 2022. Han fick då ett tillfälligt uppehållstillstånd, som familjemedlem till sin pappa. 18-åringen har inte sökt asyl.
Yttrandet inhämtades av åklagaren Åsa Nilsson innan hon lämnade in stämningsansökan. Men det är alltså först i hovrätten, efter medierapporteringen om fallet, som Nilssons kollega yrkat på utvisning av männen. Båda männen utvisas också av hovrätten.
Våldtog 12-åring och försökte våldta 13-åring
En 25-årig somalisk man dömdes i januari av Falu tingsrätt till fyra års fängelse för våldtäkt mot barn, försök till våldtäkt mot barn och olovligt anskaffande av alkohol.
Förra sommaren fick han kontakt med två flickor, 12 och 13 år gamla, på Snapchat. De kom överens om att han skulle köpa två flaskor sprit åt dem. Dagen därpå hämtade han upp dem med sin bil. I baksätet stoppade han in sina fingrar i 12-åringens underliv och försökte göra detsamma på 13-åringen.
I yttrandet från Migrationsverket står att han fick flyktingstatus 2016 på grund av att han vägrat låta sig rekryteras till terrorgruppen al-Shabaab. Då var han under 18, och internflykt inom Somalia sågs inte som ett rimligt alternativ.
Migrationsverket har inte utrett om han som vuxen kan hänvisas till internflykt och kan inte bedöma om om det finns verkställighetshinder. Mannen har två minderåriga barn i Sverige.
Åklagaren Anna Stål yrkade inte på utvisning. Hon har inte svarat på varför.
Obligatoriskt utvisningsyrkande utreds
I våras tillsatte regeringen en utredning som ska lämna förslag på hur fler än i dag ska kunna utvisas på grund av brott. I uppdraget ingår bland annat hur åklagare kan ges en skyldighet att yrka på utvisning av utlänningar som är åtalade för brott som är utvisningsgrundande.
Uppdraget ska redovisas senast den 15 maj 2025.
Så gjordes granskningen
Expressen har gått igenom alla fällande domar från 1 januari 2024 till 27 november 2024 mot personer som inte är svenska medborgare och dömts för våldtäkt, grov våldtäkt, våldtäkt mot barn eller grov våldtäkt mot barn.
Vi har sökt fram materialet i rättsdatabasen Acta Publica. Därutöver har vi begärt ut domar direkt från de domstolar som för närvarande inte löpande lämnar ut domar till Acta Publica.
Domar med rubriceringarna försök till våldtäkt, medhjälp till våldtäkt, oaktsam våldtäkt och mindre grov våldtäkt ingår inte i granskningen.
I de fall som har prövats i hovrätten redovisas utfallet i hovrätten.
I de fall där åklagaren inte har begärt att gärningsmannen ska utvisas har vi begärt ut eventuella yttranden från Migrationsverket från respektive åklagarkammare.
I ett mejl till Expressen hänvisade hon till sin kollega Åsa Nilsson, som lett förundersökningen och lämnat in stämningsansökan. Nilsson besvarade inte Expressens frågor.
Artikeln i korthet
Expressen har gått igenom alla fällande tingsrättsdomar från 2024 för våldtäkt och våldtäkt mot barn, mot personer som inte är svenska medborgare. Det handlar om domar mot 118 män.
I 34 fall, nästan 30 procent, begärde åklagaren inte utvisning i tingsrätten.
”Förbiseende”, ”föll mellan stolarna” och ”kommer inte ihåg” är några av förklaringarna från åklagarna.
”Ett svek mot brottsoffren”
En av många som upprördes av avslöjandet var migrationsminister Johan Forssell (M).
– Jag tror att många människor, precis som jag själv, känner att det är ett svek mot brottsoffren när personer, som inte är svenska medborgare och begår grova brott, på det här sättet belönas, sa Forssell.
Migrationsminister Johan Forssell (M) vill skärpa lagen om utvisning på grund av brott.
Några dagar senare kom ett pressmeddelande från åklagarkammaren i Göteborg.
– Utvisningsyrkande borde ha funnits med i samband med att åtal väcktes i tingsrätten. Det missades av förbiseende, sa kammarchefen Daniel Edsbagge.
Männen har nu dömts i hovrätten till livstids utvisning. Straffen skärptes också till fem och ett halvt års fängelse.
Reglerna har skärpts
De nuvarande reglerna om utvisning på grund av brott gäller sedan 2022 och utgör en skärpning jämfört med tidigare. Syftet var att det skulle gå att utvisa fler brottslingar, bland annat för att förhindra att de begår nya brott i Sverige i framtiden.
Grundkravet i lagen är, förenklat, att den som inte är svensk medborgare kan utvisas om han eller hon döms för brott med ett straffvärde på minst sex månaders fängelse. För våldtäkt är det lägsta straffet tre år.
Domstolen ska väga in den tilltalades etablering i Sverige och hur eventuella barn påverkas av en utvisning. För bland andra flyktingar, personer som kom till Sverige som barn och medborgare i EES-länder är ribban för utvisning högre.
3 av 10 begärs inte utvisade
Men trots skärpningen är det vanligt att utländska medborgare slipper utvisning för ett så grovt brott som våldtäkt, visar Expressens granskning.
Vi har gått igenom alla fällande domar i Sveriges tingsrätter under 2024, där personer som inte har svenskt medborgarskap dömts för våldtäkt eller våldtäkt mot barn. Det handlar om domslut mot 118 män.
Granskningen visar att:
￭￭￭ i 68 fall har gärningsmannen dömts till utvisning,
￭￭￭ i 16 fall har domstolen avslagit åklagarens begäran om utvisning, och
￭￭￭ i 34 fall har åklagaren inte begärt utvisning i tingsrätten. (I tre av dessa fall har man senare yrkat på utvisning i hovrätten.)
Det är alltså över 40 procent som inte utvisas, och i nästan 30 procent av fallen yrkar inte åklagaren på utvisning alls.
Ska förhindra nya brott
Ur propositionen som ligger bakom den nuvarande lagen:
”Förslagen om skärpta regler för utvisning på grund av brott förväntas leda till att andelen brottsutvisade kommer att öka. Det kan antas att en betydande andel av dessa personer skulle ha gjort sig skyldiga till nya brott i Sverige om de hade fått stanna kvar. Genom att dessa individer i stället utvisas, förhindras de från att begå nya brott här i landet. I den bemärkelsen kan förslagen förväntas få positiva effekter på brottsligheten.”
Yttrande från Migrationsverket saknas ofta
När åklagaren har begärt utvisning är det enkelt för utomstående att följa hur domstolen kommit fram till om den tilltalade ska utvisas eller inte. Då inhämtas alltid ett yttrande från Migrationsverket. Där står om personen har skyddsskäl, vilken anknytning personen har till Sverige och om att det finns hinder mot att verkställa en utvisning.
När åklagaren inte yrkar på utvisning är det ofta svårare att få en bild av varför. Åklagare kan ta in ett yttrande från Migrationsverket men måste inte göra det – och gör ofta inte det.
Av de 34 våldtäktsfall där åklagaren inte begärt utvisning i tingsrätten har åklagaren i 20 fall inte tagit in något skriftligt yttrande från Migrationsverket.
Här är några av fallen:
Återfallsbrottsling våldtog 16-årig flickvän
En 26-årig Malmöbo begick två våldtäkter mot en 16-årig flicka som han hade en relation med sommaren 2023.
Vid en av våldtäkterna tog han strypgrepp på henne. När hon fick tårar i ögonen sade han enligt flickan, som domstolen bedömer som tillförlitlig:
– Gråter du så dödar jag dig.
Mannen dömdes till fem och ett halvt års fängelse. Han måste också avtjäna hela den villkorliga friheten från ett tidigare fängelsestraff för bland annat grov kvinnofridskränkning mot en annan kvinna.
Mannen, som döms för två våldtäkter mot sin 16-åriga dåvarande flickvän, slipper utvisning.
Mannen är statslös och född i Syrien. Han folkbokfördes i Sverige 2016 och har tidigare dömts för rån, olaga tvång, sexuellt ofredande, våldsamt motstånd, grov olovlig körning, rattfylleri och ringa narkotikabrott.
Han har inga registrerade familjerelationer hos Skatteverket.
– Jag kan inte minnas om vi över huvudtaget hade någon kontakt med Migrationsverket eller om det var att vi visste var han kom ifrån. En statslös palestinier är ganska svårt, i kombination med längden på vistelsen i Sverige, säger kammaråklagare Pia Björnsson om varför hon inte begärde mannen utvisad.
Det finns dock exempel på att domstolar väljer att utvisa även personer i den gruppen. En statslös man som haft permanent uppehållstillstånd sedan 2011 dömdes i somras till åtta månaders fängelse för narkotikabrott. Han dömdes till utvisning till Syrien.
Sjuksköterska våldtog patient
Pia Björnsson begärde inte heller utvisning av den sjuksköterska som våldtog en kvinnlig patient i Malmö 2022.
Kvinnan har endometrios, som kan ge svåra smärtor. En kväll hade hon så ont att hon behövde hjälp av en sjuksköterska. Sjuksköterskan, en 40-årig iransk man, kom hem till kvinnan och gav henne narkotikaklassade läkemedel och tvingade till sig oralsex.
Han dömdes till tre och ett halvt års fängelse för våldtäkt.
Enligt Pia Björnsson fick hennes utredare vid polisen en muntlig uppgift från Migrationsverket om att han är flykting.
– I det fallet var det svart eller vitt. Om han inte hade haft flyktingstatus skulle jag ha begärt honom utvisad. Nu när han hade det kunde jag inte göra det. Brottet han dömdes var inte tillräckligt med tanke på hans flyktingstatus. Det krävs en hel del, säger hon.
Våldtäkt vanligare bland utrikesfödda
Det är 3,2 gånger vanligare att utrikesfödda misstänks för våldtäkt jämfört med inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar.
Det visar Brottsförebyggande rådets rapport ”Misstänkta för brott bland
personer med inrikes respektive utrikes bakgrund” från 2021. I rapporten studeras brottsmisstankar åren 2015–2018. Tidigare studier har gett liknande resultat.
Det är stora variationer mellan olika födelseregioner. Personer från övriga Norden, Västeuropa och Östasien är underrepresenterade, medan personer från flera andra regioner är kraftigt överrepresenterade.
Födelseregionerna med de högsta överriskerna att misstänkas för våldtäkt jämfört med inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar:
Centralamerika och Karibien: 6,91
Sydamerika: 5,13
Västasien: 5,18
Centralasien: 10,73
Nordafrika: 7,13
Östafrika: 6,79
Övriga Afrika: 11,40
Våldtog funktionsnedsatt kvinna
En 46-årig eritreansk man i Västernorrlands län våldtog en kvinna som var på besök i hans lägenhet.
Kvinnan har funktionsnedsättningar och bor på ett LSS-boende. Personal på boendet har berättat att hon efter händelsen har drömt mardrömmar och föredragit att sova i personalrummet.
Mannen förnekade att han haft sex med kvinnan, trots att hans sperma hittades i henne. Han dömdes till tre och ett halvt års fängelse.
Han har tidigare dömts till fängelse för att ha slagit alla sina tre barn, och för att ha slagit deras mamma inför dem.
Åklagaren Jens Göransson yrkade inte på utvisning och inhämtade inget yttrande från Migrationsverket. Han uppger att han brukar göra det vid häktningen men att en annan åklagare hade hand om häktningen i det här målet. Göransson minns inte varför det inte blev gjort senare.
UTVISNING VID BROTT – DET SÄGER LAGEN
För att en utlänning (någon som inte är svensk medborgare) som begår brott ska kunna utvisas måste några allmänna förutsättningar vara uppfyllda.
En utlänning får utvisas om han eller hon döms för brott till ett strängare straff än böter och
1. det kan antas att utlänningen kommer att begå nya brott, eller
2. brottet har ett straffvärde på minst sex månaders fängelse eller annars är av sådan karaktär att utlänningen inte bör få stanna.
Domstolen ska ta hänsyn till hur väl utlänningen har etablerat sig i Sverige.
Om den dömde har barn ska man beakta hur en utvisning påverkar dem.
Hänsyn ska också tas till om det finns hinder mot att verkställa utvisningen.
För flera personkategorier är ribban för utvisning högre.
En flykting får bara utvisas om hon eller han
1. har begått ett synnerligen grovt brott och det medför allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta personen stanna, eller
2. har bedrivit verksamhet som orsakat fara för rikets säkerhet och kan antas fortsätta med det.
En utlänning som kom till Sverige före 15 års ålder och har varit här i minst fem år får bara utvisas om
1. brottet har ett straffvärde på minst två års fängelse eller är av sådan karaktär att den dömde inte bör få stanna i Sverige, eller
2. den dömde har återfallit i brott på ett sådant sätt att han eller hon inte bör få stanna.
EES-medborgare och deras familjemedlemmar får utvisas bara om det krävs för allmän ordning och säkerhet.
En utlänning med ställning som varaktigt bosatt i Sverige får bara utvisas om han eller hon är ett ”reellt och tillräckligt allvarligt hot mot allmän ordning och säkerhet”.
Våldtog granne och ville ha sex med 13-åring
En 50-årig man från Demokratiska Republiken Kongo våldtog en grannkvinna efter en lägenhetsfest i Östergötland i våras.
Mannen förnekade att de haft sex, trots att en blandning av hans och hennes DNA hittats både på honom och i henne. Utöver våldtäkten dömdes han för sexuellt ofredande mot barn, efter att ha bett en 13-årig flicka på en buss att följa med honom hem och ”ha sex och mysa”.
Straffet blev fängelse i tre år och tre månader.
Mannen har bott i Sverige sedan 2006. Han är inte vårdnadshavare för något av sina barn. Tidigare har han dömts för grovt rattfylleri, våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd.
Han begärdes inte utvisad. Inget yttrande togs in från Migrationsverket.
”Av olika omständigheter, semestertider en av omständigheterna, var det flera åklagare som hanterade ärendet under olika tidsperioder. Jag kan inte svara för andras bedömningar i ärendet, men kan tänka mig att det var en fråga som föll mellan stolarna”, skriver åklagaren Jesper Vindels Grönblad i ett mejl.
Drogade och våldtog 14-åring
En natt i april i år våldtog en 25-årig syrisk man en 14-årig flicka i en bil i skogen efter att ha hämtat upp henne på ett HVB-hem i Halland och gett henne droger. Han dömdes för våldtäkt mot barn och narkotikabrott till fyra års fängelse.
Tidigare har han bland annat dömts för att ha sparkat sin gravida flickvän i magen.
Mannen i 25-årsåldern gav en 14-årig flicka droger och våldtog henne i skogen.
Åklagaren yrkade inte på utvisning i tingsrätten.
”Yrkandet kom inte med i stämningsansökan av förbiseende. Jag hade sedan inte förhandlingen i tingsrätten”, skriver kammaråklagare Sara Raneland i ett mejl.
I hovrätten tog hon över målet igen, och yrkade på utvisning efter att ha inhämtat ett yttrande där Migrationsverket konstaterade att det inte fanns något hinder mot att utvisa honom.
I hovrätten dömdes mannen till rättspsykiatrisk vård och utvisning på livstid.
Dömd våldtäktsman våldtog igen
– Du är fucking död, walla, sa den 36-årige mannen i ett röstmeddelande till sin flickvän innan han åkte hem till henne och våldtog henne.
Mannen, en irakier bosatt i Stockholmsområdet, dömdes för två fall av våldtäkt och grov fridskränkning, innefattande fem fall av misshandel, en ringa misshandel, tre fall av olaga hot, tre fall av sexuellt ofredande och ofredande mot kvinnan. Straffet blev fem och ett halvt års fängelse.
Han ska också avtjäna den villkorliga friheten från ett tidigare fängelsestraff för bland annat fyra våldtäkter mot en kvinna som han har två barn ihop med.
Mannen är dömd för våldtäkter och andra brott mot två olika kvinnor.
Han får inte ha kontakt med barnen eftersom det finns en risk att han då får reda på var de bor och rövar bort dem till Irak, eller att han är våldsam mot deras mamma, enligt en dom.
Mannen folkbokfördes i Sverige 1999 och förekommer under 21 avsnitt i belastningsregistret.
Åklagaren Sara Sundström begärde honom inte utvisad efter hans senaste brott, och inhämtade inte heller något yttrande från Migrationsverket.
”Jag kommer inte ihåg på rak arm vilka överväganden som gjordes i den frågan”, skriver hon i ett mejl.
Gruppvåldtog 14-åring i skogen
I fem fall har åklagare avstått från att begära utvisning – efter att ha tagit in yttranden där Migrationsverket inte pekat på några hinder mot utvisning.
Till den kategorin hör den tidigare nämnda gruppvåldtäkten på en 14-årig flicka i Frölunda i Göteborg. Den 19-årige afghanske mannen har varit i Sverige sedan 2018. Han har tidigare haft permanent uppehållstillstånd, som dock återkallats, framgår av Migrationsverkets yttrande. Han har nu ett tillfälligt uppehållstillstånd.
Den 18-årige pakistaniern har vistats legalt i Sverige sedan 2022. Han fick då ett tillfälligt uppehållstillstånd, som familjemedlem till sin pappa. 18-åringen har inte sökt asyl.
Yttrandet inhämtades av åklagaren Åsa Nilsson innan hon lämnade in stämningsansökan. Men det är alltså först i hovrätten, efter medierapporteringen om fallet, som Nilssons kollega yrkat på utvisning av männen. Båda männen utvisas också av hovrätten.
Våldtog 12-åring och försökte våldta 13-åring
En 25-årig somalisk man dömdes i januari av Falu tingsrätt till fyra års fängelse för våldtäkt mot barn, försök till våldtäkt mot barn och olovligt anskaffande av alkohol.
Förra sommaren fick han kontakt med två flickor, 12 och 13 år gamla, på Snapchat. De kom överens om att han skulle köpa två flaskor sprit åt dem. Dagen därpå hämtade han upp dem med sin bil. I baksätet stoppade han in sina fingrar i 12-åringens underliv och försökte göra detsamma på 13-åringen.
I yttrandet från Migrationsverket står att han fick flyktingstatus 2016 på grund av att han vägrat låta sig rekryteras till terrorgruppen al-Shabaab. Då var han under 18, och internflykt inom Somalia sågs inte som ett rimligt alternativ.
Migrationsverket har inte utrett om han som vuxen kan hänvisas till internflykt och kan inte bedöma om om det finns verkställighetshinder. Mannen har två minderåriga barn i Sverige.
Åklagaren Anna Stål yrkade inte på utvisning. Hon har inte svarat på varför.
Obligatoriskt utvisningsyrkande utreds
I våras tillsatte regeringen en utredning som ska lämna förslag på hur fler än i dag ska kunna utvisas på grund av brott. I uppdraget ingår bland annat hur åklagare kan ges en skyldighet att yrka på utvisning av utlänningar som är åtalade för brott som är utvisningsgrundande.
Uppdraget ska redovisas senast den 15 maj 2025.
Så gjordes granskningen
Expressen har gått igenom alla fällande domar från 1 januari 2024 till 27 november 2024 mot personer som inte är svenska medborgare och dömts för våldtäkt, grov våldtäkt, våldtäkt mot barn eller grov våldtäkt mot barn.
Vi har sökt fram materialet i rättsdatabasen Acta Publica. Därutöver har vi begärt ut domar direkt från de domstolar som för närvarande inte löpande lämnar ut domar till Acta Publica.
Domar med rubriceringarna försök till våldtäkt, medhjälp till våldtäkt, oaktsam våldtäkt och mindre grov våldtäkt ingår inte i granskningen.
I de fall som har prövats i hovrätten redovisas utfallet i hovrätten.
I de fall där åklagaren inte har begärt att gärningsmannen ska utvisas har vi begärt ut eventuella yttranden från Migrationsverket från respektive åklagarkammare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar