Koranbränning akt 666G

Koranbränningar: Oro att konflikträdsla ska leda till inskränkta rättigheter
Sakine Madon

Om koranbränning förbjuds så hotas snart andra rättigheter. Det menade ledarskribenten Sakine Madon, under ett av Almedalsveckans samtal.

När ett exemplar av Koranen bränns i Stockholm så sätts känslorna i brand hos många människor i den muslimska världen. Är det verkligen nödvändigt att tillåta sådana aktioner när skadan blir så stor?

Under den senaste tiden har det höjts röster både från höger- och vänsterhåll för att koranbränning bör förbjudas eller åtminstone försvåras. Men den ståndpunkten fick hård kritik under ett samtal på fartyget Elida, som arrangerats av organisationen Set my people free. Sakine Madon, politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning, är en av de mest profilerade försvararna av yttrandefrihet i Sverige. Hon menade att ett förbud mot koranbränningar inte kommer att ge några egentliga resultat.

- De islamister som är beredda att använda våld för att stoppa islamkritik kommer inte att nöja sig med ett förbud för koranbränning. Konflikten kommer inte att upphöra för att vi backar.

Tycker kristendom och islam behandlas olika

Hon tyckte att det fanns en stor skillnad på hur kristendom och islam behandlas i Sverige. När fotografen Elisabeth Olsson gjorde en fotoutställning från Jerusalem med hbtq-personer tog Världskulturmuseet i Göteborg ner tavlan som visade muslimska homosexuella.

- Man säger att man inte vill sparka neråt, mot muslimer. Men islam är ju världens näst största religion. Det innebär ju att man sviker de som är riktigt förtryckta, och jag förstår inte hur man inte kan se det, sa hon och fick applåder.

Jacob Rudenstrand, biträdande generalsekreterare för Svenska evangeliska alliansen, menade att religionsfrihet och yttrandefrihet inte står emot varandra. Han poängterade att i ett demokratiskt samhälle måste man som troende acceptera hån.

- Om vi tittar på reaktionerna på karikatyrer och koranbränningar så har mycket handlat om utgångspunkten att religiösa övertygelser ska vara fria från kritik, sa han.

- Det är inte trevligt att utsättas för hån, men samtidigt måste vi kunna vara plumpa mot varandra i ett öppet och fritt samhälle.

Orolig för den svenska konflikträdslan

Måns Molander, som är Nordenchef på Human rights watch, förklarade att i ett internationellt juridiskt perspektiv så återfinns koranbränningar i något av en gråzon. Dessa kan möjligen bedömas som hets mot folkgrupp, men det är beroende av omständigheterna.

- I grund och botten ska alla religioner tåla att deras heliga skrifter kan bli brända, sa han

Sakine Madon var orolig för att den svenska konflikträdslan ska leda till att rättigheter inskränks. Hon trodde inte att det skulle stanna vid ett koranbränningsförbud.

- Om vi fråntar Paludan sin rätt så kommer vi snart att frånta fler rättigheter från andra. Så yttrandefrihet är också till gagn för religionen, sa hon.



Så tycker biskop Åke Bonnier att koranbränning ska stoppas

Biskop Åke Bonnier tycker inte att koranbränning kan betraktas som legitim religionskritik.


Allt fler ifrågasätter rätten att bränna Koranen. Både biskop Åke Bonnier och Sveriges kristna råd vill se att rättsväsendet nu agerar.

Den senaste koranbränningen, som genomfördes av en irakisk man med kristna rötter utanför Stockholmsmoskén, har skapat mycket upprörda känslor, inte bara i Sverige utan även i ett stort antal muslimska länder. Den muslimska samarbetsorganisationen OIC har i ett gemensamt uttalande krävt ett förbud mot det man anser vara islamofobiska attacker. Pakistan har fört ärendet vidare till ett extrainkallat möte med Förenta nationernas människorättsråd, som innehåller medlemmar som Eritrea, Afghanistan och Saudiarabien.

Regeringen fördömer bränningen

Även i Sverige fördöms bränningen av regeringen, och röster både på höger- och vänstersidan kräver ett stopp. I media har det rapporterats att även Sveriges kristna råd (SKR) krävt ett förbud, men generalsekreterare Sofia Camnerin säger till Kyrkans Tidning att det är en övertolkning. Tillsammans med Sveriges interreligiösa råd vill SKR att det ska utredas om koranbränning kan klassas som hatbrott eller hets mot folkgrupp.

- Vi menar att det ska prövas mot befintlig lagstiftning, vi vill inte förändra grundlagarna, säger hon.

Men det har ju gjorts polisanmälningar mot tidigare koranbränningar, som lagts ner?

- När det genomförs på detta sätt, under Eid al-Adha utanför moskén i Stockholm, då tycker vi det är rimligt att undersöka det igen. Man bör se till hela sammanhanget när koranen bränns.

Hur kommer ni att agera om rättsväsendet återigen kommer fram till att det inte är ett brott?

- Det får vi ta ställning till då. Men vi tycker att våra grundlagar, som är tänkta att skydda oss, riskerar att missbrukas som det är nu. Yttrandefrihet handlar inte om att sprida hat mot varandra. Religionsfrihet handlar inte om hat.

Somliga menar att det är ett sluttande plan om koranbränningar förbjuds, att annan kritik eller satir också kommer att stoppas?

- Jag har stor respekt för sådana invändningar, och är fullt medveten om att detta är svåra frågeställningar. Jag vill inte ändra någon lagstiftning utan pröva den som vi har, säger hon.

Även biskop Åke Bonnier har reagerat på koranbränningarna, och menar att den senaste var den som fick bägaren att rinna över. Hans åsikter går i linje med Sveriges kristna råd. Han vill se en utredning om koranbränning kan stoppas med nuvarande lagstiftning, om den kan klassificeras som hets mot folkgrupp.

Skulle det även innefatta ett stopp för att bränna Bibeln eller Torah?

- Ja, absolut. Men man måste se till sammanhanget och vad vederbörande vill uttrycka. Man måste också definiera vad en helig skrift är.

Inte legitim religionskritik

Den irakiske man som brände ett exemplar av Koranen utanför moskén har i intervjuer hävdat att han riktar sig mot islam och sharialagstiftning. Biskop Åke Bonnier tycker dock inte att koranbränning kan betraktas som legitim religionskritik.

- Protester mot religion måste förstås rymmas inom yttrandefriheten, men det innebär inte nödvändigtvis att man får göra vad man vill. Yttrandefriheten har redan idag begränsningar, man får till exempel inte använda viss typ av symbol kombinerad med viss typ av hälsning i offentligt sammanhang, säger han.

De som vänder sig mot ett förbud varnar för att i förlängningen så skulle till exempel konstnären Lars Vilks Muhammedkarikatyrer eller fotografen Elisabeth Ohlsons utställning Ecce Homo också kunna stoppas. Biskop Åke Bonnier tycker dock inte att man ska överdriva den risken.

- Det handlar om att frågan ska utredas inom befintlig lagstiftning, säger han.

Men ska Sverige ta hänsyn till vad muslimska länder tycker?

- Vi anpassar oss inte till vad någon annan tycker, utan vad vår lagstiftande församling beslutar, säger han.

Han vill inte se en hädelselag

Journalisten och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke är en av dem som varnar för att ett förbud mot koranbränningar skulle få oanade konsekvenser. Att koranbränning skulle ses som hets mot folkgrupp tycker han är orimligt.

- Risken är att man urvattnar lagen om hets mot folkgrupp om den också innefattar religionskritik. Det är inte hållbart att använda en lag som ska skydda vissa grupper för att skydda personer mot religionskritik, säger han.

Nils Funcke vänder sig också mot att införa någon typ av trosfridslag, som finns i andra europeiska länder.

- Det skulle vara att spola tillbaka till en annan tyd, där religionen skulle få någon form av gräddfil eller få stå oemotsagd. Då skulle man också behöva förbjuda satir, säger han.

I Pakistan hotas nu människor med döden

I Pakistan sprids nu hotelser på sociala medier mot den kristna minoriteten. En extrem islamistisk rörelse hotar att döda kristna pakistanier om fler koraner bränns i Sverige. Nils Funcke tycker dock inte det är möjligt att ta hänsyn till sådana protester och hot från utlandet.

- Vi måste förfäkta våra traditioner. Sådana hot säger också mycket om vilken inställning de har till religionsfrihet, där som något från en annan tid. Om man ska ta sådan hänsyn så måste vi lägga oss platt för allting, säger han.


Fakta: Hädelse

Den sista rest av svensk hädelselagstiftning försvann 1970, då trosfridslagen upphävdes. Sedan 1990-talet har dock hädelse åter hamnat i fokus. När fotografen Elisabeth Ohlsons utställning Ecce Homo, där Jesus och hans lärjungar porträtteras som hbtq-personer, upprördes många kristna. Lars Vilks bild av Muhammed som rondellhund ledde till den första stora krisen med den muslimska världen. Även då krävde muslimska länder ett ingripande mot Lars Vilks, som kom att utsättas för flera mordförsök. Den dansk-svenske högerextremisten Rasmus Paludan har på senare tid fått uppmärksamhet för att vid upprepade tillfällen eldat upp exemplar av Koranen, vilket lett till våldsamma motreaktioner




Svenska kyrkan gick vilse i debatten om blasfemi

Biskop Åke Bonnier, Svenska kyrkan samt fler lutheranska religiösa företrädare rusar nu ut i debatten till försvar för olika religiösa reliker och symboler. Men med en argumentation som ligger närmare de mer reaktionära romersk-katolska och ortodoxa kyrkornas relikdyrkan än den reform- och upplysningsorienterade tradition som den Svenska kyrkan vilar på. Där reformationen började med bland annat ett bokbål.

Koranbränningen utanför Stockholms moské i förra veckan fortsätter att väcka kraftiga reaktioner internationellt. Även påven har uttryckt sin avsky för händelsen. Biskopen i Skara stift, Åke Bonnier vill se en utredning om det går att klassa handlingar som Koranbränningar som hets mot folkgrupp.

– Jag tycker att man borde utreda ett förbud mot att bränna eller skända alla typer av heliga skrifter, säger han till SVT.

– Det är ett angrepp inte bara mot det muslimska folket utan mot alla oss troende, säger Åke Bonnier.

Vägrar utveckla tankarna

Ledarsidorna har sökt Åke Bonnier för en intervju för att utveckla sina tankar men han låter hälsa genom Skara stift att ”han ställt upp på så många intervjuer att Ledarsidorna får hålla till godo med det som finns”.




Dessa intervjuer ger dock inte svar på hur Bonnier ställer sig till FN:s demokratiska och politiska rättigheter i allmänhet och till hur den svenska kyrkan utvecklats sedan de ikonoklastiska striderna på 700-talet och i synnerhet separationen från den romersk katolska kyrkan. Separationen som bl.a började med ett bokbål. Som en direkt koppling till de ikonoklastiska striderna 800 år tidigare.

Striden som kom att pågå i flera hundra år är runt frågan är vad som är heligt och vad som har en lägre grad av helighet.

1300 år gammal av definition om vad som är heligt hotad

Kejsarinnan Irene av Bysans lät anordna det andra konciliet i Nicaea 787, där man beslutade att bilder borde finnas och vördnadsfullt hyllas, även om verklig tillbedjan endast tillkom den gudomliga naturen. I korthet att det gudomliga är heligt, de av människan skapade symbolerna eller relikerna är mindre heliga eller inte heliga alls. Som böcker. Inom striderna finns även avbildningsperspektivet som ligger nära islam. Vad i det heliga eller det heligaste som får avbildas.

Besluten som fattades finns kvar än idag i olika kyrkor. Grekiska kyrkan tillåter till exempel endast målningar av heliga symboler, inte bildstoder, andra kyrkor tolkar besluten något annorlunda. Madeleine Sultan Sjöqvist, doktor i religionssociologi, har fördjupat sig i ämnet på sin blogg.

För detta är en av grundvalarna för den svenska och den lutherska kyrkan. Det heliga ligger inte i böckerna eller i relikerna, det är av människan skapat. Det heliga, som inte får skändas, är Guds väsen. Allt annat är utanpåverk.

Den lutheranska kyrkan grundades med ett bokbål

Detta förhållningssätt och definition om vad som är hemligt manifesterades med det bokbål av katolska heliga skrifter som Martin Luther lät anordna 1520 och som föregicks av hans 95 teser 1517. Luther kom att samma år han anordnade bokbålet att exkommuniceras av Vatikanen och förklarades fredlös året efter.

Men han hade redan satt en boll i rullning.

Kyrkan kom att splittras och med detta inleddes den process som kallas för reformationen som senare kom att ligga till grund för de upplysningsideal som utvecklades under senare delen av 1600-talet och hela 1700-talet. Som ligger till grund för dagens västerländska demokrati.

Det är med andra ord främmande för den Svenska kyrkan att försvara reliker eller religiösa symboler före försvaret av Gud. Och faktum är att det finns öppningar i Koranen för att islam kan tillägna sig ett motsvarande förhållningssätt.

I totalt ett 30-tal suror, eller Koranverser, lyfter Koranen ansvaret för att reagera på blasfemiska handlingar, eller skändningar, från människan till Allah. Den första suran detta regleras i är sura 6:68 där människan skall överlåta försvaret och straffutmätningen för blasfemiska handlingar till Allah och inte låta sig provoceras eller utsätta sig för fortsatta kränkningar.

Även om det är okänt för Ledarsidorna om det var denna sura som låg till grund för Mahmoud Khalfis uppmaning till församlingsmedlemmarna i Stockholms moské att inte låta sig provoceras utan bara lämna platsen för kränkningen eller om det var något annat så har andra imamer, och hela imam- och shuraråd vilat på denna uppmaning.

Det är av det skälet och tolkningen av dessa suror som Marocko upphävde sin blasfemilagstiftning efter attentatet 2015 mot Charlie Hebdos redaktion i Paris. Det marockanska parlamentet lät tillsammans med Marockos shura-råd göra en grundlig utredning om hur Koranens budskap egentligen skall tolkas och kom fram till att kränka symboler eller Allah inte kan regleras av människan utan att det är Allah eller Gud allena som har denna makt.

Dr Sjöqvist avslutar sin artikel med något som bör föranleda till eftertanke hos inte bara biskop Åke Bonnier utan även andra religionsdebattörer som menar att de har svaret på alla teologiska frågor i denna konflikt:

Det är bra trist att de kristna teologerna inte tar tillfället i akt och påminner folk i allmänhet om de ikonoklastiska striderna och vad de har för konsekvenser för demokrati och yttrande- och religionsfrihet. Så lätt det vore för teologer och präster att påminna om kejsarinnan Irenes teologiska stordåd samt vilka konsekvenser det haft för oss under 1300 år.

Det finns historiska exempel på hur man konstruktivt kan hantera upprorsmakare och de som vill använda ikonoklastiska strider för att flytta fram sina positioner som är långt mycket bättre än att införa hädelselagstiftning i en sekulär demokrati!

Om västerländska kyrkor, trots allt, följer efter det politiska beslutet och bestämmer sig för att upphäva kyrkomötet i Niceas beslut (plus de andra kyrkomötena där reglerna inskärptes), kommer detta ha betydelse för många teologiska dogmer och ritualer. Hela gudstjänstlivet måste göras om, lärosatser, psalmer och böner får skrivas om. Förutom att alla medlemmar måste läras om så att de INTE skiljer mellan det heliga i sig och symbolen för det heliga utan ser det som samma sak. Att ändra ett tankemönster som vi kollektivt ärvt från 700-talet kommer att ta generationer att genomföra.