Miljöpartiet Mupparna

I landsbygdspolitiken är MP den riktiga ytterkanten

19 september 2026

Är det något parti som står diametralt motsatt Centerpartiet i fråga efter fråga är det Miljöpartiet.

Miljöpartiet prioriterar kollektivt ansvar för miljön och ökad miljöhänsyn. Centerpartiet värnar äganderätten.

Centerpartiet är ett mittenparti. I alla fall enligt dem själva. De har som bekant gjort det klart och tydligt att de inte tänker samarbeta med varken Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna.

Centerpartiets drömscenario är i stället den så kallade “mitten”, något som enbart tycks finnas i en centerpartistisk verklighet. Där ska S, C och KD och eventuellt MP ingå. Oavsett hur regeringsbildningen slutar, tycks Centerpartiet alltså anse att Miljöpartiet är ett helt okej parti att samarbeta med i någon form.

Men är det något parti som står diametralt motsatt Centerpartiet i fråga efter fråga är det Miljöpartiet.

Allra tydligast är det i frågan om äganderätten. I somras enades Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet i den så kallade Egendomsskyddskommittén. Förslagen innebär att skogsägare ska få full ersättning när staten på ett eller annat sätt begränsar möjligheten att avverka skog, exempelvis när det visar sig att det finns en fridlyst art i skogen. I ett särskilt yttrande beskriver Centerpartiets landsbygdspolitiska talesperson Helena Lindahl att Centerpartiet “oavsett regeringens sammansättning”, kommer att fortsätta driva arbetet för ett starkare egendomsskydd.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ställde sig inte bakom förslaget.

Regeringen har även beslutat om förändringar i artskyddsförordningen som bland annat innebär att antalet fridlysta arter bantas från 300 till 230 stycken. Dessutom är inte artskyddet strikt om det kan försvåra markanvändningen avsevärt. Centerpartiet står bakom detta. Miljöpartiet å andra sidan, vill se mer skydd, inte mindre.

Vargstammen då? Ja, där röstade Centerpartiet, tillsammans med M, KD och SD, för att sänka riksdagens lägsta nivå för vargstammen till 170 individer. Miljöpartiet har å andra sidan sagt att de vill stoppa licensjakten på varg och att vargarna måste bli “betydligt fler”.

Det generella strandskyddet vill Centerpartiet avskaffa. Kommuner ska själva få bestämma vilka strandområden som är skyddsvärda. Miljöpartiet är emot detta.

Centerpartiet vill se lägre skatter på arbete och energi. Miljöpartiet vill höja koldioxidskatten och öka reduktionsplikten.

Även när det gäller aktivism har partierna kraftigt delade meningar. Den tidigare riksdagsledamoten Ola Johansson (C) jämförde under 2019 djurrättsrörelsen med terrorister och nynazister och beskrev dem som ett “hot mot vår demokrati och yttrandefrihet”. Helena Lindahl (C) kritiserade under 2025 de aktivister som vill stoppa skogsavverkning genom att leta upp knärot eller spår av tretåig hackspett och menade att det inte kan vara aktivister som styr svenskt skogsbruk.

Men i Miljöpartiets partiprogram slås det fast att civil olydnad är viktigt för att uppmärksamma orättvisor.

På punkt efter punkt skiljer sig Centerpartiet från sitt tilltänkta samarbetsparti. Miljöpartiet prioriterar kollektivt ansvar för miljön och ökad miljöhänsyn. Centerpartiet värnar äganderätten. Men hur tänker sig Centerpartiet att få gehör för detta i en regering med MP?

I ljuset av detta blir det dessutom ännu märkligare att partiet hävdar att Sverigedemokraterna är ett parti på ytterkanten. Vem är egentligen ytterkant i svensk landsbygdspolitik?

Miljöpartiet & islamismen

Bisarrt att Miljöpartiet blundar för islamismen!

Publicerad 6 sep 2026

Islamism och hedersförtryck är väldokumenterade problem. Ändå är de rödgrönas reflex alltför ofta att tona ned, relativisera eller flytta fokus.

Miljöpartiets språkrör, Daniel Helldén, ser inte islamism som ett stort problem.

Miljöpartiets Daniel Helldén sa nyligen apropå islamism: ”Jag undrar hur stort problem vi egentligen har? Om det är så att man egentligen blåser upp de här sakerna.”

Det är en märklig fråga med tanke på den omfattande islamistiska miljö som vuxit fram i Sverige. Helldén är uppenbarligen okunnig om det storskaliga projekt som just nu pågår, och som drivs av radikala predikanter med kopplingar till Saudiarabien. Målet är att bygga en ny salafistiskt präglad moské i Sverige varje månad.

Helldén borde också kunna ta till sig polisens beskrivning av särskilt utsatta områden, där extremism bland annat tar sig uttryck i ett fundamentalistiskt inflytande som begränsar människors fri- och rättigheter.

På lokal nivå bidrar hans MP dessutom till att föra hedersnormer vidare. I Västervik stödde partiet ett medborgarförslag om könssegregerade badtider och kallade det ett ”bra första steg för ökad jämställdhet”. Men ”kvinnotider” gäller också flickor. Pojkar lär sig att flickor som värnar sin heder inte badar med dem, och flickor att de inte ska umgås med pojkar. Det är inte jämställdhet. Det är att föra hedersnormen vidare.


Centertoppen Martin Ådahl har kallat personer som utövar hedersförtryck en ”pytteliten minoritet”, och sen avfärdat kritiken som ”SD-retorik”. Att uppskattningsvis 240 000 människor lever under hedersförtryck reducerade han till ett marginalproblem.


När integrationsminister Simona Mohamsson ville undersöka skillnader i värderingar mellan inrikes och utrikes födda kallade C-politikern Abir Al-Sahlani själva tanken på sådana skillnader ”rasistisk”.

Vid en rödgrön valvinst kommer frågor om islamism och hedersförtryck att halka betydligt längre ner på dagordningen

När resultaten kom visade de att nästan varannan SFI-elev ansåg att homosexualitet var oacceptabelt. Då var det tyst från Al-Sahlani.

Socialdemokraterna har gjort en resa. År 2000 skrev Mona Sahlin och Margareta Winberg: ”Vi får aldrig acceptera talet om ’hedersmord’” och att ”ingenting bevisar att våldet mot unga kvinnor är kulturellt betingat”.

Det var inte fenomenet som S-topparna ville åt, utan begreppet. Mona Sahlin ångrade sig senare och sa att hon varit en del av ”maktens tystnadskultur”. Socialdemokratiskt ledda regeringar har också genomfört viktig lagstiftning, som lagen om barnäktenskapsbrott.

Men reflexen att förneka eller förminska problemen återkommer. I somras förnekade S-kvinnornas ordförande Annika Strandhäll att flickor i Sverige tvingas bära slöja, trots att slöjtvång finns dokumenterat i över hundra domar. Ett förbud mot kusinäktenskap kallade hon en ”genuin skitfråga”.

Vänsterpartiet är värst i klassen. Partiet har länge präglats av en ideologisk ovilja att tala klarspråk om hedersförtryck och var ensamt om att motsätta sig det särskilda brottet hedersförtryck.


Exemplen är många. Tillsammans visar de ett mönster: det är en sak att stifta lagar för den som redan utsatts. En annan att utmana de miljöer och normer som göder och upprätthåller förtrycket. Där går fortfarande en tydlig politisk skiljelinje.

Tidöpartierna kan göra mer, inte minst genom att strypa offentliga bidrag till organisationer som upprätthåller hedersnormer.

Men en sak är säker. Vid en rödgrön valvinst kommer frågor om islamism och hedersförtryck att halka betydligt längre ner på dagordningen.

Daniel Helden – en naiv mp-mupp

Ingen ”blåser upp” islamismen, Daniel Helldén

När Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén säger att man ”blåser upp” faran med islamismen följer det ett långvarigt mönster av relativisering från partiet. Det skriver Sakine Madon.

Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén (MP) frågar sig om islamismen är ett så stort problem.

Häromdagen fick Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén en fråga i TV4 om islamism och svarade att han ”undrar hur stort problem vi egentligen har, om det är så att man egentligen blåser upp de här sakerna”.

Det känns som att man lyfter saker och ting som inte har så stor betydelse, fortsatte Helldén.

När Liberalernas Simona Mohamsson i fredags i Rosenbad inledde en pressträff, om en ny undersökning om migranters värderingar, anklagade hon Helldén för en ”allvarlig relativisering”. Det gjorde Mohamsson rätt i.

Simona Mohamsson påminde om att en islamist körde på Pridefirare i Berlin.

Den omfattande undersökning som World Values Surveys generalsekreterare Bi Puranen gjort på uppdrag av regeringen visar det man hade kunnat ana.

Många migranter har kommit från länder som ligger längst ifrån Sverige på den globala värderingskartan och det märks i attityderna om sådant som homosexualitet, barns och kvinnors frihet och självbestämmande.

Att 48 procent av SFI-eleverna i undersökningen svarade att homosexualitet är oacceptabelt genererade omgående rubriker i pressen, men är inte så förvånande med tanke på att det i många länder är förbjudet med homosexualitet.

I Rosenbad påminde Mohamsson, när hon kritiserade Helldén, om att en islamist körde på Pridefirare i Berlin så sent som för några veckor sedan.

Man kan fråga sig varför ett till synes progressivt parti som Helldéns, som vanligtvis är för hbtq-rättigheter och genuspedagogik och allt som hör till, får så nedsatta sinnen när bakåtsträvande islamister kommer på tal.

För tio år sedan var partiet nära att rösta in en konservativ muslim, Yasri Khan som vägrade ta kvinnor i hand, i partistyrelsen. I samma veva fick MP-ministern Mehmet Kaplan, som bland annat hade jämfört svenska jihadister i Syrien med svenska frivilliga i finska vinterkriget, lämna sin post.

För tio år sedan var partiet nära att rösta in Yasri Khan i partistyrelsen.

Inför valet 2018 avslöjades att miljöpartisten Ali Khalil i Botkyrka hade försökt muta Moderaterna i kommunen med 3 000 röster om M såg till att bevilja bygglov till en ny moské. Det var också i Botkyrka som en lokal miljöpartist med sexistiska argument argumenterade för lägre åldersgränser för att könsseparera flickor på simhallen 2015.


Det är ingen slump att det är just i Miljöpartiet dessa saker har skett. Märta Stenevi, partiets tidigare språkrör, svarade i en riksdagsdebatt Liberalernas Johan Pehrson som lyfte frågan om kriminella klaner att hon själv tillhör en klan. Stenevi sade ”Jag tillhör en klan. En väldigt stark matriarkalt styrd klan. Fantastisk klan. Har ingenting med organiserad brottslighet att göra, kan jag säga”. Daniel Helldéns relativisering jackar alltså i vad man kan kalla en partitradition.

Miljöpartiet och terrorromantiken

Regeringsåren – Aktivismen och stödet till terror institutionaliseras

Onsdag 2 sep 2026

Under regeringsåren 2014-2022 tar Miljöpartiet tydliga kliv in i politikens finrum genom att ingå i regeringen Löfvén. Under denna period formaliseras aktivismen i partiet som samtidigt mutar in biståndsområdet som sitt. Vilket gav en plattform för fortsatt internationell aktivism.

Föreningen Charta 2008 bildades i mars 2008 mot terrorlagstiftning, med journalisten Gösta Hultén som en av initiativtagarna. På styrelselistan i september 2008 stod bland tretton namn både professor Mattias Gardell och Mehmet Kaplan.

Charta 2008 kritiserade de då nyligen antagna terroristlagarna och terrorlistning av personer och organisationer. Föreningen arbetade för att ingen svensk medborgare eller person med anknytning till Sverige skulle kunna gripas godtyckligt och hållas frihetsberövad på lösa grunder och utan en rättvis rättegång. Studera Geografiska Kartor Och Atlasar

Charta 2008 hävdade att “kriget mot terrorismen” inneburit rättsövergrepp och att svartlistning av organisationer och enskild samt gripanden har drabbat oskyldiga både i Sverige och utomlands. De tog enligt stadgarna bestämt avstånd från terror och våld mot oskyldiga civila som lösning på politiska konflikter och tog inte ställning i skuldfrågan som gäller terroristmisstänkta fångar. Charta 2008 verkade för att fånglägret på Guantánamobasen skulle stängas och “renditions” och långa frihetsberövanden av terroristmisstänkta utan rättegång skulle upphöra.

Kritiker har argumenterat för att föreningen haft ett oproportionerligt fokus på de terroristmisstänktas rättigheter samtidigt som de har visat bristande förståelse eller empati för terrorns offer och samhällets säkerhetsbehov. Exemplen på att kritikerna hade flera bevekelsegrunder för kritiken var flera.

Den 15 maj 2008 höll föreningen ett möte på Café Edenborg. Samtalsledare var Gustav Fridolin, då 25 år, som lämnat riksdagen 2006 och arbetade på Kalla fakta. Panelen bestod av kriminologiprofessorn Janne Flyghed, Amina Said (Somaliska freds- och utvecklingsorganisationen), Mattias Gardell och Gösta Hultén. Enligt föreningens egen mötesrapport beskrev Said al-Shabaab som “en ungdomsgren av motståndsrörelsen i Somalia” och kritiserade att USA klassat organisationen som terrorister före EU och FN.

Samma förening drev fallet mot Ali Berzengi, dömd av Svea hovrätt (3 oktober 2005) till fem års fängelse för förberedelse till terroristbrott kopplat till organisationen Ansar al-Islam/Ansar al-Sunna (FN- och EU-listad som terrororganisation). Föreningens egen beskrivning av fallet använde ordet “motståndsgrupp” där domstolen skrev “terrororganisation” — en språklig skillnad värd att notera.

Den 12 september 2008 lades dock förundersökningen mot tre misstänkta somaliasvenskar ned.

2010: Kaplan och Ship to Gaza

I maj 2010 fanns Mehmet Kaplan, då riksdagsledamot, ombord på en av fartygen i Ship to Gaza-konvojen som stoppades av israelisk militär. Kaplan befann sig ombord på fartyget Mavi Marmara i Gazakonvojen när det stormades av israelisk militär. Han greps tillsammans med övriga aktivister, fängslades kortvarigt i Israel och utvisades därefter ur landet. November 2010. När Kaplan (då riksdagsledamot) och konstnären Dror Feiler reste till Ben Gurion-flygplatsen för att polisanmäla händelserna från vårens bordning, stoppades de vid gränsen och nekades inträde i Israel. De sattes på ett flyg tillbaka till Europa.

Samtidigt tog partiet tydligare kliv in på det säkerhetspolitiska området. Sveriges svårigheter i allmänhet att adressera internationell terrorsim blev med MP i riksdagen ännu tydligare. I synnerhet under regeringen Löfven.Studera Geografiska Kartor Och Atlasar

Bakgrunden till regeringen Löfvens ovilja att stifta repressiva lagar mot terrorism går att spåra till 2011. I en motion i riksdagen menade Mehmet Kaplan och Maria Ferm, MP, att stöd till organisationer som IS var ett s.k. åsiktsbrott som inte ska kunna straffbeläggas.

Miljöpartiet motionerade öppet i motion 2011/12 Ju399 motiven till en uppmjukad syn på repressiv lagstiftning mot stödet till terrorism. De ansåg 2011 att detta var en form av åsiktsbrott som inte kan straffbeläggas och ville att Sverige skulle verka för en annan definition av terrorism på EU-nivå. Detta synsätt blev mer offentligt i Almedalen 2014 då den ene av motionärerna, Mehmet Kaplan, ville förminska de svenska resande jihadisterna till att vara “engagerade ungdomar”. Den andre motionären var Maria Ferm.

Maria Ferm, Miljöpartiet och samordnande statssekreterare i statsministerns egen stab Statsrådsberedningen, är sedan dess känd motståndare till antiterrorismlagstiftningen. Ferm, och den tidigare riksdagsledamoten och bostadsminstern Mehmet Kaplan drev på för att Sverige tvärtom skall förmå EU att upphäva all sådan lagstiftning i EU.

Något som fann stöd hos bland annat SSU, Olof Palmes Internationella Center samt Socialdemokrater för Tro och Solidaritet. Samtliga dessa tre sidoorganisationer stödjer öppet bland annat Ship to Gaza och den västsahariska organisationen Polisario.

Med detta som bakgrund utsågs Kaplan 2014 till statsråd i regeringen Löfven I samt Maria Ferm till statssekreterare i statsrådsberedningen, statsministerns stab.

2014: Regeringsbildning och erkännandet av Palestina

När Miljöpartiet 2011 valde nya språkrör noterade Dagens Arena och Fria.nu att partiets linje mot regeringsduglighet inspirerats av tyska Die Grünen och Joschka Fischer som blev utrikesminister 1998. Cirkeln sluts från konferensen i Alger fyra decennier tidigare. Efter valet 2014 bildade Socialdemokraterna och Miljöpartiet regering. Mehmet Kaplan blev bostadsminister, Gustav Fridolin utbildningsminister

I regeringsförklaringen den 3 oktober 2014 tillkännagavs att Sverige skulle erkänna staten Palestina. Beslutet fattades den 30 oktober 2014 — Sverige blev första västeuropeiska EU-land att göra detta som ett S–MP-styre. Erkännandet brukar tillskrivas utrikesminister Margot Wallström och Socialdemokraterna som hade en längre institutionell förhistoria i frågan (se motsvarande granskning av Socialdemokraternas relation till Fatah).

För Miljöpartiet var frågan en profilfråga buren i opposition sedan grundargenerationen, med Fridolin som sittande minister i den regering som sedan fattade beslutet.

2016: Kaplans avgång

Den 18 april 2016 avgick Kaplan som bostadsminister, bakgrunden var dels att Kaplan sommaren 2015 deltagit i en middag där även en företrädare för den högernationalistiska turkiska organisationen Grå vargarna närvarade, dels att en inspelning från 2009 publicerades där han jämförde Israels behandling av palestinier med Nazitysklands behandling av judar. Kaplan tog i sin avgångskommentar avstånd från alla former av extremism och beskrev inte avgången som ett erkännande av uppgifterna. Statsminister Stefan Löfven beviljade hans begäran om entledigande samma dag.

Den turkiska organisationen Grå vargarna är ungdomsorganisationen och den inofficiella militära grenen till Nationella aktionspartiet (MHP) och har historiskt själva genomfört olika former av terrorattacker. MHP ingår idag i Turkiets president Recep Tayyip Erdogans regeringsunderlag.

Från Gahrtons öppna dubbelroll som EU-parlamentariker och rörelseledare (1997–2004), Fridolins bana från direktaktions-ungdomsförbund via ett gripande på Västbanken till utbildningsministerposten till Kaplans väg från muslimska ungdomsförbund via partistyrelsen till en avgång 2016 tecknas bilden av ett parti som premierar aktivism och utomparlamentariska metoder. Som över tid inte alltid tar avstånd från politiskt våld utan tvärtom vill öka toleransen för olika form av dåd.

De enskilda händelserna är väldokumenterade och obestridda. Den sammanbindande— att partiet under fyra decennier fungerat som parlamentarisk hemvist för en rörelsemiljö utan att någon intern process prövat detta systematiskt — bör framstå som oomtvistelisgt.

Det är mot bakgrund av detta som det inte är någon slump att partiet hela tiden haft krav på att kunna kontrollera biståndsministerposten. Något de gjorde under åren 2014-2022 under Stefan Löfvens tid som regeringsbildare.

Källor i urval (del I–III)

Berliner Zeitung 13 februari 2001 (Götz Aly, “Fischer in Algier”)

Bayerischer Rundfunk/Report aus München, pressmeddelande 12 februari 2001

The New Republic 27 augusti 2001

bpk-arkivet, Abisag Tüllmanns kontaktbåge Tü69/398

Birger Schlaug, “Från koftor och sovsäck till kostymer och kristallkronor”, i Maskrosbarn – Miljöpartiets första 20 år (2001).

SOU 2002:91 s. 350–353; SOU 2002:122 del 4 s. 517.

DN 7 mars 1998

SvD 31 januari 1998

Expressen 10 februari 1998.

Göteborgsaktionens plattform, Wayback Machine 9 juni 2001

Grön Ungdoms webbplats gu.mp.se 2001–2004 via Wayback Machine.

Motkraft Nyhetsbrev (2002) via ainfos.ca

anarchistblackcross.org via Wayback Machine 2004 (förteckning över aktiva grupper)

Earth Liberation Prisoners, spiritoffreedom.org.uk via Wayback Machine, senast uppdaterad 17 maj 2001.

Nisse Hult nr 2/2000, “officiellt organ för Grön Ungdom” (ISSN 1100-736X). Gustav Fridolin, “Apartheidmuren är global”, Alba.nu 18 april 2006

Al Jazeera 2 januari 2004 och 3 september 2003; Flamman 7 januari 2004.

ISM Sveriges principdeklaration via Wayback Machine (ism-sweden.org, maj 2006).

Aftonbladet 27 augusti 2005.

Fria.nu 21 mars 2005. Charta 2008:s webbplats via Wayback Machine (startsida och styrelsesida, 2008–2010).

Svea hovrätt 3 oktober 2005 (Berzengi)

Ekot 3 oktober och 21 november 2005.

SVT Nyheter, “Kaplan inte längre medlem i MP”

Arkitekten.se 18 april 2016; SVT Nyheter 18–19 april 2016

Sveriges Radio 18 april 2016

SKMA, “Några ord om Kaplan-affären”

2016. SVT Nyheter, “Ingen brott när tusentals röster erbjöds i utbyte mot mosketomt”18 september 2018

Tidningen Syre, “MP-politiker sparkas ut efter fuskmisstanke”, 2018.

Program för Socialistiskt Forum 18 november 2006 (ABF Stockholm/LO)

ABF:s egen skrift Folkbildningens 00-tal.

Uri Gordon, “Anarchism in Israel and Palestine”, i The International Encyclopedia of Revolution and Protest (Wiley-Blackwell 2009).

Birger Schlaug, “Kohandel med S kan bli MP:s död”

Nätverket Bojkotta Israels webbplats via Wayback Machine (kontaktlista, medlemsavgifter, notis om Esmailians deportation 8 augusti 2005).

Miljöpartiet Populisterna

Miljöpartiet är ett populistparti

31 augusti 2026

Benämningen högerpopulism är brett förekommande i medier. I alla fall om man jämför med spegelbegreppet vänsterpopulism. Ibland får man intrycket att populism är något som bara har med höger att göra. Lite märkligt med tanke på hur man brukar definiera ordet.

De flesta är ense om att kärnan har att göra med publikfirande förenklingar som är så hårt dragna att det är oseriöst. Och att det där oseriösa inte är slarv utan en arbetsmetod.

Helt apropå har Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén varit ute och upprepat partiets krav på sänkt arbetstid från 40 till 35 timmar i veckan. På sikt vill man att en fyradagarsvecka ska införas.

Att sådant här bara passerar i en valrörelse är egentligen häpnadsväckande. Det är fråga om en dramatisk förändring av svensk produktion och ekonomi.

Moderaterna blev med viss rätt kritiserade när de under Bo Lundgrens tid ville sänka skatterna med 50 miljarder kronor och hänvisade till att ”dynamiska effekter” i ekonomin skulle uppstå och finansera det hela. Men Moderaterna kunde åtminstone peka på nationalekonomisk teori som gav stöd för antagandet. Problemet var att det tekniskt sett likväl var direkt ofinansierade skattesänkningar och sådant går inte hem i svensk politik. Vad har Miljöpartiet för beräkningar?

I princip gör ju Miljöpartiet samma sak men utan att ha någon form av vetenskap alls bakom sig. De påstår även de, utan att vilja använda formuleringen, att ”dynamiska effekter” ska infinna sig. Dessa effekter i form av att arbetstagarnas hälsotillstånd i sådan mäkta grad förbättras att antalet arbetstimmar blir mycket mer produktiva.Vi kommer vara mer friska och utvilade om vi jobbar färre dagar och därför kommer vi jobba hårdare när vi väl är på jobbet.

Helldén förklarar glatt: ”Tanken är att vi från statligt håll går in med medel för att täcka uppstartskostnaderna. Men sen när det väl rullar på så är tanken att det inte ska kosta någonting.”

Hur stora är uppstartskostnaderna? Varifrån ska de statligas medlen tas? Ska det där med ”tanken” att det inte ska kosta någonting uppfattas som att Hellden just sammanfattat Miljöpartiets beräkningsgrunder? En glad tanke.

Under Ny demokratis valrörelse 1991 stod Ian & Bert på scen och staplade ölbackar på varandra för att göra en matematisk poäng åskådlig. Alla var överens om att det var populism.

Men Miljöpartiets ”tanke” att en 4-dagarsvecka ”inte ska kosta någonting” passerar med det sedvanliga överseende som hör den mediala behandlingen av partiet till.

I en valrörelse är det viktigt att kalla saker vid sina rätta namn. Miljöpartiets förslag är populism. Och det handlar inte om slarv.

Partiet är vant vid att kunna lägga fram sådana här dårskaper utan att någonsin bli kallat för vad det faktiskt är. Miljöpartiet är ett populistparti.

Mix Northvolt Stegra

 Video

Miljöpartiet de galna del 2

Statsministerkandidaten Arga Andersson var glad när hon berättade om hur taltrattarna i MP hjälpte till med att förskingra pensionärernas pengar

Video

Stödet till Northvolt & Stegra var resultatet av att bondfångarna MP (Mix & Peter) kollrade bort de okunniga miljöpartisterna.

Miljöpartiet de galna del 1

Enligt min ringa mening tar Expressenkrönikören i för mycket när han kallar MP-taltratten med loppcirkusen som hatt, för monster men han har sannolikt rätt i analysen av S-paniken.

Panik – det gröna monstret har vaknat
Publicerad 20 maj 2025

Socialdemokraternas trevliga vår är plötsligt förbytt i ångest. Miljöpartiet har börjat prata politik igen, skriver Viktor Barth-Kron.

8 maj gick rikslarm från S-högkvarteret – Amanda Lind (MP) hade uttalat sig om bensinpriset.

Socialdemokrater glömmer aldrig en valförlust – och de glömmer heller aldrig vems fel det var.

Säg ”2010” till din lokala S-företrädare och hen kommer förmodligen börja springa runt i cirklar, vifta okontrollerat med armarna och yla om hur Lars Ohly (V) och kommunismens spöke förstörde möjligheten att avsätta den borgerliga alliansen.

Säg sedan ”2022” och samma socialdemokrat lär stanna upp, börja dunka pannan i närmaste vägg och väsa ”Miljöpartiet … Miljöpartiet … Miljöpartiet …”

Lite orättvist är det, men det finns också saklig grund.

I valrörelsen 2022 lyckades det tidigare så trendiga Miljöpartiet med något som få trodde var möjligt: Att peta SD från positionen som landets mest ogillade parti.

Miljöpartiet förknippades med hög invandring, mjuka tag mot brott, höga elpriser, höga bränslepriser – och med Socialdemokraterna. De gröna blev på det viset en perfekt motståndare för Tidöpartierna.

Följaktligen har den medieskugga som föll efter valet varit lite tråkig för miljöpartisterna själva, behaglig för S och direkt eländig för Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson.

Lyckligtvis, för högern alltså, verkar den medieskuggan nu vara över.

Den 8 maj gick rikslarm ut från det socialdemokratiska partihögkvarteret: Språkröret Amanda Lind (MP) hade uttalat sig om bensinpriset. Det kommer bli flera kronor dyrare per liter om de rödgröna vinner valet, meddelade Lind.

En besvärad Magdalena Andersson kunde varken bekräfta eller dementera.

Som om det inte var nog med ett språkrör i offentligheten dök det andra, Daniel Helldén, upp i Ekots lördagsintervju i helgen. Där tvingades han tillstå att jo, Miljöpartiets mål är fortfarande en mer generös invandringspolitik och ja, det är något man kommer driva i förhandlingar.

Att försöka vinna nästa krig med det förra krigets vapen är ett klassiskt misstag
Helldén uttryckte sig dock rätt försiktigt. Möjligen rädd för att bli inlåst i en källare fram till oktober nästa år, för att inte störa när Nya Tuffa Socialdemokraterna ska spela oavgjort med högern och sedan vinna valet på välfärdsfrågor.

Nog där? Nej då. Som för att verkligen garantera det mediala genomslaget dök ett tredje språkrör, avgångna Märta Stenevi, upp med en ny bok om sina skräckupplevelser i MP-ledningen.

Katten är ute ur påsen, som de säger på utländska. Och valrörelsen har inte ens börjat.

Därmed inte sagt att valet 2026 är avgjort – i alla fall inte till högerns fördel. Entusiasmen kring det gröna monstrets återuppståndelse har varit stor i Tidölägret, men möjligen också lite överdriven.

Att försöka vinna nästa krig med det förra krigets vapen är ett klassiskt misstag, både i militära sammanhang och i politiken.

Det är inte självklart att en valrörelse där lägre elpriser, billigare drivmedel, låg asylinvandring och skärpt straffrätt redan har hänt kommer ha samma trumfkort som den förra.

Kanske blir det rentav svårt att skrämma barn och mittenväljare med Amanda Lind.

Inte för att den möjligheten lär lugna Socialdemokraterna. Det är trots allt snart 15 år sedan Lars Ohly avgick och ersattes av den folkkäre vänstersossen Jonas Sjöstedt, men i S-strategernas hjärnor bor kommunismens spöke alltjämt hyresfritt.

Vänstern

Den svenska politiska vänstern består av Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Gemensamt för dem är följande:

De är sekter som regleras av kaotisk omvärldsanalys.

De är totalhavererade när det gäller synen på nationell tillhörighet.

Får de påverka rikspolitiken orsakar de statsfinansiell bankrutt.

De staplar massor av ord på varandra utan att förstå hur semantik och lingvistik fungerar.

De omfamnar antisemitismens grottmänniskor.

De blir hysteriska varje gång någon jämför deras utopiska träsk med verklighetsanalyser.

De hävdar absolut jämställdhet och jämlikhet samtidigt som de värnar om och ömmar för ideologier som bekämpar jämlikhet och jämställdhet.

De härjar på gator och torg ylande slagord från Mellanösterns diktaturer.

Miljöpartiet Mupparna

Per Bolund och de övriga Mupparna bär ansvaret för att Skojarna Mix & Max i Northvolt kunde bränna nästan 10 miljarder ur pensionskassan



 Klicklänk►SvT

Bolag utan anställda fick uppdraget när AP-fonderna satsade miljarder i Northvolt

Publicerad 28 april 2025

Ett upplägg med bolag utan anställda blev lösningen när AP-fonderna skulle satsa pensionspengar i Northvolt. Nu kan SVT avslöja hur det gick till när AP-fonderna kom runt förbudet i lag mot att köpa onoterade aktier direkt. Affären med statliga pensionspengar slutade med att 5,8 miljarder försvann.

Northvoltkonkursen blev ett hårt slag för många. Men redan innan företagets problem började, stod det klart att Northvolt var en så riskfylld investering att den var förbjuden för AP-fonderna. AP-fonderna fick bara köpa aktier direkt på börsen. Onoterade aktier ansågs för riskabelt och dyrt.

– Det kräver ganska mycket kompetens att göra den typen av affärer och mycket analyskapacitet, säger Per Bolund, som var miljöpartistisk finansmarknadsminister fram till början av 2021.

Men AP-fondslagen skulle moderniseras, och nu visar SVT:s granskning att både Första och Fjärde AP-fonderna i sina remissvar drev på för att få köpa onoterade aktier direkt. Regering och riksdag sa nej till det. Men AP-fonderna fick ändå igenom en viss ökad möjlighet att satsa på onoterade företag. De fick nu köpa onoterade aktier indirekt, via riskkapitalföretag, tillsammans eller med andra investerare.

Bolag utan anställda

I den nya lagen står att ”AP-fonderna får inte ta på sig det operativa företagsledningsansvaret i dessa riskkapitalföretag”. Det betyder att AP-fonderna inte själva får välja ut enskilda bolag, som Northvolt, för aktieinvesteringar. Det ska riskkapitalföretaget göra.

Men SVT:s granskning visar att AP-fondernas riskkapitalföretag är en konstruktion utan anställda.

Dokument hos bland annat Bolagsverket visar att AP-fonderna köpte ett lagerbolag mindre än två månader före det första aktieköpet i Northvolt, samt ett kommanditbolag. När köpet av Northvoltaktier annonserades den 9 juni hade inte ens AP-fondernas valda namn på kommanditbolaget, 4 to 1 Investments, hunnit registreras hos Bolagsverket.

Därmed ser möjligheterna för AP-fondernas riskkapitalföretag att analysera och besluta om Northvoltaffären ut att ha varit mycket små.

Vill inte bli intervjuade

I styrelsen för riskkapitalföretaget har AP-fonderna satt sina egna tjänstemän, som där har fattat beslut om investeringen. Detta alltså samtidigt som AP-fonderna inte får fatta investeringsbesluten enligt lag.

SVT har försökt få AP-fondernas chefer att svara på frågor i intervju i ett halvårs tid, men fått nej. I mejl uppger de att det gjordes en grundlig utvärdering inför investeringen i Northvolt.

SVT har inte fått ta del av utvärderingen.

AP-fondernas svar till SVT

SVT har i olika omgångar sedan Northvoltkrisen eskalerade sommaren 2024 bett om intervjuer med Första-Fjärde AP-fondernas vd:ar. Många gånger har de hänvisat till styrelseordföranden i 4 to 1 Investments, som är tjänsteman på Fjärde AP-fonden.

Varje gång har svaret blivit nej, och vi har fått nöja oss med vissa skriftliga svar.

Några exempel:

”har tyvärr inte möjlighet till samtal eller intervju idag”

Fjärde AP-fonden 24 juni 2024

”sitter upptagen så kan inte ringa”

4 to 1 Investments styrelseordförande 16 oktober 2024

”måste tyvärr avböja en intervju vid detta tillfälle”

Första AP-fonden 27 november 2024

”Vad gäller intervju med vår vd så avböjer vi vänligen”

Tredje AP-fonden 2 december 2024

”Vi gör ingen intervju/telefonsamtal just idag”

Fjärde AP-fonden 8 januari 2024

”Öppenhet är viktigt men innebär inte en förpliktelse att tacka ja till alla förfrågningar eller format” .

Andra AP-fonden 7 februari 2025

”Vi tackar fortfarande nej till intervju”

Andra AP-fonden 20 mars 2025

”För att kunna ge en god helhetsbild och säkerställa att vi uppfyller våra sekretessåtaganden så kommer vi att fortsätta att besvara dina frågor via mail”

Fjärde AP-fonden 31 mars 2025

S+Mp=konkurs

Allt om Northvolt

Allt om Stegra

Pensionärer betalar för S och MP:s hybris

Publicerad 15 mar 2025

När Northvolt nu slutligen gjort konkurs tvår Socialdemokraterna omedelbart sina händer.

Detta är extra osmakligt i fallet med Northvolt, eftersom det nu är Sveriges pensionärer som tvingas betala priset för vänsterns gröna hybris, skriver Henrik Jönsson.

Inget normalt bolag hade på så kort tid fått tillgång till så enorma resurser med så lite genomlysning som Northvolt, skriver debattören.

I sitt installationstal 2021 fastslog Socialdemokraternas tillträdande statsminister Magdalena Andersson att hon ämnade genomföra en ”grön industriell revolution” med koldioxidfritt stål och nya batterifabriker.

Detta följdes i en riksdagsdebatt av orden: ”Den våg av investeringar som sköljer över Sverige nu, med batterifabriker i norr [...] Det hade inte sett ut så här i Sverige om inte Miljöpartiet funnits i Sveriges regering och drivit på”.

Sällan har sannare ord yttrats av en socialdemokratisk partiledare, för utan regeringssamarbetet mellan S och MP hade faktiskt inte svenska skattebetalare förlorat 9 miljarder pensionskronor i Northvolts krasch.

Detta beror på att Socialdemokraterna och Miljöpartiet 2019 var så missnöjda med pensionsfondernas brist på så kallade ”gröna investeringar” att man tvingade bort trygghetsregeln som förbjöd AP-fonderna från att investera i onoterade högriskbolag – som Northvolt.

Omröstningen för att plocka bort denna spärr genomfördes med hjälp av näringsminister Ibrahim Baylan, som kort därefter började arbeta som lobbyist för den svenska Northvolt-storägaren Harald Mix, samt den tidigare utrikeshandelsministern Anna Hall – som är gift med den socialdemokratiske Northvolt-delägaren Anders Sundström.

I just detta avseende kan man lita på socialdemokratin: de skryter medan de spenderar andras pengar, och när notan väl kommer skyller de på alla andra.

Så snart denna regeländring var genomförd utövade Miljöpartiet påtryckningar för att pensionsfonderna skulle investera i hållbarhetsprojekt som Northvolt, och i en intervju samma år sa språkröret Per Bolund uttryckligen att ”om fonderna inte förstår regeringens signaler kan vi behöva rekrytera nya styrelser.”

Samtidig ägnade sig public service åt kampanjarbete för de gröna satsningarna i stället för att granska dem.

2021 fick Northvolts hyllade vd Peter Carlsson sommarprata i P1, vilket följdes av Northvolt-storägaren Harald Mix sommarprat 2023. Samma år lanserade Sveriges Television ”Den Gröna Kapplöpningen” som okritiskt hyllade Northvolt och andra gröna jättesatsningar.

Programmet följdes av en intervju där de gröna satsningarnas huvudmän lovprisades av statliga Fossilfritt Sveriges ledare Svante Axelsson – och där projektens kritiker hånades utan möjlighet att försvara sig.

Kritik likställdes med klimatförnekelse

Den mediepolitiska lojaliteten med Northvolt och de andra gröna satsningarna innebar även att kritik av projekten likställdes med klimatförnekelse. Denna hållning uttrycktes så sent som i februari av både Skellefteås socialdemokratiske kommunstyrelseordförande Lorents Burman och den miljöpartistiska kommunfullmäktigeledamoten Linnéa Öhman.

I ljuset av denna unisona hyllningskör från både politiker och journalister är det lätt att förstå att många lät sig duperas av Northvolts gröna löften. Detta gör dock inte bolagets krasch mindre skandalös, snarare tvärtom.

Politiker bär nämligen ansvaret för hur medborgarnas skattemedel förvaltas, och mediernas uppgift är att kritiskt granska hur väl de sköter detta uppdrag.

Kampanjjournalistik

Public service inte bara svek detta kritiska granskningsuppdrag, utan ägnade sig dessutom åt en form av kampanjjournalistik som aktivt försvårade kritik av de gröna projekten – vilket i sin tur möjliggjorde en politisk kapitalrullning som saknar motstycke i modern tid.

Inget normalt bolag hade nämligen på så kort tid fått tillgång till så enorma resurser med så lite genomlysning.

När Northvolt nu slutligen gjort konkurs tvår Socialdemokraterna omedelbart sina händer. När Magdalena Andersson tillfrågas om Socialdemokraternas ansvar för de nio miljarder förlorade pensionskronor som hennes regering tvingade in i Northvolt svarar hon att detta är ”helt absurt” – och partiets energipolitiske talesperson Fredrik Olovsson avkräver i stället den sittande högerregeringen ”en plan” för hur man ska städa upp den oreda de själva bidragit till att skapa.

I just detta avseende kan man lita på socialdemokratin: de skryter medan de spenderar andras pengar, och när notan väl kommer skyller de på alla andra.

Detta är extra osmakligt i fallet med Northvolt, eftersom det nu är Sveriges pensionärer som tvingas betala priset för vänsterns gröna hybris.

Av Henrik Jönsson