UNHRC höll extramöte tisdag 230711 på begäran av Pakistan efter koranbränningar i Sverige.
Det är nionde gången som UNHRC kallar till extramöte sedan starten år 2006 och det är inte för att Ryssland terroriserar Ukrainas medborgare.
Det är inte för att islamiska staten mördar unga flickor som vill utbilda sig.
Det är inte för att kinesiska staten mördar miljoner muslimer.
Det är inte för att boko haram kidnappar unga flickor och håller dem som sexslavar.
Det är för att en dansk och en irakier har bränt koranen i Sverige.
Längst ned i inlägget finns medlemsförteckningen i UNHRC.
Den visar vad många medlemsstater i UNHRC står för.
Bevarande av diktaturers kontroll!
Så länge FN:s råd för mänskliga rättigheter befolkas av skurkstater är det en tandlös auktoritet att åberopa.
Linnea Dubois Publicerad 2023-07-10
Mänskliga rättigheter (MR) är ett begrepp med starkt signalvärde. Att argumentera emot mänskliga rättigheter anses djupt odemokratiskt. Att kränka dem är omänskligt.
Det finns givetvis förståeliga skäl till detta. Rättighetsinstrumentet är ett centralt verktyg för att säkra individens frihet och värdighet gentemot överhetens makt. Men det finns också baksidor med den MR-positiva ryggradsreflexen.
Talar man bara om ”mänskliga rättigheter” sker lätt en sammanblandning till ett gigantiskt komplex, utan utrymme för nyansering. Om allt är mänskliga rättigheter så är ingenting det. Och att någonting kallas en mänsklig rättighet innebär inte med nödvändighet att det bör räknas som en sådan på filosofisk eller moralisk grund.
Särskilt inte eftersom de multinationella juridiska instrument som finns – FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, kvinnokonventionen (CEDAW), EU:s rättighetsstadga och liknande – i praktiken utgår från politiska kompromisser.
Det gör även de FN-organ som är satta att upprätthålla och sprida respekten för de mänskliga rättigheterna globalt. Det gäller inte minst det så kallade rådet för mänskliga rättigheter, som sedan 2006 granskar tillämpningen av Förenta nationernas MR-instrument genom universella periodiska uppföljningar. Alla länder besiktigas vart fjärde år, även de som inte direkt pekas ut. Det finns också en möjlighet att kalla in särskilda sammanträden vid akuta MR-överträdelser.
Det är det sistnämnda som har hänt nu, på Pakistans begäran, med anledning av ”koranbränningar i Europa”. Att det är just Pakistan – ett land som återkommande kritiseras av oberoende människorättsorganisationer – som har kallat till mötet är ett belysande exempel på de problem som rådet, och i förlängningen FN:s hela arbete med mänskliga rättigheter, dras med.
Rådet för mänskliga rättigheter har nämligen 47 röstande medlemmar, vilka väljs in för treårsperioder uppdelat efter ”geografisk grupptillhörighet” för att säkerställa global balans. I rådet sitter länder som Kina, Kuba, Uzbekistan, Somalia och Eritrea. Ryssland tvingades lämna först 2022. Övriga FN-stater – likt Sverige, som kandiderade senast för tio år sedan men inte valdes in – har rätt att delta, men saknar alltså rösträtt.
Även om uppräkningen inte är uttömmande talar den sitt tydliga språk. Rådet är inget otvetydigt moraliskt föredöme vad gäller mänskliga rättigheter. Snarare är det ett tandlöst forum som utnyttjas av veritabla skurkstater som vill tvätta rent sitt anseende genom vackra ord. På samma sätt som att Nordkorea kallar sig en ”demokratisk folkrepublik”.
Svenska FN-förbundet har i flera år larmat om att för få länder kandiderar till rådet, vilket givet valprocedurens utformning gör att sökande stater kan väljas in även om de inte är rimligt kvalificerade. Det finns helt enkelt ingen konkurrens. Samtidigt är det svårt att förundras över att rimliga länder väljer att prioritera andra forum.
Tanken med att involvera stater med väldigt olika grundhållning i det globala människorättsarbetet är att säkra en bred legitimitet, och att uppmuntra även problematiska stater att ta sitt ansvar. Det låter ju bra – på papperet. I praktiken fungerar det i princip aldrig.
Därför bör man vara oerhört försiktig med att hänvisa till internationella organ som auktoriteter bara för att de har fina namn – på ett sätt som inte sällan görs i Sverige. ”Kritik från FN” låter dåligt och allvarligt. Men det är ett auktoritetsargument som förlorar sin tyngd om man känner till hur det ser ut i realiteten. Internationell politik, inte minst på MR-området, är nyansrik och komplicerad.
Ibland är den internationella kritiken relevant att ta till sig. När det gäller religionsfriheten har Sverige inte särskilt mycket att skämmas för.
Extramötet fortsätter idag (0712) och rapport kommer...
Uppdatering sker när Sveriges krypande journalistkår vågar släppa taget om PK-snuttefilten.....
The debate was held after Pakistan submitted an official request late Monday on behalf of member states of the Organization of Islamic Cooperation (OIC), including those who are members of the UN Human Rights Council.
The OIC called on the countries to condemn the attacks targeting the Quran, describing them as "acts of religious hatred."
Some EU member states as well as the US and the UK announced that they would vote against a draft resolution on religious hatred following the Quran burnings.
Upon the extension of the speeches by some countries, the Council decided to meet again on Wednesday and vote on the condemnation bill of the OIC.
Addressing the urgent session on acts of religious hatred at the UN Human Rights Council via a video message, Yasin Ekrem Serim, Türkiye’s deputy foreign minister, said: "We deeply condemn recent public burnings of the holy Quran, which are clear manifestations of growing religious hatred."
He emphasized that any form of disrespect toward any holy book contradicts the principles of tolerance, social peace and respect for human dignity.
"Freedom of expression is a cornerstone of society, but it cannot be misused to spread hatred. It is unacceptable to allow these acts on the grounds of freedom of expression. We call on all authorities to take necessary action against perpetrators of these acts and to prevent the recurrence of such incidents," he said.
Last month, a person identified as Salwan Momika burned a copy of the Quran under police protection in front of the Stockholm Mosque in Sweden.
His provocative act was timed to coincide with Eid al-Adha, one of the major Islamic religious festivals celebrated by Muslims worldwide.
It elicited widespread condemnation from across the Islamic world, including Türkiye, Jordan, Palestine, Saudi Arabia, Morocco, Iraq, Iran, Pakistan, Senegal and Mauritania.
Medlemsstater UNHRC:
Afghanistan, Albania, Algeria, Angola, Argentina, Armenia, Australia, Austria, Azerbaijan, Bahamas, Bahrain, Bangladesh, Belgium, Benin, Bolivia, Bosnia and Herzegovina, Botswana, Brazil, Bulgaria, Burkina Faso, Burundi, Cameroon, Canada, Chile, China, Congo, Costa Rica, Côte d’Ivoire, Croatia, Cuba, Czechia, Democratic Republic of the Congo, Denmark, Djibouti, Ecuador, Egypt, El Salvador, Eritrea, Estonia, Ethiopia, Fiji, Finland, France, Gabon, Gambia, Georgia, Germany, Ghana, Guatemala, Honduras, Hungary, Iceland, India, Indonesia, Iraq, Ireland, Italy, Japan, Jordan, Kazakhstan, Kenya, Kuwait, Kyrgyzstan, Latvia, Libya, Lithuania, Luxembourg, Madagascar, Malawi, Malaysia, Maldives, Mali, Marshall Islands, Mauritania, Mauritius, Mexico, Mongolia, Montenegro, Morocco, Namibia, Nepal, Netherlands, Nicaragua, Nigeria, Norway, Pakistan, Panama, Paraguay, Peru, Philippines, Poland, Portugal, Qatar, Republic of Korea, Republic of Moldova, Republic of North Macedonia, Romania, Russian Federation, Rwanda, Saudi Arabia, Senegal, Sierra Leone, Slovakia, Slovenia, South Africa, Somalia, Spain, Sri Lanka, Sudan, Switzerland, Thailand, Togo, Tunisia, Uganda, Ukraine, United Arab Emirates, United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland, United States of America, Uruguay, Uzbekistan, Venezuela (Bolivarian Republic of), Viet Nam, Zambia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar