Två olika kors för två olika religioner – två innebörder.
Patrik Pettersson är präst i Oscars församling i Stockholms stift i Svenska Kyrkan och en oumbärlig motvikt till de vänstermuppar bland präster och biskopar som tar politisk strid för islamanpassning i det svenska samhället.
Sofia Camnerins och biskop Åke Bonniers svar (Dagen 11/7) på min debattartikel är tomt på innehåll i relation till frågorna som jag ställde. I stället påför de skuld och skam på den som väckt frågorna: ”Rubrikerna blir svarta och uttalanden många gånger kategoriska. Det är svårt att föra resonerande samtal.” De hade med sin replik möjligheten att föra ett resonerande samtal men avstod från det, och avslutade med: ”I stället bör vi alla betänka vårt ansvar att arbeta för frälsning, frihet, ömsesidig respekt och fred – mellan människor, mellan länder, med skapelsen och med Gud. Det dubbla kärleksbudet behöver vara vägledande.” Det är under all kritik att kyrkliga ledare ägnar sig åt banal moralism i stället för att argumentera för sin sak när de ifrågasätts.
Sofia Camnerin och Åke Bonnier gör sig till förespråkare för en totalitarism som utgår från uppfattningen att islams normerande texter ska fredas med lagstiftning.
— Patrik Pettersson
Det enda av substans som framkom var att de vidhåller att det bör utredas om koranbränningar ska ”betraktas som hatbrott eller hets mot folkgrupp” samt att de menar att man bör ”utreda om ett förbud att bränna eller skända alla heliga böcker är möjligt.” Sofia Camnerin och Åke Bonnier gör sig till förespråkare för en totalitarism som utgår från uppfattningen att islams normerande texter ska fredas med lagstiftning. Med det gör de gemensam sak med radikala islamister och deras hegemoniska anspråk på att Sverige, svensk lagstiftning och Sveriges befolkning ska anpassa sig efter den totalitära förståelsen av islam som de företräder. Min kritik mot detta kvarstår obesvarad.
De nu aktuella koranbränningarna är bara en liten pusselbit i de radikala islamisternas totalitära anspråk. Salman Rushdie skrev en bok. Lars Vilks tecknade en bild. Samuel Paty visade en bild i undervisningssyfte. Charlie Hebdos redaktion ritade skämtteckningar. Jyllandsposten publicerade bilder. Ingen brände en koran. Men alla drabbades av radikala islamisters våld för upplevda skändningar av muslimska trosuppfattningar.
Läs tidigare inlägg | Per Sundin: Att vara fiende till hela den muslimska världen är inte optimalt för vårt land
Camnerin och Bonnier tar de radikala islamisternas parti när de menar att man bör ”utreda om ett förbud att bränna eller skända alla heliga böcker är möjligt.” De är oss svaret skyldiga på frågan om var gränsen för en sådan ”skändning” går. Vem eller vilka av Rushdie, Paty, Vilks, Hebdo och de andra överträdde det som Camnerin och Bonnier menar ska vara en förbjuden gräns? Vilka andra av våra gemensamma friheter är de beredda att offra för att världens radikala islamister ska slippa känna sig kränkta? Det är anmärkningsvärt att kyrkliga ledare i sin naiva välvilja är så oansvariga.
Sverige är och bör förbli en sekulär stat med sekulär lagstiftning. Kyrkans ledare ska inte verka för att Sveriges medborgerliga friheter begränsas med lagstiftning som anpassas efter religiösa påbud. Våra medborgerliga friheter ska försvaras, inte försakas.
SverigeSveriges kristna råd fördömer koranbränningar och vill att de ska kunna räknas som hatbrott.
En bibelbränning skulle dock inte vara lika laddad, tror Sofia Camnerin, generalsekreterare för Sveriges kristna råd
3 jul, 2023
Den senaste koranbränningen utanför Stockholms moské i onsdags blev droppen för Sveriges kristna råd, en organisation som inbegriper de olika kristna samfunden i landet. I likhet med landets interreligiösa råd vill de nu därför att koranbränning som handling ska prövas rättsligt.
– När det sker i samband med den muslimska högtiden eid utanför den stora moskén känner vi att man passerat en viktig gräns, säger Sofia Camnerin, generalsekreterare, SKR, till TT.
Kan räknas som hatbrott
I nuläget finns inget förbud mot att bränna heliga skrifter. Yttrandefriheten och demonstrationsfriheten är starkt skyddade enligt grundlagen. Det är dock ingen förändring av grundlagen som Sofia Camnerin nu efterlyser.
– Nej, men man måste titta på den lagstiftning som finns och när en handling går över till hatbrott och hets mot folkgrupp, säger hon.
TT: Hur skulle ni då förhålla er till en bränning av en bibel?
– Det går inte att jämföra. Jag tror inte att det skulle bli lika laddat.
TT: Många skulle nog anse att det är lika laddat?
– Ja, men man måste titta specifikt på typen av beteende. Att bränna koranen efter fredagsbönen utanför en moské är så tydligt riktat mot en religiös grupp.
TT: Men om någon bränner en bibel under en känslig religiös helg?
– Jag tror ändå inte det är lika laddat. Visst, det kan vara det och situationen kan förändras, säger Sofia Camnerin.
Det uppskruvade politiska läget kring koranbränningarna har påverkat rådets inställning, konstaterar hon.
– Nu när hela samhället är involverat och EU, UD samt 57 muslimska länder anser att man passerat en gräns, är det dags att pröva frågan rättsligt. Vi vill tydligt visa solidaritet med den muslimska gemenskapen. Vi behöver inte religionsmotsättningar nu, säger Sofia Camnerin.
Vill se utredningÄven Åke Bonnier, biskop i Skara stift och talesperson för ärkebiskop Martin Modéus under hans semester, fördömer koranbränningarna.
Han vill se en utredning som ser över möjligheten att förbjuda handlingen genom att exempelvis klassa den som hets mot folkgrupp.
– Man borde utreda om ett förbud mot att bränna eller skända alla typer av heliga skrifter är möjligt, säger han till TT.
TT: Skulle det inte hota yttrandefriheten och religionsfriheten?
– Den friheten handlar inte om att trampa på människors innersta känsla av helighet, säger Åke Bonnier.
Styrelsen för Sveriges kristna råd möts fem gånger per år. Nedan finns namnen på de styrelseledamöter som ingår i styrelsen efter årsmötet 2023 . Styrelsens arbete leds av presidiet.
Den frikyrkliga kyrkofamiljen
Ordinarie
Lasse Svensson, kyrkoledare, Equmeniakyrkan
Daniel Alm, föreståndare, Pingst FFS
Linalie Newman, missionsdirektor, Evangeliska Frikyrkan (EFK)
Personlig ersättare
Carin Dernulf, Equmeniakyrkan
Ulrik Josefsson, ALT, Pingst FFS
Ulf Häggqvist, missionsföreståndare, Svenska Alliansmissionen
Den katolska kyrkofamiljen
Ordinarie
Anders Arborelius, biskop, Stockholms katolska stift
Pierre André Mauduit, OP, Stockholms katolska stift
Personlig ersättare
Sr Beata Rohdin, Stockholms katolska stift
Magdalena Dahlborg, Stockholms katolska stift
Den lutherska kyrkofamiljen
Ordinarie
Martin Modéus, ärkebiskop, Svenska kyrkan
Cristina Grenholm, Svenska kyrkan
Nils Gårder, Svenska kyrkan
Kerstin Oderhem, Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS)
Normunds Kamergrauzis, Lettiska evangeliska kyrkan
Personlig ersättare
Åke Bonnier, biskop, Svenska kyrkan
Maria Bergstrand, Svenska kyrkan
Johannes Fransson, Svenska kyrkan
Samuel Gabrielsäther, Svenska kyrkans unga
Carl Henric Svanell, Svenska kyrkan
Den ortodoxa kyrkofamiljen
Ordinarie
Dioscoros Benjamin Atas, ärkebiskop, Syrisk-ortodoxa patriarkatets ställföreträdarskap i Sverige
Joseph Gobran, Koptiska ortodoxa kyrkan
Personlig ersättare
Yusuf Aydin, Syrisk-ortodoxa patriarkatets ställföreträdarskap i Sverige
Alexandar Samardzic, Serbisk-ortodoxa kyrkan
Ungdomsrepresentanter i styrelsen
Ordinarie
Julia Sjöström, Frikyrkliga kyrkofamiljen (Equmenia)
Karel Walko, Katolska kyrkofamiljen (Sveriges unga katoliker)
Personlig ersättare
Sibora Cello, ortodoxa kyrkofamiljen (Syrisk-ortodoxa patriarkatets ställföreträdarskap i Sverige)
Tova Mårtensson, lutherska kyrkofamiljen (Svenska kyrkans unga)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar