Att regeringen vill trappa ner de statliga stöden till studieförbunden har väckt stark kritik. Det har kallats en "bildningsslakt".
I rubriken till ett debattinlägg, undertecknat av bland andra tidigare utbildningsminister Anna Ekström (S) som numera är ordförande för ABF Stockholm, heter det till och med att "Högern slaktar oss" (Expressen, 19/9). Två övergripande argument återkommer i kritiken mot regeringen: Att många svenskar tycker att folkbildning är viktigt, och att neddragningar skulle vara en anpassning till Sverigedemokraterna.
Självklart tycker nästintill alla svenskar att folkbildning är viktigt. Folkrörelserna, med tillhörande studieförbund, spelade en viktig roll när Sverige demokratiserades. Det var i föreningslivet som folk – medlemmar – fick "träna" demokrati. Skulle man rangordna svenskans vackraste begrepp skulle folkbildning säkert kvala in på topp-tio.
Att Sverigedemokraterna gör sitt bästa för att ersätta armlängds avstånd med att klampa in och politisera, stämmer också.
Men innebär det därmed att de statliga stöden ska uppgå till x antal miljarder årligen, och aldrig få minska? Nej.
På senare år har fler fått upp ögonen för missbruk av bidragen. I fjol släppte Riksrevisionen en granskningsrapport och konstaterade att det finns ”brister i alla led – från studieförbundens utbetalningar och kontroll, via Folkbildningsrådets styrning och uppföljning, till regeringens styrning”. Myndigheten påpekade att "omfattande fel och fusk i studieförbundens utbetalning av statsbidraget till samverkansparter" har upptäckts på senare tid. Nästan hälften (!) av studieförbundens evenemang som getts bidrag saknade tillräckliga underlag.
Magnus Ranstorp från Försvarshögskolan hör till dem som varnat för att kriminella och extremister utnyttjar systemet, ett regelverk skapat för "en svunnen tid där visst myglande med kokkaffe stod för problematiken". Nu ser vi, menar Ranstorp, "systematiska bedrägerier och rena brottsupplägg som gjort Föreningssverige till en av de lägst hängande frukterna för kriminella" (SvD, 19/6 2022).
Vänner av folkbildning borde rimligtvis vara bekymrade över det?
För några år sedan ville L, M, KD och C i Uppsala dra in det kommunala bidraget till studieförbundet Ibn Rushd som enligt en rapport från Folkbildningsrådets inte nådde upp till kraven på demokrati, jämställdhet och synen på homosexualitet. De rödgröna "räddade" bidraget den gången. Som om ”mer pengar” per automatik skulle stärka demokratin.
Tidigare bloggat
Om Ibn Rushd
Självklart tycker nästintill alla svenskar att folkbildning är viktigt. Folkrörelserna, med tillhörande studieförbund, spelade en viktig roll när Sverige demokratiserades. Det var i föreningslivet som folk – medlemmar – fick "träna" demokrati. Skulle man rangordna svenskans vackraste begrepp skulle folkbildning säkert kvala in på topp-tio.
Att Sverigedemokraterna gör sitt bästa för att ersätta armlängds avstånd med att klampa in och politisera, stämmer också.
Men innebär det därmed att de statliga stöden ska uppgå till x antal miljarder årligen, och aldrig få minska? Nej.
På senare år har fler fått upp ögonen för missbruk av bidragen. I fjol släppte Riksrevisionen en granskningsrapport och konstaterade att det finns ”brister i alla led – från studieförbundens utbetalningar och kontroll, via Folkbildningsrådets styrning och uppföljning, till regeringens styrning”. Myndigheten påpekade att "omfattande fel och fusk i studieförbundens utbetalning av statsbidraget till samverkansparter" har upptäckts på senare tid. Nästan hälften (!) av studieförbundens evenemang som getts bidrag saknade tillräckliga underlag.
Magnus Ranstorp från Försvarshögskolan hör till dem som varnat för att kriminella och extremister utnyttjar systemet, ett regelverk skapat för "en svunnen tid där visst myglande med kokkaffe stod för problematiken". Nu ser vi, menar Ranstorp, "systematiska bedrägerier och rena brottsupplägg som gjort Föreningssverige till en av de lägst hängande frukterna för kriminella" (SvD, 19/6 2022).
Vänner av folkbildning borde rimligtvis vara bekymrade över det?
För några år sedan ville L, M, KD och C i Uppsala dra in det kommunala bidraget till studieförbundet Ibn Rushd som enligt en rapport från Folkbildningsrådets inte nådde upp till kraven på demokrati, jämställdhet och synen på homosexualitet. De rödgröna "räddade" bidraget den gången. Som om ”mer pengar” per automatik skulle stärka demokratin.
Tidigare bloggat
Om Ibn Rushd
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar