Salahuddin Barakat

Har Malmös muslimske brobyggare blivit en brobrännare?

2024-04-28

Salahuddin Barakat leder runt 700 personer i utomhusbön under eidfirandet i Malmö. Han grundade Islamakademin 2013 och är fortfarande församlingens ledare.

Han är en av Sveriges mest kända imamer och har prisats för sitt brobyggande. Men på Youtube predikar Salahuddin Barakat numera separatism och uppmanar muslimer att bojkotta medier. Han kallar SVT fake news och fördömer homosexualitet så hårt att vissa muslimer slutat följa honom.

Själv anser imamen att han inte ändrat sig i vare sig ”avsikter, åsikter eller arbetssätt”.

I elegant knuten halsduk, yllerock och vit huvudbonad predikar Salahuddin Barakat för sin församling. Det är svårt, säger han, att fira eid fullt ut i år.

– Vi kan inte äta och njuta av en måltid om vi inte vet att våra bröder och systrar i Gaza och Palestina kan njuta av mat och dryck!

Aprilmorgonen är kall och blåsig, men runt 700 troende har ändå tagit sig till den ståtliga Malmöparken för att be tillsammans på eid-al-fitr, högtiden som avslutar fastemånaden ramadan. De står i strumplästen på varsin medhavd bönematta, vända mot Mecka.

Utomhusbönen arrangeras av Islamakademin, församlingen som Salahuddin Barakat grundade 2013. En hoppborg står uppblåst för barnen och Islamakademins funktionärer ska snart bjuda på popcorn och sockervadd.

”Kom ut ur ramadan bättre än ni trädde in i den”, säger Salahuddin Barakat till sin församling. ”Brukar ni gå till moskén en gång i veckan – gå två gånger! Om ni donerar hundra – ge tvåhundra! Om ni gör en bön – gör två böner!”

Men först vill Salahuddin Barakat påminna om fastemånadens syfte: Att stärka tillhörigheten till islam:

Vi har kommit hit för att försöka övertala imamen att låta sig intervjuas till det här reportaget. Genom åren har han varit med många gånger i DN och andra medier. Men de senaste veckorna har han varken svarat på sms, Messenger-meddelanden eller mejl.

Vi har en aning om varför. I sitt nystartade Youtube-program ”Islamologiskt” dömer han ut SVT som ”fake news” och uppmanar muslimer att bojkotta Sydsvenskan och andra svenska medier: ”Man bör inte klicka på deras länkar, man bör inte läsa deras artiklar, man bör inte ställa upp i intervjuer”.

Enligt Salahuddin Barakat är public service ”skräp, rätt-ner-i-papperskorgen-skräp”. Muslimer bör uttala sig i egna kanaler, anser imamen.

Salahuddin Barakat uppmanar muslimer att bojkotta Sydsvenskan och andra svenska medier. ”Det handlar inte om att isolera oss från majoritetssamhället eller att skapa parallellsamhällen, utan om att vi äger våra egna röster och plattformar”, säger han på Youtube.

Imamen propagerar även för en sorts separatism i politiken och tvivlar på att muslimer på sikt kan vara med i etablerade partier: ”Vi bör söka efter alternativ.” Framtiden ligger, tror han, i att bilda nya partier ”för minoriteter, av minoriteter – såsom Nyans och Visionpartiet”.

Muslimska politiker i etablerade partier beskriver han som karriärister som måste offra eller tona ner sin muslimska identitet. ”De blir tvungna att rätta in sig i ledet. Att krypa, att fjäska”, säger han. ”När man medvetet plockar muslimska politiker och sätter dem i ett Pridetåg, exempelvis. Vad är det?”

42-årige Salahuddin Barakat är en av Sveriges mest kända imamer, vars röst når långt utanför muslimska kretsar. Han är uppväxt i Malmö och har studerat islam i Jemen i fyra år.

I över ett decennium har han varit en brobyggare och bekämpare av extremism. När hundratals unga svenska muslimer lockades till Syrien och terrorgrupper som IS, tog Malmöimamen upp kampen mot extremister.

Under flera år jobbade Salahuddin Barakat och rabbinen Moshe David HaCohen nära Malmö stad mot intolerans och radikalisering. Här år 2020 i en Rosengårdsmoské med dåvarande oppositionsrådet Torbjörn Tegnhammar (då M, nu SD) och kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S).

”Jag arbetar emot dem för att jag ser det som ett samhällsansvar”, sa Salahuddin Barakat 2014 i Sydsvenskan om de radikala antidemokraterna i Hizb-ut-Tahrir. Under åren som följde blev han viktig för Malmö stad i arbetet mot radikalisering och antisemitism. Att han är en konservativ imam – exempelvis tar han inte kvinnor i hand – sågs ofta som en fördel. Det gjorde att han nådde muslimer som fnös åt mer liberala krafter.

Jämfört med städer som Göteborg, Örebro och Stockholm var det färre unga muslimer från Malmö som reste till Syrien för att ansluta sig till islamistiska terrorgrupper.

– Det är omöjligt att veta exakt hur mycket Salahuddin betydde för just det. Men under flera år gjorde han stora insatser på flera nivåer för att hjälpa till att hålla ihop staden, säger Malin Martelius, som arbetat för Malmö stad i tät samverkan med imamen och andra från civilsamhället.

Malin Martelius från Malmö stad har arbetat nära Salahuddin Barakat i arbetet mot extremism, och hyllar hans insatser genom åren. Bilden är från 2015, en tid när Salahuddin Barakat med teologiska argument försökte övertala unga muslimer som lockades av terrorgrupper som IS att avstå.

Tillsammans med rabbinen Moshe David HaCohen blev Salahuddin Barakat även frontfigur för det judisk-muslimska samarbetet Amanah. Den religiösa duon kallades in i krissituationer. Rabbinen minns en utryckning till en Malmöskola där flera elever visat aggressivt judehat:

– När vi kom till skolan så ropade elever till mig på arabiska att jag var en demon, att jag var djävulen. ”Satan är här!” sa de. När vi lämnade skolan hade attityden ändrats totalt. Samma elever sa: ”Tack för att ni kom”.

Enligt rabbinen var nyckeln att imamen lyssnade på eleverna och gav dem utrymme att uttrycka sin religiösa identitet – och att duon bekämpade både islamofobi och antisemitism. 2019 tog de emot Malmö stads pris för mänskliga rättigheter, 50 000 kronor, för sitt arbete i Amanah.

Salahuddin Barakat och rabbinen Moshe David HaCohen var under flera år anställda frontfigurer för det muslimsk-judiska Amanah. I höstas havererade samarbetet efter att Islamakademin på Facebook hyllat palestinsk kamp – bara några timmar efter Hamas terrordåd den 7 oktober. Barakat tackades av från Amanah i november.

Men samarbetet i Amanah kraschade i höstas, i svallvågorna från Hamas terrorattacker den 7 oktober och Israels krig i Gaza. Sedan dess har imamen blivit en alltmer hårdslående debattör på Youtube och Facebook.

Inte sällan med udden riktad mot gayrörelsen.

Ali tar fram Koranen och sin bönematta. Det är dags att be en av de fem dagliga bönerna.

– Vad Salahuddin inte förstår är att många muslimer är homosexuella. Jag vet flera som går till hans egen församling, säger han.

”Om det är homofobi att anse att HBTQ+ handlingar är syndiga så är i princip alla muslimer homofober”, skrev Salahuddin Barakat på Facebook i december. ”Lika lite som andra vill bli påtvingade islamiska värderingar vill muslimer bli påtvingade varken prideflaggor eller pridevärderingar”.

Ali har flytt IS terror mot homosexuella, och trodde att han skulle kunna leva öppet i Sverige. Men det är svårt i Malmö, säger han. ”Jag lever i ett sorts parallellsamhälle där homosexualitet oftast är något fult och otänkbart”.

Bakgrunden var att en fotbollsspelare, Malmösonen Anel Ahmedhodzic, hade vägrat bära regnbågsbindel som kapten i sitt lag Sheffield United. Salahuddin Barakat applåderade hans regnbågsvägran, och gissade att den berodde på en ”muslimsk moralsyn”.

I en intervju i Fotbollskanalen bekräftade Anel Ahmedhodzic att han vägrat bindeln eftersom han är muslim. ”Det går ju emot vår religion”, sa han.

I sin Malmölägenhet suckar Ali. Förr bad han i Islamakademins moské, men han vill inte längre gå dit eftersom han anser att imamen underblåser hets mot homosexuella.

– Jag går till andra bönelokaler i Malmö i stället. Eller ber hemma.

När det gäller homosexualitet har Ali haft en inre strid. Den är över nu.

– Jag har läst Koranen och hadither, och ser kärlek och förlåtelse.

Ali har haft en inre strid om sin homosexualitet. Den är över nu, säger han: ”Min Gud är en mer kärleksfull Gud än den som Salahuddin Barakat pratar om”.

Att Salahuddin Barakat är emot utlevd homosexualitet är ingen skräll – det är mainstream bland muslimska ledare. Men imamens anti-pride-inlägg har ändå fått flera muslimer att reagera. Få vill framträda med sitt riktiga namn.

Sara, en student i Sundsvall, har följt Salahuddin Barakat i sociala medier.

– Han förde mig närmare min religion. Jag tyckte att han var bra.

Men inlägget om homosexualitet på Facebook fick Sara att vända ryggen åt Malmöimamen.

– Det gjorde mig arg, hur han uttryckte sig. Det finns muslimer som är gay, bisexuella, trans – och de kommer att ta illa vid sig.

Khaled, en programmerare i Malmö, tycker att Salahuddin Barakats församling Islamakademin är intressant.

– Den är en av de första församlingarna som är lite mer svenska.

Det gjorde mig arg, hur han uttryckte sig. Det finns muslimer som är gay, bisexuella, trans – och de kommer att ta illa vid sig

Som liten gick Khaled ofta till Islamiska förbundets moské i Malmö för att be.

– Det är en annan kultur, många av mina vänners pappor går dit. Salahuddin har mer svensk kultur i sin församling.

Khaled hade hoppats att Salahuddin Barakat skulle fortsätta att bygga broar och skapa samförstånd mellan grupper.

– Men nu är han en polariserande kraft som säger att SVT är fake news. Då låter det som en raljerande 58-årig man i Sjöbo som är aktiv i SD. Det är olika sidor av samma mynt, säger Khaled.

På Youtube har imamen och hans sidekick Omar Pärlälv på kort tid angripit och misstänkliggjort en rad kvinnliga skribenter. En av dem är författaren och tv-komikern Elaf Ali.

”He-dorr” – så uttalar Elaf Ali ordet heder. Hon har flyttat till Stockholm, men hennes nordostskånska dialekt är intakt. Det vet alla som tittar på SVT:s humorprogram ”IFS – Invandrare för svenskar”, där 37-åringen från Fjälkinge är en av deltagarna.

– Salahuddin menar att jag är inkvoterad för att jag jobbar mot heder. Rasister menar att jag är inkvoterad för att jag har utländsk bakgrund.

Elaf Ali tycker att svenska medier gjort fel som ofta har låtit konservativa imamer representera muslimer. ”Islam är mycket större och bredare än så”, säger hon.

I säsongspremiären av IFS den 7 mars skämtade Elaf Ali med Malmöimamen. Vad var det Salahuddin skrev på Facebook? frågade programledaren Ahmed Berhan.

– Att muslimer hatar bögar, svarade Elaf Ali.

Hennes medvetna överdrift fick studiopubliken att skratta. Sedan nyanserade hon sig, och förklarade vad imamen egentligen hade skrivit om homosexualitet.

Salahuddin Barakat uppskattade inte skämtet. Några dagar senare avfärdade han på Youtube Elaf Ali som en ”hedersförtryckskarriärist” och ”hedersförtrycksblatte” för att hon skrivit en bok om hur hon tog sig ur uppväxtens förtryck.

När Elaf Ali såg att imamens Youtube-podd döpt avsnittet om henne och IFS till ”Invandrare for sale” skrattade hon först.

– Det var roligt, men resten kändes mest tragiskt. Att gå på mig för att jag berättar om det hedersförtryck jag fick uppleva.

DN berättade nyligen om imamens hårda kritik mot Malmö stads arbete mot hedersförtryck. Stadens rapport om hedersförtryck mot förskolebarn är ”äcklig”, enligt Barakat, som även säger att orosanmälningar ”blivit en slags terror”.

Elaf Alis bok “Vem har sagt något om kärlek?” handlar om hur hon tog sig ur hedersförtryck. Hon blev bestört när Salahuddin Barakat kallade henne ”hedersförtryckskarriärist”, ”hedersförtrycksblatte” och andra nedsättande saker.

Elaf Ali förstår att imamen inte tyckte att det var så kul att hon drev med honom i TV. Men hon, som är uppväxt i en muslimsk familj, ogillar hans anspråk på att tala för alla muslimer.

– Ett tiotal muslimer har skrivit till mig i direktmeddelanden och sagt att de inte känner igen sig i vad han säger. Det här är inte min islam, skriver flera.

Elaf Ali tycker att det är talande att de skriver privat, och inte i öppna kommentarsfält.

– Om du går emot ledare som Salahuddin offentligt, så blir det lite grand som att du går emot islam.

Det är delvis svenska mediers fel, anser Elaf Ali, som har låtit konservativa imamer representera muslimer.

— Islam är mycket större och bredare än så. Media borde lyfta fram muslimer som vill modernisera islam.

När bönen är över hälsar vi på imamen och påminner om vår önskan att få intervjua honom.

– Jag ska fundera på det, säger han.

Salahuddin Barakat påminner vid eid-bönen om lidandet i Gaza: ”Dagar av eid är dagar av mat, dryck och Guds åminnelse. Men vi kan inte fira eid fullständigt förrän våra bröder och systrar runt om i världen kan fira eid fullt ut.”

Det är andra gången samma vecka som han ger samma svar. Ett par dagar tidigare gick vi till Islamakademins lokaler i centrala Malmö. När vi kom in i moskén satt Salahuddin Barakat på den stora bönemattan, omgiven av en grupp yngre män. Han log vänligt och bjöd oss att sitta ner.

Vi berättade om Ali, den muslimske gaykillen som slutat gå till Islamakademin, och sa att vi talat med fler svenska muslimer som undrar över imamens utveckling. Salahuddin Barakat lyssnade. Han gjorde klart att han ser medier som DN som en dålig kraft i samhället, men lovade att tänka över vår förfrågan.

Under eidfirandet i parken talar vi med församlingsmedlemmar som förstår imamens tvekan att tala i medier. Malmöbon Ansari Haji Cheteh jobbar som systemutvecklare i Köpenhamn och har studerat islam under Salahuddin Barakat. Han har sett imamens inlägg om pridebindeln och följt diskussionen kring programmet IFS.

– Jag tror det är lätt att man missförstår. När det kommer till muslimer och islam vill man gärna lyfta fram det negativa. Jag tycker inte att man ska göra en stor grej av det där med pride-bindeln, säger Ansari Haji Cheteh.

Ansari Haji Cheteh jobbar som systemutvecklare och deltog i Islamakademins eid-bön i Malmö. Han har studerat islam under Salahuddin Barakat och beskriver imamen som ”en fantastisk människa”.

Även utanför Islamakademin finns förståelse för Salahuddin Barakat. Malin Martelius, som känner honom från olika demokratiprojekt, tror att imamen helt enkelt har fått nog.

Under många år har han kritiserats hårt från flera håll, påminner Malin Martelius. Salafister har utmålat honom som alltför liberal. Antisemiter har ogillat att han samarbetar med judar. Sekulära svenskar har fnyst åt att han inte tar kvinnor i hand.

– Ur ett mänskligt perspektiv kan jag ha förståelse för att en faktiskt inte orkar försöka längre, och därför kanske väljer att utmana i stället. Det kan vara sprunget ur en känsla av frustration och maktlöshet, säger Malin Martelius.

Malin Martelius jobbar numera på Myndigheten för stöd till trossamfund. Hon oroas av samhällsutvecklingen med en stark antimuslimsk våg som gör livet svårare för muslimer.

– Jag kan faktiskt känna att vi har slösat med Salahuddins tid. Han har ställt upp i vått och torrt, dygnet runt, trots hot och kritik.

Två dagar efter eid går vi en sista gång till moskén. Tre dagar tidigare skickade vi ett mejl med frågeställningar och imamen borde ha hunnit fundera. Men när vi möter honom efter fredagsbönen är han kort i tonen. Han kommer att ge besked efter helgen, lovar han.

På måndagen kommer ett mejl:

”Hej Hilda och Niklas. Jag har valt att inte delta i intervjun men att besvara era frågor via Islamologiskt.”

Samma minut läggs ett förinspelat avsnitt ut på Youtube, där imamen och hans poddpartner Omar Pärlälv reflekterar kring DN:s frågor. Imamen säger att hans mediebojkott inte handlar ”om att isolera oss från majoritetssamhället eller att skapa parallellsamhällen, utan om att vi äger våra egna röster och plattformar.”

– Många andra minoriteter har egna plattformar för att få egna röster, säger Barakat och nämner arbetarrörelsen, kvinnorörelsen och vänsterrörelsen.

Efter att DN:s reportrar flera gånger pratat med Salahuddin Barakat om en intervju, skickar han ett mejl och säger att han svarar på våra frågor i sin egen kanal, ”Islamologiskt” på Youtube. Poddpartnern Omar Pärlälv kommenterar också.

Imamen tycker att Sveriges protester mot Israels krigföring i Gaza varit för svaga. Många i politiken, i medierna och i civilsamhället rättfärdigar indirekt brott mot mänskligheten, anser han.

– Hyckleriet är väldigt framträdande, säger Salahuddin Barakat.

Om sin antigayretorik säger imamen att det inte är något nytt: Han har alltid ansett att homosexuella handlingar är syndiga.

– Det finns inte en muslimsk ledare i Sverige som skulle säga något annat. Om de finns – varsågod att presentera dem. Och fråga även ortodoxa kyrkan och katolska kyrkan.

Ett par av de frågor vi mejlat till Salahuddin Barakat handlar om det judisk-muslimska samarbetet Amanah. När vi talar med hans forna parhäst, rabbinen Moshe David HaCohen, är han frustrerad över att imamen ”inte längre bryr sig om den framtid vi försökt bygga tillsammans”.

– Jag tycker att man som brobyggare har ett ansvar för den bro man har byggt.

Rabbinen ger en bild: En vindbrygga till en medeltida borg som dras in och fälls upp.

– Du fäller kanske upp den för att skydda dig. Men alla andra är kvar på andra sidan vallgraven. De kan inte nå dig, där du sitter i din borg.

”Jag tycker att man som brobyggare har ett ansvar för den bro man har byggt”, säger rabbinen Moshe David HaCohen. Han ser fortfarande sin forna parhäst Salahuddin Barakat som en vän, men är samtidigt frustrerad över imamens agerande de senaste månaderna.

Moshe David HaCohen betraktar fortfarande imamen som en vän, och de hörs ibland. Men Salahuddin Barakats sätt att tala om homosexualitet skadar enligt rabbinen ”förtroendet och tilliten som han byggt upp under flera år”.

Tvärtom, svarar Salahuddin Barakat på Youtube. När en imam tydligt säger att homosexuella handlingar är fel så ökar förtroendet för honom. Enligt Barakat har många muslimer längtat efter att deras representanter ”slutar vara fega, tysta och rädda”.

Visst har Salahuddin Barakat sett sig som en brobyggare, säger han till sin Youtubesidekick Omar Pärlälv.

– Samtidigt: Man bygger inte broar genom att riva ner sina egna grundstenar. Man måste stå stabilt på sin grund. Folk som försöker rasera vår grund kommer att rasera bron.

Salahuddin Barakat säger själv att han inte har ändrat sig, varken i ”avsikter, åsikter eller arbetssätt”. Han vänder sig mot idén att att hans uttalanden skulle göra det svårare att vara öppet homosexuell och praktiserande muslim i Malmö.

– Det är ett extremistiskt sätt att tänka på: antingen måste du älska oss och gå med oss i pridetåg, eller så hatar du oss. Den här dikotomin är falsk.

Vi har aldrig frågat någon vid dörren vilken sexualitet de anser sig ha eller vem de har i sängen

Poddpartnern Omar Pärlälv ifrågasätter om Ali, den muslimske gaykillen som vi intervjuat, alls existerar. Salahuddin Barakat själv säger om Ali:

– Han kanske finns.

Ali tror inte att han skulle vara välkommen till Islamakademin om han var öppen med att han blir kär i män. Men alla får komma till moskén, säger imamen på Youtube.

– Vi har aldrig frågat någon vid dörren vilken sexualitet de anser sig ha eller vem de har i sängen.

Men, fortsätter imamen, om en moskébesökare skulle hävda ”att homosexualitet är en bra sak så skulle vi såklart invända”.

– Det skulle vi även göra om nån skulle komma med till exempel ölreklam. Eller reklam för ateism.

När terrorsekten IS för nio år sedan erövrade trakten i Irak där Ali levde, insåg han att han måste fly. Han berättar att ett anslag sattes upp av IS där han och flera andra pekades ut som homosexuella.

– IS kastade ner homosexuella från taket på höga byggnader. Min vän Seif var en av dem som dödades, säger han och visar otäcka bilder i sin mobil.

Migrationsverket gav Ali uppehållstillstånd, han kunde trovärdigt visa att han hotades av förföljelse och död. DN har läst Migrationsverkets beslut, med fruktansvärda detaljer om homofobiskt förtryck.

Ali drömmer om att gå i Malmös pridetåg och öppet visa vem han är. Men det går inte, säger han. ”Och Salahuddin gör det svårare, eftersom hans budskap är att alla muslimer tycker att det är fel med homosexualitet.”

Ali heter egentligen något annat. Han hade hoppats kunna leva öppet i Sverige, gå i både moskéer och pridetåg, men det känns omöjligt. Ali har förlorat jobb på ett företag i Malmö, berättar han, när den muslimske ägaren fick reda på att han är homosexuell.

– ”Det här är ett jobb för en man”, sa ägaren. Han rev anställningskontraktet framför ögonen på mig.

Salahuddin Barakat säger att homosexualitet är synd – men han är emot förföljelse. Varför klandrar du imamen för att du måste gömma dig?

– Han är en ledare och hans ord väger tungt för många muslimer. När han pratar föraktfullt och dömande om oss så får det självklart en effekt.

Islamakademin är en församling och ett muslimskt läroinstitut

Islamakademin är en sunnimuslimsk församling i Malmö, grundad av Salahuddin Barakat år 2013. Barakat har libanesiskt ursprung, är uppväxt i Malmö och har studerat islam på flera håll i världen, bland annat fyra år i Jemen.

Islamakademin är även ett läroinstitut som ger kurser i olika aspekter av islam. Utbildningen är både online och på plats.

Församlingen bedriver sin verksamhet på svenska, vilket har attraherat yngre muslimer med svenska som förstaspråk. På helger har församlingen koranskola för barn från sju år.

Islamakademin har arrangerat flera muslimska kulturaftnar i Malmö. Senast 2023 gav Malmö stad 120 000 kronor i bidrag till ett sådant evenemang.

Församlingen flyttade nyligen in i nya lokaler i centrala Malmö.

I dag är Malmö stads och Islamakademins relation frostigare. Efter Barakats angrepp mot kommunens arbete mot hedersförtryck tog kommunen nyligen bort ett samtal om tro och andlighet mellan Salahuddin Barakat och en kristen diakon från sin hemsida.


Källa: SST, Islamakademin och Malmö stad