Kärrholm: Nolltolerans mot gangsterkultur i skolan
Publicerad 16 maj 2024
Polisen och riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm (M) vill se nolltolerans i skolan – mot rapmusik och mode som glorifierar gangsterkultur.
I en ny bok dömer han ut ”vänsterns förklaringar” till kriminalitet och argumenterar för att människor väljer att begå brott.
– Vi behöver göra upp med den naiva Bamse-filosofin vi har haft, säger Kärrholm.
Ex-polisen Fredrik Kärrholm (M) menar att ungdomar socialiseras in i kriminalitet.
Han är ett rött skynke för många på vänsterkanten, den moderate polisen, utbildade kriminologen och riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm. Förklaringen är hans stenhårda uttalanden i sociala medier – inte sällan med udden riktad mot sina politiska motståndare.
Mycket talar för att han kommer att väcka känslor även nu.
I nya boken ”Lag & ordning” går han till attack på det han ser som vänstersidans förklaringsmodeller till brottslighet, som han menar saknar stöd i forskningen. Han hänvisar till Brottsförebyggande rådet som konstaterat att sambandet mellan socioekonomi och brott är svagt.
ARTIKELN I KORTHET
Fredrik Kärrholm, polis, kriminolog och riksdagsledamot för Moderaterna kommer i dagarna ut med nya boken ”Lag & ordning”.
I boken gör han upp med socioekonomi som förklaring till brottslighet, i stället handlar det om val och värderingar, menar han.
Bland annat menar Kärrholm att barn och unga socialiseras in i kriminalitet och han vill se en nolltolerans mot kriminella värderingar som sprids genom mode och musik.
Fredrik Kärrholm, 39, är riksdagsledamot för Moderaterna, jobbade som polis i tio år och är utbildad kriminolog.
Det är inte sociala och ekonomiska uppväxtvillkor som styr om en person blir kriminell, dessa faktorer är snarare riskmarkörer för brottslighet, slår Kärrholm fast. Det handlar i stället om vilka val man gör och värderingar man fått med sig.
– Vänsterns förklaringar till brottslighetens orsaker har dominerat samhällsdebatten i decennier, och politiken har anpassats därefter. Det har lett till de katastrofala följder som vi alla kan se i dag, säger han.
Vill bort från ”Bamse-filosofi”
Fredrik Kärrholm påpekar att det nu pågår ett systemskifte i Sverige, men menar att det också behövs ”ett mentalitetsskifte” där fokus flyttas från att förstå brottslingen till upprättelse för offren genom bland annat hårdare straff.
– Vi behöver göra upp med den naiva Bamse-filosofin vi har haft. Det har varit lite, ”bara man är snäll mot vargen så kommer vargen bli snäll för vargen är god innerst inne”. Men det vi behöver göra är att låsa in vargen och sen lära våra barn vad som är rätt och fel.
”Vårt gemensamma mål måste vara att vi blir ett mer civiliserat samhälle som är präglat av en hög grad av trygghet och gemenskap och där vi möter och ser varandra i ögon med vänlighet”, säger Fredrik Kärrholm.
Enligt Kärrholm är det dags att prata mer om val och värderingar som förklaringar till kriminalitet.
– Oavsett om vi begår goda eller onda gärningar så är det ett val. Att begå brott är ett val. Men vi föds inte onda eller goda, utan vi formas under vår uppväxt. Av föräldrar, storasyskon, vänner, lärare, klasskamrater och träningsledare. Men också musikartister vi lyssnar på och vad vi får för budskap i sociala medier, säger han.
Vi borde inte tolerera att barn klär sig som de här grovt kriminella
Om färre unga ska dras in i brott måste samhället hjälpas åt, framhåller Kärrholm. Däribland genom att sätta stopp för den glorifiering av kriminellas livsstil som finns i sociala medier, genom en nolltolerans mot kriminella attribut.
– Precis som vi på 90-talet tog nynazismen på väldigt stort allvar borde vi för länge sedan ha reagerat mot gangsterkulturen.
Här menar Kärrholm att ansvaret bör ligga på föräldrar och skola.
– Vi borde inte tolerera att barn klär sig som grovt kriminella. Det är väldigt tydligt att när kriminella anammar en viss klädstil, en viss typ av jacka, ett visst märke, så är det väldigt många unga personer som börjar klä sig likadant. Det är någonting som vi måste förstå och se allvaret i.
Fredrik Kärrholm är ett rött skynke för många på vänsterkanten i politiken.
Gangsterrap
Men det är inte bara modet som Fredrik Kärrholm menar bidrar till att locka in unga i kriminalitet. Även musik, framför allt så kallad gangsterrap, kan påverka till kriminella värderingar.
– De här rapartisterna, det är inte fiktion de rappar om, utan många av de här rapartisterna är själva kriminella eller ingår i kriminella gäng. De sjunger om en verklighet som de glorifierar och som unga söker sig till, säger Kärrholm.
I nya boken argumenterar Fredrik Kärrholm för att tidigare förklaringar till kriminalitet inte har stöd i forskningen. ”Det som ytterst avgör är värderingar”, säger han.
”Gangsterkulturen utmärks av en bristande respekt för lagar och
regler, missaktning mot det offentliga, en osund materialism och
egoism, våldsförhärligande och förakt mot 'andra'; kvinnor, bögar, etniska svenskar, med flera. Kännetecknande är också lättkränkthet, konfliktsökande och hämndlystnad. Denna subkultur utgör raka motsatsen till majoritetssamhällets traditionella kultur, med värderingar som grundar sig i laglydnad, tolerans, samförstånd, rationalitet och vänlighet.”
Sociala mediers påverkan på unga:
”De flesta barn har i dag tillgång till sociala medier från tidig ålder – och de marineras i gangsterromantik. 70 procent av alla 15-åringar använder mobilen mer än tre timmar en vanlig dag. Det motsvarar en femtedel av deras vakna tid. Och en stor del av denna skärmtid ägnas åt att titta på filmklipp på appar som Instagram och Tiktok. Utredare inom polisen har beskrivit hur barn blir 'hjärntvättade' av den gangsterkultur de konsumerar. De barn som saknar en hem- och skolmiljö som förmedlar mer sunda värderingar som motvikt blir särskilt påverkbara.”
Föräldrakontroll:
”I stället för att matas med gangsterkultur behöver barn konsumera
vettigare kultur. I hemmet behöver de också få en motståndskraft till
gangsterkulturen, med starka värderingar om att göra rätt för sig, vara
hederlig och lösa konflikter på ett civiliserat sätt. Föräldrarna behöver
både kontrollera vilka barnen umgås med, men även barnens användning av mobiltelefoner och därigenom vilka budskap de tillgodogör sig genom sociala medier och musik.”
Vi borde inte tolerera att barn klär sig som de här grovt kriminella
Om färre unga ska dras in i brott måste samhället hjälpas åt, framhåller Kärrholm. Däribland genom att sätta stopp för den glorifiering av kriminellas livsstil som finns i sociala medier, genom en nolltolerans mot kriminella attribut.
– Precis som vi på 90-talet tog nynazismen på väldigt stort allvar borde vi för länge sedan ha reagerat mot gangsterkulturen.
Här menar Kärrholm att ansvaret bör ligga på föräldrar och skola.
– Vi borde inte tolerera att barn klär sig som grovt kriminella. Det är väldigt tydligt att när kriminella anammar en viss klädstil, en viss typ av jacka, ett visst märke, så är det väldigt många unga personer som börjar klä sig likadant. Det är någonting som vi måste förstå och se allvaret i.
Fredrik Kärrholm är ett rött skynke för många på vänsterkanten i politiken.
Gangsterrap
Men det är inte bara modet som Fredrik Kärrholm menar bidrar till att locka in unga i kriminalitet. Även musik, framför allt så kallad gangsterrap, kan påverka till kriminella värderingar.
– De här rapartisterna, det är inte fiktion de rappar om, utan många av de här rapartisterna är själva kriminella eller ingår i kriminella gäng. De sjunger om en verklighet som de glorifierar och som unga söker sig till, säger Kärrholm.
I nya boken argumenterar Fredrik Kärrholm för att tidigare förklaringar till kriminalitet inte har stöd i forskningen. ”Det som ytterst avgör är värderingar”, säger han.
”Gangsterkulturen utmärks av en bristande respekt för lagar och
regler, missaktning mot det offentliga, en osund materialism och
egoism, våldsförhärligande och förakt mot 'andra'; kvinnor, bögar, etniska svenskar, med flera. Kännetecknande är också lättkränkthet, konfliktsökande och hämndlystnad. Denna subkultur utgör raka motsatsen till majoritetssamhällets traditionella kultur, med värderingar som grundar sig i laglydnad, tolerans, samförstånd, rationalitet och vänlighet.”
Sociala mediers påverkan på unga:
”De flesta barn har i dag tillgång till sociala medier från tidig ålder – och de marineras i gangsterromantik. 70 procent av alla 15-åringar använder mobilen mer än tre timmar en vanlig dag. Det motsvarar en femtedel av deras vakna tid. Och en stor del av denna skärmtid ägnas åt att titta på filmklipp på appar som Instagram och Tiktok. Utredare inom polisen har beskrivit hur barn blir 'hjärntvättade' av den gangsterkultur de konsumerar. De barn som saknar en hem- och skolmiljö som förmedlar mer sunda värderingar som motvikt blir särskilt påverkbara.”
Föräldrakontroll:
”I stället för att matas med gangsterkultur behöver barn konsumera
vettigare kultur. I hemmet behöver de också få en motståndskraft till
gangsterkulturen, med starka värderingar om att göra rätt för sig, vara
hederlig och lösa konflikter på ett civiliserat sätt. Föräldrarna behöver
både kontrollera vilka barnen umgås med, men även barnens användning av mobiltelefoner och därigenom vilka budskap de tillgodogör sig genom sociala medier och musik.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar