Efter Nine Eleven var det naturligt att rota i Afghanistan, Pakistan och Irak efter muslimska terrorister men att försöka omvända muslimer med våld har alltid varit utsiktslöst.
Afghanistan är, liksom alla andra klanstyrda länder, en kleptokrati och Sida har pumpat miljarder rakt ned i kleptokraternas fickor.
På 600-talet hävdade en arabisk köpman och krigsherre att han hade mött en ängel som hade ett budskap till världen.
Det fanns inga vittnen till änglamötena men ändå godtog hans stam att guden hade utsett mannen till sitt sista sändebud till världen.
Än idag godtar de politiskt korrekta i Sverige myten.
Den myten har fått våldsamma följder för hela världen och nu senast i Afhanistan.
När någon påpekar följderna av att islam reglerar ett samhälle börjar de politiskt korrekta att flacka med blicken och söka efter nödutgången.
De vill helt enkelt inte se sambandet mellan islam och situationen i Mellanöstern / Nordafrika.
De vill inte tänka på mänskliga rättigheters frånvaro
De vill inte tänka på demokratibrist
De vill inte tänka på könssegregation
De vill inte tänka på kvinnoförtryck
De vill inte tänka på religionsfrihet
Västvärldens politiker förstår inte att klansamhällen med opium som viktig inkomstkälla inte kan reformeras på grund av korrumperade regeringar.
Den senaste tiden har konflikten i Afghanistan trappats upp och många människor har mist livet under talibanernas framfart. Nyheter24 har pratat med journalisten och Afghanistankännaren Börje Almqvist om det krigsdrabbade landets historia och det rådande läget.
Hur länge har det varit krig i Afghanistan?
Enligt Almqvist har Afghanistan befunnit sig i krig i över 40 år och det hela tog sin början när ett mindre sovjettroget kommunistparti genomförde en militärkupp i april 1978.
– Kommunistregimens impopulära och misslyckade försök att göra om landet, samt grova människorättsövergrepp, bland annat massmord på folk som var emot regimens politik eller misstänktes vara det, ledde till lokala uppror runt om i landet, berättar Almqvist.
I slutet av 1979 invaderade Sovjetunionen landet för att rädda regimen från att störtas av upprorsgrupperna, vilka gick under namnet mujahedin.
Drygt tio år senare drog sig de sovjetiska styrkorna tillbaka och kommunistregimen, som bestod fram tills det att Sovjet upplöstes 1992, kollapsade till slut.
– Då utbröt inbördeskrig mellan de segrande mujahedingrupperna, som övergick till att bli inbördes stridande miliser som begick grova övergrepp mot civilbefolkningen, förklarar Almqvist.
Talibanrörelsen, som är aktiv i den pågående konflikten, uppstod 1994 och fördrev då samtliga milisgrupper från i stort sett hela Afghanistan.
Vilka parter är inblandade i Afghanistan-konflikten?
Almqvist uppger att det finns två huvudsakliga parter som är inblandade i konflikten: den demokratiskt valda regeringen och dess styrkor respektive talibanerna som vill införa en islamisk stat.
– De finns i alla delar av landet och lyder under lokala befälhavare. Enligt EU kontrollerar de 65 procent av landet, säger Almqvist om den talibanska grupperingen vars ledning finns i exil i Pakistan.
Även utländska styrkor har varit delaktiga i konflikten, och då i synnerhet amerikanska trupper som stöttat regeringen.
– Amerikanska trupper gick in i Afghanistan 2001 och fördrev talibanerna från makten i samarbete med afghanska miliser från inbördeskriget på 1990-talet, förklarar Almqvist och fortsätter:
– USA attackerade då talibanerna för att de vägrade lämna ut Osama bin Laden, som låg bakom terrorattacken den 11 september 2001 mot bland annat World Trade Center.
Vad handlar konflikten i Afghanistan om?
Den senaste tiden har media rapporterat allt mer om oroligheterna i Afghanistan, men konflikten sträcker sig hela vägen tillbaka till början av 2000-talet.
– Konflikten handlar om att talibanerna sedan 2003-2004 försöker ta makten i landet från den valda regeringen och vill skapa en islamisk stat, vilket regeringssidan redan säger sig vara, säger Almqvist.
Att konflikten nu eskalerat beror på att trupper från USA lämnat landet.
– Efter det att de amerikanska styrkorna började dra sig ur Afghanistan i maj i år, efter en överenskommelse om att dra sig tillbaka som USA slöt med talibanerna i februari 2020, har talibanerna gått på offensiven.
Hur har talibanerna kunnat inta så många städer?
Fram till den 11 augusti har talibanerna intagit nio av totalt 34 provinshuvudstäder. Anledningen till att den islamistiska grupperingen lyckats erövra dessa landområden är, enligt Almqvist, brister inom regeringens militära trupper.
– Regeringens styrkor har till stor del varit bristfälligt utbildade, haft brist på utrustning, ett underdimensionerat flygvapen och är korrumperad, uppger Almqvist och fortsätter:
– Det har demoraliserat soldaterna, som ofta inte fått förstärkningar när de attackerats av övermäktiga talibanförband.
Hur ser läget ut för civila i Afghanistan?
Sammandrabbningarna mellan regeringsstyrkorna och talibanrörelsen har drabbat civilbefolkningen i Afghanistan hårt.
– Antalet dödade och skadade civila har ökat dramatiskt under det första halvåret i år i jämförelse med samma period förra året, berättar Almqvist och pekar på en tydlig kulmination efter den amerikanska reträtten i maj.
Vidare betonar Almqvist att coronapandemin, och en omfattande torka, slagit hårt mot landets befolkning.
– FN beräknade i mitten av juli att det finns 3,5 miljoner internflyktingar som flytt undan strider, torka och andra naturkatastrofer. Cirka 390 000 av dem har tvingats på flykt sedan årsskiftet, säger han.
Hur ser civilbefolkningen på talibanrörelsen?
I skrivande stund beräknas talibanerna kontrollera omkring hälften av distrikten i Afghanistan, men de har inte något vidare stöd bland civila.
– De flesta människor stöder inte talibanerna, men de har ingen praktisk möjlighet att göra motstånd.
Hur försöker man lösa konflikten i Afghanistan?
Almqvist berättar att det än så länge bara förts "fruktlösa samtal" om en fredlig överenskommelse mellan företrädare för den afghanska regeringen och talibanerna.
Inte heller från internationellt håll har några konkreta åtgärder vidtagits för att deeskalera konflikten, utöver resultatlösa uppmaningar.
– Till exempel uppmanade FN:s generalsekreterare i november 2020 till en vapenvila för att möjliggöra meningsfulla fredsförhandlingar, men till ingen nytta, säger Börje Almqvist och fortsätter:
– I juli i år uppmanade 15 diplomatiska missioner i Kabul, bland annat USA:s och Sveriges, samt Natos representanter, talibanerna att lägga ned vapnen och istället engagera sig i ”fredsprocessen”.
Hur länge har det varit krig i Afghanistan?
Enligt Almqvist har Afghanistan befunnit sig i krig i över 40 år och det hela tog sin början när ett mindre sovjettroget kommunistparti genomförde en militärkupp i april 1978.
– Kommunistregimens impopulära och misslyckade försök att göra om landet, samt grova människorättsövergrepp, bland annat massmord på folk som var emot regimens politik eller misstänktes vara det, ledde till lokala uppror runt om i landet, berättar Almqvist.
I slutet av 1979 invaderade Sovjetunionen landet för att rädda regimen från att störtas av upprorsgrupperna, vilka gick under namnet mujahedin.
Drygt tio år senare drog sig de sovjetiska styrkorna tillbaka och kommunistregimen, som bestod fram tills det att Sovjet upplöstes 1992, kollapsade till slut.
– Då utbröt inbördeskrig mellan de segrande mujahedingrupperna, som övergick till att bli inbördes stridande miliser som begick grova övergrepp mot civilbefolkningen, förklarar Almqvist.
Talibanrörelsen, som är aktiv i den pågående konflikten, uppstod 1994 och fördrev då samtliga milisgrupper från i stort sett hela Afghanistan.
Vilka parter är inblandade i Afghanistan-konflikten?
Almqvist uppger att det finns två huvudsakliga parter som är inblandade i konflikten: den demokratiskt valda regeringen och dess styrkor respektive talibanerna som vill införa en islamisk stat.
– De finns i alla delar av landet och lyder under lokala befälhavare. Enligt EU kontrollerar de 65 procent av landet, säger Almqvist om den talibanska grupperingen vars ledning finns i exil i Pakistan.
Även utländska styrkor har varit delaktiga i konflikten, och då i synnerhet amerikanska trupper som stöttat regeringen.
– Amerikanska trupper gick in i Afghanistan 2001 och fördrev talibanerna från makten i samarbete med afghanska miliser från inbördeskriget på 1990-talet, förklarar Almqvist och fortsätter:
– USA attackerade då talibanerna för att de vägrade lämna ut Osama bin Laden, som låg bakom terrorattacken den 11 september 2001 mot bland annat World Trade Center.
Vad handlar konflikten i Afghanistan om?
Den senaste tiden har media rapporterat allt mer om oroligheterna i Afghanistan, men konflikten sträcker sig hela vägen tillbaka till början av 2000-talet.
– Konflikten handlar om att talibanerna sedan 2003-2004 försöker ta makten i landet från den valda regeringen och vill skapa en islamisk stat, vilket regeringssidan redan säger sig vara, säger Almqvist.
Att konflikten nu eskalerat beror på att trupper från USA lämnat landet.
– Efter det att de amerikanska styrkorna började dra sig ur Afghanistan i maj i år, efter en överenskommelse om att dra sig tillbaka som USA slöt med talibanerna i februari 2020, har talibanerna gått på offensiven.
Hur har talibanerna kunnat inta så många städer?
Fram till den 11 augusti har talibanerna intagit nio av totalt 34 provinshuvudstäder. Anledningen till att den islamistiska grupperingen lyckats erövra dessa landområden är, enligt Almqvist, brister inom regeringens militära trupper.
– Regeringens styrkor har till stor del varit bristfälligt utbildade, haft brist på utrustning, ett underdimensionerat flygvapen och är korrumperad, uppger Almqvist och fortsätter:
– Det har demoraliserat soldaterna, som ofta inte fått förstärkningar när de attackerats av övermäktiga talibanförband.
Hur ser läget ut för civila i Afghanistan?
Sammandrabbningarna mellan regeringsstyrkorna och talibanrörelsen har drabbat civilbefolkningen i Afghanistan hårt.
– Antalet dödade och skadade civila har ökat dramatiskt under det första halvåret i år i jämförelse med samma period förra året, berättar Almqvist och pekar på en tydlig kulmination efter den amerikanska reträtten i maj.
Vidare betonar Almqvist att coronapandemin, och en omfattande torka, slagit hårt mot landets befolkning.
– FN beräknade i mitten av juli att det finns 3,5 miljoner internflyktingar som flytt undan strider, torka och andra naturkatastrofer. Cirka 390 000 av dem har tvingats på flykt sedan årsskiftet, säger han.
Hur ser civilbefolkningen på talibanrörelsen?
I skrivande stund beräknas talibanerna kontrollera omkring hälften av distrikten i Afghanistan, men de har inte något vidare stöd bland civila.
– De flesta människor stöder inte talibanerna, men de har ingen praktisk möjlighet att göra motstånd.
Hur försöker man lösa konflikten i Afghanistan?
Almqvist berättar att det än så länge bara förts "fruktlösa samtal" om en fredlig överenskommelse mellan företrädare för den afghanska regeringen och talibanerna.
Inte heller från internationellt håll har några konkreta åtgärder vidtagits för att deeskalera konflikten, utöver resultatlösa uppmaningar.
– Till exempel uppmanade FN:s generalsekreterare i november 2020 till en vapenvila för att möjliggöra meningsfulla fredsförhandlingar, men till ingen nytta, säger Börje Almqvist och fortsätter:
– I juli i år uppmanade 15 diplomatiska missioner i Kabul, bland annat USA:s och Sveriges, samt Natos representanter, talibanerna att lägga ned vapnen och istället engagera sig i ”fredsprocessen”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar