Försörjningsbidrag

Detta är det vanligaste hushållet som får bidrag.

Marina Ferhatovic

Det vanligaste hushållet som får ekonomsikt bistånd i Sverige är ensamstående män utan barn. Förra året rörde det sig om 41 procent av alla bidragshushåll.

Psykisk ohälsa och missbruk tros vara viktiga förklaringar, men Lovisa Broström, doktor i ekonomisk historia, ser också i sin forskning att vissa förändringar i vårt samhälle har missgynnat männen.

44 procent av alla biståndshushåll i Göteborg förra året var ”ensamstående män utan barn”. Det visar en färsk rapport från Individ- och familjeomsorgen i kommunen. Det rör sig om ungefär 5000 hushåll, jämfört med kategorin ”sambo eller gifta med barn” som bestod av runt 1000 hushåll.

– Så har det varit länge. Periodvis har det varit stora barnfamiljer som har kommit, när det har varit flyktingvåg, men annars är det de här männen vi oftast möter på våra socialkontor, säger Bjarne Öhman, chef för avdelningen Vuxen och försörjningsstöd vid Göteborgs stad.

Enligt honom handlar det ofta om komplex problematik som kräver en mängd olika insatser från Socialtjänsten.

– Män är överrepresenterade när det kommer till psykisk ohälsa, psykisk sjukdom och missbruk. Ofta finns en kombination av dessa faktorer hos en och samma person och det kan vara väldigt svårt att motivera dem att söka hjälp, säger han.

Situationen är ungefär samma i Stockholm och Malmö, där 46 respektive 38 procent av bidragshushållen var ensamstående män utan barn under 2022. En annan gemensam nämnare i alla tre storstäder är att över hälften i denna kategori var födda utomlands.

Enligt Bjarne Öhman möter personer som invandrat andra utmaningar än de inrikes födda, som exempelvis språksvårigheter, ett bagage med traumatiska upplevelser och sämre tillgång till andra trygghetssystem.

– A-kassa, sjukersättning och sjukförsäkring gäller för oss som är etablerade i samhället, då de är system som är baserade på intjänade inkomster. Den gruppen som kommer till Sverige har etableringsersättning från staten från början, men lyckas de inte ta sig ut och bli egenförsörjda inom en viss tid hamnar de hos socialtjänsten.

När man tittar på hela landet är 56 procent i gruppen ensamstående män utan barn inrikes födda.

– Tittar vi på absoluta tal så är inrikes födda, ensamstående män utan barn den klart vanligaste hushållstypen som får långvarigt bistånd, säger Lovisa Broström, doktor i ekonomisk historia och lektor i socialt arbete på Göteborgs universitet.

I sin avhandling följde hon ekonomiskt bistånd i Sverige under en hundraårsperiod och visade att år 1965 var en sorts brytpunkt när det kommer till fattigdom och kön.

– Tidigare har det alltid varit typiskt att kvinnor var fattiga. De hade lägre löner, de skulle ta hand om barn, de blev äldre och levde utan pensioner. Men det året var första gången som fler män fick bidrag än kvinnor. Och det sammanföll med deindustrialiseringen i Sverige och att andelen industrijobb minskade, säger hon.

I dag är, enligt henne, psykisk ohälsa och missbruk viktiga faktorer bakom de ensamstående männens bidragsberoende men hon ser även några andra förklaringar.

– Arbetslösheten har under 2000-talet blivit den absolut främsta anledningen till att folk fick försörjningsstöd. 2006 la man dessutom om a-kassan så att de som hade större risk att förlora sitt jobb skulle betala mer i avgift. Det innebar att 400 000 personer lämnade a-kassan, en stor del av LO-kollektivet gick ur och blev utan skydd, säger hon.

Att Sverige har en starkt könssegregerad arbetsmarknad spelar också in, enligt henne.

– Kvinnor jobbar oftare inom offentlig sektor, medan män jobbar mer inom transport, bygg, tillverkning och liknande. De traditionellt manliga yrkena är mer konjunkturkänsliga och här finns också större risk att jobben automatiseras eller skeppas utomlands. Yrken som vård, skola och omsorg, brukar generellt vara svårare att digitalisera bort eller förlägga någon annanstans, säger hon.

Vad tycker du att man ska göra för att förändra detta?

– För att ge männen en chans är utbildning centralt. Systemet med mycket eget ansvar för sin inlärning och elevcentrerat lärande, missgynnar pojkar på flera sätt. Stereotyperna om vad som är kvinnliga respektive manliga arbeten behöver fortsättas brytas ner så att man får fler män att arbeta inom skola, vård och omsorg. Arbetslöshetskassan bör också återgå till hur den var konstruerad innan 2006.

Bjarne Öhman vid Göteborgs stad pekar på att bidragsberoendet har minskat avsevärt de senaste decennierna. Exempelvis i Göteborg var andelen biståndshushåll 4 procent under 2022 jämfört med toppnoteringen 14,5 procent på 90-talet. Dessutom har andelen barn i biståndshushåll minskat från 9 till 6 procent sedan 2018.

– Viktigast av allt är att vi får med den gruppen, säger han.

Fakta.Kön och bakgrund i förhållande till olika försörjningshinder

Människor som får ekonomiskt bistånd har olika så kallade försörjningshinder och här finns skillnader mellan olika grupper. Av de som har försörjningshindret arbetslöshet är utrikes födda män i majoritet. När det gäller försörjningshindret ”arbetshinder, sociala skäl” (för personer som bedöms ha nedsatt eller ännu ej klarlagd arbetsförmåga) är inrikes födda män i majoritet. Av de som har försörjningshinder föräldraledighet är utrikes födda kvinnor i majoritet medan när det gäller försörjningshinder ohälsa är inrikes födda kvinnor i majoritet.


Källa: Socialstyrelsen/Göteborgs stad