Infiltratörer

Infiltratörerna är ett hot mot Sverige
Publicerad 28 okt 2023

En polisstudent bjöd in gängmedlemmar till en fest på polisutbildningens första termin. Men trots kopplingarna till grovt kriminella sparkades hon inte ut från skolan.

Kriminella nätverk har infiltrerat rättsväsendet, myndigheterna och kommunerna.

Sverige måste ta det hotet på betydligt större allvar.

Poliserna som kallades till ett bråk på Södertörns högskola trodde inte sina ögon.

En kvinnlig nybliven polisstudent hade bjudit flera personer med kopplingar till det kriminella Hagsätranätverket till insparksfesten på polisutbildningen. Där hade de gått omkring och provocerat de övriga festdeltagarna och slagit en av dem i ansiktet.

När polisstudenten förhördes ljög hon om sin identitet och förolämpade en av poliserna. Senare framkom också att kvinnan poserade i sociala medier med vapen som hon saknade licens för.

Skolledningen varnades utförligt om kvinnans beteende och hennes kontakter i gängmiljöer, enligt mina uppgifter. Men ingenting hände. Hon fick fortsätta sin utbildning till polis.

Det brukar sägas att skogen och malmen gjorde Sverige rikt. Men minst lika viktigt är att staten i mitten av 1800-talet lyckades stampa ut den korruption som fram till dess präglat den svenska förvaltningen.

Carl Michael Bellmans solkiga ämbetsmannakarriär i slutet av 1700-talet hade varit omöjlig bara hundra år senare.

I ett internationellt perspektiv är Sverige fortfarande ett föredöme. Vi ligger på femte plats på Transparency Internationals lista över länder med minst korruption.

Men varningstecken om att personer med onda avsikter har lyckats nästla sig in i olika verksamheter har duggat tätt de senaste åren.

Advokater har dömts för grov brottslighet när de hjälpt kriminella, höga polischefer är övertygade om att det finns anställda inom polisen som jobbar för gängen och olika klaner påstås ha infiltratörer inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommuner.

Ibland är infiltrationen en följd av flera års förberedelser.

– Vi har hört om flera exempel på kvinnor som söker sig till juridikstudier med intentionen att senare vara kriminella miljöer behjälpliga. Med tanke på utbildningens längd innebär det en väldigt långsiktig planering, säger Anna Hedin Ekström, verksamhetsutvecklare på Polisens nationella operativa avdelning (Noa).

Det är egentligen inte förvånande att nätverken lägger sådan kraft på infiltration. Personer på insidan kan vara ytterst nyttiga för den organiserade brottsligheten.

I rättsväsendet kan de ge insyn i förundersökningar, varna om telefonavlyssning och förmedla meddelanden till och från häktade.

På myndigheter och kommuner kan de bevilja bygglov och alkoholtillstånd, godkänna lönebidrag och assistansersättning och attestera felaktiga fakturor.

På banker och mäklarkontor kan de bevilja lån, rigga bostadsaffärer och hjälpa till att tvätta pengar.

Anna Hedin Ekström på Noa menar att säkerhetsmedvetandet inom offentlig verksamhet har blivit bättre på senare år. Men ofta är det fortfarande besvärande lågt. Många kommuner förstår till exempel inte att information man sitter på, till exempel om upphandlingar, kan vara guld värd för kriminella.

Södertälje är dock inte längre en av dem.

Kommunen har skakats av flera skandaler de senaste åren. År 2021 blev det känt att en tjänsteman hade utfärdat bygglov till bostadsrätter med undermåligt brandskydd. De boende tvingades själva bekosta den ombyggnation som krävdes för att de skulle få rätt att flytta hem igen.

För att motverka infiltration började Södertälje i fjol att genomföra bakgrundskontroller av kommunens 7 000 anställda. Ett externt bolag söker regelbundet igenom offentliga dokument från domstolar och andra myndigheter för att upptäcka medarbetare med kopplingar till bland annat våldsbrott och ekonomisk brottslighet.

Det har varit en framgång – kommunen har kunnat stoppa flera nyanställningar. Men i veckan riktade justitieombudsmannen Per Lennerbrant allvarlig kritik mot Södertälje. Undersökningarna är inte lagliga, menar han.

Flera myndigheter måste nu växa snabbt – enbart Kriminalvården behöver anställa över 5 000 personer till följd av Tidöavtalets reformer. Samtidigt är bristen på arbetskraft stor.

Den olyckliga kombinationen ökar faran för infiltration. Kriminalvården varnar för att rekryteringsproblemen innebär att man måste ta större risker för att överhuvudtaget kunna utföra sitt uppdrag.

Politikens krav på fler poliser bidrar också till oviljan att sparka ut studenter från polisutbildningen, menar personer jag talat med.

Den kvinnliga polisstudenten från denna texts inledning fick visserligen lämna utbildningen till slut. Men det skedde först dagen före hennes examen – flera år efter insparksfesten – och det efter att en ensam lärare legat på HR-avdelningen i veckor med krav om att så måste ske.

Då var studenten bara dagar från att börja som polisaspirant, med den tillgång till skarpa system och möjligheter att göra slagningar i register som det innebär.

Däremot har polisledningen fortfarande inte agerat för att få bättre lagstöd för att avskilja olämpliga polisstudenter. Och en polis som lyft problematiken offentligt i debattartiklar har sagt upp sig från myndigheten efter det han upplever som repressalier.

Det offentliga Sverige måste ta risken för infiltration på mycket större allvar än i dag. I förlängningen är det annars det demokratiska systemet som hotas.

Lagen behöver ändras så att det går att göra löpande bakgrundskontroller.

Sekretessen mellan myndigheter måste minska så att de kan dela information om infiltrationsförsök.

Och offentliga verksamheter bör införa rutiner för att minska potentiella skador av infiltratörer – exempelvis genom att vissa beslut kräver två personers godkännande och att känslig information bara delas i snäva kretsar.

Framförallt behöver chefer i offentlig verksamhet agera snabbt och kraftfullt med de medel som redan finns. Ju längre rötan tillåts växa, desto svårare kommer det bli att rensa ut den.

Patrik Kronqvist är politisk redaktör och chef för Expressens ledarsida