Mix Northvolt Stegra

 Video

Epilog Northvolt – prolog Stegra

Uppdatering 1 0808: Lyten

Uppdatering 2 0808: Northvolt

Mot avgrunden – Boken om Northvoltkraschen
Måndag 4 aug 2025E

Northvolts konkurs tidigare i år var en av de största i Europa sedan 1930-talet. Företaget växte snabbt men kollapsade på grund av stora finansiella förluster, produktionsproblem och överexpansion. Dess korta, men dramatiska, resa beskrivs i “Northvoltkraschen” av Christian Sandström. En bok som får läsaren att ligga sömlös i lika delar läsglädje över boken som ilska och frustration över bolagets ägare och ett entreprenörskap som aldrig kände eller tog något ansvar.

Northvolts konkurs 2025 var en av de största i Sverige sedan 1930-talet, med skulder på cirka 83 miljarder SEK. Företaget växte snabbt men kollapsade på grund av stora finansiella förluster, produktionsproblem och överexpansion.

Det fanns ett starkt politiskt och finansiellt stöd, men varningar om orealistiska mål ignorerades vilket ledde till miljöskador och sociala konsekvenser. Christian Sandström, docent från Chalmers i Göteborg kritiserar med en omfattande dokumentation och på goda grunder på “grön politisk kapitalism” och pekar på systemiska problem som bidrog till misslyckandet i “Northvoltkraschen” (Timbro, 2025).

Northvolt, grundat 2017, skulle bli en ledande batteritillverkare för grön omställning, men gick i konkurs 2025. Egentligen var Northvolt, Vargas Investments stora paradnummer redan från början dömt att få problem.

Och problem blev det snabbt med stora finansiella förluster, som till exempel 3,5 miljarder SEK i förlust för år 2022 på en omsättning av 1 miljard SEK,. Bolaget kämpade med släpande produktion med återkommande störningar på grund av dålig utrustning och arbetsplatsolyckor. Företaget kom aldrig under sin levnad att någonsin leverera ett fullt ut egentillverkat batteri.

Företaget expanderade samtidigt aggressivt, men strategin att sälja framtida produktion för lån visade sig riskabel. Trots varningar från experter och stöd på 88 miljarder SEK från offentliga medel, inklusive EU och Europeiska Investeringsbanken EIB, kunde inte Northvolt konkurrera med Kina.

Konkursen lämnade efter sig ekonomiska svårigheter för anställda och leverantörer. Northvolt är en del av en “grön bubbla” menar Sandström där politisk konsensus och brist på kritik förvärrade situationen.

Sandström beskriver i mångt och mycket den kultur som födde det som internationellt kallas för ”mjuk korruption” i kombination med ”Group Think”, grupptänkande där inga avvikande uppfattningar tillåts. Närgångna detaljerade frågor viftas bort samtidigt som nära band till politiker som socialdemokraterna Anders Sundström och Thomas Östros väcker frågor om intressekonflikter. Konflikter som förstärks av frånvarande ägare och inkompetent bolagsledning utan adekvat industriell bakgrund eller kompetens.

Northvolts öde berodde på en kombination av överoptimism, dålig planering och en beroendeställning av offentliga medel, vilket ledde till en konkurs med stora konsekvenser. Den största i Sverige sedan Kreugerkraschen.

Konsekvenserna inkluderar miljöskador, ekonomiska förluster och sociala påfrestningar, medan systemiska problem som “subventionskapitalism” och konsensuskultur bidrog till misslyckandet. Sandströms analys betonar behovet av kritisk granskning och hållbara strategier för framtida gröna projekt.

Sandström har konsekvent varnat för den bubbelekonomi som den gröna omställningen har riskerat att leda till i allmänhet under flera år och varit en av de första att ifrågasätta ekonomin och de tekniska förutsättningarna. En kritik där han visat sig få rätt men där han motarbetats inte bara av Vargasbolagen, grundare till Northvolt utan även av skattefinansierad media som SVT.

Hånad och häcklad – Men fick rätt

I det efterföljande debattprogrammet till dokumentären ”Den gröna kapplöpningen” menade företaget Stegras VD (även det grundat av Vargas) att kritiker som Sandström representerade någon form av folkhögskoleakademiker och visste inte vad de pratade om.

Kritiken, som framfördes av Stegras VD Henrik Henriksson fick medhåll av SVT:s programledare Camilla Kvartoft.

Min anmärkning: Camilla Kvartoft är tillsammans med Anders Holmberg de vidrigaste träsktrollen i Svensk Public Service

Debatten, där Sandström häcklas i sin frånvaro är numera borttagen från SVT:s hemsida även om själva dokumentären ligger kvar.

Christian Sandströms ”Northvoltkraschen” (Timbro 2025) har en tendens att förstöra nattsömnen för läsaren. Inte bara är informationen, beskrivningen av händelseförloppet och sammanställningen upprörande utan den är lätt att läsa även för en lekman som inte närmat sig ämnet om entreprenörskap eller omställningen till grön ekonomi. Northvoltkraschen bör vara obligatorisk läsning för varje engagerad samhällsmedborgare i allmänhet och kanske i synnerhet just Camilla Kvartoft och Henrik Henriksson i synnerhet.

För bortom Northvolts konkurs tornar nästa gröna härdsmälta upp sig vid horisonten i norr. Bolaget Stegra som även om ägarna nu skrinlagt alla expansionsplaner efter Northvolts konkurs i praktiken dras med samma systemfel i etableringen.

Med samma systemfel som i fallet med Northvolt, vilket Sandström beskriver, är en giftig mix av önsketänkande, ”Group Think”, orealistiska förväntningar, ofärdiga lösningar, glädjekalkyler på det mesta, jävssituationer som går in i den politiska miljön och inte minst i beroendeställning till extern finansiering för sin överlevnad för oöverskådlig tid.

Sandströms bok hade kunnat ha undertiteln “Mot avgrunden” och står stabilt på egna ben. Och boken sätter inte punkt för detta mörka kapitel i den svenska näringspolitiska historien.

Tvärtom är Sandströms “Northvoltkraschen” den startpunkt på en helt nödvändig granskning av den politiska och semipolitiska nivån som ser ut att ha försett sig rikligt med förmåner så länge det var roligt.

Det miljardslukande företaget Stegra beslutade nyligen om reformering av styrelsen samt om en nyemission. Tidigare har bolaget kommunicerat alla finansiella händelser av vikt men denna gång är tystnaden kompakt. Extrastämman genomfördes utan den tidigare huvudägaren närvarande samtidigt som andra ägare kräver att den svenska staten skall fortsätta betala ut statsbidrag. Utan att staten eller allmänheten får egentlig kunskap om vem som för närvarande äger bolaget efter nyemissionen.

Den tredje november genomförde stålföretaget Stegra en extra bolagsstämma. Hälsningsanförandet kom att hållas av Carl-Erik Lagercrantz då den dåvarande huvudägaren Harald Mix befann sig på en fotvandring i Nepal med sin hustru. Bolagsstämman kom att besluta dels om de tidigare kommunicerade förändringarna i styrelsen, där Shaun Kingsbury kom att ersätta Harald Mix som styrelseordförande, dels om en nyemission av preferensaktier.

Mix, som innan bolagsstämman var största ägare genom stamaktier i Stegra via bolagen Vargas, Altor och Kallskär kvarstår dock i styrelsen enligt tidigare.

Tidigare har bolaget varit övertydliga med alla nya kapitaltillskott i form av beviljade lån, kreditgarantier och inte minst aktieägartillskott och nyemissioner. Någon sådan information delger bolaget inte denna gång.

Presschefen Karin Hallstan menar på en direkt fråga från Ledarsidorna om varför bolaget håller inne med denna information att


”Vi har gjort det tidigare vid de tidpunkter som vi själva valt. Så även denna gång”.

Stegra och Hallstan utnyttjar därmed den möjlighet som onoterade bolag, trots att de är beroende av offentlig finansiering, har att inte följa EU:s Market Abuse Regulation Act, MAR. Syftet med MAR är att öka transparensen i finans- och kapitalmarknaden samt undvika marknadsmanipulation. Noterade bolag, som konkurrenten SSAB, är tvingade att följa MAR vilket ger Stegra en statligt sanktionerad konkurrensfördel eftersom den svenska staten valt att inte kräva transparens vid kreditgivning.

Relaterat: Kommer Stegras kommunikation prövas?

En av Stegras största ägare är riskkapitalbolaget Hy24. Hy24 VD Pierre-Etienne Franc är starkt kritisk mot den svenska regeringen som inte säkerställer statliga bidrag till bolaget. Det samtidigt som det idag efter nyemissionen är okänt om vem som egentligen är huvudägare till bolaget.

Det finns heller ingen information från bolaget vilken värdering som nyemissionen genomfördes på. Trots det söker bolaget ytterligare offentlig finansiering.

Relaterat: Stegra – Där lögnen är den enda sanningen

Förutom att Stegra medvetet valt att helt utelämna finansiell information som bör bedömas vara av allmänintresse har bolaget allt oftare kommit att lämna information om bolaget som senare inte visat sig stämma. Bland annat att bolaget så sent som i juni var fullfinansierat med en buffert om 30 miljarder kronor samt att den tidplan som skulle innebära en produktionsstart under tidig 2026 fortfarande höll.

Relaterat: Gröna krediter – Grönt heroin

Först nyligen kom information att anläggningen endast är färdigställd till 60 procent och att en färdigställningsgrad på 75 procent beräknas till årsskiftet. Det senaste beskedet om produktionsstart är idag under 2027. Detta är en framskjutning från alla tidigare tidsplaner som inledningsvis siktade på produktion redan 2024.

Men den viktigaste frågan bör vara vem som egentligen är huvudägare till det alltmer märkliga och milljardslukande bolaget Stegra.

Miljöpartiet de galna del 2

Statsministerkandidaten Arga Andersson var glad när hon berättade om hur taltrattarna i MP hjälpte till med att förskingra pensionärernas pengar

Video

Stödet till Northvolt & Stegra var resultatet av att bondfångarna MP (Mix & Peter) kollrade bort de okunniga miljöpartisterna.

Nästa konkurs (S)tegra?

Så planerade S för en dubblering av statsskulden 2022

Onsdag 7 maj 2025

Under gårdagen genomförde riksdagens finansutskott en utfrågning av AP-fondernas respektive ledningar som hade att förklara hur det gick till när 5,8 miljarder kronor av pensionsmedel försvann in i det som blev Northvolts konkurs.

Utfrågningen leddes av bland annat socialdemokraternas finansministerkandidat Mikael Damberg som tillsammans med andra statsråd 2022 stod i begrepp att i praktiken dubbla den svenska statsskulden. Med ett ännu lösare regelverk skulle skattebetalarna finansiera och gå i borgen för Vargasbolagen och andra företag i den gröna omställningen.

Regeringen Löfven II lät 2021 i budgeten satsa stort på gröna kreditgarantier, där staten går in och lyfter av en del av risken för att på så sätt ytterligare stimulera den gröna omställningen för framtidens jobb, men också för klimatomställningen. Ur budgeten gick att utläsa att 2022 skulle 50 miljarder i gröna kreditgarantier kunna hjälpa till med omfattande ”jobbskapande investeringar”.

I maj 2022 lades ett uppdrag till Hans Lindblad, tidigare statssekreterare (M) och f.d Riksdgäldsdirektör att snabbutreda frågan ytterligare kreditgarantier och avgränsande regelverk åt regeringen Andersson på initiativ av näringsminister Karl Petter Thorwaldsson (S) och tillsammans med bland annat finansmarknadsminister Max Elgers (S). Uppdraget skulle redovisas den 15:e augusti 2022, lagom till valet.

Hans Linblad föreslog i sin utredning att staten skulle reservera omfattande belopp i riskkapital form av kreditgarantier. Utredningen föreslog ökningar av kreditgarantiramar för Riksgälden (RGK) och Exportkreditnämnden (EKN), samt relaterade begränsningar.

Utredningen föreslog att Riksgäldens garantiram för gröna lån skulle ökas till 300 000 miljoner kronor eller 300 miljarder kronor (3.12, sida 47).

Lindblad föreslog även att löptidsbegränsningen för Riksgäldens gröna garanti tas bort för att öka flexibiliteten (3.11, sida 47) samt att täckningsgraden för gröna garantier utreds för att ökas till nittio procent (3.9, sida 46). Lindblad förespråkade att möjligheten utreds att inkludera fler kategorier av förmånstagare för Riksgäldens gröna garantier, utöver nuvarande banker, för att bredda användningen (3.10, sida 46) samt att Riksgälden och EKN harmoniserar villkoren för sina garantier för att underlätta för företag och finansiärer (3.13, sida 48).

Utredningen föreslog att EKN:s garantiram för gröna lån skulle ökas till 1 000 000 miljoner kronor eller en triljon kronor (3.12, sida 47).

Linblad ansåg även att exportkriteriet för EKN:s gröna garantier skulle tas bort för att göra dem tillgängliga för fler typer av gröna projekt, även utan exportanknytning (3.7, sida 45). Liksom för Riksgälden, föreslogs att täckningsgraden för EKN:s gröna garantier skulle ökas till 90 procent (3.9, sida 46). Även för EKN föreslogs att möjligheten utreds att inkludera fler kategorier av förmånstagare (3.10, sida 46).

Dubblering av statsskulden över natt

Anslagsökningen som föreslogs var en kraftig höjning från dagens nivåer. Regeringen Löfven II beslutade den 3 juni 2021 att ge Riksgälden i uppdrag att ställa ut statliga kreditgarantier för nya lån som företag tar upp hos kreditinstitut för att finansiera stora industriinvesteringar i Sverige och som bidrar till att målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket nås. Garantiramen uppgår idag som följd av detta beslut till 80 miljarder kronor år 2025.

Med Lindblads förslag skulle kreditramen ha mer än tiodubblats. Lindblad föreslog även införandet av lägre avgifter för små och medelstora företag för att underlätta deras tillgång till statliga garantier (i praktiken offentlig finansiering.

Utredningen ville även ge än mer än mer flexibla investeringsregler till AP-fonderna, flexiblare än de som idag kostat svenska pensionärer 5,8 miljarder kronor.

Det behövde med andra ord inte längre en vara som exporterades för att finansiering från EKN och Riksgälden skulle vara aktuell. Det räckte med att man byggde någon som i en framtid kanske, om inte bolaget gick omkull, skulle kunna exportera.

Detta förslag gick inte igenom i och med maktskiftet hösten 2022. Hade detta blivit verklighet hade det skapat ett slags instrument där ett företag kunde bli ständigt beroende av statliga krediter utan att politiken behövde ta ansvar för att leda bolaget.

Som helhet är det förslag Hans Lindblad lade fram inte möjligt att beskriva på något annat sätt än planekonomi och en total revolution på hur kapital allokeras i samhället. Det är ett sätt att gå runt det överskotts-/balansmål som varje regering har att förhålla sig till genom att delegera 1000 miljarder kronor till Riksgälden med ett slappt regelverk. Idag är statens budgetsaldo 1 151 miljarder kronor. Det motsvarar en skuldkvot på 18 procent av BNP.

Lindblads förslag, som togs fram på uppdrag av den dåvarande finansministern Mikael Damberg, S, hade över natt mer än fördubblat den svenska statsskulden om det införts.

Med ett slappt regelverk som inte på något sätt längre var kopplat till svensk exportindustri. Med bolag som Northvolt respektive Stegra som huvudsakliga investeringsobjekt. Det som Peter Carlsson, Northvolts tidigare VD efterlyste i en debattartikel i Dagens Industri veckorna innan bolaget gick i konkurs. Carlsson efterlyste inte bara ökad offentlig finansiering till bolag som Vargas-bolagen utan även en större risktagning med skattemedel.

Mikael Damberg är idag ordförande för finansutskottet och genomförde under gårdagen en utfrågning av AP-fonderna med anledning av den förlust på 5,8 miljarder kronor som uppkom i samband med Northvolts konkurs. Damberg är, som finanspolitisk talesperson, tänkt att återinträda som finansminister i en socialdemokratisk regering hösten 2026.

Andra som var drivande i att öppna upp för en dubblering av statsskulden var näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) som innan han blev näringsminister arbetade som konsult för SSAB. Mindre än ett år efter att Karl-Petter Thorwaldsson lämnade rollen som näringsminister återvände han som rådgivare till ståljätten SSAB. Samma jobb som den tidigare LO-chefen hade innan han tog plats i Magdalena Anderssons regering.

Något som Thorwaldsson kritiserats för både före och efter samt att riskerna för jäv eller jävsliknande situationer aldrig utreddes. SSAB var ett av de företag som inom ramen för det nu pausade Hybrit-projektet hade varit i behov av frikostiga exportkrediter. Thorwaldsson företrädare i ämbetet, Ibrahim Baylan (S) kontrakterades som konsult och lobbyist åt Northvolt och Stegras ägare investmentbolaget Vargas och Harald Mix.

Max Elgers är aktuell som en av topp-kandidaterna till tjänsten som generaldirektör för Finansinspektionen.

Hans Lindblad är sedan den första juni 2024 svensk ledamot i Europeiska revisionsrätten, utsedd av EU:s ministerråd men nominerad av regeringen Kristersson.

Peter Carlsson skall, enligt uppgift, fortsatt sin entreprenörsbana med investeringar i HighTech-bolag efter Northvolts konkurs.

Miljöpartiet Mupparna

Per Bolund och de övriga Mupparna bär ansvaret för att Skojarna Mix & Max i Northvolt kunde bränna nästan 10 miljarder ur pensionskassan



 Klicklänk►SvT

Bolag utan anställda fick uppdraget när AP-fonderna satsade miljarder i Northvolt

Publicerad 28 april 2025

Ett upplägg med bolag utan anställda blev lösningen när AP-fonderna skulle satsa pensionspengar i Northvolt. Nu kan SVT avslöja hur det gick till när AP-fonderna kom runt förbudet i lag mot att köpa onoterade aktier direkt. Affären med statliga pensionspengar slutade med att 5,8 miljarder försvann.

Northvoltkonkursen blev ett hårt slag för många. Men redan innan företagets problem började, stod det klart att Northvolt var en så riskfylld investering att den var förbjuden för AP-fonderna. AP-fonderna fick bara köpa aktier direkt på börsen. Onoterade aktier ansågs för riskabelt och dyrt.

– Det kräver ganska mycket kompetens att göra den typen av affärer och mycket analyskapacitet, säger Per Bolund, som var miljöpartistisk finansmarknadsminister fram till början av 2021.

Men AP-fondslagen skulle moderniseras, och nu visar SVT:s granskning att både Första och Fjärde AP-fonderna i sina remissvar drev på för att få köpa onoterade aktier direkt. Regering och riksdag sa nej till det. Men AP-fonderna fick ändå igenom en viss ökad möjlighet att satsa på onoterade företag. De fick nu köpa onoterade aktier indirekt, via riskkapitalföretag, tillsammans eller med andra investerare.

Bolag utan anställda

I den nya lagen står att ”AP-fonderna får inte ta på sig det operativa företagsledningsansvaret i dessa riskkapitalföretag”. Det betyder att AP-fonderna inte själva får välja ut enskilda bolag, som Northvolt, för aktieinvesteringar. Det ska riskkapitalföretaget göra.

Men SVT:s granskning visar att AP-fondernas riskkapitalföretag är en konstruktion utan anställda.

Dokument hos bland annat Bolagsverket visar att AP-fonderna köpte ett lagerbolag mindre än två månader före det första aktieköpet i Northvolt, samt ett kommanditbolag. När köpet av Northvoltaktier annonserades den 9 juni hade inte ens AP-fondernas valda namn på kommanditbolaget, 4 to 1 Investments, hunnit registreras hos Bolagsverket.

Därmed ser möjligheterna för AP-fondernas riskkapitalföretag att analysera och besluta om Northvoltaffären ut att ha varit mycket små.

Vill inte bli intervjuade

I styrelsen för riskkapitalföretaget har AP-fonderna satt sina egna tjänstemän, som där har fattat beslut om investeringen. Detta alltså samtidigt som AP-fonderna inte får fatta investeringsbesluten enligt lag.

SVT har försökt få AP-fondernas chefer att svara på frågor i intervju i ett halvårs tid, men fått nej. I mejl uppger de att det gjordes en grundlig utvärdering inför investeringen i Northvolt.

SVT har inte fått ta del av utvärderingen.

AP-fondernas svar till SVT

SVT har i olika omgångar sedan Northvoltkrisen eskalerade sommaren 2024 bett om intervjuer med Första-Fjärde AP-fondernas vd:ar. Många gånger har de hänvisat till styrelseordföranden i 4 to 1 Investments, som är tjänsteman på Fjärde AP-fonden.

Varje gång har svaret blivit nej, och vi har fått nöja oss med vissa skriftliga svar.

Några exempel:

”har tyvärr inte möjlighet till samtal eller intervju idag”

Fjärde AP-fonden 24 juni 2024

”sitter upptagen så kan inte ringa”

4 to 1 Investments styrelseordförande 16 oktober 2024

”måste tyvärr avböja en intervju vid detta tillfälle”

Första AP-fonden 27 november 2024

”Vad gäller intervju med vår vd så avböjer vi vänligen”

Tredje AP-fonden 2 december 2024

”Vi gör ingen intervju/telefonsamtal just idag”

Fjärde AP-fonden 8 januari 2024

”Öppenhet är viktigt men innebär inte en förpliktelse att tacka ja till alla förfrågningar eller format” .

Andra AP-fonden 7 februari 2025

”Vi tackar fortfarande nej till intervju”

Andra AP-fonden 20 mars 2025

”För att kunna ge en god helhetsbild och säkerställa att vi uppfyller våra sekretessåtaganden så kommer vi att fortsätta att besvara dina frågor via mail”

Fjärde AP-fonden 31 mars 2025

Northvolt – ett platt luftslott?

Den gröna bubblan spricker när det visar sig att privatbilister vägrar betala orimliga priser för elbilar.

Den gröna bubblan spricker när det visar sig att vindkraftsentreprenörernas kvalitetsarbete har underordnats vinstintressen.

Den gröna bubblan spricker när det visar sig att markägarna vägrar att släppa in solcellsbyggarna.

Jag är skeptisk till alla uppstartsexperiment av den här typen och jag har hitills inte haft fel.

Smite, Flynano och Uniti är bara några av alla fiaskon som har lockat naiva investerare.

Northvolt känns som ett extremt stort luftslott.

Kineserna äger processtyrningsprogrammen och kontrollerar därmed produktionen.

Vad är det som händer på Northvolt?

Hittills har det satsats 120 miljarder på Northvolts batterifabrik. Samtidigt blir det mer och mer tydligt att något inte står rätt till. I mitt jobb som lokaltidningsjournalist har jag flera gånger intervjuat representanter både för Northvolt, kommunen och regionen och min uppfattning är att politikerna i Skellefteå med omnejd är så exalterade över den så kallade gröna omställningen att de ser mellan fingrarna med det mesta som kan tänkas vara problematiskt.

Det här gäller inte bara Skellefteå utan alla kommuner och regioner som anser sig vara ledande i den gröna omställningen. Och de är många. Det spelar ingen roll vilken kommun- eller regionalpolitiker du frågar så får du till svar att just deras kommun/region tagit täten. Det är som rymdkapplöpningen mellan USA och forna Sovjet en gång i tiden – alla regler är satta ur spel och skattebetalarnas pengarna bara rullar. Vad som egentligen försiggår i fabriken, och hur farliga de ämnen är som används, det tycks politikerna blunda för.

Northvolt har ett dåligt facit när det gäller säkerheten. Det har skett minst 26 svåra arbetsplatsolyckor där sedan 2019, ett högt antal inte minst för att vara i modern tid i ett modernt land, och två av dem har haft dödlig utgång. Och det senaste är de tre oförklarliga dödsfall som skett efter avslutat skift, då tre personer i olika åldrar och utan någon annan koppling än arbetsplatsen dött i sömnen.

Den förste var en 33-årig trebarnspappa som hittades död i sin säng i januari. En månad senare, den 22 februari, hittades en 19-årig man död i sin säng. Anhöriga har berättat att båda männen känt obehag och klagar på att de mått dåligt av stark lukt på arbetsplatsen innan de avled. I början av juni avled en man i 60-årsåldern efter avslutat skift.

De första två dödsfallen avskrevs som ”dödsfall utan misstanke om brott” av polisen men i fallet med den tredje döde finns indikationer på att han fått i sig något i fabriken. Därför utreder nu polisen alla tre fall tillsammans och Skellefteåpolisen har anmält det hela till miljöbrottsenheten i Umeå.

På Northvolt säger man sig välkomna utredningen men det har jag svårt att tro. Det skulle dock inte förvåna mig om utredningen, som väntas bli klar i höst, beläggs med någon form av sekretess så att det inte ska bli allmänt känt vad de tre männen dött av. Politikerna har satsat så oerhört mycket, inte bara av pengar utan i ännu högre grad av prestige, på Northvolt att det skulle förvåna om de valde att hantera det här på ett transparent sätt. Dessutom är fabriken inte färdigbyggd ännu – först 2026 beräknas den vara helt utbyggd – och det är nog ingenting man vill sätta käppar i hjulet för, ens om människor dör på kuppen.





Efter skakiga veckor står Northvolts flaggskepp i Skellefteå kvar. Men den snabba tillväxttakten pressar kommunen. ”Vi är under extremt tryck”, säger lokalpolitikern Andreas Löwenhöök (M).

Klara Matsdotter, Ellen Hagström

Publicerad 2024-07-03

Det är en problemorienterad Peter Carlsson som talar ut i Di. Bakslagen för Northvolt har varit många och vd:n meddelar att det är dags att skjuta upp produktionsplanerna – igen.

Sedan tas ett annat problem upp.

– Det är svårt och dyrt att hitta permanenta bostäder i Skellefteå och det är väldigt dyrt att flyga dit, säger Peter Carlsson till Di.

Kommunens oppositionsråd Andreas Löwenhöök (M) medger att bostadsbristen var något som fanns på Skellefteås ”minussida” redan innan etableringen av Northvolts batterifabrik 2017.

– Det var en utmaning som vi också såg framför oss inför att Northvolt valde Skellefteå. Det vi framför allt hade på minussidan var kompetensförsörjning och människor, säger Löwenhöök.

Northvolt Utsikt över Möjligheternas torg i Skellefteå.

Northvolt Utsikt över Möjligheternas torg i Skellefteå. Foto: Axel Hilleskog

Helena Markgren är vd på Skelleftebostäder (SKEBO), kommunens bostadsbolag. Enligt henne växer Skellefteå med 250 personer per månad. Alla de behöver någonstans att bo.

– Av dem är omkring varannan person här för att jobba på Northvolt, säger hon.

– Det är en sådan extrem tillväxt för en liten kommun. Bostadssituationen är kritisk och allmännyttan räcker inte till.

Utmaningarna med Skellefteås tillväxttakt är något som Andreas Löwenhöök också tar upp:

– Om man jämför Skellefteå med andra kommuner som också har tillväxt så är vi under extremt tryck.

Risk att nya satsningar lämnar

Mellan 2017 och 2021 ökade kommunens skuld dramatiskt. Från 170 miljoner till 1,9 miljarder. En granskning av DN visade också att kommuner med stora industrisatsningar blir allt mer skuldsatta.

Samtidigt finns det en risk att de nya industrisatsningarna lämnar kommunen och etablerar sig någon annanstans. Detta fick Borlänge erfara när Northvolt skrotade sina fabriksplaner i Kvarnsveden i juni.

Till Di säger Peter Carlsson att de stora stödpaketeten i Kina, USA och Frankrike till batterisatsningar var en av faktorerna bakom beslutet.

– Jag har ett ansvar gentemot styrelsen och mina aktieägare att fatta rationella beslut och i dagsläget kan man bygga mycket mer kapacitet för samma kapitalinsats utanför Sverige. Det är klart att det påverkar, säger Peter Carlsson.

Att Northvolt även skulle lämna Skellefteå i sticket till förmån för etableringar utomlands är ingenting Skellefteås politiker oroar sig för. Lorents Burman (S) är kommunstyrelsens ordförande.

– Det har Peter Carlsson också sagt, hur viktig moderfabriken är, säger Burman.

Andreas Löwenhöök instämmer:

– Företaget (Northvolt) signalerar att man kommer ha fokus på etableringen i Skellefteå. Både till oss i kommunen och i offentligheten, säger Andreas Löwenhöök.

Trots en fortsatt optimism kring Northvolt uttrycker Lorents Burman (S) och Helena Markgren på SKEBO en oro för Sveriges gröna omställning i stort.

– Framförallt för att Sverige som stat inte tar ansvar för den nya industrin som etableras utan överlåter det till kommuner själva, säger Markgren.

– Nu skrivs hundraårig historia men en kommun har inte förutsättningar att helt själv riskminimera denna typ av företagsetableringar. Det handlar om att lösa brister i logistiken, infrastrukturer och kompetensförsörjning, säger Burman.

”Har tagit sig vatten över huvudet”

Tobias Andersson (SD) är ordförande i riksdagens näringsutskott. Han betonar att han som politiker inte lägger någon värdering i det ena eller det andra bolaget, men att Northvolt är speciellt.

– I det här fallet blir det en politisk fråga eftersom stat och kommun har tagit ett stort ansvar för att Northvolts fabrik ska komma på plats. Men också stora risker som kanske inte alltid är brukliga, säger han.

– Jag tycker att bolaget har tagit sig vatten över huvudet.

Tobias Andersson är skeptisk till ytterligare statligt stöd till Skellefteå:

– Det är inte konstigt att kommuner likväl vissa företag vill ha mer och mer. Om man ska vara krass så har Northvolt inte levererat alls och vi kan inte tävla med Tyskland och Kanada i statligt stöd, säger han.

– Men jag hoppas att situationen förbättras och att Northvolt fortsätter att verka i Sverige.