Antisionism är motstånd till sionism, alltså de politiska strävandena att skapa en judisk nationalstat, och efter staten Israels grundande 1948, att bevara eller stärka denna statsbildning. När den moderna sionismen växte fram i slutet av 1800-talet, möttes den ursprungligen av ett stort motstånd från många håll inom judendomen i Europa.
Begreppet antisionism har kritiserats för att vara blott en förskönande term för Israelkritik som innefattar antisemitism och termen används ibland de facto som täcknamn för antisemitism. Även om en hel del antisemiter har uttryckt sina budskap med antisionistiska termer är emellertid inte all antisionism antisemitisk. Därtill finns ortodoxa judiska grupper som i en inomjudisk polemik motsätter sig sionismen, till exempel
Antisionism och antisemitism
Delar av den antisionistiska argumentationen är gränsöverskridande och använder sig av antisemitiska begrepp. Antisionism har även kritiserats för att vara en form av rasism, bland annat eftersom den riktar ett antal krav, däribland existensupphörande, uteslutande mot den judiska staten.
I modern tid återfinns antisionister ofta till vänster på den politiska skalan. Även extremhögern använder sig av begreppet antisionism. Begreppets spridning inom extrema grupper har bidraget till den politiska debatten och oenighet om förhållandet mellan antisemitism och antisionism.
Antisionister inom den svenska vänstern har stundtals kritiserats för att delvis använda sig av en antisemitisk terminologi. Kritiken har bemötts med att jämförelsen urholkar begreppet "antisemitism".
Antisemitism är fientlighet, fördomar eller diskriminering mot judar.
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter definierar antisemitism enligt följande:
"Antisemitism är en viss uppfattning om judar, som kan uttryckas som hat mot judar. Retoriska och fysiska uttryck för antisemitism riktas mot judar eller icke-judar och/eller deras egendom, mot judiska gruppers institutioner samt religiösa byggnader och platser".
Antisemitismen kan ta sig uttryck som fientlighet mot verkliga eller inbillade drag hos den judiska religionen, kulturen eller föreställda rasmässiga egenskaper.
Semiter var en grupp folk som sedan omkring 3000 f.Kr. hade en dominerande ställning i Mellanöstern. Namnet syftade ursprungligen på folk nämnda i Bibelns Första Mosebok (10:21–31) som ättlingar till Noas son Sem. Namnet användes första gången på 1700-talet, först i samband med de språk som semiterna talade, men blev senare vanligt namn på själva folken.
Den allmänna uppfattningen är att semiterna hade sitt "urhem" i den sydliga delen av Arabiska halvön och därifrån vandrat västerut till Etiopien, i nordvästlig riktning till Palestina, Syrien och Mesopotamien samt till Egypten och Nordafrika i nordväst. Man vet till exempel att en stor ström semiter kom till Egypten redan i förhistorisk tid.
Alla de tre stora monoteistiska religionerna judendom, kristendom och islam har grundats av semiter. De har därigenom präglat livsvanor och kulturformer över hela världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar