Svensk medborgarskap

Regeringen: Vill skärpa krav på medborgarskap

Tidöpartierna presenterar en rad nya förslag gällande skärpta krav på det svenska medborgarskapet. 

– Vi ska inte längre dela ut medborgarskap till unga människor som har begått mycket grova brott eller är misstänkta för sådana, säger Maria Malmer Stenergard under en pressträff. 

– Lagförslagen handlar om att personer som är skäligen misstänkta eller dömda för viss brottslighet eller utgör ett hot mot Sveriges säkerhet inte ska kunna förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan, säger Maria Malmer Stenergard inledningsvis. 

Det är minderåriga barn, unga vuxna mellan 18–21 år och nordiska medborgare som ansöker om anmälan för att bli svenska medborgare. Migrationsverket beskriver anmälan som ett ”förenklat tillvägagångssätt” jämfört med ansökansprocessen. 

HÄR ÄR TIDÖPARTIERNAS FÖRSLAG

 Ändrade regler för förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan

 Krav på att sökande inte får vara skäligen misstänkt eller dömd för viss brottslighet 

 Krav på sökanden inte får utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet 

 De nya kraven ska med vissa undantag tillämpas på alla som har fyllt 15 år 

 Ändrade regler för befrielse från svenskt medborgarskap 

Om personen har begått ett enstaka brott ska det var en allvarligare gärning som gör att anmälan om medborgarskap avslås. 

– Det här kan röra sig om grov misshandel, grovt narkotikabrott, övergrepp i rättstak och blåljussabotage med mera, säger Ludvig Aspling (SD). 

Även upprepad brottslighet ska påverka möjligheten till medborgskap. 

– Då ska det handla om brottslighet som är mindre allvarlig, men upprepad och som inte har skett för långt tillbaka i tiden, säger Ludvig Aspling. 

Ett annat lagförslag handlar att om skydda medborgare som utsätts för hedersförtryck. 

– Särskilt barn som riskerar att föras ut ur landet för att genomföra exempelvis könsstympning, uppfostringsresor eller tvångsgifte, säger Malmer Stenergard. 

Under pressträffen föreslår regeringen och Sverigedemokraterna ändrade regler när det kommer till befrielse från svenskt medborgarskap. 

– Ingen ska mot sin vilja till exempel på grund av att han eller hon lever i hederskontext tvingar sig att avsäga sig sitt svenska medborgarskap, säger Mauricio Rojas (L). 

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2024. 

Tidöpartierna: Ökade krav på skötsamhet för den som vill bli medborgare

– Lagförslagen handlar dels om personer som är skäligen misstänkta eller dömda för viss brottslighet eller utgör ett hot mot svensk säkerhet inte ska kunna förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan, säger migrationsminister Maria Malmer Stenegård (M) på en pressträff på onsdagen.

Tidöpartiernas förslag som presenteras handlar också om att skydda medborgarskapet för de som är utsatta för hedersförtryck.

– Särskilt barn som riskerar att föras ut ur landet för att genomföra exempelvis könsstympning, ”uppfostringsresor” eller tvångsgifte, säger Maria Malmer Stenegård.

Medborgarskap genom anmälan är i princip riktat till personer som är under 21 år och bott i landet en längre tid. Det ska, enligt förslaget, bli behäftat med krav på laglydighet precis som det är i det vanliga förfarandet, vilket det hittills alltså inte varit.

– Det har resulterat i en rad ganska spektakulära händelser där till exempel en person som var häktad i sin frånvaro som misstänkt för ett mord, fallet som hände på Delta-gymmet, kunde anmäla sig till ett medborgarskap medan han var på flykt från rättvisan utomlands, säger Ludvig Aspling (SD).

Vad som ska förhindra medborgarskap genom anmälan är upprepad brottslighet eller misstanke eller dom för enstaka brott vars maxstraff är minst fyra års fängelse. Som exempel nämns grov misshandel, grovt narkotikabrott, övergrepp i rättssak och sabotage mot blåljusverksamhet.

Nuvarande regler:

Svenskt medborgarskap är ett rättsligt bindande förhållande mellan staten Sverige och en enskild individ, en svensk medborgare. Svensk medborgare kan man bli genom födelse, adoption, förälders giftermål (legitimation), anmälan eller ansökan (naturalisation). Medborgarskapet styrks vanligtvis genom ett pass eller nationellt identitetskort. En svensk medborgare har en ovillkorlig rätt att vistas i Sverige.

Den svenska medborgarskapslagen grundar sig på härstamningsprincipen, det vill säga att föräldrarnas medborgarskap avgör vilket medborgarskap deras barn får.

Rätten till förvärv av medborgarskap reglerades första gången i svensk lag 1858. Därefter togs medborgarskapslagar fram i Sverige 1894, 1924 och 1950. Sverige ställer inga krav på språkkunskaper eller kännedom om landet som villkor för att bevilja medborgarskap, vilet gör att Sverige avvikit ifrån trenden med att villkora medborgarskapet på framgångsrik integration i landet. De andra europeiska länderna utan integrationskrav är Belgien, Irland och Italien.