25 februari 2024
Det jämställdhetspolitiska delmålet om mäns våld mot kvinnor är inte tillräckligt effektivt för att bekämpa hedersvåld, skriver företrädare för riksorganisationen GAPF, Glöm aldrig Pela och Fadime.
Detta är ett debattinlägg.Skribenterna svarar för åsikterna.
Vi på GAPF är inte förvånade över Malmö stads handfallna arbete mot hedersrelaterat våld, skriver artikelförfattarna.
Öppna bild i helskärmsläge
Vi på GAPF är inte förvånade över Malmö stads handfallna arbete mot hedersrelaterat våld, skriver artikelförfattarna.
En ny granskning som Malmö stad har gjort visar att kommunens förskolor har stora brister i sitt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Bara en enda orosanmälan om hedersrelaterat förtryck gjordes bland kommunens 195 förskolor mellan januari och oktober i fjol. Skälet är bland annat att personal på förskolorna är rädda för barnens vårdnadshavare, att hedersnormer normaliserats, att personal motsätter sig utbildning och att det finns personal som själva är bärare av hedersnormer.
Att hedersproblematiken är utbredd i Malmö stads förskolor konstaterades redan 2019 i kommunens egen kartläggning av förskolor och i en behovsinventering 2021. Då framkom tydliga uppgifter om att förskolebarn utsätts för hedersförtryck, bland annat att flickor och pojkar inte fick leka med varandra eller sova bredvid varandra, klädkoder för flickor som inte fick bära kortärmat eller barbent och som tvingas bära hijab, samt att pojkar gav uttryck för att de vill bestämma över kvinnlig personal. Malmö stads förskolor sviker hedersvåldsutsatta barn.
Att många unga utsätts för hedersförtryck konstaterades även i storstadskartläggningen 2018, som visade att Malmö stad hade högst antal barn och unga som lever i hederskontext jämfört med Stockholm och Göteborg. Det är därför alarmerande att Malmö stad inte kommit längre i sitt arbete med att motverka hedersnormer i förskolan. Att enbart en enda orosanmälan inkommit till socialtjänsten från kommunens förskolor, där omkring 20 000 barn vistas, är ett tydligt tecken på total underlåtenhet från Malmö stads sida att tillhandahålla tillräckliga resurser och stöd för att hantera hedersproblematiken.
Vi på GAPF är inte förvånade över Malmö stads handfallna arbete mot hedersrelaterat våld. I en intervju med Dagens Nyheter i november 2021 förminskade dåvarande ordförande i Malmö stads förskolenämnd Rose-Marie Carlsson (S), numera riksdagsledamot för Socialdemokraterna, kartläggningen och behovsinventeringen i Malmö stad. Hon hävdade att det handlar om könsroller och att det inte har något med heder att göra.
Rose-Marie Carlsson var inte ensam om att förneka behovet av att stärka arbetet mot hedersvåld. När oppositionen i Malmö föreslog satsningar för att stärka arbetet mot hedersvåldet i förskolorna, blev svaret nej från styrande politiker, bland annat kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S). Istället för att vidta anpassade åtgärder och handlingsplaner för att göra något åt hedersförtrycket i förskolan, valde Malmö stad att spela hedersförtryckande föräldrar i händerna genom att tillåta att barn indoktrineras i hedersnormernas järngrepp medan politiker och kommunanställda ser på.
Vad behöver då göras?
Regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål som tydliggör att hedersrelaterat våld och förtryck måste förebyggas och bekämpas.
Det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet, mäns våld mot kvinnor, är inte tillräckligt effektivt för att bekämpa hedersvåld. Att hedersfrågan inte omfattas av ett eget delmål gör den blandats ihop med mäns våld mot kvinnor eller förminskas av myndighetspersoner. Tydliga användbara handlingsplaner och rutiner saknas i alla landets kommuner. Kartläggningen i Malmö visar att Sverige behöver ha ett mycket tydligare fokus på hedersproblematiken och införa ett separat delmål för att stoppa hedersvåldet och förtrycket. Alla statliga myndigheter, regioner och kommuner ska ha särskilda handlingsplaner mot hedersvåld. Det ska inte vara förhandlingsbart.
Förskolan är en plats där signaler om att barn lever med hedersrelaterade begränsningar kan upptäckas. Det är därför oacceptabelt att det finns skolpersonal som normaliserar hedersvåld, ifrågasätter utbildning i ämnet eller själva bidrar till upprätthållandet av hedersnormer. Det är också oacceptabelt att förskolepersonal inte följer sin skyldighet att orosanmäla på grund av rädsla för att själva utsättas för våld och hot. Det är en oro som politiker måste ta på allvar och arbeta för att möta.
SKRIBENTERNA
Sara Mohammad, ordförande och verksamhetschef vid riksorganisationen GAPF
Karin Gyllander, verksamhetsutvecklare vid riksorganisationen GAPF
Michelle Asif Khan, opinionssamordnare vid riksorganisationen GAPF
Soleyman Ghasemiani, stödsamordnare vid riksorganisationen GAPF
Förskolorna i Malmö anmäler inte när man upptäcker att barn är utsatta för hedersförtryck. Anledningarna är bland annat att personalen är rädd för hot från föräldrarna eller själva lever under samma förtryck och upprätthåller det.
Det visar en ny granskning som Malmö stad har gjort. Nu rasar både styret och oppositionen i staden.
– Det är inget annat än en skandal, säger Linda Obiedzinski (M) som sitter i förskolenämnden.
Redan 2019 och 2021 kom rapporter som visade att det finns en utbredd hedersproblematik i Malmös skolor och förskolor. Den nya rapporten visar att problemen inte har försvunnit. Den ger också svidande kritik mot arbetsmarknads- och socialnämnden och mot förskolenämnden, som man menar inte gör tillräckligt.
– Det är ett stort misslyckande, förvaltningen får ta sig en funderare. Från politikens sida har vi varit väldigt tydliga med att det här är prioriterade frågor, säger Sara Wettergren (L), kommunalråd med ansvar för skola och utbildning.
Pojkar vägrar lyda kvinnor
När det gäller hedersförtryck i förskolan så kan det enligt en av de tidigare rapporterna handla om att barn av olika kön inte får leka med varandra, hålla handen eller sova bredvid varandra. Pojkar får inte ha klänning när det leks rollekar och flickor får inte ha kortärmat eller vara barbenta även om det är varmt.
Anställda lever i samma miljö
Under januari-oktober förra året gjorde Malmös alla förskolor bara en enda orosanmälan vad gäller hedersförtryck, vilket Sydsvenskan var först med att rapportera om.
Orsakerna är bland annat att personalen är rädd för våld eller hot från föräldrarna eller att en anmälan ska gå ut över barnet. Men det finns också anställda som upprätthåller hedersnormer i förskolan.
– På något ställe står det att man avstått från att utbilda om hedersförtryck för att inte uppröra personalen som inte är mogen att ta till sig frågorna. Det är ju inte klokt, säger Linda Obiedzinski (M).
– Vi jobbar aktivt med frågan. Många upplever att man är i den privata sfären. Men det är vårt uppdrag i förskolan att jobba med normer och värden. Vi behöver få till en förflyttning i hur man ser på hedersproblematik, säger Anna Karlfeldt, utbildningschef på förskoleförvaltningen.
Det visar en ny granskning som Malmö stad har gjort. Nu rasar både styret och oppositionen i staden.
– Det är inget annat än en skandal, säger Linda Obiedzinski (M) som sitter i förskolenämnden.
Redan 2019 och 2021 kom rapporter som visade att det finns en utbredd hedersproblematik i Malmös skolor och förskolor. Den nya rapporten visar att problemen inte har försvunnit. Den ger också svidande kritik mot arbetsmarknads- och socialnämnden och mot förskolenämnden, som man menar inte gör tillräckligt.
– Det är ett stort misslyckande, förvaltningen får ta sig en funderare. Från politikens sida har vi varit väldigt tydliga med att det här är prioriterade frågor, säger Sara Wettergren (L), kommunalråd med ansvar för skola och utbildning.
Pojkar vägrar lyda kvinnor
När det gäller hedersförtryck i förskolan så kan det enligt en av de tidigare rapporterna handla om att barn av olika kön inte får leka med varandra, hålla handen eller sova bredvid varandra. Pojkar får inte ha klänning när det leks rollekar och flickor får inte ha kortärmat eller vara barbenta även om det är varmt.
Anställda lever i samma miljö
Under januari-oktober förra året gjorde Malmös alla förskolor bara en enda orosanmälan vad gäller hedersförtryck, vilket Sydsvenskan var först med att rapportera om.
Orsakerna är bland annat att personalen är rädd för våld eller hot från föräldrarna eller att en anmälan ska gå ut över barnet. Men det finns också anställda som upprätthåller hedersnormer i förskolan.
– På något ställe står det att man avstått från att utbilda om hedersförtryck för att inte uppröra personalen som inte är mogen att ta till sig frågorna. Det är ju inte klokt, säger Linda Obiedzinski (M).
– Vi jobbar aktivt med frågan. Många upplever att man är i den privata sfären. Men det är vårt uppdrag i förskolan att jobba med normer och värden. Vi behöver få till en förflyttning i hur man ser på hedersproblematik, säger Anna Karlfeldt, utbildningschef på förskoleförvaltningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar