Bilan Osman akt1

Att en Hamasanhängare deltog och blev upplyft på en propalestinsk demonstration i Göteborg borde betraktas som något oerhört.

Journalisten Sofie Löwenmark närvarade under söndagens på en propalestinsk demonstration i Göteborg. Bland demonstranterna noterade hon en maskerad man iförd svarta kläder, svart balaklava, palestinasjal och grönt pannband. Hon fotograferade mannen och publicerade bilden på X.

Mellanösternkännaren Christer Sfeir konstaterade i samma forum att pannbandet i fråga signalerar att bäraren lyder Nukhba, som är elitstyrkan inom den militära grenen av Hamas. Enligt bland andra UN Watch bar Nukhba en central roll i attacken den 7 oktober.

Flera frågor infinner sig. Hur kom det sig att de andra demonstranterna tillät mannen att vara kvar? För dem som vill uttrycka solidaritet med invånarna i Gaza men inte framstå som apologeter för den pogrom som utfördes av Hamas, borde blotta närvaron av en öppen Hamasanhängare leda till starka reaktioner. I stället visar en bild som Löwenmark hittat på Tiktok att han sitter upplyft på axlarna på en annan demonstrant.

Detta tyder på att det var i Göteborg som i London och flera andra västerländska städer: Att det som beskrivs som demonstrationer för ”fred” eller ”eldupphör” även ger plats för islamister och terroristanhängare.

Andra frågor som väcks är om mannen blev tagen på förhör hos polisen, givet att det för det första är uppenbart av bilderna att han bryter mot maskeringsförbundet, som säger att man inte helt eller delvis får täcka ansiktet på ett sätt som försvårar identifikation. Dessutom finns skäl att misstänka att han kan ha gjort sig skyldig till brott enligt den nya terroristlagstiftningen. Pannbandets koppling till massakern den 7 oktober kan även göra frågan om hets mot folkgrupp aktuell. Och: Om polisen inte har förhört mannen – varför? Hur kommer det sig att demonstranter vid upprepade tillfällen genom ramsor kunnat uppvigla till mord på judar, utan agerande från polisen?

Frilansjournalisten Bilan Osman, som också är kommunikatör på det muslimska studieförbundet Ibn Rushd, valde att gå till angrepp. Iögonfallande nog dock inte mot den maskerade Hamassupportern – utan mot Sofie Löwenmark: ”Om vi har folk som fotar så undrar jag vad det innebär för demonstrationsfriheten i längden”, skrev Osman på X.

Bilan Osman tycks inte ta hänsyn till hur svensk lag ser ut, och det faktum att den medger fotografering av människor på allmänna platser, även om dessa inte har vetskap eller har lämnat samtycke. Demonstrationsfriheten har under lång tid existerat trots att bildjournalistikens arkiv är fyllda med dokumentation från olika demonstrationer. Att åtnjuta yttrande- och demonstrationsfrihet innebär däremot ingen rätt att slippa bli ifrågasatt för sina åsikter och handlingar.