Allmänna Arvsfonden

Allmänna arvsfonden granskas efter terrorbeslut

Kontrollen av vart pengarna från Allmänna arvsfonden går ska skärpas. Bakgrunden är regeringens överenskommelse med de borgerliga partierna om åtgärder mot terrorism.

Varje år betalas hundratals miljoner kronor ut från Allmänna arvsfonden.

Pengarna ska gå till verksamheter som verkar för barn, unga och personer med funktionsnedsättning och kommer från dödsbon efter personer utan arvingar.

De senaste åren har allt mer pengar betalats ut och förra året slogs rekord. Då beviljades utbetalningar för totalt 734 miljoner kronor.

I förra veckan kom regeringspartierna överens med de borgerliga partierna om en rad nya åtgärder mot terrorism, bland annat att inga offentliga bidrag ska gå till extremistiska organisationer.

Och nu ska alltså reglerna för Allmänna arvsfonden ses över.

– Det finns uppgifter, bland annat från MSB, om att medel bland annat från Allmänna arvsfonden har gått till islamistiska och antidemokratiska organisationer. Det är inte tanken, säger ansvariga ministern Åsa Regnér (S).

I rapporten från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som lett till granskningen uppges att det globala och islamistiska nätverket Muslimska brödraskapet fått miljoner i olika offentliga bidrag. Detta genom att bygga upp en dold struktur och en rad organisationer i Sverige.

Enligt Åsa Regnér finns inga konkreta bevis på att pengar från arvsfonden verkligen gått till extremistiska verksamheter.

-- Vi utgår från den här rapporten och vad som finns i den. Det finns inga domar, men det är ändå viktigt att se över den här verksamheten. Det är mycket medel, säger Åsa Regnér.

Rapporten har mött hård kritik, bland annat från ledande religionsforskare, som menar att den är illa underbyggd.

– Det är jag medveten om, men det är ändå viktigt att se till att de här omfattande pengarna går till barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Det är mycket medel som betalas ut varje år och det allra mesta är väldigt bra verksamhet. Men det är viktigt att se till att medlen verkligen går till demokratisk verksamhet som främjar mänskliga rättigheter, säger Åsa Regnér.

Arven efter avlidna får inte hanteras så respektlöst


Riksrevisionens slutsats är tydlig: Avveckla Allmänna arvsfonden.

6 mars 2024 06:19


När Allmänna arvsfonden bildades 1928 var syftet att förenkla arvsskiften och att samhällsinstitutioner för barn och unga skulle byggas upp. Så här snart ett sekel senare har vi en utbyggd välfärdsstat. Vad vi också har, dessvärre, är fuskare och kriminella som vill åt bidragspengar.

Riksrevisionens nya granskningsrapport om Allmänna arvsfonden är en välbehövlig sågning av dagens system. Rapporten, som publicerades på tisdagen, landar i en tydlig slutsats: Avveckla Allmänna arvsfonden (5/3). Det är svårt att inte hålla med när man läser "Allmänna arvsfonden – pengar som söker mening (RiR 2024:2)".

Rapporten tar till exempel upp ansökningar om projektbidrag med överdriven bemanning och budget, felaktigheter med löner, uteblivna deklarationer, jävssituationer, felaktig bokföring, bristande kontroll, att organisationer kontinuerligt beviljas projektbidrag trots att bidrag inte ska gå till sådan löpande verksamhet. Men det värsta är ändå kopplingen till kriminella.

Riksrevisionen, som låtit Polismyndigheten och Säkerhetspolisen göra kontroller i register, konstaterar i granskningsrapporten att "det finns en historik med ekonomisk brottslighet, organiserad brottslighet och demokratihotande brottslighet, både bland anställda och firmatecknare i pågående arvsfondsprojekt".

Vidare konstateras det att projektaktiva personer och de organisationer som fått projektbidrag ur Allmänna arvsfonden är "kraftigt överrepresenterade i penningtvättsregistret". Det nämns att olika brottstyper kan gå in i varandra: "Upplägg som omfattar ekonomisk brottslighet kan kombineras med narkotikahandel som i sin tur finansierar våldsbejakande extremism etc".

Problem med fusk är förstås inte unikt för Allmänna arvsfonden. På senare år har flera statliga aktörer hamnat i blickfånget. Som det nämns i den aktuella rapporten uppvisade organisationer som fått bidrag från Allmänna arvsfonden, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Myndigheten för stöd till trossamfund "särskilt höga förekomstfrekvenser i penningtvättsregistret".

Stora tillitsbaserade välfärds- och bidragssystem drar till sig oseriösa aktörer. I Allmänna arvsfondens fall får den dessutom in mer pengar än den hinner dela ut. Fondens totala intäkter under 2022 var 1,2 miljarder kronor.

Riksrevisionen vädjar till regeringen att "ta steg med sikte på en ny ordning för hur arven efter avlidna utan arvingar eller testamente ska hanteras ändamålsenligt, effektivt och med respekt för de avlidna". Att blunda för fusket kan inte längre vara ett alternativ.