Ebrahim Raisi

 En bomb har detonerat men många stubiner brinner i Iran!

Raisi – den iranska revolutionens mörkman

Ebrahim Raisi föddes år 1960, i en religiös familj i pilgrimsstaden Mashhad. Hans far var en aktad lokal ledare inom shiaislam, Irans majoritetsreligion. Pappan dog då Ebrahim Raisi var fem år, sonen gick vidare i sin fars fotspår. Redan som 15-åring inledde Raisi högre Koranstudier i Qom, Irans teologiska centrum.

Vid den här tiden, i mitten av 1970-talet, pågick i Iran folkliga protester mot shahen (kungen). Radikala studenter, missnöjda köpmän och hängivna shiamuslimer som ansåg sig diskriminerade av Irans västtillvända regim gick samman för att störta shahen.

Trots sin ungdom fick Ebrahim Raisi snabbt en nyckelroll i den shiamuslimska falang som blev tongivande i den iranska revolutionen som genomfördes i början av 1979. Mullorna och dess anhängare utmanövrerade de andra upprorsmakarna. Raisi fick namn om sig som en ledande uttolkare av sharia, religiös lag enligt islam.

Mullorna och dess anhängare utmanövrerade de andra upprorsmakarna. Raisi fick namn om sig som en ledande uttolkare av sharia, religiös lag enligt islam.

I det sammanhanget har han anklagats för att vara involverad i massavrättningarna av politiska fångar i Iran sommaren 1988. Ebrahim Raisi tjänstgjorde vid den tiden som biträdande stadsåklagare i Teheran.

Enligt människorättsorganisationen Amnesty International finns det bevis på att Raisi var medlem i en ”dödskommitté” som skickade politiska fångar från Evin- och Gohardastfängelserna utanför Teheran i döden, utan rannsakan eller dom.

Tidigare i år fastställde Svea hovrätt livstidsdomen mot åklagarbiträdet Hamid Noury. Han var en av Ebrahim Raisis underhuggare och dömdes för mord och grovt folkrättsbrott för sin delaktighet i massavrättningarna år 1988.

Under 2000-talet steg Ebrahim Raisis stjärna, både i den iranska inrikespolitiken och i den religiösa sfären, där den verkliga makten utövas. Han har ofta nämnts som efterträdare till Irans åldrande och sjuklige allerhögste ledare Ali Khamenei.

Raisi blev år 2016 chef för den mäktiga Astan Quds Razavi-stiftelsen, som kontrollerar ett omfattande nät av affärsverksamheter och kapitalfonder med kopplingar till det religiösa etablissemanget.

År 2017 ställde Ebrahim Raisi upp i presidentvalet, men fick se sig slagen av den jämförelsevis reformvänlige Hassan Rouhani.

I det kommande valet 2021 var det dock inget snack om saken. Ebrahim Raisi fick 72 procent av rösterna i ett presidentval som kritiserades för att vara hårt styrt och irrelevant. Inte ens hälften av de röstberättigade brydde sig om att gå till valurnorna.

De allra senaste åren har Raisis auktoritet skakats av de så kallade slöjprotesterna, som utlöstes i september 2022 av den unga kvinnan Mahsa Jina Amimis död. Massdemonstrationerna mot det religiösa förtrycket kvästes av militärens och säkerhetstjänstens våld.

Ebrahim Raisi, en auktoritär men trots allt folkvald ledare, valde vägen som leder mot religiös diktatur. Det blir hans eftermäle.