Northvolt – ett platt luftslott?

Den gröna bubblan spricker när det visar sig att privatbilister vägrar betala orimliga priser för elbilar.

Den gröna bubblan spricker när det visar sig att vindkraftsentreprenörernas kvalitetsarbete har underordnats vinstintressen.

Den gröna bubblan spricker när det visar sig att markägarna vägrar att släppa in solcellsbyggarna.

Jag är skeptisk till alla uppstartsexperiment av den här typen och jag har hitills inte haft fel.

Smite, Flynano och Uniti är bara några av alla fiaskon som har lockat naiva investerare.

Northvolt känns som ett extremt stort luftslott.

Kineserna äger processtyrningsprogrammen och kontrollerar därmed produktionen.

Vad är det som händer på Northvolt?

Hittills har det satsats 120 miljarder på Northvolts batterifabrik. Samtidigt blir det mer och mer tydligt att något inte står rätt till. I mitt jobb som lokaltidningsjournalist har jag flera gånger intervjuat representanter både för Northvolt, kommunen och regionen och min uppfattning är att politikerna i Skellefteå med omnejd är så exalterade över den så kallade gröna omställningen att de ser mellan fingrarna med det mesta som kan tänkas vara problematiskt.

Det här gäller inte bara Skellefteå utan alla kommuner och regioner som anser sig vara ledande i den gröna omställningen. Och de är många. Det spelar ingen roll vilken kommun- eller regionalpolitiker du frågar så får du till svar att just deras kommun/region tagit täten. Det är som rymdkapplöpningen mellan USA och forna Sovjet en gång i tiden – alla regler är satta ur spel och skattebetalarnas pengarna bara rullar. Vad som egentligen försiggår i fabriken, och hur farliga de ämnen är som används, det tycks politikerna blunda för.

Northvolt har ett dåligt facit när det gäller säkerheten. Det har skett minst 26 svåra arbetsplatsolyckor där sedan 2019, ett högt antal inte minst för att vara i modern tid i ett modernt land, och två av dem har haft dödlig utgång. Och det senaste är de tre oförklarliga dödsfall som skett efter avslutat skift, då tre personer i olika åldrar och utan någon annan koppling än arbetsplatsen dött i sömnen.

Den förste var en 33-årig trebarnspappa som hittades död i sin säng i januari. En månad senare, den 22 februari, hittades en 19-årig man död i sin säng. Anhöriga har berättat att båda männen känt obehag och klagar på att de mått dåligt av stark lukt på arbetsplatsen innan de avled. I början av juni avled en man i 60-årsåldern efter avslutat skift.

De första två dödsfallen avskrevs som ”dödsfall utan misstanke om brott” av polisen men i fallet med den tredje döde finns indikationer på att han fått i sig något i fabriken. Därför utreder nu polisen alla tre fall tillsammans och Skellefteåpolisen har anmält det hela till miljöbrottsenheten i Umeå.

På Northvolt säger man sig välkomna utredningen men det har jag svårt att tro. Det skulle dock inte förvåna mig om utredningen, som väntas bli klar i höst, beläggs med någon form av sekretess så att det inte ska bli allmänt känt vad de tre männen dött av. Politikerna har satsat så oerhört mycket, inte bara av pengar utan i ännu högre grad av prestige, på Northvolt att det skulle förvåna om de valde att hantera det här på ett transparent sätt. Dessutom är fabriken inte färdigbyggd ännu – först 2026 beräknas den vara helt utbyggd – och det är nog ingenting man vill sätta käppar i hjulet för, ens om människor dör på kuppen.





Efter skakiga veckor står Northvolts flaggskepp i Skellefteå kvar. Men den snabba tillväxttakten pressar kommunen. ”Vi är under extremt tryck”, säger lokalpolitikern Andreas Löwenhöök (M).

Klara Matsdotter, Ellen Hagström

Publicerad 2024-07-03

Det är en problemorienterad Peter Carlsson som talar ut i Di. Bakslagen för Northvolt har varit många och vd:n meddelar att det är dags att skjuta upp produktionsplanerna – igen.

Sedan tas ett annat problem upp.

– Det är svårt och dyrt att hitta permanenta bostäder i Skellefteå och det är väldigt dyrt att flyga dit, säger Peter Carlsson till Di.

Kommunens oppositionsråd Andreas Löwenhöök (M) medger att bostadsbristen var något som fanns på Skellefteås ”minussida” redan innan etableringen av Northvolts batterifabrik 2017.

– Det var en utmaning som vi också såg framför oss inför att Northvolt valde Skellefteå. Det vi framför allt hade på minussidan var kompetensförsörjning och människor, säger Löwenhöök.

Northvolt Utsikt över Möjligheternas torg i Skellefteå.

Northvolt Utsikt över Möjligheternas torg i Skellefteå. Foto: Axel Hilleskog

Helena Markgren är vd på Skelleftebostäder (SKEBO), kommunens bostadsbolag. Enligt henne växer Skellefteå med 250 personer per månad. Alla de behöver någonstans att bo.

– Av dem är omkring varannan person här för att jobba på Northvolt, säger hon.

– Det är en sådan extrem tillväxt för en liten kommun. Bostadssituationen är kritisk och allmännyttan räcker inte till.

Utmaningarna med Skellefteås tillväxttakt är något som Andreas Löwenhöök också tar upp:

– Om man jämför Skellefteå med andra kommuner som också har tillväxt så är vi under extremt tryck.

Risk att nya satsningar lämnar

Mellan 2017 och 2021 ökade kommunens skuld dramatiskt. Från 170 miljoner till 1,9 miljarder. En granskning av DN visade också att kommuner med stora industrisatsningar blir allt mer skuldsatta.

Samtidigt finns det en risk att de nya industrisatsningarna lämnar kommunen och etablerar sig någon annanstans. Detta fick Borlänge erfara när Northvolt skrotade sina fabriksplaner i Kvarnsveden i juni.

Till Di säger Peter Carlsson att de stora stödpaketeten i Kina, USA och Frankrike till batterisatsningar var en av faktorerna bakom beslutet.

– Jag har ett ansvar gentemot styrelsen och mina aktieägare att fatta rationella beslut och i dagsläget kan man bygga mycket mer kapacitet för samma kapitalinsats utanför Sverige. Det är klart att det påverkar, säger Peter Carlsson.

Att Northvolt även skulle lämna Skellefteå i sticket till förmån för etableringar utomlands är ingenting Skellefteås politiker oroar sig för. Lorents Burman (S) är kommunstyrelsens ordförande.

– Det har Peter Carlsson också sagt, hur viktig moderfabriken är, säger Burman.

Andreas Löwenhöök instämmer:

– Företaget (Northvolt) signalerar att man kommer ha fokus på etableringen i Skellefteå. Både till oss i kommunen och i offentligheten, säger Andreas Löwenhöök.

Trots en fortsatt optimism kring Northvolt uttrycker Lorents Burman (S) och Helena Markgren på SKEBO en oro för Sveriges gröna omställning i stort.

– Framförallt för att Sverige som stat inte tar ansvar för den nya industrin som etableras utan överlåter det till kommuner själva, säger Markgren.

– Nu skrivs hundraårig historia men en kommun har inte förutsättningar att helt själv riskminimera denna typ av företagsetableringar. Det handlar om att lösa brister i logistiken, infrastrukturer och kompetensförsörjning, säger Burman.

”Har tagit sig vatten över huvudet”

Tobias Andersson (SD) är ordförande i riksdagens näringsutskott. Han betonar att han som politiker inte lägger någon värdering i det ena eller det andra bolaget, men att Northvolt är speciellt.

– I det här fallet blir det en politisk fråga eftersom stat och kommun har tagit ett stort ansvar för att Northvolts fabrik ska komma på plats. Men också stora risker som kanske inte alltid är brukliga, säger han.

– Jag tycker att bolaget har tagit sig vatten över huvudet.

Tobias Andersson är skeptisk till ytterligare statligt stöd till Skellefteå:

– Det är inte konstigt att kommuner likväl vissa företag vill ha mer och mer. Om man ska vara krass så har Northvolt inte levererat alls och vi kan inte tävla med Tyskland och Kanada i statligt stöd, säger han.

– Men jag hoppas att situationen förbättras och att Northvolt fortsätter att verka i Sverige.