Personalen på skandalomsusade ABF Botkyrka har slutat
Oisín Cantwell
Publicerad 2025-02-17
ABF Botkyrka har klappat ihop.
Tre år har gått sedan en utredning avslöjade allvarliga brister i verksamheten och marken började skaka under de lokala socialdemokraterna och skandal lades till skandal till skandal som fallande dominobrickor.
Nu är det måndag förmiddag i en stolt men plågad förort och Erdogan Akbas blir bedrövad av att höra nyheten.
Det var ju på ABF som han lärde sig svenska då han 1984 kom till Sverige, kurd från Turkiet, flykting, en man som bar på en längtan efter någonting bättre och friare.
Men det var då och nu är nu och den lokale ombudsmannen för Sveriges största studieförbund har sagt upp sig, det har också övrig personal gjort, anställningarna upphörde 31 januari.
Även ordförande och vice ordförande för ABF Botkyrka har ställt sina platser till förfogande.
Hemsidan upplyser om att det är öppet mellan åtta och fem varje vardag, men när jag vid halv tio ringer säger en telefonsvarare att det är stängt.
Lokalerna, inrymda mellan Folkets hus och Riksteatern, gör ett övergivet intryck, det enda mänskliga livet är en äldre man i den angränsande moskén, men han vill inte prata.
Det var här det började, som skulle komma att bli Magdalena Anderssons största huvudvärk.
Botkyrka kommun stängde med omedelbar verkan tre fritidsgårdar som drevs i ABF:s regi efter att en extern granskning gjord år 2022 bland annat visat att personer med domar för grova brott arbetade med ungdomar, att knark hittats och att medlemmar i Vårbynätverket vistades i lokalerna iklädda skyddsvästar.
I samma veva avslutades kommunens samarbete med studieförbundet, som i 40 år drivit verksamhet för ungdomar. Därmed upphörde också ett betydande årligt kommunalt ekonomiskt bidrag.
Nästan ett år senare avslöjade jag att Ebba Östlin, kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka, hade blivit avsatt som ordförande för arbetarkommunen under närmast kuppartade former.
Partikamrater som stödde Östlin hävdade öppet att ABF, politiskt obundet men med nära kopplingar till arbetarrörelsen, rekryterat nya medlemmar och störtat henne som hämnd för fritidsgårdarna.
Hela denna fars följdes av riksmedier, borgerliga opinionsbildare hade julafton var och varannan dag och Magdalena Andersson satt sammanbitet i Agenda och muttrade ogillande.
Nytt socialdemokratiskt kommunalråd blev Emanuel Ksiazkiewicz. Men det gick inget vidare. Socialdemokratiska kommunpolitiker som tillhörde Östlin-falangen blev så småningom vildar och bildade en ny majoritet med borgerliga partier.
I november 2023 var ett 30-årigt socialdemokratiskt styre över.
Det hela blev sannerligen inte bättre av att det avslöjades att pengar till brottsförebyggande arbete i Botkyrka, en kommun hårt ansatt av grov kriminalitet, det var här tolvårig Adriana blev mördad, gått till en New York-resa och en pr-kampanj som aldrig blev av.
Emanuel Ksiazkiewicz, nu oppositionsråd, krävde att de styrande skulle ta ansvar.
En fullt begriplig reaktion, om det inte hade varit för att det var Ksiazkiewicz själv som fattat beslutet om såväl resan som pr-kampanjen.
”Inkompetensen i Botkyrka är närmast parodisk”, röt DN:s ledarsida. Det är svårt att invända.
Nu, när krutröken har lagt sig, när skandalerna börjat blekna, när något slags politiskt lugn har infunnit sig, sitter Erdogan Akbas på en bänk i Folkets hus.
Han har just kommit in från en av de där vinterdagarna som mest finns på vykort, några minusgrader, vindstilla, snö, solsken.
– Invandrare måste lära sig svenska för att klara sig. Jag lärde mig språket på ABF.
Erdogan Akbas är 59 år, har rotat sig här, fått två barn, de är vuxna nu, i många år var han pizzabagare, numera kör han taxi.
– Det är ledsamt att ABF har stängt, säger han.
Folkets hus lockar med bio för 100 kronor, då ingår kaffe och hembakad bulle, om några veckor är det finskt disco, det anordnas kurs i indisk dans, en affisch lockar barn och ungdomar med aktiviteter under det stundande sportlovet, allt är så väldigt svenskt välmenande och anständigt.
En kommun som försöker och ibland lyckas och ibland misslyckas i ett land som försöker och ibland lyckas och ibland misslyckas.
Jag försöker få en kommentar från ABF Botkyrka om varför verksamheten ligger nere. Jag får inga svar.
Av ett brev till ”medlems- och samarbetsorganisationer” framgår dock så mycket som att det förs samtal med ABF Södertörn om en sammanslagning.
Verksamheten har upphört, men organisationen existerar ännu formellt.
Och de socialdemokrater som störtade Ebbas Östlin och ett tag satt vid maktens bord tillbringar numera den mesta av sin tid i partiets källarlokaler i kommunens utkanter.
Möjligen är den här texten epilogen i berättelsen om skandalernas Botkyrka.
I hemlig inspelning kräver S-toppar i Botkyrka mjukare regler för bidrag
Vi vill göra det svårare för föreningar att lura kommunen, säger Emanuel Ksiazkiewicz, Botkyrkas socialdemokratiske ledare, i en intervju.
I en hemlig ljudinspelning låter det annorlunda.
Under 30 minuter försöker den lokala partiledningen pressa fritidsnämndens ordförande att lätta på reglerna för bidrag.
Aftonbladet kunde i går avslöja att tio av Socialdemokraternas ledamöter i kommunfullmäktige i Botkyrka i ett brev till partisekreterare Tobias Baudin vittnar om svåra missförhållanden i arbetarkommunen.
En av anklagelserna är att den lokala partistyrelsen försöker mildra bidragsreglementet för studieförbunden.
Något som sägs bero på att ABF, ett studieförbund med nära kopplingar till arbetarrörelsen, ska få tillbaka det stöd på nio årliga miljoner som frös då Botkyrka i fjol stängde fritidsgårdarna som studieförbundet drev sedan det visat sig att bland annat grovt kriminella vistades i lokalerna med vapen och skyddsvästar.
Pengarna till ABF Botkyrka, som är föremål för polisutredning, hålls inne av fritidsnämnden med hänvisning till en skrivning om grov förtroendeskada.
Emanuel Ksiazkiewicz, som i våras tog över som kommunstyrelsens ordförande efter bortmanövrerade Ebba Östlin, hävdade i en intervju i Aftonbladet i går att brevet är en ”långt ifrån sanningen” och att tanken är att det i själva verket ska bli svårare för föreningar att få bidrag om de är föremål för en rättslig utredning.
Låt oss då gå tillbaka till ett inspelat möte som hölls i maj.
Arbetarkommunens styrelse har kallat till sig Robert Aslan, socialdemokratisk ordförande i Botkyrkas kultur- och fritidsnämnd och en av dem som en månad senare skulle slå larm till partiledningen.
Mötet leds av Inger Ros, vice ordförande i arbetarekommunen och ledamot i ABF:s centrala förbundsstyrelse.
Under den första halvtimmen diskuteras bidragsreglerna för studieförbunden.
Ros börjar med att förklara att hon vill ta upp stycket i bestämmelsen om att stoppa anslag vid grov förtroendeskada.
Mötesordföranden hävdar att skrivningen ”andas förmynderi” och att det påminner om den diskussion som SD för på nationell nivå.
– Vi tycker från styrelsen att du tar med dig den här frågan och förändrar i bidragsreglerna, säger hon.
– En socialdemokratiskt ledd kommun kan inte ha samma regler som en SD-kommun, fortsätter hon.
Aslan, som är med på länk, svarar att det råder bred samsyn i nämnden om denna bestämmelse och att han inte ser några problem med en skrivning om förtroende. Han ber dem förtydliga vad de menar.
– Det handlar inte om förtroende. Det skapar misstänksamhet, svarar Ros.
Sedan tar andra styrelseledamöter över.
En förklarar att han oroas över att barn kan skadas av indraget stöd.
En annan påpekar att moderater och sverigedemokrater i regionfullmäktige säger att ”ABF i Botkyrka är kriminella” och påstår att reglerna finns för att straffa detta studieförbund.
Åter en säger att den aktuella formuleringen inte rimmar med socialdemokratiska värderingar.
Inger Ros vänder sig än en gång till Aslan:
– Jag tycker att det är lite tråkigt att du inte ser det vi ser. Vi är ändå elva i styrelsen som har diskuterat det här.
Först en bit in i diskussionen tar Emanuel Ksiazkiewicz, som har nära band till ABF i Botkyrka, till orda. Han är avvaktande.
”Det här är en knepig sits. Styrelsen är väldigt tydlig i sin ståndpunkt och ordförande är tydlig i sin ståndpunkt. Detta behöver hanteras.”
– Nämndgrupp och styrelse kan inte tycka olika, det blir extremt problematiskt, säger han bland annat.
Det framgår för övrigt under mötet att styrelsen är medveten om att detta är en het potatis som kan bli svår att driva igenom.
En ledamot undrar om frågan måste upp i fullmäktige och konstaterar att om så är fallet, blir den ”svår att hantera i S-gruppen”.
Andra har liknande synpunkter, varken de partier som S styr kommunen med eller oppositionen ska informeras om ändringen.
Aslan står på sig. Han säger att skrivningen om förtroende är ett verktyg som förvaltningen tidigare inte har haft och som han vill behålla.
Han nämner terrorfinansiering som ett hypotetiskt exempel på då regeln behövs och påpekar att de studieförbund som sköter sig inte har någonting att oroa sig för.
Vilka slutsatser går att dra efter att ha lyssnat på diskussionen?
Å ena sidan påstår politikerna som har slagit larm att möten är hotfulla och att den nya ledningen under närmast utpressningsliknande former försöker få medlemmar att rätta in sig i ledet.
Det handlar i så fall om andra sammanhang än det jag har en inspelning från. Det här mötet hålls under civiliserade former, i ett rimligt tonläge och utan uttalade hot.
Å andra sidan råder det ingen tvekan om att Aslan är utsatt för hård press från styrelsen. Han förväntas vika ner sig och ändra ståndpunkt.
Det är ett bombardemang från alla håll och kanter. Reglerna ska mjukas upp.
Och under den 30 minuter långa diskussionen säger inte Ksiazkiewicz någonting som ens är i närheten av det han påstod i Aftonbladet i går.
Inte ett ord om att ambitionen är att en formulering i reglerna ska ändras från att återbetalning ”kan” krävas till ”ska”.
Ingen annan i styrelsen resonerar heller i sådana termer.
Larm om utpressning och hot i S i Botkyrka
I ett larm till Socialdemokraternas ledning hävdar tio politiker i Botkyrka att svåra missförhållanden råder i arbetarkommunen.
De vittnar om utpressning, repressalier och försök att skriva om regler för att kunna ge ABF nya miljoner.
”Den demokratiska ordningen i den lokala partiföreningen är i upplösningstillstånd.”
Så dramatiskt formulerar sig tio av socialdemokraternas 24 ledamöter i Botkyrkas kommunfullmäktige i det larm som tidigare i veckan skickades till partisekreterare Tobias Baudin.
Kopia har också sänts till de tre representanterna för Stockholms län i partistyrelsen:
Riksdagsledamöterna Mikael Damberg och Åsa Westlund samt finansregionråd Aida Hadzialic.
Bakgrunden är de svåra interna strider som har plågat partiet lokalt i över ett år.
Konflikten inleddes i februari 2022 då Botkyrka stängde de fritidsgårdar som ABF drev i kommunen efter att en extern rapport bland annat funnit att gängkriminella vistats i lokalerna, att vapen och skyddsvästar funnits där och att narkotika sålts.
ABF, Sveriges största bildningsförbund, har nära kopplingar till arbetarrörelsen och beslutet att stänga fritidsgårdarna väckte bestörtning både här och där inom socialdemokratin.
Turbulensen var en starkt bidragande orsak till att Ebba Östlin under kuppartade former och med två rösters övervikt avsattes som chef över arbetarkommunen tidigare i år och ett par månader senare förlorade striden om ordförandeposten i kommunstyrelsen i Botkyrka.
Emanuel Ksiazkiewicz, som har nära band till ABF i Botkyrka, tog över som socialdemokratiskt högsta höns i kommunen den 18 mars i år, med en förhoppning om att läka sår och återställa lugn.
Det blev inte så.
Politikerna som nu slår larm, däribland Marcus Ekman, ordförande i kommunfullmäktige, inleder med att påpeka att personer i arbetarkommunens styrelse som stod upp för beslutet att stänga fritidsgårdarna har tvingats bort och ersatts med personer med kopplingar till studieförbundet.
Detta trots att de var valda för en längre period.
Brevskrivarna fortsätter:
”Efter den 18 mars har flera förtroendevalda kallats till upprepade möten med den lokala partiledningen. Mötena har skett på initiativ av Emanuel Ksiazkiewicz och arbetarkommunens ordförande Jens Sjöström. Syftet med mötena har varit att tvinga de förtroendevalda att rätta in sig i det nya ledet”.
”Utvecklingen har lett till att stora delar av partiet inte känner sig trygga att delta vid möten eller andra evenemang. En farlig tystnadskultur fortsätter att växa fram med en utbredd rädsla för repressalier. Många överväger nu att lämna partiet”.
En stor del av skrivelsen handlar om det årliga stödet på nio miljoner kronor som ABF tidigare har fått, ett stöd som frystes i samband med att fritidsgårdarna stängdes.
”Den nytillsatta styrelsen i arbetarkommunen som domineras av personer med starka kopplingar till studieförbundet kräver nu att Botkyrka kommuns bidragsreglemente för studieförbunden skrivs om”.
Syftet är att kunna återöppna kassaflödet till ABF.
Robert Aslan, ordförande för kultur- och fritidsnämnden, har kallats till flera möten och möts av krav på att centrala formuleringar i bidragsreglerna revideras.
Det som ska ändras är bestämmelsen att ekonomiskt stöd kan dras in ”vid grov förtroendeskada, till exempel när ett studieförbund är under rättslig utredning eller vid misstanke om oegentligheter”.
Just nu pågår en polisutredning om ABF i Botkyrka, varför stödet inte betalas ut.
De tio kommunpolitikerna påpekar att denna passage i bidragsreglementet ska skydda mot att skattemedel tilldelas korrupta organisationer och föreningar som har kopplingar till kriminalitet eller terrorism.
Utvecklingen, skriver undertecknarna, är ”fullständigt ohållbar”. Det påstås att ”förtroendevalda utpressas”. Situationen ”riskerar att skada både partiet och kommunen”.
Brevet avslutas med ett rop på hjälp.
”Vi vädjar om ett skyndsamt agerande från centralt håll”.
Den här skrivelsen är en partsinlaga. Flera av de tio politikerna stödde öppet Ebba Östlin. Naturligtvis finns utrymme för andra verklighetsbeskrivningar, andra sanningar.
Men jag vågar påstå att Socialdemokraterna i Botkyrka inte är en välmående organisation.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar