Terrorhotet

SÄPO

Helårsbedömning av terrorhotet mot Sverige 2025

12 februari, 2025

Nationellt centrum för terrorbedömning publicerar idag sin helårsbedömning av terrorattentatshotet mot Sverige för 2025. Rapporten antar att det främsta hotet kommer från ensamutförande personer med islamistiska eller högerextremistiska motiv och beskriver faktorer i Sverige och omvärlden av betydelse för avsikten och förmågan att genomföra terrorattentat här. Målet för det islamistiska hotet – judiska, kristna och symboliska mål kopplade till exempelvis Israel eller uppfattade islamfientliga individer – förväntas vara detsamma under 2025.

Liksom vid tidigare bedömningar är myndighetens uppfattning nu att terroraktörerna möts och radikaliseras både online och i fysiska miljöer. För islamistiska grupper används moskéer och andra religiösa plattformar för insamling av medel.

Utan att ange vilken närmare betydelse det har för attentatsrisken i Sverige förklarar rapporten att uppfattningen om Sverige som islamfientligt kvarstår och att det sannolikt kommer att bestå framöver, särskilt om handlingar som uppfattas som islamfientliga äger rum i en känslig säkerhetspolitisk kontext.


Ahn-Za Hagström, chef för NCT, säger till Säkerhetspolisen:

– Sverige har under förra året gått från att vara ett prioriterat mål i propagandan till att åter betraktas som legitimt mål, som en del av väst, för islamistiska terrororganisationer. Samtidigt ser vi flera osäkerhetsfaktorer i vår omvärld som kan påverka terrorhotet,

Några av de osäkra faktorer som kan påverka terrorhotet mot Sverige och som nämns i rapporten är Israel-Palestinakonflikten, Hezbollahs ställning och utvecklingen i Syrien och Afghanistan, där IS-grupperingar fortfarande verkar.

Tillvägagångssätten för kommande attentat förväntas följa det som förekommit under tidigare år, dvs. att individer genomför attacker med fordon, knivar och skjutvapen på lättåtkomliga platser. En gemensam faktor för de som utför den sortens attentat uppges vara att inspirera andra till liknande handlingar.

NCT uppger att islamistiska aktörer i Sverige får kontakt med likasinnade utomlands genom mellanhänder på krypterade kommunikationskanaler. Det antas ha en radikaliserande effekt genom att mellanhanden driver på och ökar viljan att begå terrorattentat och andra ideologiskt motiverade brott.

Under 2024 skedde sju islamistiska terrorattentat i väst. I tre fall var kriget mellan Israel och Hamas den främsta motivet. Det var en minskning från föregående år.

SOFIE LÖWENMARK