Karin Pihl
En ny rapport från Försvarshögskolan visar hur islamistiska extremister utnyttjar bidragssystemen för att sprida sina läror. Karin Pihl 05:00 - 25 apr, 2022
Det har länge varit känt att Göteborg har problem med islamistisk extremism. Och då särskilt salafism. Det är en radikal, bokstavstroende minoritetsinriktning inom sunniislam, som motsätter sig det demokratiska samhället och kvinnors rättigheter, har en svartvit syn på religionen och hyser ett hat särskilt mot judar och shiamuslimer. En central del av salafismen är övertygelsen att muslimer i västvärlden inte ska integreras i samhället.
All form av salafism är inte våldsbejakande, men det finns en gren inom läran som uppmuntrar till våld. Det är denna gren som Islamiska staten står för, och som lockat unga i Sverige och Göteborg att resa ned till Syrien och Irak under den tid som terrorsekten kontrollerade stora områden i regionen i mitten av 2010-talet.
I och med IS fall 2019 har intresset för sådana terrorresor avtagit. Men det betyder inte att den salafistiska aktiviteten har minskat. Snarare har den ändrat form.
En ny rapport från Försvarshögskolan som tagits fram på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) visar att personer inom den salafistiska miljön delvis ändrat strategi.
Rekryteringen och spridningen av salafistiska budskap sker allt oftare via den redan befintliga demokratiska infrastrukturen i samhället – genom utbildning, föreningar och ungdomsverksamhet. Göteborg är en av tre städer som analyseras i rapporten.
Utnyttjandet av välfärdsstaten sker inte minst genom utbildningsverksamhet. Den nu stängda Vetenskapsskolan (sedermera Safirskolan) i Göteborg är ett välkänt exempel på en friskola där ledningen haft kopplingar till islamistisk extremism. Det finns också kopplingar mellan individer relaterade till Vetenskapsskolan och förskolor. Exempelvis stängde kommunen förskolan Lär & Lek 2020 med hänvisning till att verksamheten stod under påverkan från personer med kopplingar till våldsbejakande extremism.
Ett annat problem som uppmärksammas i rapporten är att salafistiska krafter utnyttjar föreningslivet för att sprida sina budskap, uppgifter som kommer från intervjuer med flera anställda inom kommunen och myndigheter. Anonyma kommunanställda vittnar om att projektstöd ses som särskilt attraktivt inom den salafistiska miljön.
Personer som är verksamma inom dessa miljöer vet vilka ord som ska användas för att en ansökan ska gå igenom. Det officiella projektet kan vara något gott, som läxläsning eller aktiviteter för ungdomar, medan det i praktiken också används som ett sätt att sprida en radikal ideologi.
Exempelvis har lokala idrottsföreningar i nordöstra Göteborg använts som en arena för rekryteringsförsök till radikala miljöer. Även föreningar som på pappret arbetar med jämställdhet och demokrati kan ha andra mål "under ytan", som att separera sig från majoritetssamhället.
Den bilden bekräftas i kommunens egen lägesanalys från stadsledningskontoret i fjol. I den rapporten framkommer att dessa krafter har som strategi att få tillgång till skattepengar genom att bilda föreningar och hyra lokaler.
Rapporten från Försvarshögskolan belyser ett viktigt problem. Att intresset för terrorresor till Syrien och Irak minskat betyder inte att samhället inte längre har problem med salafism.
Det är viktigt att påpeka att det i ett fritt samhälle är tillåtet att stå för och sprida extrema värderingar – så länge man inte gör sig skyldig till brott.
Men det innebär inte att politiken kan blunda för de problem som uppstår när extremister tillåts påverka hela bostadsområden. Framför allt flickors och kvinnors frihet begränsas när det förekommer lokala ”moralpoliser” som har synpunkter på klädsel och beteende.
Göteborgs kommun och den svenska staten kan och bör inte hindra någon från att uttrycka sin åsikt eller övertyga andra om sin svartvita världsbild. Men vi bör inte heller främja dem aktivt. Det är stötande att skattemedel går till verksamheter som bidrar till att cementera parallellsamhällen och, i vissa fall, har kopplingar till miljöer som förespråkar våld.
Rapporten blottar en svaghet i det svenska bidragsmaskineriet. Civilsamhället är i dag beroende av offentliga medel. Givetvis finns krav på att bidrag ska gå till initiativ med ett gott syfte. Men det är svårt att kontrollera. Som sagt är det relativt enkelt att söka bidrag för demokrati och jämställdhet när syftet egentligen är något annat.
För att motarbeta salafismens utbredning är en total genomgång av hur det svenska föreningslivet finansieras en bra start.
Ex-salafist: ”Svenskar vet ingenting om islamism”
“Ali”, som egentligen heter något annat, växte upp i en religiös irakisk sunnifamilj. Alla i hans omgivning var religiösa och detsamma förväntades av honom.
– När du läser på mer djupgående, så inser du hur farlig den trosinriktningen faktiskt kan vara. Salafismen är extrem, säger ”Ali” till Bulletin.
Bulletin har träffat ”Ali”, 22 år. Han läser till ingenjör på universitetet. Han växte upp i norra Irak där alla i hans krets var muslimer och många av dem även salafister. Salafismen är en fundamentalistisk trosinriktning inom islam. Det är en strikt lära som bland annat predikar jihadism och underminerar demokratiska rättigheter.
Som ung började han lära sig om islam och introducerades till salafismen i tidig ålder. I dag är han inte längre muslim och vägen till att lämna religionen har inte varit lätt. Han hade ett starkt intresse för religion och sin islamistiska tro från tidig ålder. Han började läsa Koranen mer grundligt och fördjupade sig i den salafistiska tron redan i tolvårsåldern. Ju mer han läste desto mer började han ifrågasätta.
– När du läser mer djupgående, så inser du hur farlig den trosinriktningen faktiskt kan vara. Salafismen är extrem. Varför många inte förstår detta är för att de faktiskt aldrig läst på och satt sig in i religionen på riktigt.
Det var inte okej att ifrågasätta heller. ”Ali” skulle bara läsa, lyssna och hålla med. För honom var detta svårt att acceptera, men han fortsatte läsa på. Alla runt omkring honom följde ju denna väg, så den måste vara rätt, tänkte han.
Kunde inte stå för deras lära
Det blev dock allt svårare att acceptera salafismen för ”Ali”. Han berättar hur man enligt salafismen ska läsa koranen ordagrant. Ens handlingar är antingen rena eller orena. Är de orena väntar extrema bestraffningar.
De som inte följer religionen ses som otrogna. Några av hans närmaste vänner på gymnasiet var icke-troende. För ”Ali” var det svårt att acceptera hur salafismen såg på dem:
– Jag kunde inte längre acceptera vad som lärdes ut och vad jag läste. Hur kan man acceptera att det är okej att skada andra för att de är “kufar” (otrogna). Läran blev väldigt våldsam och det var inte något jag kunde stå för.
Han började i stället intressera sig för filosofi, teologi och vetenskap. Detta läste han under sin fritid och börja snabbt inse att han faktiskt inte var ense med salafismen längre. Det fanns så mycket mer utanför det, tänkte han.
- Det är farligt hur hjärntvättad man kan bli som salafist. Jag var säker på att det var den enda rätta vägen och allt utanför är fel och bör straffas. Bara jag fördjupade mig i tron så insåg jag att jag verkligen var på väg i en farlig riktning.
Vågar inte berätta
”Ali” har fortfarande inte berättat för familj och närstående att han lämnat religionen. Bara hans närmaste vänner vet om detta. Det är ett steg som fortfarande är för svårt att ta offentligt.
– I vad jag lärdes ut är det okej för vem som helst att skada mig för att jag väljer att lämna. Det gör det ju svårt att lämna offentligt. Det skulle även vara en skam för min familj om det kom ut att deras son inte längre var muslim.
– Det är inte lätt att lämna salafismen. Att till och med inte vara praktiserande är i sig väldigt svårt. Jag skyller alltid på att mina universitetsstudier tar mycket av min tid och att det är därför jag inte hinner vara aktiv, fortsätter han.
”Ali” berättar att det är fler som är i samma sits som han. Till och med i hemlandet i Irak. Det är dock mycket svårare att inte leva enligt läran där. Om det skulle framgå att de lämnat salafismen kan det vara en fråga om liv eller död, menar han.
Fel bild i Europa
En annan viktig punkt som ”Ali” finner problematisk är den förskönade bilden som finns kring islamiska inriktningar i Europa och framför allt i Sverige. Han menar att många inte verkar förstå vad det faktiskt innebär. Det kan de heller inte göra, menar han. Koranen måste läsas på arabiska och det är inte många i Sverige som behärskar språket så pass väl för att förstå vad som faktiskt sägs.
– Jag önskar att de som faktiskt har den här förskönade bilden kunde åka ner till Irak eller andra islamskt styrda länder i Mellanöstern. Där kan de få uppleva den sanna sidan av dessa extrema islamistiska inriktningar. Där hade kvinnorna inte ens kunnat gå ut utan hijab utan att hotas till livet.
Salafismen är en bokstavstrogen trosuppfattning och har som mål att bland annat upprätta en islamisk stat, framför allt salafi-jihadism är kärnuppfattningarna för extrema grupper likt Islamiska staten.
– Det finns en anledning till att muslimer flyr Mellanöstern och försöker ta sig till Europa. Varför inte till Saudiarabien eller andra länder där nere? De vet hur svårt det är att leva under hårda islamistiska lagar där och vill inte leva så.
Salafismen i Sverige
Enligt ”Ali” är det många som till ytan tycks vara helt vanliga, men egentligen delar de dessa extrema islamistiska åsikter. Något han tycker är extremt farligt för framtiden.
– Det är så många som hjärntvättas till att verkligen förakta hur Sverige och Europa är. Demokratin och den friheten som finns här går emot läran. Det är något som ses som fel.
För bara några år sedan släppte Försvarshögskolan rapporten ”Mellan salafism och salafistisk jihadism” som kartlägger den salafistiska jihadistmiljön i Sverige och dess påverkansmetoder. Resultatet visade att de våldsbejakande islamistiska miljöerna i Sverige har tiodubblats på mindre än tio år.
I rapporten framkommer även hur personer från den salafistiska inriktningen försöker påverka invånarna till att leva efter vad som anses vara tillåtet enligt dem. Målet är att etablera parallella samhällen där deras religiösa värderingar och normer är dominerande.
”Läs på!”
Det var när ”Ali” läste på och verkligen fördjupade sig i sin trosinriktning som han förstod vad det verkligen handlade om. Det var då han lämnade salafismen. Det är även hans råd.
– Om man verkligen läser på vad salafismen faktiskt handlar om så kan man inte stanna kvar. För om man tror på att det är okej att döda “otrogna” för att de inte delar samma extrema värderingar, då behöver man verkligen hjälp.
– Svenskar vet ingenting om islamism. Läs inte på förskönade svenska sidor. Läs på, på riktigt. Se bara på stora delar av Mellanöstern som ett exempel. Där är salafismen stark. Skulle du verkligen vilja leva så?
Salafister har en ny strategi och använder sig allt oftare av demokratiska medel för att uppnå sina mål. De söker sig i allt större utsträckning till myndigheter och föreningar, samt bort från religiösa friskolor – till dagmammor där insynen är ytterst begränsad.
Salafism är en fundamentalistisk inriktning inom islam. Dess efterföljare vill leva enligt sharialagar, och eftersträvar bland annat separation mellan muslimer och icke-muslimer, samt mellan män och kvinnor. De är också kända för att bedriva mission bland andra muslimer, liksom för att agera moralpolis.
För att flyga under radarn har salafister i Sverige ändrat strategi för att främja sina syften och mål. I och med en allt större granskning av deras aktiviteter ser forskare tecken på att salafistiska individer ”till stor del har gått ifrån våldsfrämjande metoder och i allt större utsträckning använder sig av demokratiska medel och möjligheter för att främja sina syften och mål”, enligt studien Salafism och salafistisk jihadism 2.0, publicerad av Försvarshögskolan.
”Graden av organisationsförmåga, entreprenörskap, och kreativ anpassningsförmåga är också anmärkningsvärt hög inom de salafistiska och salafist-jihadistiska miljöerna”, varnar studiens författare Magnus Ranstorp, Linda Ahlerup och Peder Hyllengren.
Salafisternas antal i Sverige är okänt, men de finns i alla moskéer runtom i landet, enligt Anas Khalifa, känd för att ha hoppat av från rörelsen.
”Jag har rest från Boden till Ystad, föreläst i föreningar och moskéer i flera år, och jag har alltid hittat någon som är salafist där”, säger han till SvT.
Det är framför allt flickor och kvinnor som utsätts för olika typer av social kontroll av salafisterna. Deras rörelsefrihet, klädsel, umgänge, aktiviteter och val av livspartner är kraftigt begränsade. Men det drabbar även pojkar, då de uppfostras till att vara ”vakter” gentemot sina kvinnliga släktingar, och även de gifts bort av sina föräldrar.
Myndigheter och föreningar infiltreras
Studien pekar på att salafistiska individer i allt större utsträckning söker sig in i myndigheter och kommuners socialtjänst, för att kunna påverka inifrån. Salafisterna använder sig också alltmer av föreningar och organisationer för att få tillgång till offentliga medel och utöva påverkan.
”Myndigheter och kommuner bör således ha ett större fokus på effektivare säkerhetsskydd och eventuella bakgrundskontroller av anställda som har tillgångar till personuppgifter samt sekretessbelagd information. Detta då sådana uppgifter potentiellt skulle kunna utnyttjas i felaktiga syften”, rekommenderar studiens författare.
Det finns exempel på att ledande salafister anställts av bemanningsföretag, vaktbolag och myndigheter. Väl anställda har de bland annat lämnat ut sekretessbelagd information, utfärdat förfalskade intyg mot betalning eller utfört tjänster åt salafistiska miljöer, klaner eller kriminella nätverk, berättar en myndighetsanställd.
Avseende tilldelningen av offentliga medel till föreningar och organisationer ”krävs effektivare kontrollmekanismer, som exempelvis oannonserade platsbesök, noggrannare revision av både ekonomi och innehåll, samt utvärderingar av projekt”, anser de.
Även uthyrningen av kommunala lokaler till föreningar måste följas upp. Det förekommer fall där ”idrottsföreningar” i stället använt sig av dem för helt andra ändamål, som koranskolor.
Siktar på dagmammor i stället för religiösa friskolor
I och med den allt större granskningen av religiösa friskolor av Skolverket och andra myndigheter, har de salafistiska miljöerna flyttat verksamheten från grundskolor och förskolor till dagmammor, där insynen är begränsad. ”Problematisk dagbarnvårdsverksamhet har blivit ett stort bekymmer.” Kraven för att passa andras barn hemma är ”ytterst få, samt att det inte heller finns några möjligheter att genomföra lämplighetsprövningar för denna typ av verksamhet […] Då verksamheten ofta sker inom en hemmiljö blir det också svårare för utomstående att kontrollera verksamheten”, enligt studien.
Flera av de salafistiska dagmammorna pratar inte svenska med barnen och vissa har även kopplingar till våldsbejakande extremism. En dagmamma kan dra in 10 000 kronor per barn i månaden och passa upp till sex barn.
Överlappning mellan salafister, klaner och kriminella miljöer
Samarbeten mellan salafistiska och kriminella miljöer kan uppstå kring gemensamma intressen.
”Överlag påtalas det att det inte råder vattentäta skott mellan olika former av aktörer – som exempelvis kriminella gäng, släktbaserade nätverk (klaner) och salafister – utan att dessa aktörer kan samverka när det ligger i deras intresse. Därtill kan olika individer även röra sig mellan de olika miljöerna.”
Ny rapport: Salafister söker sig till föreningar och kommuner
UPPDATERAD IGÅR 10:50PUBLICERAD IGÅR 10:03
De våldsbejakande miljöerna kopplade till salafism har blivit mindre synliga i Sverige och använder sig oftare av demokratiska medel för att främja sina syften, enligt en ny rapport.
– Många personer som tidigare var drivande i de våldsbejakande miljöerna återfinns nu i lokala föreningar och organisationer som driver frågor och stöter på kommunen att agera på det ena eller andra sättet, säger Peder Hyllengren, analytiker vid Försvarshögskolan och en av rapportförfattarna.
Den nya rapporten om salafism och salafistisk jihadism i Sverige har tagits fram vid Försvarshögskolan på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Den omfattar ett antal olika delprojekt från forskare vid myndigheter och högskolor.
– En oroande utveckling är att salafistiska och salafist-jihadistiska individer börjat söka sig in i myndigheter och kommuner, vilket i sin tur kan användas som en metod för att utöva påverkan inifrån, säger Magnus Ranstorp, docent och redaktör för rapporten.
Utbrett angiverisystem
I rapporten har också lokalsamhällena i Borås, Göteborg och Gävle detaljstuderats genom intervjuer med polis, socialtjänst och andra kommunala aktörer. Enligt rapporten finns en stor påverkan på framförallt flickor och kvinnor där ifrån den salafistiska miljön. Det handlar bland annat om vilka kläder eller aktiviteter de får ha.
– Vi ser en ganska omfattande problematik kopplad till social kontroll och ett ganska utbrett angiverisystem mot framförallt flickor och kvinnor som bryter mot de här salafistiska normerna, säger Peder Hyllengren
Vill se skärpt kontroll
Enligt rapportförfattarna behöver kontrollen skärpas kring utbetalningar av bidrag till föreningar för att säkerställa att pengar inte betalas ut felaktigt eller går till odemokratiska föreningar. Magnus Ranstorp vill också se en nationell undersökning hur vanligt förekommande de religiösa inslagen är när det gäller hedersförtryck.
– Vi ska inte begränsa någons demokratiska fri- och rättigheter och inom salafismen finns ju de här begränsningarna och påverkan på framförallt kvinnor och barn som går emot den här värdegrunden, säger Magnus Ranstorp.
DET HÄR ÄR SALAFISM
Dölj
Salafismen är en minoritetstolkning inom sunniislam, som strävar efter att praktisera islam i enlighet med de första generationerna av muslimer. Salafister gör också tydliga distinktioner mellan troende och otrogna, samt mellan salafismens rättrogna muslimer och andra tolkningstraditioner.
Det finns meningsmotsättningar mellan olika grenar inom salafismen gällande frågan om hur och med vilka medel sharia, den islamiska lagen, ska implementeras och under vilka omständigheter jihad, i den bokstavliga betydelsen ’heligt krig’, är legitimt.
Den ideologi som företräds av terrorgrupperna IS och al-Qaida brukar kallas för salafijihadism eller jihadsalafism. Salafister är dock inte per definition militanta jihadister. Utövare av salafistisk jihadism hävdar att fredliga och politiska metoder är otillräckliga och ser våld och revolution som nödvändiga medel för att ändra den nuvarande världsordningen.
Källa: Nationalencyklopedin och rapporten ”Salafism och salafistisk jihadism 2.0”, Försvarshögskolan.
Salafism används framför allt för att beskriva en puritansk och socialt konservativ strömning inom sunnitisk islam med rötter i den i Saudiarabien dominerande wahhabismen.
I likhet med wahhabbismen utmärks den puritanska salafismen av ett strikt krav på monoteism och ett avvisande av vad man uppfattar som ”innovationer” i teologiska frågor och rituell praxis. I högre grad än vad som är fallet inom sunnitisk islam i allmänhet präglas salafismen också av fientlighet gentemot shiitisk islam, uppfattad som en kättersk lära.
Den ideologi som företräds av terrorgruppen al-Qaida brukar kallas för salafijihadism eller jihadsalafism. Salafister är dock inte per definition militanta jihadister. Det finns meningsmotsättningar mellan olika grenar gällande frågan om hur och med vilka medel sharia, den islamiska lagen, ska implementeras och under vilka omständigheter jihad, i den bokstavliga betydelsen ’heligt krig’, är legitimt.
Källa: Nationalencyklopedin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar