Åklagare: Koranbränning utanför Turkiets ambassad var inte hets mot folkgrupp.
20230327
Det var inte hets mot folkgrupp när Rasmus Paludan brände en koran utanför turkiska ambassaden i Stockholm. Det är skillnad på att angripa människor och en symbol, enligt åklagare.
Det var inte hets mot folkgrupp när Rasmus Paludan brände en koran utanför turkiska ambassaden i Stockholm. Det är skillnad på att angripa människor och en symbol, enligt åklagare.
Rasmus Paludans koranbränning utanför turkiska ambassaden i Stockholm väckte häftiga reaktioner både i Sverige och internationellt. Men det var inte hets mot folkgrupp, enligt åklagare Fredrik Ingblad.
– Det är en del av yttrandefriheten att bränna en koran, säger han.
Den 21 januari ställde sig högerextreme aktivisten Rasmus Paludan i närheten av Turkiets ambassad i Stockholm och tände eld på en koran. Händelsen gav eko i den muslimska världen där den svenska flaggan brändes och det uppmanades till bojkott mot Sverige.
Paludans koranbränning blev även storpolitik eftersom den turkiske presidenten Erdogan slog fast att landet kommer säga nej till svenskt Natomedlemskap så länge det är lagligt att bränna koraner i Sverige.
Det utbröt också intensiva diskussioner om det Paludan gjorde var brottsligt, om det var hets mot folkgrupp. Men nu har en åklagare kommit fram till att nej, det var det inte.
Några dagar efter koranbränningen polisanmälde en privatperson Rasmus Paludan och ärendet hamnade hos åklagare Fredrik Ingblad i Västerås, som är ämnesspecialist inom hatbrott inom Åklagarmyndigheten. Några veckor senare beslutade han att lägga ned anmälan och att inte inleda någon förundersökning. I beslutet från den 12 mars står att ”den anmälda gärningen inte innefattar hets mot folkgrupp och inte heller något annat brott”.
– Kortfattat handlar detta om att det är en del av yttrandefriheten att bränna en koran, och det krävs starka skäl att inskränka yttrandefriheten. Detta är grunden i Europakonventionen och därmed också svensk rätt, säger Fredrik Ingblad.
Beslutet är ovanligt utförligt skrivet, säger han, för att förklara de rättsliga grunderna.
Den springande punkten är att det är skillnad mellan att uttrycka missaktning mot människor eller en grupp av människor – och mot en symbol för något.
– Jag kom fram till att en koranbränning riktar sig mot en symbol mot religionen och inte gruppen i sig, även om människor blir kränkta. Den distinktionen är viktig för att förstå debatten.
Nästa steg är att bedöma vad som hände på platsen, vad som sades och hur det sades. Dessa faktorer har också betydelse, i vilket sammanhang koranbränningen skedde.
– Om koranbränningen sedan får en annan betydelse efteråt och gör folk upprörda på grund av att händelsen har satts i ett annat sammanhang, bör inte ges någon avgörande betydelse, säger Fredrik Ingblad.
Det tredje och sista steget i hans bedömning är att riksdagen 1970 avskaffade förbudet mot att skymfa något som religiösa samfund håller heligt.
– Min slutsats är då att riksdagen såg skäl till att göra det.
Fredrik Ingblad är inte den enda åklagaren som kommit fram till att koranbränning inte är hets mot folkgrupp, för två år sedan kom en annan åklagare fram till samma sak. Även justitierådet Thomas Bull har tryckt på skillnaden mellan att ge sig på en symbol och att ge sig på människor.
Åklagare Fredrik Ingblad understryker att han inte har avkunnat någon dom utan har bedömt en enskild koranbränning, den utanför turkiska ambassaden.
– Sammanhanget är som sagt viktigt, så jag har inte tagit något beslut om att det aldrig kan vara straffbart. Hets mot folkgrupp handlar om sammanhanget och syftet.
Ingblads beslut att lägga ned förundersökningen kan överprövas, och hamnar isåfall hos en överåklagare vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.
Flera andra rättsprocesser pågår kring Paludans koranbränningar.
Sedan tidigare pågår en förundersökning mot den dansksvenske partiledaren för Stram Kurs om hets mot folkgrupp efter att Paludan brände en koran vid Skånegården i utkanten av Malmö förra året.
Och förvaltningsrätten i Stockholm håller just nu på att pröva om det var rätt av Polismyndigheten att tills vidare helt förbjuda koranbränningar, av säkerhetsskäl.
Fakta. Beslutet om koranbränningen vid turkiska ambassaden
I åklagare Fredrik Ingblads beslut står bland annat att:
* Enligt Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna omfattar yttrandefriheten även information och idéer som kränker, chockerar eller stör staten eller någon del av befolkningen.
* Reglerna om hets mot folkgrupp omfattar hot mot eller nedvärderande och kränkande omdömen om själva gruppen av människor. Att uttala sig kränkande om en symbol eller en företrädare för en religion innebär inte nödvändigtvis att man i lagens mening även uttrycker missakning mot personerna som ingår i gruppen.
* Att bränna en koran bör alltså snarare ses som riktat mot islam i sig, innehållet i boken, än mot gruppen muslimer.
20230327
Det var inte hets mot folkgrupp när Rasmus Paludan brände en koran utanför turkiska ambassaden i Stockholm. Det är skillnad på att angripa människor och en symbol, enligt åklagare.
Det var inte hets mot folkgrupp när Rasmus Paludan brände en koran utanför turkiska ambassaden i Stockholm. Det är skillnad på att angripa människor och en symbol, enligt åklagare.
Rasmus Paludans koranbränning utanför turkiska ambassaden i Stockholm väckte häftiga reaktioner både i Sverige och internationellt. Men det var inte hets mot folkgrupp, enligt åklagare Fredrik Ingblad.
– Det är en del av yttrandefriheten att bränna en koran, säger han.
Den 21 januari ställde sig högerextreme aktivisten Rasmus Paludan i närheten av Turkiets ambassad i Stockholm och tände eld på en koran. Händelsen gav eko i den muslimska världen där den svenska flaggan brändes och det uppmanades till bojkott mot Sverige.
Paludans koranbränning blev även storpolitik eftersom den turkiske presidenten Erdogan slog fast att landet kommer säga nej till svenskt Natomedlemskap så länge det är lagligt att bränna koraner i Sverige.
Det utbröt också intensiva diskussioner om det Paludan gjorde var brottsligt, om det var hets mot folkgrupp. Men nu har en åklagare kommit fram till att nej, det var det inte.
Några dagar efter koranbränningen polisanmälde en privatperson Rasmus Paludan och ärendet hamnade hos åklagare Fredrik Ingblad i Västerås, som är ämnesspecialist inom hatbrott inom Åklagarmyndigheten. Några veckor senare beslutade han att lägga ned anmälan och att inte inleda någon förundersökning. I beslutet från den 12 mars står att ”den anmälda gärningen inte innefattar hets mot folkgrupp och inte heller något annat brott”.
– Kortfattat handlar detta om att det är en del av yttrandefriheten att bränna en koran, och det krävs starka skäl att inskränka yttrandefriheten. Detta är grunden i Europakonventionen och därmed också svensk rätt, säger Fredrik Ingblad.
Beslutet är ovanligt utförligt skrivet, säger han, för att förklara de rättsliga grunderna.
Den springande punkten är att det är skillnad mellan att uttrycka missaktning mot människor eller en grupp av människor – och mot en symbol för något.
– Jag kom fram till att en koranbränning riktar sig mot en symbol mot religionen och inte gruppen i sig, även om människor blir kränkta. Den distinktionen är viktig för att förstå debatten.
Nästa steg är att bedöma vad som hände på platsen, vad som sades och hur det sades. Dessa faktorer har också betydelse, i vilket sammanhang koranbränningen skedde.
– Om koranbränningen sedan får en annan betydelse efteråt och gör folk upprörda på grund av att händelsen har satts i ett annat sammanhang, bör inte ges någon avgörande betydelse, säger Fredrik Ingblad.
Det tredje och sista steget i hans bedömning är att riksdagen 1970 avskaffade förbudet mot att skymfa något som religiösa samfund håller heligt.
– Min slutsats är då att riksdagen såg skäl till att göra det.
Fredrik Ingblad är inte den enda åklagaren som kommit fram till att koranbränning inte är hets mot folkgrupp, för två år sedan kom en annan åklagare fram till samma sak. Även justitierådet Thomas Bull har tryckt på skillnaden mellan att ge sig på en symbol och att ge sig på människor.
Åklagare Fredrik Ingblad understryker att han inte har avkunnat någon dom utan har bedömt en enskild koranbränning, den utanför turkiska ambassaden.
– Sammanhanget är som sagt viktigt, så jag har inte tagit något beslut om att det aldrig kan vara straffbart. Hets mot folkgrupp handlar om sammanhanget och syftet.
Ingblads beslut att lägga ned förundersökningen kan överprövas, och hamnar isåfall hos en överåklagare vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum.
Flera andra rättsprocesser pågår kring Paludans koranbränningar.
Sedan tidigare pågår en förundersökning mot den dansksvenske partiledaren för Stram Kurs om hets mot folkgrupp efter att Paludan brände en koran vid Skånegården i utkanten av Malmö förra året.
Och förvaltningsrätten i Stockholm håller just nu på att pröva om det var rätt av Polismyndigheten att tills vidare helt förbjuda koranbränningar, av säkerhetsskäl.
Fakta. Beslutet om koranbränningen vid turkiska ambassaden
I åklagare Fredrik Ingblads beslut står bland annat att:
* Enligt Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna omfattar yttrandefriheten även information och idéer som kränker, chockerar eller stör staten eller någon del av befolkningen.
* Reglerna om hets mot folkgrupp omfattar hot mot eller nedvärderande och kränkande omdömen om själva gruppen av människor. Att uttala sig kränkande om en symbol eller en företrädare för en religion innebär inte nödvändigtvis att man i lagens mening även uttrycker missakning mot personerna som ingår i gruppen.
* Att bränna en koran bör alltså snarare ses som riktat mot islam i sig, innehållet i boken, än mot gruppen muslimer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar