Ett år senare strömmade 100-tusentals människor in i Sverige utan att några integreringsplaner fanns.
36000 av dessa kallades ensamkommande barn fast de var män från Iran och Afghanistan.
De kostade samhället nära 100 miljarder! (100000000000kr)
Tidigare bloggat om kompetensregnet här.
”SVT borde ha nämnt att endast 0.3 procent av de nyanlända har forskarutbildning”
PUBLICERAD 5 JUNI 2015
SVT OPINION ARKIV · ”SVT målar upp bilden att ”in i landet strömmar färdigutbildade ingenjörer, läkare och ekonomer”. Det är manipulativt att utgå från siffror som inkluderar korta yrkesutbildningar men ge sken av att det rör sig om högutbildade”, skrev Tino Sanandaji på SVT Opinion i juni 2015.
Tino Sanandaji
Forskare, PhD University of Chicago
SVT hävdade nyligen att mer än var tredje syrisk flykting är högutbildad, och målade upp bilden av ett kompetensregn. Uppgiften stämmer inte och bygger på en knasig definition av högutbildad där även enkla yrkesutbildningar har räknats in.
I Sverige betyder dock högutbildad högskoleutbildad, någon med ett par års mekanikträning i den syriska militären betraktas inte som högutbildad. Dagens Industris ledarsida kritisera också SVT:s orimliga definition av högre utbildning.
Det är oklart varför SVT överhuvudtaget ska försöka sig på egna estimat. SCB har redan detaljerad statistik på nyanländas utbildning med den standarddefinition som gäller i Sverige.
Enligt SCB är ungefär 10 procent av nyanlända syrier i arbetsför ålder högutbildade jämfört med ungefär 25 procent av totalbefolkningen.
SCB:s uppgifter bygger i huvudsak på självrapporterade enkäter till nyanlända. Det finns ingen fördel att överdriva sin utbildning i en statistisk enkät, och erfarenhet tyder på att de flesta är ärliga.
Frågan om validering är ett senare steg och separat från detta. Det krävs vare sig validering eller dokumentation för att räknas som högutbildad i statistiken, det räcker med självrapportering.
Även Arbetsförmedlingen samlar in data på nyanländas utbildning. I stället för standarddefinitionen redovisar AMS en egen definition på högutbildad där även yrkesutbildningar räknas in.
Det är AMS definition som SVT har använt: ”Med högutbildade menar vi de personer som har uppgett att de har studerat upp till två år eller längre än två år på eftergymnasial nivå”
Utbildningsdepartementet förklarar dock ”all eftergymnasial utbildning är inte högskoleutbildning”. Eftergymnasial utbildning inkluderar även enklare yrkesutbildningar.
Distinktionen är viktig för att den svenska arbetsmarknaden historisk bara har värderat det senare. Enligt SCB förvärvsarbetar endast 57 procent av syrier med korta eftergymnasiala utbildningar.
Svenska arbetsgivare betraktar inte en kort yrkesutbildning som likvärdig med en civilingenjörsexamen.
Det är manipulativt att utgå från siffror som inkluderar korta yrkesutbildningar med ge sken av att det rör sig om högutbildade. SVT målar upp bilden att ”in i landet strömmar färdigutbildade ingenjörer, läkare och ekonomer”.
Hur många läkare brukar ha två års utbildning? I själva verket är endast några enstaka procent av de nyanlända läkare och civilingenjörer. SVT skriver på samma sätt: ”Det regnar kompetens över Sverige just nu. Studieår, doktorsavhandlingar och tunga examina”.
SVT borde här ha nämnt att endast 0.3 procent av de nyanlända har forskarutbildning.
Flyktingars utbildningsnivå har endast ökat marginellt de senaste åren. Det är märkligt att Arbetsförmedlingens sätt att beskriva samma underliggande siffror förändrats dramatisk för att beskriva ungefär.
En orsak kan vara att AMS leds av en ny generaldirektör med bakgrund som socialdemokratisk politiker. Jag har frågat AMS hur stor andel av de nyanlända som skulle räknas som högutbildade med SCB:s definition samt hur många som är läkare.
Trots offentlighetsprincipen vägrar myndigheten lämna ut dessa uppgifter. Det är egendomligt att andelen högutbildade nyanlända blivit en statshemlighet.
Desperata läget i Filipstad efter flyktingkrisen – inrikesfödda lämnar kommunen
UPPDATERAD 30 AUGUSTI 2019PUBLICERAD 28 AUGUSTI 2019
UPPDRAG GRANSKNING · I Filipstad larmar kommunanställda om en allt mer desperat situation. Uppdrag gransknings genomgång av statistiken vittnar om varför. Den visar att inrikesfödda i arbetsför ålder lämnar kommunen – samtidigt som arbetslösheten är skyhög i den utrikesfödda befolkningen. Men jobben som finns kan de arbetslösa inte få. Och nu riskerar kommunen att gå back med 30 miljoner kronor.
Hösten 2015. Tusentals flyktingar söker asyl i Sverige varje vecka.
Filipstad i Värmland är en av de kommuner som tar emot flest flyktingar i förhållande till sin folkmängd. Entreprenören Bert Karlsson har på kort tid öppnat tre nya asylboenden och kommunen protesterar.
På asylboendena träffar Uppdrag granskning flyktingar som riskerat sina liv på resan till Sverige. Många är traumatiserade och oroliga för nära och kära i hemlandet, men också för vad som skulle hända i det nya landet.
Snart fyra år senare är asylboendena borta. Kvar finns tomma byggnader – och en kommun i kris. Sedan några år tillbaka har kostnaderna för ekonomiskt bistånd tredubblats och arbetslösheten bland de utrikesfödda är skyhög.
2018 betalade Filipstad ut nära 30 miljoner kronor i ekonomiskt bistånd. För 2019 är prognosen 31 miljoner. Foto: SVT
“Riskerar att hamna i ett evigt utanförskap”
I kommunernas senaste ekonomirapport beskriver kommunchefen Claes Hultgren läget:
“I Filipstad bor cirka 750 vuxna individer med ursprung i Syrien, Somalia, Eritrea, Afghanistan och Irak. [...] I denna grupp är arbetslösheten och bidragsberoendet mycket högt, samtidigt som utbildningsnivåerna är mycket låga. Denna grupp riskerar att hamna i ett evigt utanförskap som redan nu belastar den kommunala ekonomin tungt.”
– Många av de här personerna har inte förutsättningar egentligen för att komma ut på arbetsmarknaden, säger Claes Hultgren.
För att?
– Nej, man är för gammal kanske och är analfabet, eller har väldigt låg utbildningsnivå. Vi måste då acceptera att det blir en del människor som kommer att ha behov av samhällets stöd för sin försörjning.
Och aldrig komma ut i arbete?
– Jag tror man måste inse att så är det.
En grupp minskar fortfarande
2012 inträffade något som inte hänt i Filipstad på över 50 år – den negativa befolkningstrenden vände och antalet invånare ökade. Men när Uppdrag granskning bryter ner statistiken framgår ett annat mönster.
Det är bara den utrikesfödda befolkningen som ökar, samtidigt har utflyttningen av inrikesfödda personer fortsatt. Mellan 2012 och 2018 har den inrikesfödda gruppen minskat med 640 personer, samtidigt som den utrikesfödda ökat med 963.
– Vi håller på och byter befolkning. Det kan man tycka vad man vill om, det beror på hur man är lagd. Men det är bara konstaterande av fakta att det faktiskt är det vi håller på att göra och då måste vi förhålla oss till det, säger Jim Frölander, integrationsansvarig i Filipstad.
Statistiken visar också att inrikesfödda personer i arbetsför ålder (20-64 år) väljer att flytta – det vill säga de som drar in de största skatteintäkterna till kommunen.
Uppdrag gransknings analys visar att utflyttningen skett i alla åldrar, utom bland de som är allra närmast pensionen:
Minskningen av inrikesfödda invånare i arbetsför ålder kan tyckas vara små siffror, men för en liten kommun som Filipstad är det stora förändringar. Foto: SVT
“Det behövs resurser”
En som väljer att flytta är Caroline Eriksson, född och uppvuxen i Filipstad. Sedan några år tillbaka driver hon en blomsterbutik vid torget.
– Det har varit väldigt bra att växa upp i Filipstad. Det är en liten stad, men jag tycker det ligger bra till. Det finns mycket fritidsaktiviteter, vi har jättefina skidspår på vintern. När jag var yngre hade vi ställen man kunde gå ut på, men för dagens ungdomar som är 18 och äldre finns det inte så många ställen. Det kanske gör att de större städerna lockar mer, säger Caroline Eriksson.
När Uppdrag granskning besöker kommunstyrelsens möte presenterar kommunchefen besparingar på cirka 30 miljoner kronor. Socialdemokratiske kommunalrådet Per Gruvberger (S) har styrt i 16 år i Filipstad.
Han kräver nu att staten går in och tar sitt ansvar.
– Det behövs resurser och en nationell utjämning för att klara det här uppdraget som uppstod på grund av hur vi organiserade vårt asylmottagande under en viss tidsperiod.
Ministern: Vi kommer att behöva öka resurserna
Civilminister Ardalan Shekarabi (S) utlovar statligt stöd till Filipstad.
– Sverige har inga problem som vi inte kan lösa om vi hjälps åt, säger Ardalan Shekarabi (S) till Uppdrag granskning.
Men vad säger du till kommunpolitikerna som i princip nästan har gett upp?
– Ja, jag har daglig kontakt med de politikerna. Det de efterlyser är mer resurser och bättre fördelning – det kommer träda i kraft redan första januari. Det kommer inte lösa alla problem. Vi kommer att behöva öka resurserna under de kommande åren, det är ingen tvekan om det.
Tidigare bloggat om kompetensregnet här.
PUBLICERAD 5 JUNI 2015
SVT OPINION ARKIV · ”SVT målar upp bilden att ”in i landet strömmar färdigutbildade ingenjörer, läkare och ekonomer”. Det är manipulativt att utgå från siffror som inkluderar korta yrkesutbildningar men ge sken av att det rör sig om högutbildade”, skrev Tino Sanandaji på SVT Opinion i juni 2015.
Tino Sanandaji
Forskare, PhD University of Chicago
SVT hävdade nyligen att mer än var tredje syrisk flykting är högutbildad, och målade upp bilden av ett kompetensregn. Uppgiften stämmer inte och bygger på en knasig definition av högutbildad där även enkla yrkesutbildningar har räknats in.
I Sverige betyder dock högutbildad högskoleutbildad, någon med ett par års mekanikträning i den syriska militären betraktas inte som högutbildad. Dagens Industris ledarsida kritisera också SVT:s orimliga definition av högre utbildning.
Det är oklart varför SVT överhuvudtaget ska försöka sig på egna estimat. SCB har redan detaljerad statistik på nyanländas utbildning med den standarddefinition som gäller i Sverige.
Enligt SCB är ungefär 10 procent av nyanlända syrier i arbetsför ålder högutbildade jämfört med ungefär 25 procent av totalbefolkningen.
SCB:s uppgifter bygger i huvudsak på självrapporterade enkäter till nyanlända. Det finns ingen fördel att överdriva sin utbildning i en statistisk enkät, och erfarenhet tyder på att de flesta är ärliga.
Frågan om validering är ett senare steg och separat från detta. Det krävs vare sig validering eller dokumentation för att räknas som högutbildad i statistiken, det räcker med självrapportering.
Även Arbetsförmedlingen samlar in data på nyanländas utbildning. I stället för standarddefinitionen redovisar AMS en egen definition på högutbildad där även yrkesutbildningar räknas in.
Det är AMS definition som SVT har använt: ”Med högutbildade menar vi de personer som har uppgett att de har studerat upp till två år eller längre än två år på eftergymnasial nivå”
Utbildningsdepartementet förklarar dock ”all eftergymnasial utbildning är inte högskoleutbildning”. Eftergymnasial utbildning inkluderar även enklare yrkesutbildningar.
Distinktionen är viktig för att den svenska arbetsmarknaden historisk bara har värderat det senare. Enligt SCB förvärvsarbetar endast 57 procent av syrier med korta eftergymnasiala utbildningar.
Svenska arbetsgivare betraktar inte en kort yrkesutbildning som likvärdig med en civilingenjörsexamen.
Det är manipulativt att utgå från siffror som inkluderar korta yrkesutbildningar med ge sken av att det rör sig om högutbildade. SVT målar upp bilden att ”in i landet strömmar färdigutbildade ingenjörer, läkare och ekonomer”.
Hur många läkare brukar ha två års utbildning? I själva verket är endast några enstaka procent av de nyanlända läkare och civilingenjörer. SVT skriver på samma sätt: ”Det regnar kompetens över Sverige just nu. Studieår, doktorsavhandlingar och tunga examina”.
SVT borde här ha nämnt att endast 0.3 procent av de nyanlända har forskarutbildning.
Flyktingars utbildningsnivå har endast ökat marginellt de senaste åren. Det är märkligt att Arbetsförmedlingens sätt att beskriva samma underliggande siffror förändrats dramatisk för att beskriva ungefär.
En orsak kan vara att AMS leds av en ny generaldirektör med bakgrund som socialdemokratisk politiker. Jag har frågat AMS hur stor andel av de nyanlända som skulle räknas som högutbildade med SCB:s definition samt hur många som är läkare.
Trots offentlighetsprincipen vägrar myndigheten lämna ut dessa uppgifter. Det är egendomligt att andelen högutbildade nyanlända blivit en statshemlighet.
Desperata läget i Filipstad efter flyktingkrisen – inrikesfödda lämnar kommunen
UPPDATERAD 30 AUGUSTI 2019PUBLICERAD 28 AUGUSTI 2019
UPPDRAG GRANSKNING · I Filipstad larmar kommunanställda om en allt mer desperat situation. Uppdrag gransknings genomgång av statistiken vittnar om varför. Den visar att inrikesfödda i arbetsför ålder lämnar kommunen – samtidigt som arbetslösheten är skyhög i den utrikesfödda befolkningen. Men jobben som finns kan de arbetslösa inte få. Och nu riskerar kommunen att gå back med 30 miljoner kronor.
Hösten 2015. Tusentals flyktingar söker asyl i Sverige varje vecka.
Filipstad i Värmland är en av de kommuner som tar emot flest flyktingar i förhållande till sin folkmängd. Entreprenören Bert Karlsson har på kort tid öppnat tre nya asylboenden och kommunen protesterar.
På asylboendena träffar Uppdrag granskning flyktingar som riskerat sina liv på resan till Sverige. Många är traumatiserade och oroliga för nära och kära i hemlandet, men också för vad som skulle hända i det nya landet.
Snart fyra år senare är asylboendena borta. Kvar finns tomma byggnader – och en kommun i kris. Sedan några år tillbaka har kostnaderna för ekonomiskt bistånd tredubblats och arbetslösheten bland de utrikesfödda är skyhög.
2018 betalade Filipstad ut nära 30 miljoner kronor i ekonomiskt bistånd. För 2019 är prognosen 31 miljoner. Foto: SVT
“Riskerar att hamna i ett evigt utanförskap”
I kommunernas senaste ekonomirapport beskriver kommunchefen Claes Hultgren läget:
“I Filipstad bor cirka 750 vuxna individer med ursprung i Syrien, Somalia, Eritrea, Afghanistan och Irak. [...] I denna grupp är arbetslösheten och bidragsberoendet mycket högt, samtidigt som utbildningsnivåerna är mycket låga. Denna grupp riskerar att hamna i ett evigt utanförskap som redan nu belastar den kommunala ekonomin tungt.”
– Många av de här personerna har inte förutsättningar egentligen för att komma ut på arbetsmarknaden, säger Claes Hultgren.
För att?
– Nej, man är för gammal kanske och är analfabet, eller har väldigt låg utbildningsnivå. Vi måste då acceptera att det blir en del människor som kommer att ha behov av samhällets stöd för sin försörjning.
Och aldrig komma ut i arbete?
– Jag tror man måste inse att så är det.
En grupp minskar fortfarande
2012 inträffade något som inte hänt i Filipstad på över 50 år – den negativa befolkningstrenden vände och antalet invånare ökade. Men när Uppdrag granskning bryter ner statistiken framgår ett annat mönster.
Det är bara den utrikesfödda befolkningen som ökar, samtidigt har utflyttningen av inrikesfödda personer fortsatt. Mellan 2012 och 2018 har den inrikesfödda gruppen minskat med 640 personer, samtidigt som den utrikesfödda ökat med 963.
– Vi håller på och byter befolkning. Det kan man tycka vad man vill om, det beror på hur man är lagd. Men det är bara konstaterande av fakta att det faktiskt är det vi håller på att göra och då måste vi förhålla oss till det, säger Jim Frölander, integrationsansvarig i Filipstad.
Statistiken visar också att inrikesfödda personer i arbetsför ålder (20-64 år) väljer att flytta – det vill säga de som drar in de största skatteintäkterna till kommunen.
Uppdrag gransknings analys visar att utflyttningen skett i alla åldrar, utom bland de som är allra närmast pensionen:
Minskningen av inrikesfödda invånare i arbetsför ålder kan tyckas vara små siffror, men för en liten kommun som Filipstad är det stora förändringar. Foto: SVT
“Det behövs resurser”
En som väljer att flytta är Caroline Eriksson, född och uppvuxen i Filipstad. Sedan några år tillbaka driver hon en blomsterbutik vid torget.
– Det har varit väldigt bra att växa upp i Filipstad. Det är en liten stad, men jag tycker det ligger bra till. Det finns mycket fritidsaktiviteter, vi har jättefina skidspår på vintern. När jag var yngre hade vi ställen man kunde gå ut på, men för dagens ungdomar som är 18 och äldre finns det inte så många ställen. Det kanske gör att de större städerna lockar mer, säger Caroline Eriksson.
När Uppdrag granskning besöker kommunstyrelsens möte presenterar kommunchefen besparingar på cirka 30 miljoner kronor. Socialdemokratiske kommunalrådet Per Gruvberger (S) har styrt i 16 år i Filipstad.
Han kräver nu att staten går in och tar sitt ansvar.
– Det behövs resurser och en nationell utjämning för att klara det här uppdraget som uppstod på grund av hur vi organiserade vårt asylmottagande under en viss tidsperiod.
Ministern: Vi kommer att behöva öka resurserna
Civilminister Ardalan Shekarabi (S) utlovar statligt stöd till Filipstad.
– Sverige har inga problem som vi inte kan lösa om vi hjälps åt, säger Ardalan Shekarabi (S) till Uppdrag granskning.
Men vad säger du till kommunpolitikerna som i princip nästan har gett upp?
– Ja, jag har daglig kontakt med de politikerna. Det de efterlyser är mer resurser och bättre fördelning – det kommer träda i kraft redan första januari. Det kommer inte lösa alla problem. Vi kommer att behöva öka resurserna under de kommande åren, det är ingen tvekan om det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar