"Hur hamnade Sverige här?"
Det är kärnfrågan i DN-artikeln och svaret är att migrationen från
2014 har varit okontrollerad och integrationen obefintlig!
Ivar Arpi säger det som alla vet men få vågar prata om.
Problemet är att all kritik mot islam och muslimers beteende har blivit politiskt inkorrekt.
De politiskt korrekta börjar flacka med blicken så snart islams mörka sidor blottläggs.
De försöker bortförklara islams sexrelaterade klädtvång.
De försöker bortförklara situationen i samtliga länder som domineras av islam.
Hur är det med demokratin?
Hur är det med jämställdheten?
Hur är det med religionsfriheten?
Hur är det med tryckfriheten?
Hur är det med friheten?
Allt detta får de politiskt korrekta att skruva på sig och flacka med blicken!
Yttrandefriheten förtjänar bättre vakthundar än så här
Polisen har upplevt press från både den nuvarande och den förra regeringen om att stoppa koranbränningar, trots att yttrandefriheten är skyddad i grundlagen.
Hur hamnade Sverige här?
Under det senaste året har Sverige utsatts för ett test: Klarar vi av att värna yttrandefriheten även när den har ett högt pris?
Svaret är nej. Det märks på hur både polis och politiker har hanterat högerextreme Rasmus Paludan och hans fäbless för att bränna koraner.
Hade han fått avslag vid något enstaka tillfälle hade det väl varit en sak. Men förra året nekade polisen honom demonstrationstillstånd gång på gång – trots att domstolar i dom efter dom förklarade att myndigheten inte hade rätt att göra det.
Polisen har alltså medvetet tänjt på lagen och satt yttrandefriheten på undantag. Och det skedde inte av vilken anledning som helst. Enligt dokumentation som DN:s Åsa Erlandsson har tagit del av upplevde polisledningen press från den dåvarande S-regeringen att stoppa aktionen.
Den här gången var det Paludan som stresstestade Sverige. Lagstiftningen och domstolarna höll. Polisen och politikerna föll.
Därefter, i spåren av reaktionerna på att Paludan eldat ännu en koran i januari i år, gick polisen ett steg längre och förbjöd koranbränningar helt. Också det efter att polisen enligt DN:s källor upplevde tryck från regeringen, nu ledd av Moderaterna, som ville att Turkiet skulle släppa in Sverige i Nato.
Efter det slog förvaltningsrätten för elfte gången på mindre än ett år fast att polisbeslutet var fel.
Här är det dags att stanna upp och fråga sig vad det är som pågår. Det är illa nog att polisen, som ska upprätthålla lagen, aktivt stryper det fria ordet. Men det är än värre om politiker lägger sig i enskilda beslut och går emot den lagstiftning som riksdagen har klubbat igenom.
Yttrandefriheten är inte bara till för att skydda det ädla och älskvärda. Det är när någon gör eller säger sådant som provocerar, och som har ett pris för Sverige, som reflexerna prövas.
Källor inifrån: Polisen rundade lagen för att stoppa Paludan
Rasmus Paludans koranbränningar har ställt Polismyndighetens uppdrag på sin spets. Att både skydda yttrandefriheten – och Sveriges säkerhet. Det märks också hos domstolarna. På mindre än ett år har polisen fått bakläxa tio gånger efter att ha försökt hindra Paludan.
Rasmus Paludans koranbränningar har ställt Polismyndighetens uppdrag på sin spets. Att både skydda yttrandefriheten – och Sveriges säkerhet. Det märks också hos domstolarna. På mindre än ett år har polisen fått bakläxa tio gånger efter att ha försökt hindra Paludan. Illustration: Maja Vilmark. Foto: TT.
Polisen fick bakläxa i domstol tio gånger.
Ändå fortsatte myndigheten att försöka hindra Rasmus Paludans koranbränningar.
Källor till DN menar att polisen medvetet rundade lagen för att stoppa dansk-svensken – och att myndigheten kände sig politiskt pressade.
Titta på grafiken här nedan. Den visar hur många gånger Polismyndigheten har förlorat i domstol när de nekat högerextreme Rasmus Paludan demonstrationstillstånd:
Tio gånger, i fem olika domstolar.
I över ett år – sedan påskkravallerna bröt ut – har DN granskat hur Polismyndigheten hanterat Rasmus Paludans tillstånd att ordna allmänna sammankomster. Hans aktioner där han kritiserar islam och bränner Koranen har orsakat häftiga reaktioner och satt Sveriges Natoansökan på spel.
Men bakom kulisserna har ett annat drama pågått – inom den största rättsvårdande myndigheten.
DN:s granskning visar hur Polismyndigheten har bortsett från flera domslut för att stoppa Paludan. Något som väckt reaktioner inom polisen.
– Paludans person och hans hetsande stil gör att han skymmer sikten. Då ser man inte vad det här egentligen handlar om, att svensk yttrandefrihet är hotad, säger Fredrik Jonsson, dialogpolis och en av få som vågar uttrycka sina åsikter öppet.
”Jag är orolig för att man öppnar upp för den starkes rätt”, säger Fredrik Jonson, som är dialogpolis. Han och hans kolleger är en länk mellan polisledningen och de som arrangerar opinionsyttringar, som demonstrationer.
Det närmar sig påsk, år 2022. En ansökan skickas till Polismyndigheten om att få hålla en allmän sammankomst i stadsdelen Råslätt i Jönköping. På blanketten står att en koran kommer tas med – och en tändare.
Det är Rasmus Paludan som vill demonstrera, på ett sätt som han hoppas ska ge maximal uppmärksamhet. Han är partiledare för danska Stram Kurs som kandiderar till det svenska riksdagsvalet. Nu vill han åka runt i svenska städer och sprida sitt islamkritiska budskap.
Än så länge vet få i Sverige vem Paludan är, men inom polisen är han en välbekant person. Hösten 2020 var han på väg att bränna en koran i Malmö men stoppades vid den svenska gränsen. Polisen beslutade om ett tvåårigt inreseförbud eftersom de ansåg att han var ett hot mot samhället. Då skaffade Paludan dubbelt medborgarskap, danskt och svenskt, och inreseförbudet hävdes.
Det närmsta året kommer polisen och Paludan bli en följetong där domstolar gång på gång slår fast att polisen gör fel när de försöker stoppa hans demonstrationer, ändra plats för sammankomsterna, eller som en sista utväg helt förbjuder koranbränningar.
I januari 2023 höll Rasmus Paludan sin sista och mest uppmärksammade koranbränning i Sverige, utanför Turkiets ambassad i Stockholm. Nu blev hans aktioner en internationell angelägenhet och Turkiets president Erdogan krävde att koranbränningar skulle förbjudas innan Sverige släpps in i Nato.
I januari 2023 höll Rasmus Paludan sin sista och mest uppmärksammade koranbränning i Sverige, utanför Turkiets ambassad i Stockholm. Nu blev hans aktioner en internationell angelägenhet och Turkiets president Erdogan krävde att koranbränningar skulle förbjudas innan Sverige släpps in i Nato. Foto: Elin Åberg
Förklaringen till att polisen bortser från domstolarnas beslut är att myndigheten känner sig pressad från muslimska grupper i samhället och från både socialdemokratiska och borgerliga politiker, enligt DN:s källor.
Myndigheten slits nämligen mellan två grundläggande uppdrag som ställs emot varandra på ett helt nytt sätt: att skydda yttrandefriheten och demonstrationsrätten – och Sveriges säkerhet.
– Men det är just i sådana här lägen när trycket är hårt och det blåser politiska vindar som vi ska hålla hårt i lagboken. Det gjorde vi inte, säger en av DN:s uppgiftslämnare.
När Paludans ansökan om att demonstrera under påsken kommer in, agerar polisen först som de brukar. Utgångspunkten är att säga ja till att bedriva opinion, den rättigheten anses så viktig att den skyddas i grundlagen. De enda undantag som finns listas i ordningslagen.
Fakta.Demonstrationsrätten
Rätten att samla människor till en allmän sammankomst säkras i en av grundlagarna, regeringsformen.
Det krävs dock att man först ansöker om tillstånd hos Polismyndigheten och betalar en avgift på 320 kronor.
Polisen får bara i undantagsfall vägra tillstånd och i ordningslagen listas när Polismyndigheten får säga nej:
● När ordning och säkerhet inte kan upprätthållas på platsen eller i direkt anslutning till den.
● Av hänsyn till trafiken.
● För att motverka epidemi.
Polisens handläggare ser inga hinder utan beviljar Paludan tillstånd i Jönköping, Linköping, Norrköping, Stockholm, Örebro och Malmö. Polisen bedömer att de har resurserna och förmågan att säkra ordningen och säkerheten.
Det visar sig vara fel, och polisen blir tagen på sängen när de så kallade påskkravallerna bryter ut i stad efter stad. Hundratals poliser skadas, fordon eldas upp och i Örebro tvingas polisen retirera när den våldsamma mobben tar över.
Kravallerna beskrivs som de värsta sedan upploppen i Göteborg år 2001 och en del poliser tror inte att de ska komma levande hem.
Inom polisen utbryter intensiva diskussioner om hur Paludan ska hanteras framöver. Han har ansökt om fler tillstånd – och tänker fortsätta.
Rasmus Paludan ville demonstrera i stadsdelen Vivalla i Örebro men polisen bytte till centralt belägna Sveaparken. Där utbröt kravaller, polisfordon kapades och Paludan kom aldrig. Totalt uppskattas våldsverkarna under Paludans turné ha kostat polisen 84 miljoner kronor.
Rasmus Paludan ville demonstrera i stadsdelen Vivalla i Örebro men polisen bytte till centralt belägna Sveaparken. Där utbröt kravaller, polisfordon kapades och Paludan kom aldrig. Totalt uppskattas våldsverkarna under Paludans turné ha kostat polisen 84 miljoner kronor. Foto: Kicki Nilsson/TT
Slitningarna tilltar när det, enligt centralt placerade källor, kommer ytterligare press på Polismyndigheten.
Paludan söker tillstånd i Borås och Göteborgsförorterna Hjällbo och Angered under valborgshelgen.
Rasmus Paludans koranbränningar har ställt Polismyndighetens uppdrag på sin spets. Att både skydda yttrandefriheten – och Sveriges säkerhet. Det märks också hos domstolarna. På mindre än ett år har polisen fått bakläxa tio gånger efter att ha försökt hindra Paludan.
Rasmus Paludans koranbränningar har ställt Polismyndighetens uppdrag på sin spets. Att både skydda yttrandefriheten – och Sveriges säkerhet. Det märks också hos domstolarna. På mindre än ett år har polisen fått bakläxa tio gånger efter att ha försökt hindra Paludan. Illustration: Maja Vilmark. Foto: TT.
Polisen fick bakläxa i domstol tio gånger.
Ändå fortsatte myndigheten att försöka hindra Rasmus Paludans koranbränningar.
Källor till DN menar att polisen medvetet rundade lagen för att stoppa dansk-svensken – och att myndigheten kände sig politiskt pressade.
Titta på grafiken här nedan. Den visar hur många gånger Polismyndigheten har förlorat i domstol när de nekat högerextreme Rasmus Paludan demonstrationstillstånd:
Tio gånger, i fem olika domstolar.
I över ett år – sedan påskkravallerna bröt ut – har DN granskat hur Polismyndigheten hanterat Rasmus Paludans tillstånd att ordna allmänna sammankomster. Hans aktioner där han kritiserar islam och bränner Koranen har orsakat häftiga reaktioner och satt Sveriges Natoansökan på spel.
Men bakom kulisserna har ett annat drama pågått – inom den största rättsvårdande myndigheten.
DN:s granskning visar hur Polismyndigheten har bortsett från flera domslut för att stoppa Paludan. Något som väckt reaktioner inom polisen.
– Paludans person och hans hetsande stil gör att han skymmer sikten. Då ser man inte vad det här egentligen handlar om, att svensk yttrandefrihet är hotad, säger Fredrik Jonsson, dialogpolis och en av få som vågar uttrycka sina åsikter öppet.
”Jag är orolig för att man öppnar upp för den starkes rätt”, säger Fredrik Jonson, som är dialogpolis. Han och hans kolleger är en länk mellan polisledningen och de som arrangerar opinionsyttringar, som demonstrationer.
Det närmar sig påsk, år 2022. En ansökan skickas till Polismyndigheten om att få hålla en allmän sammankomst i stadsdelen Råslätt i Jönköping. På blanketten står att en koran kommer tas med – och en tändare.
Det är Rasmus Paludan som vill demonstrera, på ett sätt som han hoppas ska ge maximal uppmärksamhet. Han är partiledare för danska Stram Kurs som kandiderar till det svenska riksdagsvalet. Nu vill han åka runt i svenska städer och sprida sitt islamkritiska budskap.
Än så länge vet få i Sverige vem Paludan är, men inom polisen är han en välbekant person. Hösten 2020 var han på väg att bränna en koran i Malmö men stoppades vid den svenska gränsen. Polisen beslutade om ett tvåårigt inreseförbud eftersom de ansåg att han var ett hot mot samhället. Då skaffade Paludan dubbelt medborgarskap, danskt och svenskt, och inreseförbudet hävdes.
Det närmsta året kommer polisen och Paludan bli en följetong där domstolar gång på gång slår fast att polisen gör fel när de försöker stoppa hans demonstrationer, ändra plats för sammankomsterna, eller som en sista utväg helt förbjuder koranbränningar.
I januari 2023 höll Rasmus Paludan sin sista och mest uppmärksammade koranbränning i Sverige, utanför Turkiets ambassad i Stockholm. Nu blev hans aktioner en internationell angelägenhet och Turkiets president Erdogan krävde att koranbränningar skulle förbjudas innan Sverige släpps in i Nato.
I januari 2023 höll Rasmus Paludan sin sista och mest uppmärksammade koranbränning i Sverige, utanför Turkiets ambassad i Stockholm. Nu blev hans aktioner en internationell angelägenhet och Turkiets president Erdogan krävde att koranbränningar skulle förbjudas innan Sverige släpps in i Nato. Foto: Elin Åberg
Förklaringen till att polisen bortser från domstolarnas beslut är att myndigheten känner sig pressad från muslimska grupper i samhället och från både socialdemokratiska och borgerliga politiker, enligt DN:s källor.
Myndigheten slits nämligen mellan två grundläggande uppdrag som ställs emot varandra på ett helt nytt sätt: att skydda yttrandefriheten och demonstrationsrätten – och Sveriges säkerhet.
– Men det är just i sådana här lägen när trycket är hårt och det blåser politiska vindar som vi ska hålla hårt i lagboken. Det gjorde vi inte, säger en av DN:s uppgiftslämnare.
När Paludans ansökan om att demonstrera under påsken kommer in, agerar polisen först som de brukar. Utgångspunkten är att säga ja till att bedriva opinion, den rättigheten anses så viktig att den skyddas i grundlagen. De enda undantag som finns listas i ordningslagen.
Fakta.Demonstrationsrätten
Rätten att samla människor till en allmän sammankomst säkras i en av grundlagarna, regeringsformen.
Det krävs dock att man först ansöker om tillstånd hos Polismyndigheten och betalar en avgift på 320 kronor.
Polisen får bara i undantagsfall vägra tillstånd och i ordningslagen listas när Polismyndigheten får säga nej:
● När ordning och säkerhet inte kan upprätthållas på platsen eller i direkt anslutning till den.
● Av hänsyn till trafiken.
● För att motverka epidemi.
Polisens handläggare ser inga hinder utan beviljar Paludan tillstånd i Jönköping, Linköping, Norrköping, Stockholm, Örebro och Malmö. Polisen bedömer att de har resurserna och förmågan att säkra ordningen och säkerheten.
Det visar sig vara fel, och polisen blir tagen på sängen när de så kallade påskkravallerna bryter ut i stad efter stad. Hundratals poliser skadas, fordon eldas upp och i Örebro tvingas polisen retirera när den våldsamma mobben tar över.
Kravallerna beskrivs som de värsta sedan upploppen i Göteborg år 2001 och en del poliser tror inte att de ska komma levande hem.
Inom polisen utbryter intensiva diskussioner om hur Paludan ska hanteras framöver. Han har ansökt om fler tillstånd – och tänker fortsätta.
Rasmus Paludan ville demonstrera i stadsdelen Vivalla i Örebro men polisen bytte till centralt belägna Sveaparken. Där utbröt kravaller, polisfordon kapades och Paludan kom aldrig. Totalt uppskattas våldsverkarna under Paludans turné ha kostat polisen 84 miljoner kronor.
Rasmus Paludan ville demonstrera i stadsdelen Vivalla i Örebro men polisen bytte till centralt belägna Sveaparken. Där utbröt kravaller, polisfordon kapades och Paludan kom aldrig. Totalt uppskattas våldsverkarna under Paludans turné ha kostat polisen 84 miljoner kronor. Foto: Kicki Nilsson/TT
Slitningarna tilltar när det, enligt centralt placerade källor, kommer ytterligare press på Polismyndigheten.
Paludan söker tillstånd i Borås och Göteborgsförorterna Hjällbo och Angered under valborgshelgen.
Dessutom vill han bränna Koranen på första maj i Stockholms innerstad. Enligt dokumentation som DN tagit del av upplevde polisledningen press från den S-märkta regeringen att stoppa aktionen. Dokumentationen kommer inifrån polisen. Av hänsyn till källskyddet kan den inte citeras, men där framgår att polisledningen ansåg sig vara satt under hård, politisk press.
DN har sökt dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S) som i ett mejl tillbakavisar uppgifterna om politiska påtryckningar:
”Det här är inget jag känner till. Polisen informerade oss löpande om hur de hanterade och förberedde sig för koranbränningarna, men vi lade oss självklart aldrig i deras tillståndsgivning”, skriver han.
Rikspolischef Anders Thornberg har avböjt intervju, liksom den nationella kommenderingschefen.
Paludan stoppas från att demonstrera på första maj. Dessutom beslutar polisen att Paludan inte ska få tillstånd någonstans i Sverige under den kritiska perioden – valborgshelgen och fram till den 2 maj – enligt ett dokument som DN tagit del av. Myndigheten slutar alltså att pröva varje tillståndsansökan för sig och inför ett nationellt Paludanstopp.
Utåt hävdar polisen att det beror på en samlad bedömning av hot och risker efter påskupploppen. Att det helt enkelt är för farligt att bränna Koranen. Men beslutet väcker reaktioner och polisen anklagas för att vika sig för våldsverkare.
Thomas Bull, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, gör en jämförelse: om nazister sätter i system att störa en feministisk demonstration, skulle feministerna då nekas nya tillstånd?
– Om arrangörerna är lugna personer som inte själva ställer till med något ska det till mycket mer för att polisen ska kunna säga nej. Då ska den grundlagsfästa demonstrationsrätten gå före, har Bull sagt till DN.
Ahmed Abdirahman, grundare av Järvaveckan, var i en DN-intervju inne på samma linje.
– Rätten att bränna koraner, även i utsatta områden, har alla. Det är jätteviktigt att inte börja glida bort från lagstiftningen utan att det är samma regler som gäller för alla.
Att polisen först godkände Paludans demonstrationer i flera förorter under påsken och sedan stoppade honom i Stockholms innerstad på första maj får även andra konsekvenser, utöver de juridiska. Ilskan växer bland muslimska grupper, som tolkar det som diskriminering.
– I mitt arbete träffar jag det muslimska civilsamhället. De uppfattar polisen som svekfulla som ger tillstånd ibland, ibland inte. Hela ordningen rubbas, säger dialogpolisen Fredrik Jonsson.
Att Paludan fick tillstånd i förorterna men inte i Stockholms innerstad har fått det att bubbla i muslimska grupper, säger dialogpolisen Fredrik Jonsson. ”Mycket mer än man tror.”
Att Paludan fick tillstånd i förorterna men inte i Stockholms innerstad har fått det att bubbla i muslimska grupper, säger dialogpolisen Fredrik Jonsson. ”Mycket mer än man tror.” Foto: Karl Melander
Paludan, utbildad advokat, överklagar till Förvaltningsrätten i Göteborg och polisen säger att domen kommer bli vägledande.
Ett löfte som kommer att brytas.
Den 6 maj kommer domen som slår fast att polisen gjorde fel som nekade Paludan tillstånd i Borås under valborgshelgen. Förvaltningsrätten skriver att polisen bara får begränsa sammankomster om det är arrangören som stör ordningen. Med andra ord: Paludan kastar inte sten, utan det är den våldsamma mobben, och därför får polisen inte skylla på ordningsstörningar.
Men polisen fortsätter neka Paludan när han begär nya tillstånd runt om i Sverige. Under det närmsta året fortsätter Paludan att överklaga – och polisen fortsätter använda redan utdömda argument:
● Polisen hänvisar till resursbrist på första maj, att det inte fanns personal till Paludans sammankomst. Förvaltningsrätten i Stockholm slår fast att då får polisen begära förstärkning.
● Polisen provar då att hänvisa till tidsbrist, att en ansökan från Paludan om att få demonstrera i Rosengård i Malmö kom in för sent. Förvaltningsrätten i Malmö konstaterar att det inte finns någon deadline i lagen.
● Polisen återgår då till att hänvisa till ordningsstörningar när Paludan vill ha en sammankomst i Uppsala. Nästa förvaltningsrätt påminner om vad domstolen i Göteborg redan meddelat, att en arg omgivning inte får tysta en demonstration.
Domstolar som upphävt polisens beslut
Rasmus Paludans överklaganden har prövats i fem av Sveriges tolv förvaltningsrätter.
Domstolar som upphävt polisens beslut
Grafik: DN. Källa: Förvaltningsrätterna.
I ytterligare fem domstolsprocesser drar polisen åter upp ordningsstörningar och tidsbrist. Därför blir domsluten upprepningar när förvaltningsrätterna ger polisen bakläxa med samma ord som redan har framförts förut.
Sammanlagt vinner Paludan i tio olika domar meddelade av fem förvaltningsrätter.
– Polisen struntar kort sagt i förvaltningsrätterna. ”Det är bara första instans”, säger man internt, uppger en av DN:s källor.
Hittills har turbulensen varit en svensk angelägenhet, men snart kommer det trappas upp och bli internationell storpolitik.
Paludan bränner en koran till. Sveriges Natoansökan sätts på spel – och Säkerhetspolisen varnar för terrorhot.
Hösten 2022 blir det regeringsskifte. Krig rasar i Europa och statsminister Ulf Kristersson (M) har den stora uppgiften att föra Sverige in i Nato.
Samtidigt har dammet från påskkravallerna lagt sig och polisen ger Paludan tillstånd att bränna en koran nära Turkiets ambassad i Stockholm.
Men nu, i januari 2023, tas reaktionerna till en ny nivå. Muslimer utomlands bränner den svenska flaggan och en inflytelserik imam uppmanar till bojkott mot Sverige. Framför allt: Turkiets president Erdogan säger att han inte kommer bevilja Sverige Natointräde förrän koranbränningar förbjuds.
Den 27 januari i år brändes svenska flaggor i den iranska huvudstaden Teheran.
Den 27 januari i år brändes svenska flaggor i den iranska huvudstaden Teheran. Foto: Rouzbeh Fouladi
Polisen svänger igen och den 8 februari tas ett beslut som väcker stor uppmärksamhet när DN rapporterar om det. Koranbränningar totalförbjuds, trots att det inte har stöd i ordningslagen. Därför ska lagen tolkas ”extensivt”, står det i polisens interna dokument.
Samma dag slår Säkerhetspolisen fast att koranbränningar är ”hotdrivande”, vilket polisen hänvisar till när de nekar två nya arrangörer från att bränna Koranen: en kristen man från Irak och kulturföreningen Apallarkerna.
Irakiern och kulturföreningen gör som Rasmus Paludan och överklagar till förvaltningsrätten i Stockholm och redan innan domen kommer säger Tom Schultz Eklund vid Förvaltningsjuristerna i Sverige att polisen gått för långt. Det är inte en myndighets uppgift att driva på rättsutvecklingen åt det ena eller andra hållet utan polisen ska verkställa det som står i lagen, menar han.
– Här behöver domstolen vara jättetydlig mot polisen, sade Tom Schultz Eklund till DN.
Förvaltningsrätten i Stockholm slog fast att polisen inte hade rätt att införa ett totalförbud mot koranbränningar. Det blev det elfte bakslaget för polisen i domstol på mindre än ett år.
Förvaltningsrätten i Stockholm slog fast att polisen inte hade rätt att införa ett totalförbud mot koranbränningar. Det blev det elfte bakslaget för polisen i domstol på mindre än ett år. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Återigen uppges polisen ha känt politisk press för att stoppa koranbränningar och rädda Natoprocessen, den här gången från den borgerliga regeringen enligt flera poliskällor till DN.
DN har frågat Tobias Billström om polisen utsattes för politisk påverkan. I ett mejlsvar skriver presstjänsten att det är ”Polismyndigheten som har fattat samtliga beslut i denna fråga, och myndigheten har varit och är självständig i sina bedömningar.”
I ett liknande mejlsvar från justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver presstjänsten att ”hur Polismyndigheten gjorde sin bedömning i den här frågan, är en fråga för myndigheten.”
Den 4 april kommer domen från förvaltningsrätten i Stockholm som konstaterar att polisens förbud mot koranbränningar var fel. Det blir det elfte bakslaget i svenska domstolar på mindre än ett år.
– I vanliga fall hade en myndighetschef fått sluta efter så många felbedömningar, men polisen försöker överpröva domstolarnas beslut gång på gång eftersom de inte passar in i den karta som polisen ritat upp. Polisen har inte testat lagen, utan medvetet brutit mot den, säger en källa.
Troligen hade polisens huvudvärk fortsatt om inte Paludan plötsligt meddelade att han slutar komma till Sverige. Till DN säger han att det beror på att polisen inte ger honom personskydd trots flera mordhot och fällande domar mot gärningsmän som attackerat honom.
Men en vända återstår. Polisen har överklagat till nästa instans och vill att kammarrätten ändrar domen så att polisen får förbjuda koranbränningar och att det blir ett prejudikat för framtiden. Enligt uppgift för att driva upp frågan om koranbränningar på högre nivå och tvinga politikerna att ta ställning till en förändrad omvärld – och två uppdrag som ses som oförenliga.
Kammarrättens dom väntas komma under våren.
Fakta.Om granskningen
Reportaget bygger på flera poliskällor som arbetar på olika nivåer inom myndigheten, interna dokument, domar, skriftväxling i rättsprocesser samt andra typer av dokumentation.
Uppgifterna har samlats in under mer än ett års tid.
Utöver de tio domsluten som redovisas i reportaget har fler överklaganden från både Rasmus Paludan och Polismyndigheten prövats i domstol. Förvaltningsrätten i Karlstad slog till exempel fast att det var fel att byta plats på Paludans sammankomst i Örebro på långfredagen 2022, från en stadsdel utanför centrum till centralt belägna Sveaparken.
Polisen har i flera andra domar fått rätt när det gäller att avbryta en sammankomst när våldsamheter har urartat, samt att inom vissa begränsade geografiska ramar bevilja Paludan en annan plats att demonstrera på än den han ansökt om.
DN har sökt dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S) som i ett mejl tillbakavisar uppgifterna om politiska påtryckningar:
”Det här är inget jag känner till. Polisen informerade oss löpande om hur de hanterade och förberedde sig för koranbränningarna, men vi lade oss självklart aldrig i deras tillståndsgivning”, skriver han.
Rikspolischef Anders Thornberg har avböjt intervju, liksom den nationella kommenderingschefen.
Paludan stoppas från att demonstrera på första maj. Dessutom beslutar polisen att Paludan inte ska få tillstånd någonstans i Sverige under den kritiska perioden – valborgshelgen och fram till den 2 maj – enligt ett dokument som DN tagit del av. Myndigheten slutar alltså att pröva varje tillståndsansökan för sig och inför ett nationellt Paludanstopp.
Utåt hävdar polisen att det beror på en samlad bedömning av hot och risker efter påskupploppen. Att det helt enkelt är för farligt att bränna Koranen. Men beslutet väcker reaktioner och polisen anklagas för att vika sig för våldsverkare.
Thomas Bull, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, gör en jämförelse: om nazister sätter i system att störa en feministisk demonstration, skulle feministerna då nekas nya tillstånd?
– Om arrangörerna är lugna personer som inte själva ställer till med något ska det till mycket mer för att polisen ska kunna säga nej. Då ska den grundlagsfästa demonstrationsrätten gå före, har Bull sagt till DN.
Ahmed Abdirahman, grundare av Järvaveckan, var i en DN-intervju inne på samma linje.
– Rätten att bränna koraner, även i utsatta områden, har alla. Det är jätteviktigt att inte börja glida bort från lagstiftningen utan att det är samma regler som gäller för alla.
Att polisen först godkände Paludans demonstrationer i flera förorter under påsken och sedan stoppade honom i Stockholms innerstad på första maj får även andra konsekvenser, utöver de juridiska. Ilskan växer bland muslimska grupper, som tolkar det som diskriminering.
– I mitt arbete träffar jag det muslimska civilsamhället. De uppfattar polisen som svekfulla som ger tillstånd ibland, ibland inte. Hela ordningen rubbas, säger dialogpolisen Fredrik Jonsson.
Att Paludan fick tillstånd i förorterna men inte i Stockholms innerstad har fått det att bubbla i muslimska grupper, säger dialogpolisen Fredrik Jonsson. ”Mycket mer än man tror.”
Att Paludan fick tillstånd i förorterna men inte i Stockholms innerstad har fått det att bubbla i muslimska grupper, säger dialogpolisen Fredrik Jonsson. ”Mycket mer än man tror.” Foto: Karl Melander
Paludan, utbildad advokat, överklagar till Förvaltningsrätten i Göteborg och polisen säger att domen kommer bli vägledande.
Ett löfte som kommer att brytas.
Den 6 maj kommer domen som slår fast att polisen gjorde fel som nekade Paludan tillstånd i Borås under valborgshelgen. Förvaltningsrätten skriver att polisen bara får begränsa sammankomster om det är arrangören som stör ordningen. Med andra ord: Paludan kastar inte sten, utan det är den våldsamma mobben, och därför får polisen inte skylla på ordningsstörningar.
Men polisen fortsätter neka Paludan när han begär nya tillstånd runt om i Sverige. Under det närmsta året fortsätter Paludan att överklaga – och polisen fortsätter använda redan utdömda argument:
● Polisen hänvisar till resursbrist på första maj, att det inte fanns personal till Paludans sammankomst. Förvaltningsrätten i Stockholm slår fast att då får polisen begära förstärkning.
● Polisen provar då att hänvisa till tidsbrist, att en ansökan från Paludan om att få demonstrera i Rosengård i Malmö kom in för sent. Förvaltningsrätten i Malmö konstaterar att det inte finns någon deadline i lagen.
● Polisen återgår då till att hänvisa till ordningsstörningar när Paludan vill ha en sammankomst i Uppsala. Nästa förvaltningsrätt påminner om vad domstolen i Göteborg redan meddelat, att en arg omgivning inte får tysta en demonstration.
Domstolar som upphävt polisens beslut
Rasmus Paludans överklaganden har prövats i fem av Sveriges tolv förvaltningsrätter.
Domstolar som upphävt polisens beslut
Grafik: DN. Källa: Förvaltningsrätterna.
I ytterligare fem domstolsprocesser drar polisen åter upp ordningsstörningar och tidsbrist. Därför blir domsluten upprepningar när förvaltningsrätterna ger polisen bakläxa med samma ord som redan har framförts förut.
Sammanlagt vinner Paludan i tio olika domar meddelade av fem förvaltningsrätter.
– Polisen struntar kort sagt i förvaltningsrätterna. ”Det är bara första instans”, säger man internt, uppger en av DN:s källor.
Hittills har turbulensen varit en svensk angelägenhet, men snart kommer det trappas upp och bli internationell storpolitik.
Paludan bränner en koran till. Sveriges Natoansökan sätts på spel – och Säkerhetspolisen varnar för terrorhot.
Hösten 2022 blir det regeringsskifte. Krig rasar i Europa och statsminister Ulf Kristersson (M) har den stora uppgiften att föra Sverige in i Nato.
Samtidigt har dammet från påskkravallerna lagt sig och polisen ger Paludan tillstånd att bränna en koran nära Turkiets ambassad i Stockholm.
Men nu, i januari 2023, tas reaktionerna till en ny nivå. Muslimer utomlands bränner den svenska flaggan och en inflytelserik imam uppmanar till bojkott mot Sverige. Framför allt: Turkiets president Erdogan säger att han inte kommer bevilja Sverige Natointräde förrän koranbränningar förbjuds.
Den 27 januari i år brändes svenska flaggor i den iranska huvudstaden Teheran.
Den 27 januari i år brändes svenska flaggor i den iranska huvudstaden Teheran. Foto: Rouzbeh Fouladi
Polisen svänger igen och den 8 februari tas ett beslut som väcker stor uppmärksamhet när DN rapporterar om det. Koranbränningar totalförbjuds, trots att det inte har stöd i ordningslagen. Därför ska lagen tolkas ”extensivt”, står det i polisens interna dokument.
Samma dag slår Säkerhetspolisen fast att koranbränningar är ”hotdrivande”, vilket polisen hänvisar till när de nekar två nya arrangörer från att bränna Koranen: en kristen man från Irak och kulturföreningen Apallarkerna.
Irakiern och kulturföreningen gör som Rasmus Paludan och överklagar till förvaltningsrätten i Stockholm och redan innan domen kommer säger Tom Schultz Eklund vid Förvaltningsjuristerna i Sverige att polisen gått för långt. Det är inte en myndighets uppgift att driva på rättsutvecklingen åt det ena eller andra hållet utan polisen ska verkställa det som står i lagen, menar han.
– Här behöver domstolen vara jättetydlig mot polisen, sade Tom Schultz Eklund till DN.
Förvaltningsrätten i Stockholm slog fast att polisen inte hade rätt att införa ett totalförbud mot koranbränningar. Det blev det elfte bakslaget för polisen i domstol på mindre än ett år.
Förvaltningsrätten i Stockholm slog fast att polisen inte hade rätt att införa ett totalförbud mot koranbränningar. Det blev det elfte bakslaget för polisen i domstol på mindre än ett år. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Återigen uppges polisen ha känt politisk press för att stoppa koranbränningar och rädda Natoprocessen, den här gången från den borgerliga regeringen enligt flera poliskällor till DN.
DN har frågat Tobias Billström om polisen utsattes för politisk påverkan. I ett mejlsvar skriver presstjänsten att det är ”Polismyndigheten som har fattat samtliga beslut i denna fråga, och myndigheten har varit och är självständig i sina bedömningar.”
I ett liknande mejlsvar från justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver presstjänsten att ”hur Polismyndigheten gjorde sin bedömning i den här frågan, är en fråga för myndigheten.”
Den 4 april kommer domen från förvaltningsrätten i Stockholm som konstaterar att polisens förbud mot koranbränningar var fel. Det blir det elfte bakslaget i svenska domstolar på mindre än ett år.
– I vanliga fall hade en myndighetschef fått sluta efter så många felbedömningar, men polisen försöker överpröva domstolarnas beslut gång på gång eftersom de inte passar in i den karta som polisen ritat upp. Polisen har inte testat lagen, utan medvetet brutit mot den, säger en källa.
Troligen hade polisens huvudvärk fortsatt om inte Paludan plötsligt meddelade att han slutar komma till Sverige. Till DN säger han att det beror på att polisen inte ger honom personskydd trots flera mordhot och fällande domar mot gärningsmän som attackerat honom.
Men en vända återstår. Polisen har överklagat till nästa instans och vill att kammarrätten ändrar domen så att polisen får förbjuda koranbränningar och att det blir ett prejudikat för framtiden. Enligt uppgift för att driva upp frågan om koranbränningar på högre nivå och tvinga politikerna att ta ställning till en förändrad omvärld – och två uppdrag som ses som oförenliga.
Kammarrättens dom väntas komma under våren.
Fakta.Om granskningen
Reportaget bygger på flera poliskällor som arbetar på olika nivåer inom myndigheten, interna dokument, domar, skriftväxling i rättsprocesser samt andra typer av dokumentation.
Uppgifterna har samlats in under mer än ett års tid.
Utöver de tio domsluten som redovisas i reportaget har fler överklaganden från både Rasmus Paludan och Polismyndigheten prövats i domstol. Förvaltningsrätten i Karlstad slog till exempel fast att det var fel att byta plats på Paludans sammankomst i Örebro på långfredagen 2022, från en stadsdel utanför centrum till centralt belägna Sveaparken.
Polisen har i flera andra domar fått rätt när det gäller att avbryta en sammankomst när våldsamheter har urartat, samt att inom vissa begränsade geografiska ramar bevilja Paludan en annan plats att demonstrera på än den han ansökt om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar