Du har velat skilja på frågan om brottslighet och invandring, men om det kommer hit klaner för att begå brott, hänger inte de två frågorna ihop då?
– Jag säger att jag vill inte koppla ihop brottslighet med etnicitet. Eller vilken religion du tror på eller vilken hudfärg du har. Det är för mig helt felaktigt.
Bilderna på gängmedlemmarna i dagstidningarna indikerar att det finns ett etniskt perspektiv men det stämplas som rasism att konstatera det uppenbara.
Publicerad 5 sep 2020
Polisen: Klanerna är systemhotande
NOA: ”Staten riskerar att förlora sitt maktmonopol”
”En utveckling som växer sig allt starkare”, säger chefen för underrättelseenheten vid polisens nationella operativa avdelning.
Cirka 40 kriminella klaner nästlar sig in i det svenska samhällslivet på ett sätt som gör dem systemhotande, varnar polisen.
– Makten ska ligga hos staten, inte hos familjebaserade nätverk, säger polischefen Linda H Staaf.
För statsminister Stefan Löfven är siffrorna nya.
– Det är inte så att det kommit hit 40 klaner de sista åren för att begå brott, säger han.
Enligt polisen finns i Sverige omkring 40 klaner eller släktbaserade nätverk där medlemmar ur nätverket begår brott tillsammans.
– Det som är viktigt att belysa i detta är just det systemhotande, där man infiltrerar sig in i myndigheter, lokalpolitik, näringsliv i syfte att gynna de släktbaserade kriminella nätverken genom brottsliga handlingar, säger Linda H Staaf som är chef för underrättelseenheten vid polisens nationella operativa avdelning.
Vissa av nätverken har enligt Staaf funnits i Sverige i decennier medan andra har kommit hit nyligen. Gemensamt är att deras verksamhet är systemhotande.
– Det här blir samhällshotande därför att man förskjuter makten från staten till familjen.
Har polisen inte haft resurser att motverka de här klanerna?
– Den här typen av kriminalitet, med det här ursprunget och de här syftena, växer sig starkare. Det är angeläget att vi får upp ögonen för det här i Sverige.
”Det är mycket tjänster och gentjänster”
I en Ekots lördagsintervju sa biträdande rikspolischefen Mats Löfving att polisen inte upplever sig ha fått samhällets fulla stöd i kampen mot klanerna.
Så vilka åtgärder behöver polisen?
– Fortsatt myndighetsgemensam samverkan. Men också: Kunskap. Kontrollsystemet måste stärkas i Sverige. Vi behöver bli bättre på att ha kontroll över utbetalningar, över företrädare i olika myndigheter, i kommunal förvaltning och i politiken. Att vara medvetna om risken för det som kan ske, säger Linda H Staaf.
Både klaner och släktbaserade kriminella nätverk bygger på informella relationer, förklarar kriminologen Amir Rostami, som forskar med inriktning på gäng.
– Det är mycket tjänster och gentjänster.
– Det kan vara föreningslivet, det kan vara politiken. Det kan vara lokala näringsverksamheter.
”Försöker skapa en liten stat”
Ett redskap är att utpressa en lokal verksamhet, eller skapa ett beroendeskap.
– Man försöker skapa en liten stat i staten i området man lever. Ett parallellt ekonomiskt system, rättskiftning. Det är inget demokratiskt system, de vill ha total kontroll.
Löfving sa i Ekot i helgen att kriminella försöker ta sig in i politiken. Amir Rostami förklarar:
– Om de inte aktivt själv infiltrerar så försöker man skapa band till personer för att påverka.
Löfven: Jag vill inte koppla ihop brottslighet med etnicitet!
För statsminister Stefan Löfven är det nytt att det finns ett 40-tal klaner i Sverige, sa han på måndagen.
– Exakta siffran, det får andra ... för mig spelar det mindre roll exakt ... Begår du brott i Sverige ska du åka dit och då ska du ha ett straff för det. Oavsett vad orsaken är så att säga.
Du har velat skilja på frågan om brottslighet och invandring, men om det kommer hit klaner för att begå brott, hänger inte de två frågorna ihop då?
– Jag säger att jag vill inte koppla ihop brottslighet med etnicitet. Eller vilken religion du tror på eller vilken hudfärg du har. Det är för mig helt felaktigt.
– Om det är så att man kommer hit för det, så är det uppenbarligen så. Men det är inte så att det kommit hit 40 klaner de sista åren för att begå brott i Sverige. Många har nog funnits här länge och har då levt också i den här skillnaden, den ojämlikhet vi har i vårt land.
Mats Löfving i Ekots lördagsintervju: ”De har kommit till Sverige enbart med syfte att organisera och systematisera kriminalitet”.
Där pratar han om det pågående problemet med gängbrott – och efterlyser att fler instanser i samhället tar sitt ansvar.
Samtidigt säger han att det i dag finns 40 släktbaserade kriminella nätverk i Sverige.
– De har kommit till Sverige enbart med syfte att organisera och systematisera kriminalitet. De arbetar med att skapa makt, de har stor våldskapacitet och de vill tjäna pengar, säger han.
Gängkriminalitet har varit en av de stora frågorna under hösten, efter flera uppmärksammade våldsdåd.
Under lördagen gästade Mats Löfving, biträdande rikspolischef, Ekots lördagsintervju.
Där berättade Löfving att det är åtta gånger vanligare att gängbrott sker i utsatta områden, än utanför.
– Det är väldigt tydligt kopplat till utsatta områden. Och tittar vi på vad som kännetecknar de områdena så är det brist på integration, problem med bostäder, arbetsmarknad, skola och den sociala situationen. Och det ingår inte i polisens uppdrag, utan det är tydligt att det är många som måste göra mer hela tiden.
”Jojo i sitt resonemang”
Mats Löfving menar att polisen inte känner att de har ”samhällets fulla stöd” i den här frågan, utan att politiker och beslutsfattare ”åker jojo i sitt resonemang” och anpassar sig efter hur högt mediatrycket är.
Mats Löfving får också frågan om de släktbaserade kriminella nätverken, som det bland annat rapporterats om i Göteborg.
40 släktbaserade kriminella nätverk i Sverige
Han säger då att det i dag finns minst 40 stycken släktbaserade kriminella nätverk i Sverige och att ”diskussionen om integration kan vara lite naiv i Sverige”.
– De här klanerna har kommit till Sverige enbart med syfte att organisera och systematisera kriminalitet. De arbetar med att skapa makt, de har stor våldskapacitet och de vill tjäna pengar. Och det gör man på narkotikabrott, våldsbrott, utpressning, säger han.
Löfving beskriver att det finns exempel på släkter som tagit sig in i näringslivet, och även det politiska livet, för att kunna styra en kommun eller till och med Sverige.
– Här är inte individen viktig, utan det är till och med så att man arrangerar äktenskap för att stärka klanen. Dessutom är det så att hela familjen, släkten eller klanen uppfostrar sina barn för att ta över styrningen av den kriminella organisationen. De här barnen har ingen ambition på att bli en del av samhället, utan de har en ambition redan sen födseln och uppväxten att ta över i kriminalitet, och där är vi i Sverige ganska naiva.
”Den underrättelsebild vi har”
Programledaren Monica Saarinen säger att Löfvings påstående ”låter väldigt kontroversiellt” och lyfter att många andra skulle säga att sociala omständigheter, fattigdom, boendeförhållanden och dålig skolgång skulle kunna förklara att man hamnat i brottslighet.
Hon frågar sedan hur Löfving kan vara så säker på sin sak, att dessa människor ”kommer hit med en plan”.
– Därför att det är den underrättelsebild vi har, och den är aktuell. Men det speglar också en historia som är många år gammal. Jag kan ta flera exempel på den här typen av släkter, eller klaner, från Stockholm, Södertälje, Göteborg, Malmö även Landskrona och Jönköping. Men börjar jag nämna detta för detaljerat, så skulle det innebära att jag gör reklam för de här släkterna, så det kommer jag inte gå in på. Men det finns gott om exempel.
Polisen: Klanerna är systemhotande
NOA: ”Staten riskerar att förlora sitt maktmonopol”
”En utveckling som växer sig allt starkare”, säger chefen för underrättelseenheten vid polisens nationella operativa avdelning.
Cirka 40 kriminella klaner nästlar sig in i det svenska samhällslivet på ett sätt som gör dem systemhotande, varnar polisen.
– Makten ska ligga hos staten, inte hos familjebaserade nätverk, säger polischefen Linda H Staaf.
För statsminister Stefan Löfven är siffrorna nya.
– Det är inte så att det kommit hit 40 klaner de sista åren för att begå brott, säger han.
Enligt polisen finns i Sverige omkring 40 klaner eller släktbaserade nätverk där medlemmar ur nätverket begår brott tillsammans.
– Det som är viktigt att belysa i detta är just det systemhotande, där man infiltrerar sig in i myndigheter, lokalpolitik, näringsliv i syfte att gynna de släktbaserade kriminella nätverken genom brottsliga handlingar, säger Linda H Staaf som är chef för underrättelseenheten vid polisens nationella operativa avdelning.
Vissa av nätverken har enligt Staaf funnits i Sverige i decennier medan andra har kommit hit nyligen. Gemensamt är att deras verksamhet är systemhotande.
– Det här blir samhällshotande därför att man förskjuter makten från staten till familjen.
Har polisen inte haft resurser att motverka de här klanerna?
– Den här typen av kriminalitet, med det här ursprunget och de här syftena, växer sig starkare. Det är angeläget att vi får upp ögonen för det här i Sverige.
”Det är mycket tjänster och gentjänster”
I en Ekots lördagsintervju sa biträdande rikspolischefen Mats Löfving att polisen inte upplever sig ha fått samhällets fulla stöd i kampen mot klanerna.
Så vilka åtgärder behöver polisen?
– Fortsatt myndighetsgemensam samverkan. Men också: Kunskap. Kontrollsystemet måste stärkas i Sverige. Vi behöver bli bättre på att ha kontroll över utbetalningar, över företrädare i olika myndigheter, i kommunal förvaltning och i politiken. Att vara medvetna om risken för det som kan ske, säger Linda H Staaf.
Både klaner och släktbaserade kriminella nätverk bygger på informella relationer, förklarar kriminologen Amir Rostami, som forskar med inriktning på gäng.
– Det är mycket tjänster och gentjänster.
– Det kan vara föreningslivet, det kan vara politiken. Det kan vara lokala näringsverksamheter.
”Försöker skapa en liten stat”
Ett redskap är att utpressa en lokal verksamhet, eller skapa ett beroendeskap.
– Man försöker skapa en liten stat i staten i området man lever. Ett parallellt ekonomiskt system, rättskiftning. Det är inget demokratiskt system, de vill ha total kontroll.
Löfving sa i Ekot i helgen att kriminella försöker ta sig in i politiken. Amir Rostami förklarar:
– Om de inte aktivt själv infiltrerar så försöker man skapa band till personer för att påverka.
Löfven: Jag vill inte koppla ihop brottslighet med etnicitet!
För statsminister Stefan Löfven är det nytt att det finns ett 40-tal klaner i Sverige, sa han på måndagen.
– Exakta siffran, det får andra ... för mig spelar det mindre roll exakt ... Begår du brott i Sverige ska du åka dit och då ska du ha ett straff för det. Oavsett vad orsaken är så att säga.
Du har velat skilja på frågan om brottslighet och invandring, men om det kommer hit klaner för att begå brott, hänger inte de två frågorna ihop då?
– Jag säger att jag vill inte koppla ihop brottslighet med etnicitet. Eller vilken religion du tror på eller vilken hudfärg du har. Det är för mig helt felaktigt.
– Om det är så att man kommer hit för det, så är det uppenbarligen så. Men det är inte så att det kommit hit 40 klaner de sista åren för att begå brott i Sverige. Många har nog funnits här länge och har då levt också i den här skillnaden, den ojämlikhet vi har i vårt land.
Mats Löfving i Ekots lördagsintervju: ”De har kommit till Sverige enbart med syfte att organisera och systematisera kriminalitet”.
Där pratar han om det pågående problemet med gängbrott – och efterlyser att fler instanser i samhället tar sitt ansvar.
Samtidigt säger han att det i dag finns 40 släktbaserade kriminella nätverk i Sverige.
– De har kommit till Sverige enbart med syfte att organisera och systematisera kriminalitet. De arbetar med att skapa makt, de har stor våldskapacitet och de vill tjäna pengar, säger han.
Gängkriminalitet har varit en av de stora frågorna under hösten, efter flera uppmärksammade våldsdåd.
Under lördagen gästade Mats Löfving, biträdande rikspolischef, Ekots lördagsintervju.
Där berättade Löfving att det är åtta gånger vanligare att gängbrott sker i utsatta områden, än utanför.
– Det är väldigt tydligt kopplat till utsatta områden. Och tittar vi på vad som kännetecknar de områdena så är det brist på integration, problem med bostäder, arbetsmarknad, skola och den sociala situationen. Och det ingår inte i polisens uppdrag, utan det är tydligt att det är många som måste göra mer hela tiden.
”Jojo i sitt resonemang”
Mats Löfving menar att polisen inte känner att de har ”samhällets fulla stöd” i den här frågan, utan att politiker och beslutsfattare ”åker jojo i sitt resonemang” och anpassar sig efter hur högt mediatrycket är.
Mats Löfving får också frågan om de släktbaserade kriminella nätverken, som det bland annat rapporterats om i Göteborg.
40 släktbaserade kriminella nätverk i Sverige
Han säger då att det i dag finns minst 40 stycken släktbaserade kriminella nätverk i Sverige och att ”diskussionen om integration kan vara lite naiv i Sverige”.
– De här klanerna har kommit till Sverige enbart med syfte att organisera och systematisera kriminalitet. De arbetar med att skapa makt, de har stor våldskapacitet och de vill tjäna pengar. Och det gör man på narkotikabrott, våldsbrott, utpressning, säger han.
Löfving beskriver att det finns exempel på släkter som tagit sig in i näringslivet, och även det politiska livet, för att kunna styra en kommun eller till och med Sverige.
– Här är inte individen viktig, utan det är till och med så att man arrangerar äktenskap för att stärka klanen. Dessutom är det så att hela familjen, släkten eller klanen uppfostrar sina barn för att ta över styrningen av den kriminella organisationen. De här barnen har ingen ambition på att bli en del av samhället, utan de har en ambition redan sen födseln och uppväxten att ta över i kriminalitet, och där är vi i Sverige ganska naiva.
”Den underrättelsebild vi har”
Programledaren Monica Saarinen säger att Löfvings påstående ”låter väldigt kontroversiellt” och lyfter att många andra skulle säga att sociala omständigheter, fattigdom, boendeförhållanden och dålig skolgång skulle kunna förklara att man hamnat i brottslighet.
Hon frågar sedan hur Löfving kan vara så säker på sin sak, att dessa människor ”kommer hit med en plan”.
– Därför att det är den underrättelsebild vi har, och den är aktuell. Men det speglar också en historia som är många år gammal. Jag kan ta flera exempel på den här typen av släkter, eller klaner, från Stockholm, Södertälje, Göteborg, Malmö även Landskrona och Jönköping. Men börjar jag nämna detta för detaljerat, så skulle det innebära att jag gör reklam för de här släkterna, så det kommer jag inte gå in på. Men det finns gott om exempel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar