Nyheter idag:
Märta Stenevi rasar mot Socialdemokraterna som hon anklagar för att ”upprepa SD:s narrativ”. Detta efter att ledande Socialdemokrater försöker ta åt sig äran för den nya politiken inom migration, integration och kriminalitet som den blågula regeringen driver.
I en debattartikel i Expressen på torsdagen tar ledande Socialdemokrater åt sig äran för den nya politiken inom migration, integration och kriminalitet som regeringen driver.
”Åren 2014–2022 innebar stora politiska omprövningar. Inom loppet av åtta år lade vi socialdemokrater om både den svenska migrations- och kriminalpolitiken” skriver arbetsmarknadspolitiska talespersonen Teresa Carvalho, socialpolitiska talespersonen Fredrik Lundh Sammeli, SSU:s ordförande Lisa Nåbo och kriminalpolitiska talespersonen Ardalan Shekarabi.
”Vi avslutade därmed tvärt en decennielång utveckling mot en ohållbar migrationspolitik samtidigt som vi på kort tid höjde straffen för över 80 brott. Det var utmanande att hastigt lämna den liberala linje som alliansregeringen drivit åren 2006–2014 och som vi också hade stöttat. Det var i sanning ett paradigmskifte” fortsätter kvartetten, som sedan skriver att denna politik behöver fullföljas under kommande årtionde.
”Om detta råder i dag bred enighet. Den socialdemokratiska omläggningen och inriktningen var rätt. 00-talets politik kommer inte att komma tillbaka.” lovar kvartetten.
Socialdemokraterna får som väntat kritik från sina politiska motståndare till höger.
Men den här gången kommer kritik även från rödgrönt håll. ”S skyller kriminaliteten på invandrare. Inte på urholkad välfärd, marknadsskola eller skattesänkningar för rika, utan på invandrarna. Inget politiskt ansvar – skyll på de som har minst” skriver Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi som menar att ”S upprepar SDs narrativ.”
Den muslimska aktivisten Rashid Musa menar att ”Socialdemokraterna kopierar delar av tidöavtalet”.
Författaren och poddaren Sebastian Mattsson anser att ”S är ett fullständigt meningslöst parti”.
Här är artikeln:
"Vi socialdemokrater uppdaterar nu vår samhällsanalys, tydliggör problemformuleringar och presenterar nya politiska lösningar.
Tre centrala områden handlar om migration, integration och kriminalitet.
Vi kommer i god tid innan nästa val att presentera nya politiska förslag, men vill redan nu dela med oss av några utgångspunkter för det kommande politikutvecklingsarbetet, skriver Teresa Carvalho, Fredrik Lundh Sammeli, Lisa Nåbo och Ardalan Shekarabi.
Åren 2014–2022 innebar stora politiska omprövningar. Inom loppet av åtta år lade vi socialdemokrater om både den svenska migrations- och kriminalpolitiken.
Vi avslutade därmed tvärt en decennielång utveckling mot en ohållbar migrationspolitik samtidigt som vi på kort tid höjde straffen för över 80 brott. Det var utmanande att hastigt lämna den liberala linje som alliansregeringen drivit åren 2006–2014 och som vi också hade stöttat.
Det var i sanning ett paradigmskifte.
Vi avslutade därmed tvärt en decennielång utveckling mot en ohållbar migrationspolitik samtidigt som vi på kort tid höjde straffen för över 80 brott. Det var utmanande att hastigt lämna den liberala linje som alliansregeringen drivit åren 2006–2014 och som vi också hade stöttat.
Det var i sanning ett paradigmskifte.
Det kommande decenniet behöver nu detta paradigmskifte fullföljas. Sverige kommer under lång tid behöva ha en stram migrationspolitik samtidigt som vi anpassar straffsatser och polisiära befogenheter efter brottsutvecklingen.
Om detta råder i dag bred enighet. Den socialdemokratiska omläggningen och inriktningen var rätt. 00-talets politik kommer inte att komma tillbaka.
Samhället tappade kontrollen när migrationen blev för stor och många familjer under de första, ofta arbetslösa, åren i Sverige hamnade i samma kommuner och utsatta områden.
Anledningen till det stavas samhällsgemenskap. Att vi svenskar vill leva i en samhällsgemenskap.
Vi vill inte leva i ett land där ditt kön, bakgrund, familj, klan eller samhällsklass styr dina förutsättningar. Vi vill leva i ett land där du själv är fri att styra dina vägval och forma din framtid. Där tryggheten följer av ett starkt samhällskontrakt där du garanteras en trygg uppväxt, fungerande rättsväsende, bra skolgång, sjukvård, pension och äldreomsorg.
Där reglerna är tydliga: ”Gör din plikt kräv din rätt” och där vi också kan lita på att den plikttrogne medborgaren belönas samtidigt som den fuskande bestraffas. Vi vill leva i ett starkt samhälle, som har makten och förmågan att göra en sådan frihet och rättvisa möjlig.
Den svenska migrations- och integrationspolitik som fördes från slutet av 90-talet till 2015 omöjliggjorde en sådan politik. Samhället tappade kontrollen när migrationen blev för stor och många familjer under de första, ofta arbetslösa, åren i Sverige hamnade i samma kommuner och utsatta områden.
Detta samtidigt som samhället dragit sig tillbaka till förmån för marknadskrafterna inom flera samhällssektorer som exempelvis skolan, bostadsbyggandet, omsorgen och arbetsförmedlingen. Det har varit förödande för sammanhållningen i vårt land och bidragit till att fattigdom, utanförskap och sociala problem har koncentrerats till utsatta områden där samhällets närvaro är som svagast.
Gängkriminaliteten sticker ut
Och det mest extrema uttrycket för denna segregation är den växande gängkriminaliteten.
För det måste upprepas att den svenska gängkriminaliteten sticker ut i ett internationellt perspektiv. Samtidigt som den allmänna brottsligheten i Sverige stagnerat och inom vissa områden till och med minskar så blir den snabbt och brutalt allt mer hänsynslös inom gängmiljön. Och det är ifrån de utsatta områdena som gängen fortsätter rekrytera.
Det här är centralt när vi nu ska ta fram nya politiska förslag för att knäcka de kriminella gängen och stoppa nyrekryteringen. Parallellt med åtgärder som ökar polisens och rättsväsendets möjligheter att klara upp och lagföra brottslingar behöver vi också utarbeta förslag som på lång sikt kan bidra till att bryta segregationen och utsträcka samhällsgemenskapen till de utsatta områden som i dag står utanför.
Det är nödvändigt för att återupprätta tilliten till samhällets förmåga. Ytterst är det nödvändigt för att bevara vår samhällsmodell.
Under året som kommer blir detta vårt dubbla fokus i möten med forskare, myndigheter, lokalpolitiker och civilsamhälle. Å ena sidan nya förslag för direkta insatser som knäcker gängen. Å andra sidan långsiktiga insatser för att bygga en starkare samhällsgemenskap som förhindrar nyrekryteringen.
Av Teresa Carvalho (S)
arbetsmarknadspolitisk talesperson
Fredrik Lundh Sammeli (S)
socialpolitisk talesperson
Lisa Nåbo
ordförande SSU
Ardalan Shekarabi (S)
kriminalpolitisk talesperson"
Om detta råder i dag bred enighet. Den socialdemokratiska omläggningen och inriktningen var rätt. 00-talets politik kommer inte att komma tillbaka.
Samhället tappade kontrollen när migrationen blev för stor och många familjer under de första, ofta arbetslösa, åren i Sverige hamnade i samma kommuner och utsatta områden.
Anledningen till det stavas samhällsgemenskap. Att vi svenskar vill leva i en samhällsgemenskap.
Vi vill inte leva i ett land där ditt kön, bakgrund, familj, klan eller samhällsklass styr dina förutsättningar. Vi vill leva i ett land där du själv är fri att styra dina vägval och forma din framtid. Där tryggheten följer av ett starkt samhällskontrakt där du garanteras en trygg uppväxt, fungerande rättsväsende, bra skolgång, sjukvård, pension och äldreomsorg.
Där reglerna är tydliga: ”Gör din plikt kräv din rätt” och där vi också kan lita på att den plikttrogne medborgaren belönas samtidigt som den fuskande bestraffas. Vi vill leva i ett starkt samhälle, som har makten och förmågan att göra en sådan frihet och rättvisa möjlig.
Den svenska migrations- och integrationspolitik som fördes från slutet av 90-talet till 2015 omöjliggjorde en sådan politik. Samhället tappade kontrollen när migrationen blev för stor och många familjer under de första, ofta arbetslösa, åren i Sverige hamnade i samma kommuner och utsatta områden.
Detta samtidigt som samhället dragit sig tillbaka till förmån för marknadskrafterna inom flera samhällssektorer som exempelvis skolan, bostadsbyggandet, omsorgen och arbetsförmedlingen. Det har varit förödande för sammanhållningen i vårt land och bidragit till att fattigdom, utanförskap och sociala problem har koncentrerats till utsatta områden där samhällets närvaro är som svagast.
Gängkriminaliteten sticker ut
Och det mest extrema uttrycket för denna segregation är den växande gängkriminaliteten.
För det måste upprepas att den svenska gängkriminaliteten sticker ut i ett internationellt perspektiv. Samtidigt som den allmänna brottsligheten i Sverige stagnerat och inom vissa områden till och med minskar så blir den snabbt och brutalt allt mer hänsynslös inom gängmiljön. Och det är ifrån de utsatta områdena som gängen fortsätter rekrytera.
Det här är centralt när vi nu ska ta fram nya politiska förslag för att knäcka de kriminella gängen och stoppa nyrekryteringen. Parallellt med åtgärder som ökar polisens och rättsväsendets möjligheter att klara upp och lagföra brottslingar behöver vi också utarbeta förslag som på lång sikt kan bidra till att bryta segregationen och utsträcka samhällsgemenskapen till de utsatta områden som i dag står utanför.
Det är nödvändigt för att återupprätta tilliten till samhällets förmåga. Ytterst är det nödvändigt för att bevara vår samhällsmodell.
Under året som kommer blir detta vårt dubbla fokus i möten med forskare, myndigheter, lokalpolitiker och civilsamhälle. Å ena sidan nya förslag för direkta insatser som knäcker gängen. Å andra sidan långsiktiga insatser för att bygga en starkare samhällsgemenskap som förhindrar nyrekryteringen.
Av Teresa Carvalho (S)
arbetsmarknadspolitisk talesperson
Fredrik Lundh Sammeli (S)
socialpolitisk talesperson
Lisa Nåbo
ordförande SSU
Ardalan Shekarabi (S)
kriminalpolitisk talesperson"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar