Paulina Neuding
Publicerad 2024-03-12
Regeringen har starkt stöd för repressiva åtgärder mot gängen – inte minst bland migranter i utsatta områden.
Regeringens repressiva åtgärder mot brottslighet välkomnas av allmänheten. Och vissa förslag välkomnas särskilt av boende i utsatta områden med utländsk bakgrund – just den grupp som varit särskilt utsatt för gängens våld och maktutövning.
Den slutsatsen kan man dra av en opinionsundersökning som Indikator Opinion har gjort på uppdrag av Järvaveckan.
Rapporten, som publicerades på måndagen, visar att en rad repressiva åtgärder som ofta framstår som kontroversiella i den politiska debatten, inte är särskilt omstridda hos allmänheten.
Dubbla straff, införande av särskilda ungdomsfängelser, ökad kameraövervakning av brottsutsatta platser, ökad polisiär närvaro på sådana platser samt anonyma vittnen har stöd av en majoritet av de svarande, oavsett var de bor eller om de har svensk eller utländsk bakgrund.
Vissa förslag är till och med lite mer populära bland personer med utländsk bakgrund i utsatta områden, än bland personer som bor i övriga Sverige.
Några nedslag:
Sex av tio i övriga Sverige tror att dubbla straff för gängkriminella skulle få ganska eller mycket stor effekt. Stödet är snäppet starkare bland personer med utrikes bakgrund i utsatta områden. Samma mönster går igen i frågan om att inrätta särskilda ungdomsfängelser.
Den rimliga slutsatsen av detta är att den som vill få en bild av vad som är välkomna åtgärder bland migranter i segregerade områden bör fråga dem, inte sin närmaste postkoloniala teoretiker.
Visitationszoner skiljer visserligen ut sig som en mindre populär åtgärd: Något mindre än hälften av både dem som bor i övriga Sverige och personer med utrikes bakgrund i utsatta områden tror på ganska eller mycket stor effekt av visitationszoner i brottsutsatta områden.
Man kan dock notera att det fortfarande är fler av de svarande med utrikes bakgrund i utsatta områden som är positiva än negativa.
Så långt repressionen.
Dubbla straff, införande av särskilda ungdomsfängelser, ökad kameraövervakning av brottsutsatta platser, ökad polisiär närvaro på sådana platser samt anonyma vittnen har stöd av en majoritet av de svarande, oavsett var de bor eller om de har svensk eller utländsk bakgrund.
Vissa förslag är till och med lite mer populära bland personer med utländsk bakgrund i utsatta områden, än bland personer som bor i övriga Sverige.
Några nedslag:
Sex av tio i övriga Sverige tror att dubbla straff för gängkriminella skulle få ganska eller mycket stor effekt. Stödet är snäppet starkare bland personer med utrikes bakgrund i utsatta områden. Samma mönster går igen i frågan om att inrätta särskilda ungdomsfängelser.
Den rimliga slutsatsen av detta är att den som vill få en bild av vad som är välkomna åtgärder bland migranter i segregerade områden bör fråga dem, inte sin närmaste postkoloniala teoretiker.
Visitationszoner skiljer visserligen ut sig som en mindre populär åtgärd: Något mindre än hälften av både dem som bor i övriga Sverige och personer med utrikes bakgrund i utsatta områden tror på ganska eller mycket stor effekt av visitationszoner i brottsutsatta områden.
Man kan dock notera att det fortfarande är fler av de svarande med utrikes bakgrund i utsatta områden som är positiva än negativa.
Så långt repressionen.
Stödet för att satsa mycket mer på förebyggande åtgärder är också starkt – om än något svagare bland personer med utrikes bakgrund i utsatta områden: 64 procent mot 80 procent i övriga Sverige. Här är det frågan om en betydande lägre tilltro bland den grupp som sannolikt har mer kontaktytor mot just förebyggande åtgärder.
Den rimliga slutsatsen av detta är att den som vill få en bild av vad som är välkomna åtgärder bland migranter i segregerade områden bör fråga dem, inte sin närmaste postkoloniala teoretiker. Det mest koloniala perspektivet av alla är nämligen att invandrare i utsatta områden skulle ha högre tolerans för laglöshet än någon annan.
Paulina Neuding
Den rimliga slutsatsen av detta är att den som vill få en bild av vad som är välkomna åtgärder bland migranter i segregerade områden bör fråga dem, inte sin närmaste postkoloniala teoretiker. Det mest koloniala perspektivet av alla är nämligen att invandrare i utsatta områden skulle ha högre tolerans för laglöshet än någon annan.
Paulina Neuding
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar