Gaiahypotesen är en teori där livet självt antas påverka jordens biosfär för att skapa och upprätthålla optimala livsförhållanden. Den första gaiateorin skapades av den engelska atmosfärforskaren James Lovelock 1969, och vidareutvecklades sedan av mikrobiologen Lynn Margulis, 1974. I sin hypotes sa Lovelock att all levande materia på jorden kunde ses som en övergripande enhet. Han kallade detta självreglerande system för Gaia efter titanen med samma namn i den grekiska mytologin.


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar