Salafismen, en fundamentalistisk inriktning inom islam, har vuxit sig starkare i Sverige, enligt en ny rapport. På flera platser i svenska städer påverkar salafister numera vardagen genom påtryckningar och hot.
Radikala predikanter skrämmer till lydnad, moralpoliser bevakar kvinnor och barn hindras från att leka med barn av annan tro.
I en unik svensk studie har forskare från Försvarshögskolan undersökt salafismens och den salafistiska jihadismens inflytande i Sverige.
– Det här är en första ansats till att få en bra helhetsbild av de här miljöerna. Men det behövs mer forskning kring de här frågorna. Politiken och hela samhället bör förstå hur de här miljöerna påverkar den svenska samhällsutvecklingen, säger terrorismforskaren Magnus Ranstorp som är en av rapportförfattarna.
Bedriver påverkan
Enligt rapporten har miljöerna både utvecklats och vuxit sig starka på flera platser i svenska städer. Det framgår inte hur många personer som ingår i miljöerna, men i flera lokalsamhällen runt om i Sverige beskrivs hur det förekommer påverkan.
Några exempel:
I Gävle sätter salafisterna press på andra muslimer att bli mer radikala och inlemma sig i deras tro. De har tydliga kriterier kring vad som krävs för att leva som en ”riktig muslim”. Muslimer som vägrar riskerar att trakasseras.
”Kristet” vatten
I Borås sätts unga från tidig ålder i koranskolor och får lära sig att inte beblanda sig med det motsatta könet. Enskilda elever dricker inte skolans vatten och får inte måla med vattenfärg eftersom vattnet är ”kristet”.
I Västerås förekommer religiös påverkan blandat med kriminalitet. ”Det kan handla om ett gäng grabbar som kommer in i matbutik. Har kassörskan inte slöja på sig tar de vad de vill ha utan att betala, de kallar kassörskan för svennehora och spottar på henne”, berättar en polis i rapporten.
I Eskilstuna bevakar salafister hur kvinnor och barn klär sig. Heltäckande klädsel praktiseras långt ner i åldrarna.
IS-flagga vid vallokal
I Göteborg uppmanade salafister vid förra valet andra att inte rösta eftersom det var ”haram” (förbjudet). ”De sa att på domedagen kommer du att få stå till svars för allt dumt politiker gjort om du röstar. De stod vid vallokaler i Hammarkullen, Hjällbo och Lövgärdet. Vid en vallokal viftades med en IS-flagga”, säger en kommunanställd.
I Arlöv har barn ”lekt IS” på förskolor och även uttryckt att de inte vill leka med barn av annan trosuppfattning då de anses ”orena”.
Inkörsport
Forskarna framhåller att både salafismen och salafism-jihadismen utgör en minoritet inom sunniislam och inte representerar muslimer som grupp.
Men den salafistiska verksamheten riskerar att bidra till en fientlig inställning till demokrati, liksom till intolerans, diskriminering och hatbudskap, anser de.
Dessutom utgör ideologin en inkörsport för islamistisk radikalisering och rekrytering till jihad, och rapporten framhåller att Sverige både haft en förhållandevis stor andel resande till jihadistgrupper utomlands samt två terrordåd på Drottninggatan i Stockholm på mindre än tio år.
”Samhället har problem”
Samhället tycks samtidigt ha problem att hantera påverkan från salafism. Såväl skola som socialtjänst har svårt att förstå frågan, och brottsbekämpande myndigheter anser det ligger utanför deras befogenheter då det inte är brottslig verksamhet, konstaterar forskarna.
Fakta: Unik studie
Salafism och salafistisk jihadism har utvecklats och växt sig starka på flera platser i svenska städer.
Främst riktas påverkan mot andra icke-salafistiska muslimer och minoriteter.
Påverkan tar sig uttryck i form av hederskultur, könssegregering, antisemitism, homofobi och påtryckningar att inte umgås med icke-salafister.
Radikala predikanter återkommer till nedsättande budskap om bland annat kvinnor, judar, icke-troende och att integreras i det svenska samhället.
Salafisterna är också starka på sociala medier där de jobbar för att vidga antalet rekryter och följare.
Totalt har ett 70-tal personer, i huvudsak inom polisen, socialtjänsten eller övrig verksamhet inom kommunen, från olika platser i Sverige intervjuats.
Studien är gjord av Försvarshögskolan på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Källa: Mellan salafism och salafistisk jihadism, Försvarshögskolan
Med mjuk röst förklarar den brittiske salafistpredikanten Yahya Raaby att flickor ska börja bära slöja före tio års ålder, för att de aldrig ska känna till något annat. Han ler när han beskriver hur familjen fick hans femåriga syster att känna sig som en brottsling – för att hon tog av slöjan en varm sommardag.
Raaby har mer än en miljon följare i sociala medier. När han tidigare i år besökte Bellevuemoskén i Göteborg fylldes lokalerna till bristningsgränsen.
I dagarna kommer ännu en kontroversiell brittisk salafist till samma moské. Muhammad Tim Humble predikar ofta om kvinnans roll: Hon måste lyda sin man, får aldrig neka honom sex och ska täcka allt utom sina ögon.
Och så var det det här med barnuppfostran. På sociala medier uppmanar Humble föräldrar att använda våld från det att barnen fyllt tio år, som en del i den religiösa fostran.
Bellevuemoskén är Göteborgs mest välbesökta moské. Men den är också känd att vara landets mest inflytelserika salafistiska miljö. Och det handlar inte bara om predikanter som förespråkar förtryck och våld mot småbarn.
Försvarshögskolans studie om salafism beskriver hur en av imamerna målade upp skräckbilder av hur socialtjänsten tar muslimska barn. Moskébesökare uppmanades att inte vända sig till myndigheterna, utan till Koranen.
Låter det bekant? Samma budskap spreds över den muslimska världen i desinformationskampanjen som blev känd som LVU-kampanjen.
Extremismkopplingarna är inte längre något hinder för samarbete. Det är häpnadsväckande.
De styrande partierna i Göteborg har tidigare inte velat samarbeta med Bellevuemoskén.
Men tiderna förändras. Bellevuemoskén är nämligen en del av ”muslimska samverkansgruppen”, som ska försöka få moskéer och muslimska föreningar i Göteborg att tala med en röst. Då öppnas plötsligt stadens portar.
Bellevuemoskén samarbetar genom gruppen med staden även i frågor som rör socialtjänsten och LVU-kampanjen. Extremismkopplingarna är inte längre något hinder för det. Det är häpnadsväckande.
Det verkar ha gett resultat, men inte på det sätt som politikerna kanske hade hoppats. När Samverkansgruppen under LVU-kampanjen anklagade socialtjänsten för att ha svikit muslimska representanter, la sig en socialchef ”platt” och utlovade bättring.
Den ängsliga inställningen framträder också tydligt i mejl och mötesprotokoll som jag har begärt ut från enheten för demokrati och medborgarservice. Staden förhåller sig passiv i frågan om vad moskéerna kan göra för att stoppa ryktesspridningen. Samfunden går på offensiven.
Gruppen torgför moskéernas krav på att ”islamofobiska socialsekreterare” ska bytas ut. Och på att socialtjänsten ska ta hänsyn till att kulturer har olika normer för barnuppfostran.
Socialsekreterare har berättat för mig att önskemålen från de muslimska samfunden främst handlar om att de vill ha insyn i enskilda ärenden, och ges en medlande roll mellan myndigheter och familjer. Något som givetvis är – och måste vara – uteslutet.
Eftersom LVU-kampanjens budskap är att muslimska barn kidnappas av staten är det rimligt att myndigheterna fokuserar på att informera en muslimsk målgrupp. Men hållningen måste vara glasklar: Uppgiften är att informera om lagar och socialtjänstens arbete – inte att samarbeta i någon vidare mening.
Annars är risken stor att myndighetsutövningen påverkas av kraven på att se mellan fingrarna vid kulturellt och religiöst förtryck.
I hedersrelaterade LVU-domar kan man läsa barns berättelser om precis sådant tvång och våld som Bellevuemoskéns predikanter lär ut. Därför är det illavarslande att Göteborgs stad genom sina olika samarbeten med Samverkansgruppen nu har skänkt Bellevuemoskén legitimitet.
Det borde inte behöva sägas, men salafister ska inte få stadens hjälp med att påverka socialtjänstens arbete med utsatta barn.
Salafism hör inte hemma i Göteborg
Spara
LedareDet är inte rimligt att Göteborgs kommun underlättar för extrema former av islam att breda ut sig med hjälp av kommunala bidrag. Dessa grupper motverkar integration och står för värderingar som inte bör uppmuntras.
Uppdaterad: 2024-06
I en ny lägesanalys från kommunen varnas åter för islamistisk extremism i nordöstra Göteborg. Nu måste staden agera för att motverka de som försöker etablera parallella samhällen.
Enligt stadsledningskontoret har Göteborg ett allvarligt problem med salafism.
Salafism är en extrem inriktning av islam vars idéer tydligt undergräver demokratiska fri- och rättigheter. I salafisternas svartvita värld är handlingar antingen rena eller orena, och den muslim som inte lever efter denna lära anses vara en otrogen.
Det är därför inte konstigt att den salafistiska miljön fungerat som en inkörsport till mer våldsamma och militanta tolkningar av islam. Salafistisk jihadism är den ideologi som kommit att förknippas med terrororganisationer som al-Qaida och Islamiska staten.
2018 konstaterade en studie från Försvarshögskolan att denna extrema tolkning av islam förekommer i nordöstra Göteborg. Studien beskriver en miljö av ungdomsorganisationer och predikanter som aktivt arbetar för att sprida vidare det salafistiska budskapet och etablera parallellsamhällen.
Stadsledningskontorets senaste analys bekräftar detta. I rapporten beskrivs att personer ur denna radikala miljö försöker påverka hur invånare ska leva utifrån vad som anses vara tillåtet och genom att sprida lögner och negativ information om myndigheter. Allt med målet att verka för parallella samhällen där deras religiösa normer och värderingar är dominerande. Vidare oroas stadsledningskontoret av att individer med kopplingar till miljön, eller mer militanta inriktningar, försöker komma åt skattepengar genom välfärdssystemet och föreningslivet.
Detta är givetvis inga nyheter. Länge har Göteborg stått i centrum när islamistisk extremism kommit på tal. Här har föreningar som Sveriges förenade muslimer (SFS) – samtidigt som de varit finansierade av skattebetalarna, kunnat anordna föredrag där budskap som att kvinnor inte ska få lämna hemmet utan mannens tillåtelse, att minderåriga flickor som inte täcker sig hamnar i helvetet och att flammande eld väntar de som förnekar Gud, framförts av inbjudna talare och företrädare (Ranstorp et. al. Försvarshögskolan 2018, samt doku.nu 19/2 2019).
Än värre är extremisternas närvaro inom det lokala skolväsendet. Vetenskapsskolan i Angered stängdes av Skolinspektionen, efter många år av skandalrubriker, sedan SÄPO bedömt att det fanns en risk att eleverna radikaliserades (GP 9/12 2019). Skolans vd pekades ut som ett säkerhetshot av Säpo och minst fyra anställda inom verksamheten var återvändare från kriget i Syrien. Men skolans lokaler har nu övertagits av Römosseskolan vars verksamhet 2019 fick kritik av Skolinspektionen för ofrivilliga bönestunder och könsuppdelade lektioner. Problem som nu ska ha åtgärdats (SVT 11/11). Men rektor för Römosseskolan i dag är tidigare moderata riksdagsledamoten Abdirizak Waberi som bland annat driver ett islamistiskt parti i Somalia (Expressen 14/8).
Så vad bör man göra för att motverka utbredningen av dessa parallellsamhällen? Stadsledningskontoret önskar mer kunskapshöjande insatser bland stadens anställda, tydligare kontroll och uppföljning av kommunala bidrag och bättre metoder för att upptäcka barn och ungdomar som riskerar att hamna i radikala miljöer. Vad gäller friskolor som drivs av extremister saknar tyvärr kommunerna möjligheten att sätta stopp för sådan verksamhet. Det ansvaret faller på Skolinspektionen och i förlägningen riksdagen.
Kommunen är dock inte helt maktlös. Att strypa tillgången till skattemedel för organisationer som sprider extremistiska budskap är kanske det mest effektiva verktyg kommunerna har tillgång till. Göteborgarna har ju redan fått bekosta en förening som Sveriges Förenade Muslimer med sina skattepengar. Låt det inte upprepas igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar