Det ser ut som att Johan Westerholm, i brist på seriösa projekt, siktar in sig på att misskreditera Kyrkan efter sin egen dimmiga onvärldsanalys.
I Svenska kyrkan växer sig en tidigare högkyrklig tradition sig allt starkare. Traditionen av att även till vardags bära den tjänstedräkt. Traditionen sprider sig även bland lågkyrkliga.
En fråga som inte enbart är en intern fråga som begränsas till domkyrkoprosten i Strängnäs godtycke.
Svenska kyrkan är inte bara en idéburen organisation utan i allra högsta grad en organisation med en myndighetsliknande ställning. Svenska kyrkan är en ständig remissinstans inför kommande lagstiftning men genomför myndighetsutövning också på daglig basis. Vigslar, dom och begravningar genomförs vilket innebär att präster blir statstjänstemän i olika mån. De rapporterar in sina genomförda uppdrag till folkbokföringen och andra funktioner.
Svenska kyrkan förvaltar dessutom skogar över hela Sverige, från Karesuando i norr till Skurup i söder. Den sammanlagda arealen skog är ungefär 460 000 hektar (varav knappt 400 000 hektar produktiv skogsmark). Skogsmarken ingår, tillsammans med jordbruksmark och fonder, i det som kallas prästlönetillgångar. Prästlönetillgångarna är stiftelseliknande tillgångar och har byggts upp av generationer av svenska medborgare.
Samt inte minst, präster och annan personal i Svenska kyrkan ingår i den svenska krisberedskapen.
Svenska kyrkan har en beredskap att agera vid kriser, såväl enskilt som i samarbete med andra trossamfund, organisationer och kommuner. Huvudmålet är att kunna genomföra de uppgifter som Svenska kyrkan åtagit sig i samhället i olika krissituationer, exempelvis själavård, diakoni och begravningsverksamhet.
Svenska kyrkans beredskap är med andra ord inte uteslutande en intern fråga utan handlar om kyrkans förmåga att stötta samhällets drabbade, samt att kunna utgöra en organiserad samarbetspartner till andra myndigheter.
Frågan om Eds frimärksskjorta är därmed större än hennes vilja att markera sin tjänsteställning och religiösa övertygelse. Tjänstedräkten är en markör för att ”vara i tjänst” och att all annan användning, den utom tjänsten, kan leda till inte bara förvirring om vad som gäller utan även påverka förväntning och förtroende för Svenska kyrkans företrädare.
Ett område som bör kunna regleras.
Debattören Johan Westerholm ville veta om Birgitta Ed var i tjänst under Nato-toppmötet i Vilnius, men församlingen svarade inte på frågan. Han överklagade då till Strängnäs domkapitel som bedömer att uppgifter om anställds ledighet inte ska undantas från offentligheten för handlingar.
Det var i juli, efter att pastorsadjunkten Birgitta Ed varit med sin man statsminister Ulf Kristersson på Natotoppmöte i Vilnius i Litauen, som Johan Westerholm, debattör och chefredaktör för bloggen ledarsidorna.se, hörde av sig till Strängnäs domkyrkoförsamling.
En debatt uppstod kring att Birgitta Ed genomförde Vilnius-besöket iklädd prästskjorta och Johan Westerholm ville veta om Birgitta Ed var i tjänst eller inte.
– Det duger inte att säga “som präst är jag alltid i tjänst”. Var hon i formell tjänst eller inte? Det finns ett allmänintresse i detta anser jag. För om hon var det så är Svenska kyrkan en del av den svenska säkerhets- och utrikespolitiken, säger Johan Westerholm.
Uppgifterna lämnades inte ut
Domprost Christofer Lundgren tog emot förfrågan av Johan Westerholm och valde att inte lämna ut uppgifterna. Johan Westerholm överklagade då beslutet till Strängnäs domkapitel.
Grundprincipen i Svenska kyrkan är att det råder handlingsoffentlighet. Några undantag finns dock och regleras i kyrkoordningens 54:e kapitel. Där står bland annat att det råder förbud inom kyrkans personaladministration mot att röja uppgifter om en anställds personliga förhållanden.
Inget skäl för undantag tycker domkapitlet
Det här undantaget hänvisar Christofer Lundgren till i ett yttrande till domkapitlet där han förklarar att han gjort bedömningen att han inte kunde veta säkert om uppgifterna skulle användas på sådan sätt att Birgitta Ed eller någon till henne närstående skulle lida men.
“Mot bakgrund av hur den aktuella debatten fördes, stundtals osakligt och i högt tonläge, och att uppgiften gällde statsministerns hustru vilket kan innebära mer omfattande konsekvenser vid ett utlämnande av uppgifter, stärktes jag i min bedömning” skriver domprosten.
Domkapitlet gör en annan bedömning. Det skriver: “den fria granskningen av Svenska kyrkans verksamhet är av avgörande vikt för Svenska kyrkan som öppen folkkyrka med demokratisk organisation”.
"Ett viktigt besked för alla Svenska kyrkans medlemmar"
De begärda uppgifterna faller inte under de undantag som domprosten hänvisat till, menar domkapitlet och bifaller därför Johan Westerholms överklagan.
Nu har församlingen lämnat ut uppgifterna till Johan Westerholm. Birgitta Ed var inte i tjänst, utan hade beviljats ledighet.
– Då har domkyrkoförsamlingen och domprosten tänkt rätt från början, det tyckte jag var bra, att hon ska inte vara i tjänst när hon var där. Och det var ett viktigt besked för alla Svenska kyrkans medlemmar, men inte minst sådana som jag som kritiskt granskar Svenska kyrkan, säger Johan Westerholm.
Andra principiella frågor
Johan Westerholm anser nu att svaren från Ed och domkyrkoförsamlingen "ställer andra principiella frågor kring regelverket kring prästvigdas tjänsteställning och tjänstedräktens användande." Detta eftersom Svenska kyrkan är inte bara en idéburen organisation "utan i allra högsta grad en organisation med en myndighetsliknande ställning":
- Tjänstedräkten är en markör för att ”vara i tjänst” och att all annan användning, den utom tjänsten, kan leda till inte bara förvirring om vad som gäller utan även påverka förväntning och förtroende för Svenska kyrkans företrädare. Ett område som bör kunna regleras, skriver Johan Westerholm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar