Antalet anmälda rån mot personer under 18 år har mer än fördubblats i Sverige under perioden 2015–2019, och de som misstänks är i huvudsak 15–20 år. Även den självrapporterade utsattheten för rån har ökat kraftigt bland ungdomar. En oroande utveckling går att se när det gäller rånmisstänkta flickor i Stockholmsområdet. Det visar en ny rapport som Brå publicerar idag.
– År 2020 minskade antalet anmälda ungdomsrån något, troligtvis till följd av covid-19-pandemin. Minskningen har dock endast skett i storstäder och storstadsnära kommuner. I övriga landet har antalet anmälda rån fortsatt att öka, säger Sara Jonsson, utredare, Brå.
De flesta ungdomsrån sker i storstäder och storstadsnära kommuner, där också ökningen har varit störst de senaste åren. Den procentuella ökningen är däremot störst i mindre städer och landsbygdskommuner. Allt fler ungdomar uppger också att de känner oro för att utsättas för rån, vilket är särskilt tydligt bland pojkar.
– Även om rån är en ganska liten del av den totala ungdomsbrottsligheten är det ett mycket allvarligt brott. Att bli utsatt för rån är en traumatisk upplevelse som kan ta lång tid att bearbeta, säger Maria von Bredow, utredare, Brå.
Ungdomsrånen sker vanligtvis efter skoltid mellan 15 och 22, i områden där det finns större köpcentrum och gallerior, knutpunkter för kollektivtrafiken, skolor och idrottsanläggningar. De flesta rån sker i närheten av andra människor, och vanliga byten är mobiltelefoner, märkeskläder och trådlösa hörlurar.
Majoriteten av de som misstänks för ungdomsrån är pojkar i åldern 15–17 år med utländsk bakgrund och som bor i socialt utsatta områden. Motiven till ungdomsrånen är vanligtvis behov av pengar, status inom den egna gruppen, spänning eller en bakomliggande konflikt mellan misstänkt och brottsutsatt. Närmare hälften av alla ungdomsrån begås av en person som blivit misstänkt för ungdomsrån mer än en gång.
Även om misstänkta pojkar utgör en majoritet har andelen flickor som misstänks för ungdomsrån ökat, från fyra procent till åtta procent under perioden 2015–2019. Särskilt tydlig är ökningen i polisregion Stockholm. Kartläggningen visar att karaktären på de rån, där minst en flicka finns med som misstänkt, delvis ser annorlunda ut än när misstänkta är enbart pojkar.
– De är ofta under 15 år och är, till skillnad från när enbart pojkar misstänks, vanligtvis inte okända för de brottsutsatta. Det förekommer dessutom förhållandevis mycket hot, våld, maktutövning och förnedringslag i samband med dessa rån, säger Anna Öström, utredare, Brå.
Fakta
Brå har kartlagt utvecklingen över tid av rån mot unga personer under 18 år samt den geografiska fördelningen avseende brottsplatser, misstänkta och brottsutsattas boendeområden. I rapporten beskrivs också vem som misstänks och vem som utsätts, karaktären på brotten samt ungdomars erfarenheter av personrån.
Underlag för studien är Brås kriminalstatistik, register- och geografiska data från Polismyndigheten och SCB, enkätundersökningar riktade till ungdomar, förundersökningar som rör ungdomsrån samt intervjuer med unga gärningspersoner, brottsutsatta samt föräldrar till brottsutsatta.
För mer information
Kontakta Brås presstjänst:
Tfn: 072-99 58 500, e-post: press@bra.se.
2021-12-15
Brå: ”Mycket hot, våld och maktutövning”
Motiven, konstaterar Brå, är i synnerhet behov av pengar och status – något som avspeglas i de vanligaste rånbytena; mobiltelefoner, märkeskläder och trådlösa hörlurar.
– De är ofta under 15 år och är, till skillnad från när enbart pojkar misstänks, vanligtvis inte okända för de brottsutsatta. Det förekommer dessutom förhållandevis mycket hot, våld, maktutövning och förnedringslag i samband med dessa rån, säger Anna Öström, utredare, Brå.
Majoriteten av de misstänkta är 15-17 år gamla pojkar med utländsk bakgrund från socioekonomiskt utsatta områden.
Även bland de utsatta finns mest pojkar, men här har majoriteten svensk bakgrund. De bor även i regel i områden med starkare socioekonomisk status än de misstänkta.
Brå har även granskat förundersökningar om ungdomsrån. När enbart pojkar var misstänkta så hade det i två tredjedelar av utredningarna förkommit hot under brottet. I tre av fem ärenden hade våld använts, oftast sparkar och slag.
Våld och förnedring en del av många ungdomsrån.
Ungdomsrånen ökade kraftigt i Sverige, fram till pandemin. Detta enligt en kartläggning av brotten från Brå, som även visar att våld och förnedring förekommit i många fall – särskilt när flickor finns bland förövarna. –Det är en väldigt oroväckande utveckling, säger utredaren Anna Öström.
Efter att i inledningen av 2010-talet ha minskat började anmälningarna om ungdomsrån efter 2015 återigen stiga uppåt. Och det rejält. Mellan 2015 och 2019 fördubblades polisanmälningarna om rån mot person under 18 år.
Utvecklingen fick Brottsförebyggande rådet (Brå) att inleda en kartläggning av ungdomsrån i Sverige, vars resultat nu presenteras. Utifrån såväl anmälningsstatistik och enkätundersökningar bekräftas att fler unga har utsatts för personrån de senaste åren.
– När det gäller anmälningarna om rån mot vuxna ser vi inte alls samma kraftiga ökning. Även i undersökningar av den självrapporterade utsattheten av rån bland unga ser vi en kraftig ökning, som inte syns bland befolkningen i stort, säger utredaren Sara Jonsson.
2020 innebar dock ett avbrott i den uppåtgående kurvan, då antalet anmälningar i stället minskade.
– Vi kopplar det till pandemin och de restriktioner som infördes, som gjorde att vi kraftigt minskade vår rörlighet i samhället. Minskningen fortsätter under 2021, och vi ser att den framför allt har skett i storstäder och storstadsnära kommuner. I övriga delar av landet ser vi fortfarande en ökning av ungdomsrånen, säger Sara Jonsson.
De allra flesta anmälningar om ungdomsrån görs i just storstäder eller storstadsnära kommuner. Kartläggningen visar också att rånen ofta är koncentrerade till vissa områden och att de många gånger sker där det finns större köpcentrum, knutpunkter för kollektivtrafik, skolor och större idrottsanläggningar.
Brå har utifrån polisanmälningar 2015–2019 även tittat på vilka som misstänks och vilka som utsätts. Bland de misstänkta återfinns framför allt pojkar mellan 15 och 17 år, som har utländsk bakgrund och som bor i socioekonomiskt utsatta områden.
– Vi har också sett att det är relativt få ungdomar som står för en ganska stor del av alla ungdomsrån, säger Sara Jonsson.
Även bland de utsatta finns mest pojkar, men här har majoriteten svensk bakgrund. De bor även i regel i områden med starkare socioekonomisk status än de misstänkta.
Brå har även granskat förundersökningar om ungdomsrån. När enbart pojkar var misstänkta så hade det i två tredjedelar av utredningarna förkommit hot under brottet. I tre av fem ärenden hade våld använts, oftast sparkar och slag.
I medierapporteringen har så kallade förnedringsrån varit omskrivna senaste åren och Brå har därför även undersökt förekomsten av "maktutövning och förnedringsinslag". Det kan handla om att gärningsmännen använder mer våld än "nödvändigt", att man tvingar de brottsutsatta att lägga sig på marken medan förövarna försvinner, att man spottar på offren eller filmar och fotar rånet. Den här typen av inslag förekom i vart tredje rån där enbart pojkar var misstänkta.
Utredarna har dock upptäckt en oroande utveckling vad gäller flickor och personrån. Dels har antalet misstänkta flickor ökat mellan 2015 och 2019, dels visar förundersökningar att det oftare förekommit såväl maktutövning och förnedringsinslag som våld, som dessutom varit relativt grovt, då flickor varit med som misstänkta.
– Jag hoppas att forskningen kan titta vidare på de här misshandelsbrotten och synliggöra flickor i dessa. För vi ser att de är väldigt våldsamma och det är en väldigt oroväckande utveckling, säger Anna Öström, utredare och projektledare för rapporten.
När pojkar rånar är det främst pengar, status inom gruppen och spänning som driver dem.
– Vi har också sett att bakomliggande konflikter är ett tydligt motiv, särskilt i de rån där flickor finns med som misstänkta, säger Anna Öström.
För att minska ungdomsrånen rekommenderar Brå bland annat riktade insatser mot de unga som första gången anmäls. Myndigheten ser också ett behov av utökat stöd till föräldrar till både offer och förövare. Dessutom vill Brå gärna att polisen undersöker ekonomin i brotten.
– En del behåller bytet, men andra säljer via köp- och säljsajter eller sociala medier och till och med till butiker. Och då är ju de där butikerna möjliggörare för brotten, säger Anna Öström.
Fakta: 15 kommuner med många ungdomsrån
Dessa är de 20 kommuner i landet med flest anmälda ungdomsrån under 2015–2019, sett till befolkningsmängden under 18 år.
(Kommun, antal ungdomsrån per 100 000 invånare 0–17 år, antal ungdomsrån)
1. Solna, 745, 102
2. Haninge, 745, 153
3. Malmö, 729, 511
4. Stockholm, 679, 1279
5. Sundbyberg, 662, 65
6. Göteborg, 608, 675
7. Helsingborg, 604, 181
8. Västerås, 515, 162
9. Nacka, 501, 128
10. Huddinge, 481, 131
11. Salem, 457, 20
12. Upplands-Bro, 443, 30
13. Eskilstuna, 443, 102
14. Landskrona, 438, 43
15. Järfälla, 424, 75
Källa: Brottsförebyggande rådet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar