Koranbränning akt 2

Det här blir en intressant rättsprocess!

Ska  koranen skyddas i lag därför att vi är rädda

för att kränkta och våldsbejakande muslimer

har visat att de försöker döda poliser när de

blir skogstokiga för att någon bränner en koran?

Mera om koranen här

Jurister: Rätt beslut – lagen måste ändras av politikerna


Polisens beslut att neka tillstånd för koranbränningar utanför Turkiets och Iraks ambassad var fel, meddelar förvaltningsrätten i Stockholm, som upphäver beslutet.

– Vi ser inte att lagen ger utrymme att neka, säger lagman Eva-Lotta Hedin.

Ett väntat och rätt beslut, enligt juridiska experter.

Eva-Lotta Hedin konstaterar att möjligheterna att inskränka mötes-, demonstrations- och yttrandefriheterna är mycket begränsade, och att omständigheterna som legat till grund för polisens beslut inte är tillräckliga.

– Förvaltningsrätten har kommit fram till att det man har åberopat som grund för besluten, en hotbild från Säkerhetspolisen, inte hade tillräcklig koppling till sammankomsterna och inte var tillräckligt konkreta i uppgifterna, säger hon.

Det var i mitten av februari som polisen på kort tid nekade två ansökningar om allmän sammankomst för att bränna Koranen utanför Turkiets respektive Iraks ambassad.

I besluten hänvisades till Säkerhetspolisens bedömning att hotbilden mot Sverige har påverkats av tidigare koranbränningar och att risken för terrorattentat skulle öka om framtida bränningar tillåts.

– Det vi har sagt tidigare är att den typen av aktiviteter kan vara hotdrivande, vilket vi har sett exempel på, säger Susanna Trehörning, biträdande enhetschef för kontraterrorism på Säkerhetspolisen, om domstolens besked att koranbränningar återigen ska tillåtas.

Förvaltningsrätten konstaterar i domen att Säpos bedömning att koranbränningar medför risk för terrorattentat är allvarlig.

– Men som lagen är utformad om när och hur man får begränsa de här grundläggande fri- och rättigheterna så ser vi inte att lagen ger utrymme att neka i de här fallen, säger Eva-Lotta Hedin.

Polisens beslut att neka tillstånd har tidigare kritiserades av bland andra Henrik Wenander, professor i offentlig rätt, som konstaterat att polisens agerande inte har stöd i lagen.

– Som lagstiftningen ser ut ser jag ingen möjlighet till att de (förvaltningsrätten) ger polisen rätt, sade han då till TT.

Ordningslagen medger nämligen bara avslag om det är nödvändigt för ordning och säkerhet i direkt anslutning till demonstrationen i fråga.

Tidigare i år slog kammarrätten fast att polisens beslut att ställa in en demonstration i Norrköping i april förra året, där den högerextreme politikern Rasmus Paludan ville bränna Koranen, var felaktigt.

Anledningen var att man ansåg att ordningslagen inte polisen rätt att ställa in sammankomster med hänvisning till att störningar inträffat tidigare eller befaras inträffa.

Förvaltningsrättens beslut att polisen inte hade rätt att neka koranbränningar med hänvisning till säkerhetsläget, var helt väntat, enligt Tom Schultz-Eklund, jurist och vd för Förvaltningsjuristerna.

– Det är politiker som måste ändra lagen, myndigheter ska aldrig driva rättsutvecklingen åt ett visst håll.

Polisens hänvisning till att Sveriges allmänna säkerhet skulle hotas om koranbränningarna genomfördes hade inte stöd i lagen, hävdar han.

– Enligt ordningslagen kan man bara begränsa utifrån ordningen vid själva sammankomsten eller i dess omedelbara omgivning, eller med hänvisning till trafik eller epidemi. Trots att möjligheten fanns att ta med hänsyn till rikets säkerhet när man skrev lagen, så har man inte gjort det. Jag ser inte heller i förarbetet att det funnits någon sådan avsikt, säger Tom Schultz-Eklund.

Om polisen ska ha rätt att neka sammankomster med hänvisning till rikets säkerhet måste lagen ändras, säger han.

– Jag har inte sett några sådana indikationer, men det är inte helt omöjligt. Men våra fri- och rättigheter är väldigt viktiga, så börjar man inskränka dem finns en risk att de tappar sitt värde, så man är nog försiktig med att göra det.

Domen kommer troligtvis att överklagas, tror Schultz-Eklund.

– Det finns ett intresse av att göra det, den har fått så stor publicitet. Kammarrätten är nog intresserade av att titta på den.

Yttrandefrihetsexpert Nils Funcke tycker även han att förvaltningsrätten fattat rätt beslut gällande koranbränningarna. Polisen har gått över sina befogenheter i de här besluten, anser han.

– Det är ett glädjande och förväntat utfall av en domstol som gjort en självständig bedömning och därmed markerar för polisen att i fortsättningen ska ni tillämpa svensk lag och inte basera era beslut på vad en statsminister eller utrikesminister signalerar. (TT)

Det här har hänt

11 januari: En docka föreställande president Recep Tayyip Erdogan hängs upp i fötterna utanför Stockholms stadshus. Aktionen, där Erdogan jämfördes med den italienske diktatorn och fascisten Benito Mussolini, väcker starka reaktioner i Turkiet.

21 januari: Den högerextreme politikern Rasmus Paludan håller en tillståndsgiven allmän sammankomst i närheten av Turkiets ambassad i Stockholm, där han bränner en koran.

Protester mot Sverige bryter ut i Turkiet och flera andra länder. Sveriges ambassad i landet stängs tillfälligt under protesterna.

1 februari: Säkerhetspolisen varnar för att den senaste tidens händelser, som koranbränningen utanför Turkiets ambassad, kan vara ”hotdrivande”. Terrorhotnivån höjs dock inte utan ligger kvar på en trea i den femgradiga skalan.

8 februari: Polisen nekar en koranbränning utanför Turkiets ambassad, med motiveringen att tidigare koranbränningar väckt starka reaktioner internationellt och att det påverkat hotbilden mot Sverige. Bakom ansökan stod kulturföreningen Apallarkerna. Syftet var enligt föreningen att stoppa den svenska Natoanslutningen.

Beslutet överklagas strax därefter till förvaltningsrätten.

16 februari: Den andra koranbränningen på kort tid nekas, den här gången utanför Iraks ambassad. Ansökan var inlämnad av en irakisk man som sade sig tillhöra en kristen minoritet och som ville kritisera islam. Även detta beslut överklagas till förvaltningsrätten.

8 mars: Nationellt centrum för terrorhotbedömning skriver i sin helårsbedömning att Sverige gått från legitimt till prioriterat mål för terrorattentat.

16 mars: Kammarrätten slår fast att polisens beslut att ställa in en demonstration i Norrköping i samband med påskupploppen förra året var felaktig. Den anför att polisen, enligt ordningslagen, inte kunde ställa in allmänna sammankomster till följd av ordningsstörningar som inträffat eller befaras. (TT)