Den här videon kommer att väcka många till insikt om hur svensk public service agerar nyttiga idioter åt vänsterns islamkramarmobb.
Det märkliga är att vänstern värnar om homosexuellas rättigheter medan islam är emot.
Lika märkligt är det att vänstern gullar med islam som är emot kvinnors jämställdhet.
Det verkar som att vänstern behöver omprogrammeras.
SvT,s programledare verkar ha blivit skolade i det traditionella propagandamaskineri som präglar omvärldsanalyserna i Tv- och Radiohusen.
Programledaren får panik när ministern lyfter antisemitismen i muslimernas demonstration.
En ordinär dag i svensk public service!
Monstret under sängen är här
Sergels torg är en vämjelig plats - tyvärr, eftersom det i någon mening är fråga om Sveriges hjärta då det ligger mitt i centrala Stockholm. Men i söndags blev platsen än gräsligare då en manifestation i ”solidaritet” med Palestina avhölls. En där antisemitiska slagord, som ”krossa sionismen” och ”From the river to the see, Palestine will be free” (alltså utplånande av Israel) entusiastiskt framfördes.
Den typen av antisemitiska och ömsom helt ömsom halvt terroristsympatiserande sammankomster har hemsökt Sverige ända sedan Hamas attack den sjunde oktober, men ingen har varit i den här omfattningen. I söndags togs det till en ny nivå.
Och i skrivande stund är de stora medieredaktionerna alltjämt ointresserade av att förmedla denna verklighet till allmänheten.
Flera återger ett inslag i manifestationen där en talare sprider den internationellt populära lögnen att svenska myndigheter stjäl småbarn. Sannolikt en del av en organiserad desinformationskampanj och mycket allvarligt således. Men är det det centrala här?
Det är det inte. Det är den sekundära nyheten. Den primära nyheten är att en Mellanösternimporterad antisemitism vuxit och nu väljer att visa upp sig utan omsvep och i fullt självförtroende och att det är ett hot mot det Sverige vi känner.
Det inser alla som betraktar vidundret. Men i krönikespalterna, kultursidorna, debattprogrammen och inte minst på de stora nyhetsscenerna, är det tyst. Dagens Nyheter försäkrade efter något dygn att det som skanderades nog inte föll inom lagrummet om hets mot folkgrupp. Aftonbladet meddelar att en propalestinsk demonstration ”ägt rum”.
Hur många var på Sergels torg? Har polisen gjort en bedömning av det? Vi vet inte. Ingen verkar ha frågat dem. Vad vi vet är att det var så många att torget var proppfullt och folk skockades även på gator och ytor runt omkring. Vi kan bara gissa. Det offentliga Sverige verkar föredra att inte veta.
Det är smått kusligt. Som om det vore fråga om en parallell verklighet som bara förväntas susa vidare med vinden för att aldrig märkas av mer.
Den tjugoandra oktober 2023 tog Sverige största antisemitiska manifestation någonsin plats mitt i huvudstaden. Ulf Kristersson berörde ämnet i en presskonferens under tisdagen - som handlade om Nato. Annars är det presskonferens för minsta sak regeringen tycker och tänker. Ingen annan av regeringens partiledare haft lust att röra denna heta potatis.
Sveriges politiska och mediala etablissemang är inte alltid men ibland en rätt irriterande sociologi. När det är som sämst kan det vara fåfängt, förnämt, förljuget, moraliserande och rent fegt. Men i detta agerar det på ett sätt som skapar rena skräckfilmskänslor.
”Det är ett monster under sängen”, säger det judiska barnet förskrämt. Svenska makthavare tittar uttryckslöst tillbaka, släcker ljuset och stänger dörren.
Monstret under sängen är här
Sergels torg är en vämjelig plats - tyvärr, eftersom det i någon mening är fråga om Sveriges hjärta då det ligger mitt i centrala Stockholm. Men i söndags blev platsen än gräsligare då en manifestation i ”solidaritet” med Palestina avhölls. En där antisemitiska slagord, som ”krossa sionismen” och ”From the river to the see, Palestine will be free” (alltså utplånande av Israel) entusiastiskt framfördes.
Den typen av antisemitiska och ömsom helt ömsom halvt terroristsympatiserande sammankomster har hemsökt Sverige ända sedan Hamas attack den sjunde oktober, men ingen har varit i den här omfattningen. I söndags togs det till en ny nivå.
Och i skrivande stund är de stora medieredaktionerna alltjämt ointresserade av att förmedla denna verklighet till allmänheten.
Flera återger ett inslag i manifestationen där en talare sprider den internationellt populära lögnen att svenska myndigheter stjäl småbarn. Sannolikt en del av en organiserad desinformationskampanj och mycket allvarligt således. Men är det det centrala här?
Det är det inte. Det är den sekundära nyheten. Den primära nyheten är att en Mellanösternimporterad antisemitism vuxit och nu väljer att visa upp sig utan omsvep och i fullt självförtroende och att det är ett hot mot det Sverige vi känner.
Det inser alla som betraktar vidundret. Men i krönikespalterna, kultursidorna, debattprogrammen och inte minst på de stora nyhetsscenerna, är det tyst. Dagens Nyheter försäkrade efter något dygn att det som skanderades nog inte föll inom lagrummet om hets mot folkgrupp. Aftonbladet meddelar att en propalestinsk demonstration ”ägt rum”.
Hur många var på Sergels torg? Har polisen gjort en bedömning av det? Vi vet inte. Ingen verkar ha frågat dem. Vad vi vet är att det var så många att torget var proppfullt och folk skockades även på gator och ytor runt omkring. Vi kan bara gissa. Det offentliga Sverige verkar föredra att inte veta.
Det är smått kusligt. Som om det vore fråga om en parallell verklighet som bara förväntas susa vidare med vinden för att aldrig märkas av mer.
Den tjugoandra oktober 2023 tog Sverige största antisemitiska manifestation någonsin plats mitt i huvudstaden. Ulf Kristersson berörde ämnet i en presskonferens under tisdagen - som handlade om Nato. Annars är det presskonferens för minsta sak regeringen tycker och tänker. Ingen annan av regeringens partiledare haft lust att röra denna heta potatis.
Sveriges politiska och mediala etablissemang är inte alltid men ibland en rätt irriterande sociologi. När det är som sämst kan det vara fåfängt, förnämt, förljuget, moraliserande och rent fegt. Men i detta agerar det på ett sätt som skapar rena skräckfilmskänslor.
”Det är ett monster under sängen”, säger det judiska barnet förskrämt. Svenska makthavare tittar uttryckslöst tillbaka, släcker ljuset och stänger dörren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar