Det behövs inga mutor för att få Somalia att ta emot de kriminella somaliska medborgare som härjar i Sverige!
Det enda som behövs är att varenda krona i bistånd hålls inne tills dess att våra utvisningar till Somalia fungerar.
Tvångsutvisningar stoppas – oro i Somalia efter mediegranskning
Publicerad 2025-10-14
Planet skulle ha lyft från Arlanda i morse, men ställdes in.
Ett plan med tvångsutvisade somalier skulle ha lyft från Arlanda på tisdagsmorgonen – men ställdes in.
Rapporteringen om att svenska biståndspengar ska ha gått till projekt nära den somaliska premiärministern har fått myndigheter i landet att backa, enligt DN:s källor.
Flygplanet skulle ha landat i Somalias huvudstad Mogadishu klockan 14 i dag, efter en mellanlandning i Larnaca på Cypern.
Utvisningen, som enligt DN:s uppgifter omfattade minst 20 somaliska medborgare, hade planerats under en längre tid. På torsdagsförmiddagen förra veckan flyttades flera somaliska medborgare på förvaret i Märsta, norr om Stockholm, till en särskild avdelning.
Där fick de beskedet att de skulle hållas kvar i väntan på tvångsutvisning i dag, tisdag. Bara några timmar senare kom ett nytt besked: flyget var inställt.
– Jag fick informationen genom min klient. Varken han eller jag har fått någon förklaring till varför, säger advokat Kevin Melin, som är offentligt biträde till en av dem som skulle utvisas.
Ekots avslöjande om att 100 miljoner kronor från den svenska biståndsmyndigheten styrts om till projekt nära den somaliska premiärministern – i utbyte mot att landet tar emot tvångsutvisade medborgare – har väckt kritik och uppståndelse i det afrikanska landet.
Medan svenska myndigheter – som hyrt in ett charterflyg – ska ha velat genomföra utvisningen som planerat, satte somaliska myndigheter stopp.
Enligt DN:s källor med god insyn i den somaliska statsapparaten bedömdes läget som alltför känsligt för att låta flyget lyfta.
Polismyndigheten, som ansvarar för att genomföra tvångsutvisningarna från svensk sida, skriver i ett mejl till DN att det i dagsläget finns ärenden som inte har kunnat verkställas ”av anledningar som vi inte kan gå in på”.
”Polismyndigheten arbetar för att kunna verkställa dessa längre fram”, skriver Mathias Rutegård på polisens presstjänst.
Sverige i hemlig överenskommelse med Somalia
Ekot avslöjar att Sverige har slutit en hemlig överenskommelse med den somaliska regeringen, där 100 miljoner kronor ur biståndsbudgeten styrts om, bland annat till projekt nära den somaliska premiärministern.
I utbyte ska Somalia ta tillbaka tvångsutvisade medborgare.
”Korruptionsrisken är så uppenbar för oss som har jobbat med de här frågorna”, säger Wilo Abdulle Osman som i många år arbetat med återvändandefrågor i Somalia.
Överenskommelsen slöts i december 2023. Tvångsutvisningarna till Somalia har sedan dess ökat kraftigt, till 28 personer förra året, enligt polisen.
Källor med insyn, från både Somalia och Sverige, berättar för Ekot att somaliernas krav var att de svenska biståndspengarna skulle placeras på ett sådant sätt att kretsen runt premiärministern skulle få ett ökat inflytande över dem, jämfört med hur biståndet brukar se ut.
Ekot har uppgifter som visar att Sverige arbetade för att uppfylla det kravet. Det framgår också att båda länderna ville hålla uppgörelsen hemlig.
Den första utbetalningen på 40 miljoner kronor gjordes 2024. Resterande 60 miljoner betalades ut i somras i form av stöd till ett samarbete mellan somaliska premiärministerns kansli och FN-organet UNDP.
Somalia ligger idag på näst sista plats i världen på korruptionsindex och uppgörelsen har fått stark kritik internt på Sida.
Flera experter som, för Ekots räkning, tittat på det projekt där biståndspengarna efter migrationsuppgörelsen hamnade i år, beskriver det som ett högriskprojekt.
– Jag tycker ju att det är väldigt generella mål i den här insatsen. Det är väldigt otydliga indikatorer på hur man ska kunna se om man har nått målen, säger Mats Hårsmar, biträdande kanslichef på den statliga Expertgruppen för biståndsanalys.
Biståndsminister Benjamin Dousa har svarat skriftligt till Ekot att regeringen har kopplat samman bistånd och migration för att öka återvändandet, men trycker på att det är Sida och ambassaderna som ansvarar för genomförandet av biståndet.
Sidas ledning kommenterar inte kritiken mot själva projektet, men skriver till Ekot att det var regeringen som beslutade om att ge stöd genom UNDP.
Källor inom Sida, som Ekot pratat med, säger att man aldrig hade prioriterat att lägga en så stor andel av budgeten på det projektet, om inte Sveriges regering hade krävt det.
Mats Hårsmar vid Expertgruppen för biståndsanalys säger att det går mycket pengar till centrala funktioner där det är otydligt vad verksamheten går ut på:
– I det här fallet var det väl premiärministerns kansli som ska stärkas och det är otydligt på vilket sätt.
Om du fick det här projektet i din hand, hade du fattat beslut om att tilldela medel?
– Nej, det hade jag inte gjort, säger Mats Hårsmar.
Ekot har utan framgång sökt den somaliska premiärministerns kansli.
UNDP skriver till Ekot att projektet följer deras normala standard som bland annat ska säkerställa ett effektivt genomförande.
Biståndschef utvisades – efter bråket om hemliga uppgörelsen
Den hemliga migrationsuppgörelsen mellan Sverige och Somalia ledde till en lång konflikt mellan länderna och mellan svenska myndigheter, vilket Ekot nu avslöjar.
Konflikten kulminerade med att Somalia utvisade den svenska biståndschefen, enligt Ekots uppgifter.
Hon uppfattades stå i vägen för pengarna, enligt somaliska källor.
Uppgörelse klar. Det är rubriken på det mejl som Sveriges Somalia-ambassadör Joachim Waern skickar till flera personer på Regeringskansliet den 7 december, 2023.
Enligt Ekots uppgifter skriver ambassadören i mejlet om sin överenskommelse med den somaliska premiärministern, som innebär att 100 miljoner ur den svenska biståndsbudgeten ska sättas in i en nystartad somalisk-italiensk fond.
I utbyte ska Somalia ta emot medborgare som Sverige vill utvisa. Det handlar bland annat om brottsdömda som inte vill lämna landet.
Det utgör startskottet på en konflikt som kommer att rasa i över ett år.
När mejlet om uppgörelsen dimper ner hos den svenska biståndsmyndigheten Sida, slår personalen bakut. De vägrar.
Ett skäl är att den somaliska premiärministerns kansli har mycket stort inflytande över den somalisk-italienska fonden.
Omar Mahmood, Somaliaanalytiker på organisationen Crisis Group, beskriver det som att fonden i det närmaste är premiärministerns fond. Han konstaterar att den somaliska regeringen vill ha mer kontroll över de biståndspengar som kommer in i landet.
– Det är som ett exempel på det, den somaliska regeringen försöker se till att få direktkontroll över mer resurser, säger han till Ekot.
Tjänstemän på Sida kommer nu på kollisionskurs med ambassadören, men Sverige hamnar också i konflikt med Somalia.
Somalierna vill ha pengarna i den fond som de har blivit lovade, enligt uppgifter till Ekot.
I ett försök till kompromiss görs istället en första överföring på 40 miljoner till en fond hos Världsbanken. Men när Sverige vill sätta över ytterligare 60 miljoner, säger Världsbanken stopp.
Betalningen drar ut på tiden.
Då meddelar somalierna att de stoppar utvisningarna från Sverige, eftersom Sverige inte uppfyller sin del av uppgörelsen.
Strax därefter deklareras biståndschefen Anna Saleem Högberg persona non grata och utvisas från Somalia. Somaliska källor säger att man fått uppfattningen att hon står i vägen för pengarna.
Det slutar med att den svenska regeringen i maj ändrar i det regleringsbrev som styr Sidas arbete och de resterande 60 miljoner kronorna betalas ut. Även då är det till projekt i samarbete med premiärministerns kansli, men under FN-organet UNDP.
Utvisningarna till Somalia fortsätter.
Varken dåvarande ambassadören eller de närmast berörda på Sida har tackat ja till intervju. Biståndsminister Benjamin Dousa svarar skriftligt att det är Sida och ambassaderna som ansvarar för genomförandet av biståndet.
Ekot har utan framgång sökt den somaliska premiärministerns kansli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar