Den som kräver respekt för sin religion bör försöka förstå varför det behövs.
En religion som ständig kopplas samman med terrorism statsförtryck intolerans och tvång samt skamkultur kanske inte bör respekteras.
Påskupploppen har satt fingret på vilken lag man underställer sig – Sveriges sekulära eller islams påbud? En tysk studie av bland annat svenska muslimer ger en antydan om hur attityderna ser ut kring denna fråga – över hälften av de tillfrågade uppger att religiösa påbud är viktigare än landets lagar.
Att hävda att man med våld har rätt att stoppa en laglig koranbränning är att sätta religiösa dogmer över landets lagar (sedan fanns det tveklöst många kriminella och människor som hatar polisen av olika skäl inblandade i kravallerna). Men man kan inte komma ifrån att den utlösande faktorn var den planerade koranbränningen.
Men hur ser då attityderna ut kring denna fråga? Vi vet att stödet för sharia är påfallande stort bland muslimer runt om i världen. Men hur ser det ut bland invandrade muslimer i Europa? Svaren kan anas i en tysk studie, som visserligen är snart tio år gammal.
Fundamentalistiska attityder hos hälften
Den holländske sociologen Ruud Koopmans vid Humboldtuniversitetet i Berlin menar utifrån sin forskning att muslimsk fundamentalism är ett spritt fenomen i Europa. Han har via telefonintervjuer undersökt 9 000 personer i sex västeuropeiska länder, däribland Sverige. Frågorna handlade bland annat om vad som var viktigast – landets lagar eller de egna religiösa påbuden. Han hade även en jämförelsegrupp av infödda personer som uppgav sig vara kristna.
Skillnaden mellan första och andra generationens invandrare var marginell.
Frågorna handlade även om synen på homosexuella, om man kan lita på judar och liknande. Ungefär hälften av de tillfrågade muslimerna uppvisar fundamentalistiska attityder, eftersom ungefär en så stor andel menar att muslimer ska återvända till islams rötter, att det bara finns en riktig tolkning av Koranen och att religiösa påbud är viktigare än landets lagar.
När det kom till just frågan om landets lagar kontra religiösa påbud visade Koopmans i sin artikel att hela 65 procent av de tillfrågade muslimerna uppgav att religiösa lagar är viktigare än lagarna i landet de levde i. Bland den kristna jämförelsegruppen var siffran drygt 10 procent. Denna skillnad kvarstår – om än något mindre – när man kontrollerar för utbildningsnivå och andra socioekonomiska faktorer. Skillnaden mellan första och andra generationens invandrare var marginell. Ett annat resultat är att sunnimuslimerna var mer radikala än de shiamuslimer som deltog i studien.
Studien är publicerad i Journal of Ethnic and Migration Studies.
Inget samband med exkludering
De som tror att muslimsk fundamentalism är en reaktion på exkludering av det samhälle de lever i bör notera att muslimerna i Tyskland hade de lägsta nivåerna av fundamentalism, trots att av de sex undersökta länderna så är Tyskland det land med minst religionsfrihet för muslimer, skriver Koopmans.
Men – påpekar han – sådana fundamentalistiska värderingar ska inte förstås som att man är benägen att ta till våld. Men likafullt är fundamentalism en gynnsam miljö för radikalisering.
Svagheten med studien är dels att den har några år på nacken, dels att de muslimska respondenterna bara kommer från två länder, Turkiet och Marocko. Mer och bredare forskning behövs med andra ord eftersom konflikter mellan lag och religion är viktiga saker.
Referensen till den religiösa texten hade en extra stark effekt på muslimerna.
Idag berättar Ruud Koopmans när jag når honom att denna typ av attityder tenderar att vara stabila över tid. Han har även genomfört en till studie på området. Den visar att religiösa texter lätt kan användas till att legitimera våld. Respondenter i sju länder – dock inte Sverige denna gång – fick ta ställning till påståenden om när religiöst våld kan legitimeras. I studien jämförs respondenter från olika religioner (judar, kristna och muslimer), och de som uppgav att de var muslimer var allra mest benägna att stödja religiöst våld (29 procent, bland de andra grupperna var andelen under 10 procent).
Vissa av de svarande fick även höra textrader ur sina heliga skrifter som kunde tolkas som våldsbejakande, och då ökade andelen som uppgav att de kunde stödja religiöst våld (till 47 procent bland muslimerna samt 12 respektive 7 procent bland kristna och judar): ”Referensen till den religiösa texten hade en extra stark effekt på muslimerna”, konstaterar Koopmans, som tror att dessa effekter även gäller i bland muslimer i Sverige.
Vi vet redan att islam är den religion som flest svenskar tycker illa om. Frågan är hur svåra upplopp där över 100 poliser skadats påverkar bilden?
Påskupploppen har satt fingret på vilken lag man underställer sig – Sveriges sekulära eller islams påbud? En tysk studie av bland annat svenska muslimer ger en antydan om hur attityderna ser ut kring denna fråga – över hälften av de tillfrågade uppger att religiösa påbud är viktigare än landets lagar.
Att hävda att man med våld har rätt att stoppa en laglig koranbränning är att sätta religiösa dogmer över landets lagar (sedan fanns det tveklöst många kriminella och människor som hatar polisen av olika skäl inblandade i kravallerna). Men man kan inte komma ifrån att den utlösande faktorn var den planerade koranbränningen.
Men hur ser då attityderna ut kring denna fråga? Vi vet att stödet för sharia är påfallande stort bland muslimer runt om i världen. Men hur ser det ut bland invandrade muslimer i Europa? Svaren kan anas i en tysk studie, som visserligen är snart tio år gammal.
Fundamentalistiska attityder hos hälften
Den holländske sociologen Ruud Koopmans vid Humboldtuniversitetet i Berlin menar utifrån sin forskning att muslimsk fundamentalism är ett spritt fenomen i Europa. Han har via telefonintervjuer undersökt 9 000 personer i sex västeuropeiska länder, däribland Sverige. Frågorna handlade bland annat om vad som var viktigast – landets lagar eller de egna religiösa påbuden. Han hade även en jämförelsegrupp av infödda personer som uppgav sig vara kristna.
Skillnaden mellan första och andra generationens invandrare var marginell.
Frågorna handlade även om synen på homosexuella, om man kan lita på judar och liknande. Ungefär hälften av de tillfrågade muslimerna uppvisar fundamentalistiska attityder, eftersom ungefär en så stor andel menar att muslimer ska återvända till islams rötter, att det bara finns en riktig tolkning av Koranen och att religiösa påbud är viktigare än landets lagar.
När det kom till just frågan om landets lagar kontra religiösa påbud visade Koopmans i sin artikel att hela 65 procent av de tillfrågade muslimerna uppgav att religiösa lagar är viktigare än lagarna i landet de levde i. Bland den kristna jämförelsegruppen var siffran drygt 10 procent. Denna skillnad kvarstår – om än något mindre – när man kontrollerar för utbildningsnivå och andra socioekonomiska faktorer. Skillnaden mellan första och andra generationens invandrare var marginell. Ett annat resultat är att sunnimuslimerna var mer radikala än de shiamuslimer som deltog i studien.
Studien är publicerad i Journal of Ethnic and Migration Studies.
Inget samband med exkludering
De som tror att muslimsk fundamentalism är en reaktion på exkludering av det samhälle de lever i bör notera att muslimerna i Tyskland hade de lägsta nivåerna av fundamentalism, trots att av de sex undersökta länderna så är Tyskland det land med minst religionsfrihet för muslimer, skriver Koopmans.
Men – påpekar han – sådana fundamentalistiska värderingar ska inte förstås som att man är benägen att ta till våld. Men likafullt är fundamentalism en gynnsam miljö för radikalisering.
Svagheten med studien är dels att den har några år på nacken, dels att de muslimska respondenterna bara kommer från två länder, Turkiet och Marocko. Mer och bredare forskning behövs med andra ord eftersom konflikter mellan lag och religion är viktiga saker.
Referensen till den religiösa texten hade en extra stark effekt på muslimerna.
Idag berättar Ruud Koopmans när jag når honom att denna typ av attityder tenderar att vara stabila över tid. Han har även genomfört en till studie på området. Den visar att religiösa texter lätt kan användas till att legitimera våld. Respondenter i sju länder – dock inte Sverige denna gång – fick ta ställning till påståenden om när religiöst våld kan legitimeras. I studien jämförs respondenter från olika religioner (judar, kristna och muslimer), och de som uppgav att de var muslimer var allra mest benägna att stödja religiöst våld (29 procent, bland de andra grupperna var andelen under 10 procent).
Vissa av de svarande fick även höra textrader ur sina heliga skrifter som kunde tolkas som våldsbejakande, och då ökade andelen som uppgav att de kunde stödja religiöst våld (till 47 procent bland muslimerna samt 12 respektive 7 procent bland kristna och judar): ”Referensen till den religiösa texten hade en extra stark effekt på muslimerna”, konstaterar Koopmans, som tror att dessa effekter även gäller i bland muslimer i Sverige.
Vi vet redan att islam är den religion som flest svenskar tycker illa om. Frågan är hur svåra upplopp där över 100 poliser skadats påverkar bilden?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar