LVU och muslimer

Det har vi lärt oss av LVU-kampanjen

Magnus Ranstorp

Pressträff om åtgärder mot LVU-kampanjen i februari 2022.

Det var den största och mest allvarliga utländska informationskampanjen som Sverige skådat i modern tid. Och den visade hur sårbart det svenska samhället är.

Förra året spreds en massiv desinformationskampanj mot Sverige. I den hävdades att socialtjänsten kidnappar muslimska barn och att de barn som omhändertas ingår i barnhandel och utsätts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Starkt emotionella berättelser med bilder och videoklipp på gråtande barn som omhändertas av polis och förtvivlade föräldrar spreds till hundratals miljoner människor på sociala medier och genom utländska mediekanaler. Det är den största och mest allvarliga utländska informationskampanjen som Sverige skådat i modern tid.

Nyligen presenterade jag och min kollega Linda Ahlerup en omfattande rapport om LVU-kampanjens uppkomst och utveckling, både i Sverige och internationellt. Rapporten gjordes på uppdrag av Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF). Vi följde utvecklingen i en svensk Facebook-grupp som blev nav för den svenska proteströrelsen, liksom hur LVU-kampanjen välkoordinerat spreds utomlands av aktivister, islamister och extremister på arabiska och turkiska på sociala medier.

Kampanjen har gått i vågor och har kontinuerligt återupplivats. Den egyptiska bloggaren Mustafa El-Sharqawy, vars drivkraft är att varna ungdomar i Mellanöstern för västvärldens dekadens och moraliska förfall, fortsätter vara en motor i kampanjens spridning utomlands. En annan central aktör är en svensk influencer med miljontals följare i sociala medier. Han hotar med att med namn och bild hänga ut familjehem i Sverige med arabisk bakgrund som tar hand om barn som blivit omhändertagna.

Informationspåverkan, uthängning av enskilda tjänstemän och familjehem samt fysiska hot resulterar i en tystnadskultur och beröringsskräck i relation till beslut om LVU-ärenden. Det är ett direkt hot mot demokratiska institutioner.

Kampanjen sätter också fingret på en omfattande sårbarhet i det svenska samhället, avsaknaden av tillit mellan myndigheter, kommunal verksamhet och vissa invånare. Även om svenska myndigheter agerat klokt under kampanjen bör regeringen dra lärdom på minst två fronter.

När LVU-kampanjen spreds saknades uttalanden från svenska statliga representanter i utländska medier som bemötte falska påståenden och nyanserade bilden på arabiska och turkiska. Därmed lämnades ett vakuum som nästan uteslutande fylldes av negativa porträtteringar av Sverige, LVU och socialtjänsten. Det behövs skickliga kommunikatörer som kan kommunicera med omvärlden på andra språk – inte bara reaktivt utan proaktivt.

Socialtjänsten bör i större utsträckning möta invånare i andra sammanhang än på socialkontoret. Då kan man bidra med kunskaps- och förtroendehöjande insatser om exempelvis socialtjänstens roll och hur LVU-processen fungerar. Liksom att det faktiskt krävs flera steg innan ett barn omhändertas. Det kan vara frestande att använda kulturtolkar eller idéburna offentliga partnerskap (IOP) – som är en överenskommelse mellan offentlig sektor och civilsamhället. Men ideella föreningar och intresseorganisationer har ingen lagstadgad skyldighet att följa samma lagar och principer som kommunal och statlig verksamhet. I stället kan partnerskapen undergräva socialsekreterares arbete.

Att stärka tilliten mellan offentlig förvaltning och invånare går inte alltid att lösa med en mellanhand.


Magnus Ranstorp






Regeringen tar krafttag mot LVU-kampanjen

Sedan december 2021 sprids desinformation om att svensk socialtjänst omhändertar muslimska barn utan rättsligt stöd. Enligt Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, finns inga indikationer på att kampanjen kommer vara över i närtid. Medarbetare i socialtjänsten hotas och i värsta fall riskerar detta att leda till att barn i Sverige inte får det stöd av samhället som de har rätt till. Regeringen vidtar nu flera åtgärder för att motverka desinformationen som sprids och dess konsekvenser.

Rykten och desinformation sprids i framför allt sociala medier om att svensk socialtjänst kidnappar muslimska barn utan rättsligt stöd. MPF bedömer kampanjen som en av de allvarligaste på mycket länge. LVU-kampanjen kommer inte att vara över i närtid och långsiktiga åtgärder krävs för att motverka desinformationen och ryktesspridningen. Socialtjänsten är ryggraden i det svenska välfärdssystemet och de har ett mycket viktigt arbete med att skydda barn och unga från att fara illa. Regeringen vidtar nu fler viktiga åtgärder för att motverka desinformationen.

– Den här typen av desinformationskampanjer får förfärliga konsekvenser där socialsekreterarna inte längre kan utföra sitt viktiga jobb. Det drabbar barnen som far illa. Därför går regeringen nu fram med en rad nya åtgärder på flera fronter för att trycka tillbaka desinformationen och stärka socialtjänsten, säger statsminister Ulf Kristersson.

– Jag är glad att regeringen lyssnat på de behov vi lyft fram för att bemöta hot och våld mot välfärdens medarbetare och nu agerar på flera av de åtgärder vi har föreslagit, säger Peter Danielsson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).


Åtgärder för att motverka desinformationen

Uppdrag till MPF att stärka förmågan att möta påverkanskampanjer.

Förstärkt uppdrag till Socialstyrelsen att motverka ryktesspridning och desinformation om socialtjänsten. I uppdraget ingår att ha nära dialog med Svenska Institutet, MPF och Myndigheten för stöd till trossamfund.

Straffet för våld eller hot mot tjänsteman ska skärpas och förolämpning mot tjänsteman ska kriminaliseras. Regeringen ger utredningen Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (Ju2022:02) tilläggsdirektiv. I det ingår också att ta fram förslag till ökat skydd för offentliganställdas personuppgifter.

Beslut om lagrådsremiss för att möjliggöra att ordningsvakter används i fler fall, som exempelvis på socialkontor.

– Jag vill vara tydlig med att svensk lagstiftning varken diskriminerar kön eller religion. Jag vill också vara tydlig med att svensk socialtjänst inte kidnappar några barn. Socialtjänsten är välfärdens yttersta skyddsnät. Därför är desinformationskampanjen oacceptabel och regeringen tar nu krafttag mot desinformationen och ryktesspridningen, säger Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister.

– Det är oacceptabelt att till exempel poliser och socialsekreterare utsätts för våld, hot, trakasserier eller otillbörlig påverkan på grund av sitt yrke. I förlängningen utgör det också ett angrepp på samhället. Därför har regeringen nu fattat beslut om att ge skarpare tilläggsdirektiv till utredningen för att på allvar stärka skyddet för offentliganställda, säger justitieminister Gunnar Strömmer.


Mer om de olika åtgärderna

MPF ska stärka förmågan att motstå otillbörlig informationspåverkan mot socialtjänsten

Regeringen ger Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) i uppdrag att stärka förmågan att motstå otillbörlig informationspåverkan mot socialtjänsten. I uppdraget ingår bl.a. att samverka med berörda myndigheter i andra länder som utsatts för liknande påverkanskampanjer. Myndigheten ska också regelbundet ta fram fördjupande lägesbilder gällande otillbörlig informationspåverkan, samt stödja drabbade aktörer med rådgivning inom strategisk kommunikation för att bemöta identifierad informationspåverkan.


Uppdrag till Socialstyrelsen förändras

Socialstyrelsen har sedan tidigare i uppdrag att motverka ryktesspridning och desinformation om socialtjänsten. Regeringen skjuter till 4 miljoner kronor för 2023 och förändrar uppdraget. Socialstyrelsen ska nu förstärka sitt arbete genom att föra fördjupad dialog med berörda aktörer samt arbeta för en ökad kunskapsspridning om socialtjänstens arbete. Det är av största vikt att Socialstyrelsen finns närvarande och kommunicerar fakta där desinformationen sprids.


Uppdrag som stärker skyddet för offentliganställda

Regeringen har beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (Ju2022:02). Tilläggsdirektiven innebär att utredaren ska lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps och att ett nytt brott som tar sikte på förolämpningar mot tjänstemän införs. Utredaren får även i uppdrag att, för vissa särskilt utsatta offentliganställda, lämna författningsförslag som innebär minskad exponering av offentliganställdas namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder och ett starkare skydd för uppgifter om offentliganställda och deras närstående.