Demirokligan har hakat på vänsterns vulgarisering av lagförslaget om informationsplikt.
Demiroks populistiska modus operandi är att slå upp öppna dörrar, vilseleda och förvanska.
Lagen om informationsplikt är inte tagen av riksdagen och ändå ylar mupparna i miljöpartiet och vänsterpartiet om angiverilagen som om den vore ett faktum!
Eller för att vinkla saken som Sveriges Radio valde att göra i sin nyhetssändning vid sextiden på tisdagsmorgonen: "Regeringens och Sverigedemokraternas utredning om att offentligt anställda ska vara skyldiga att rapportera in papperslösa till Migrationsverket och Polisen."
"Papperslösa" är ju som bekant en vänsterinspirerad identitetspolitisk beskrivning av människor som vistas i Sverige på olagliga grunder.
Vilket inte Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande för Sveriges skolledare verkar ha helt klart för sig. Hon och Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro intervjuades i Eko-nyheterna på tisdagsmorgonen. Enligt Gavelin Rydman riskerar barn och ungdomar - om de "anges" av skolpersonal - att hamna i "kriminalitet och brottslighet".
Problemet är ju att de redan är indragna i kriminalitet av sina föräldrar. De vistas utan tillstånd i Sverige.
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro påstår för sin del att sjukvård är en "mänsklig rättighet" och att vården därför inte har något annat val än att ge vård till alla som behöver det. Vilket är ett snurrigt resonemang.
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro påstår för sin del att sjukvård är en "mänsklig rättighet" och att vården därför inte har något annat val än att ge vård till alla som behöver det. Vilket är ett snurrigt resonemang.
Svenska medborgare och människor med uppehållstillstånd i Sverige har rätt till vård efter behov. Det finns särskilda regleringar för sjukvården inom EU och tillfälliga besökare från andra världsdelar har givetvis möjlighet till akuta insatser vid behov.
Men att svenska skattebetalare skulle stå för hela mänsklighetens rätt till sjukvård; det är som sagt snurrigt tänkt.
Med detta väl sagt så "befriade" utredaren Anita Linder och även migrationsminister Johan Forssell kommuner och regioner från att involveras i en utökad informationsplikt. Anita Linder argumenterade för sina förslag utifrån ett effektivitetsperspektiv. Efter gedigna samråd och utredningar tillsammans med både obundna experter och med aktörer inom Migrationsverket och Polisen så förslår Linder att en handfull statliga myndigheter, (Pensionsmyndigheten, Kriminalvården, Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Kronofogdemyndigheten) ska ges en plikt att utbyta information om utlänningar som misstänks befinna sig i Sverige på olagliga grunder.
Enligt utredaren har Socialtjänsten redan en plikt att lämna uppgifter om Polisen frågar. När det gäller skolan har "andra myndigheter" redan i huvudsak de uppgifterna och för sjukvårdens del kan den rådande sekretessen ha haft stor betydelse för utredarens val och prioriteringar.
Johan Forssell var mycket tydlig med att alla fyra partier i Tidösamarbetet är överens om att följa utredningens förslag. Man var också överens om utredningens direktiv där det fanns en tydlig uppgift om att föreslå åtgärder - också på en rad andra områden än just informationsplikten - som på det mest effektiva sättet kan bidra till att minska skuggsamhällets utbredning i det svenska samhället.
I utredningen finns flera förslag om att stärka den inre utlänningskontrollens möjligheter att arbeta mer effektivt. Så kallad biometri - fingertryck - och beslag av mobiler kommer att underlättas för att fastslå utlänningars identitet vid till exempel medborgarskapsärenden och ansökningar om uppehållstillstånd.
Utredaren Anita Linder och statsrådet Johan Forssell framstod som mycket rationella och effektiva i jämförelse med den flummiga papperslöshetskritik som kommit från särintressen och media under de två år som utredningen arbetat. Tusen tack för det.
Med detta väl sagt så "befriade" utredaren Anita Linder och även migrationsminister Johan Forssell kommuner och regioner från att involveras i en utökad informationsplikt. Anita Linder argumenterade för sina förslag utifrån ett effektivitetsperspektiv. Efter gedigna samråd och utredningar tillsammans med både obundna experter och med aktörer inom Migrationsverket och Polisen så förslår Linder att en handfull statliga myndigheter, (Pensionsmyndigheten, Kriminalvården, Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Kronofogdemyndigheten) ska ges en plikt att utbyta information om utlänningar som misstänks befinna sig i Sverige på olagliga grunder.
Enligt utredaren har Socialtjänsten redan en plikt att lämna uppgifter om Polisen frågar. När det gäller skolan har "andra myndigheter" redan i huvudsak de uppgifterna och för sjukvårdens del kan den rådande sekretessen ha haft stor betydelse för utredarens val och prioriteringar.
Johan Forssell var mycket tydlig med att alla fyra partier i Tidösamarbetet är överens om att följa utredningens förslag. Man var också överens om utredningens direktiv där det fanns en tydlig uppgift om att föreslå åtgärder - också på en rad andra områden än just informationsplikten - som på det mest effektiva sättet kan bidra till att minska skuggsamhällets utbredning i det svenska samhället.
I utredningen finns flera förslag om att stärka den inre utlänningskontrollens möjligheter att arbeta mer effektivt. Så kallad biometri - fingertryck - och beslag av mobiler kommer att underlättas för att fastslå utlänningars identitet vid till exempel medborgarskapsärenden och ansökningar om uppehållstillstånd.
Utredaren Anita Linder och statsrådet Johan Forssell framstod som mycket rationella och effektiva i jämförelse med den flummiga papperslöshetskritik som kommit från särintressen och media under de två år som utredningen arbetat. Tusen tack för det.
Jag vet inte om Demirok är korkad eller manipulativ men lutar åt det senare.
Han skriver "den så kallade informationsplikten" och fokuserar på "angiverilagen".
"Angiverilagen" är vänstermupparnas öknamn på förslaget till lag om informationsplikt och nu ägnar sig Demirok åt samma vulgära språkbruk vilket är ohederligt och ovärdigt ledaren av Centerpartiet.
Fälldin gjorde mig till Centerpartist och Demirok vanhedrar uppdraget att leda det parti som Fälldin gjorde till statsbärande!
Jag är fortfarande medlem av två skäl:
1. Jag hoppas att Helena Lindahl snart ersätter Demirok.
2. (CENSUR).
Det innebär att anställda som arbetar inom kommuner och myndigheter ska bli skyldiga att meddela polisen om någon vistas utan tillstånd i landet.
Nu är utredningen klar och kommer att presenteras.
1. Förslaget
Ett av de mest omdebatterade delarna i Tidöavtalet har varit den om informationsplikten och som av kritiker har kommit att kallas för angiverilag. I utredningen som tagits fram och överlämnats till regeringen har förslag tagits fram på hur anställda som arbetar inom kommuner och myndigheter blir skyldiga att meddela polisen och Migrationsverket om någon vistas i Sverige utan tillstånd.
2. Syftet
Syftet med lagen menar Tidöpartierna är att det ska bli svårare att ”leva illegalt i Sverige”. Genom att göra det svårare att vistas i Sverige som papperslös ska skuggsamhället motverkas, menar samarbetspartierna.
3. Kritiken
Förslaget har också mött kritik, inte minst från oppositionen men även yrkesgrupper och människorättsorganisationer. Just från kritikerhåll har det nya lagförslaget kommit att kallas för ”angiverilagen”. Flera av de yrkesgrupper som kommer att beröras av lagen har sagt att den kommer att slå mot samhällets svagaste och vill undantas från den.
4. Sprickan
Redan innan utredningen blev klar fanns det en spricka inom Tidöpartierna kring just förslaget om informationsplikten. Den sprickan är mellan Sverigedemokraterna och Liberalerna. Liberalerna har velat att vissa grupper ska undantas, så som skola och sjukvård. Frågan om informationsplikten har varit infekterad mellan samarbetspartierna, så pass att Sverigedemokraterna och Liberalerna bråkade om vilka som skulle få vara med på pressträffen när direktiven till utredningen presenterades förra året.
5. Kommunernas svar
Akademikerförbundet SSR gjorde en enkät där de ställde frågan till landets 290 kommuner och 21 regioner kring hur de ställer sig till införandet av en angiverilag. Av de 195 som svarade uttryckte 44 kommuner att de är emot lagen. Bland de kommunerna fanns Stockholm, Göteborg och Malmö. 14 av 21 regioner uttryckte att de var emot lagen och majoriteten av landets kommuner samt sju regioner svarade att de ännu inte hade tagit ställning i frågan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar