Bidrag

Över en miljon människor i arbetsför ålder i Sverige är inte självförsörjande. För att bygga ett Sverige som håller ihop måste fler människor få ett arbete. Därför tar regeringen i dag nästa steg för att införa ett aktivitetskrav för personer som får försörjningsstöd, skriver Ulf Kristersson (M) och Anna Tenje (M).

En under många år ansvarslös migrationspolitik i kombination med kravlös integrationspolitik har lett till stora problem. Arbetslösheten är nästan tre gånger högre bland utrikes födda än inrikes födda. Förra året var också ungefär 60 procent av alla som fick ekonomiskt bistånd utrikes födda.

Situationen göder inte bara ett skuggsamhälle, utan utanförskapet riskerar också att gå i arv i generationer. Det är en utveckling som nu måste brytas en gång för alla. Vi behöver ersätta bidragslinjen med arbetslinjen och ställa betydligt högre krav.

Socialdemokraternas tid vid makten präglades av bidragslinjen. Det har cementerat utanförskapet och förvärrat problemen. Det ledde fram till det integrationsmisslyckande den här regeringen nu måste hantera.

Därför gör vi nu precis tvärtom jämfört med den tidigare regeringen. Vi lägger om migrationspolitiken och går nu mot det lägsta antalet asylansökanden sedan 1997.

Vi fokuserar på ett Sverige där fler arbetar. Vi vill att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet för att försörja sig själva och sina familjer.

En grundläggande förutsättning är att det finns fler jobb att gå till. Därför har regeringen under hösten lagt en tillväxtbudget, för att få fart på svensk ekonomi igen. Vi investerar i ett rikare och tryggare Sverige där företag vågar investera och växa.

Vi genomför satsningar för att fler ska kunna ta de jobb som finns, exempelvis med 11 000 fler platser inom yrkesutbildningar för vuxna. Vi stärker också stödet till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Rätt förutsättningar och möjligheter är en bra början men inte tillräckligt – det handlar också om incitament och att ställa krav. Vi förväntar oss att den som har kommit till vårt land lever hederligt och respekterar våra grundläggande värderingar, rättigheter och skyldigheter. Och vi förväntar oss att den som kan jobba och försörja sig själv också gör det. Det gäller oavsett om man är född här eller om man är invandrad.

Dubbel vinst

Varje person som går från utanförskap till arbete innebär dubbla vinster för skattebetalarna när bidragsförsörjning ersätts med skatteintäkter till vår gemensamma välfärd.

Utöver skattesänkningar för alla som arbetar går regeringen nu fram med omfattande bidragsreformer som stärker drivkrafterna för arbete och integration.

För det första behövs ett bidragstak som gör det mer lönsamt att arbeta än att gå på bidrag. Det är en grundläggande princip att det alltid ska löna sig att ställa klockan och gå till jobbet på morgonen.

För det andra ska personer som kommer till Sverige gradvis kvalificera sig för att få ta del av den svenska välfärden. Det kan inte vara så att man har rätt till hela vårt generösa välfärdssystem från dag ett. Det handlar inte minst om rättvisa mot dem som idag arbetar och betalar skatt.

En ödesfråga

Och för det tredje behövs ett aktivitetskrav för den som får försörjningsstöd. Från att passivt ta emot bidrag till att aktivt lära sig svenska, för att ens kunna gå på en anställningsintervju. Eller på heltid göra insatser som är till nytta för samhället.

Det ska helt enkelt inte vara möjligt att göra ingenting, om man i grunden kan arbeta. I dag tar regeringen nästa steg för att införa ett sådant förslag och skickar ut det nya förslaget på remiss.

Att ställa krav är att bry sig. Alternativet är att låta människor som befinner sig i utanförskap stanna kvar där och i värsta fall att det går i arv till nästa generation. För oss är det inget alternativ.

Att arbetslinjen vinner över bidragslinjen är en ödesfråga för Sveriges framtid. Och får man samhällets hjälp med bidrag ska man också ge någonting tillbaka.