.Germunds utblick: Kvinnokraft 4.0 om sharia

Artikeln

Om hijab som förtrycksmedel

KK4.0 på Facebook

KK4.0 hemsida

VITTNESMÅL

Kvinnors vittnesmål är bara hälften så mycket värda som en mans.

Inom sharia är en kvinnas vittnesmål juridiskt underordnat en mans. Det bygger på uppfattningen att kvinnor är mer känslostyrda, lättdistraherade och benägna att glömma – en syn som speglas både i Koranen och haditherna.

Detta påverkar kvinnors rättsliga status i flera muslimska rättsskolor – och lever kvar än i dag.

I SVERIGE GÄLLER ANDRA PRINCIPER.

Alla människor har lika värde – och lika juridiska rättigheter. Ett rättssystem där kvinnors ord väger hälften så mycket som mäns är oförenligt med både svensk lag, jämställdhetspolitik och internationella konventioner.

⚖️ SHARIAS RÄTTSLIGA KÄLLOR

🔹 Koranen:

• Sura 2:282 – En man = två kvinnor i juridiskt vittnesmål

🔹 Hadither:

• Sahih Bukhari 1:6:301 – Kvinnors "brist på intelligens" kopplas till värdet av deras vittnesmål

• Sahih Muslim 79a – Kvinnor beskrivs som mer känslostyrda och mindre rationella

👉 Dessa texter används som rättsligt stöd i shariasystemet för att nedvärdera kvinnors trovärdighet.

⚖️ SVENSKA LAGAR OCH KONVENTIONER:

• Rättegångsbalken (1942:740), kap. 35 – Vittnesmål bedöms efter innehåll, inte kön

• Diskrimineringslagen (2008:567) – Förbjuder könsdiskriminering i alla rättsliga sammanhang

• CEDAW, Artikel 15 – Kvinnor ska vara likställda inför lagen

• EU:s stadga, Artikel 21 – Förbjuder könsdiskriminering i rättssystemet

................

Detta är del 3 i serien om sharialagens konsekvenser för flickor och kvinnor i Sverige.

📣 Vill du att fler ska förstå vad hijaben och sharialagarna faktiskt innebär? Bli en del av ett nätverk som tillsammans sprider kunskap om Sveriges lagar – och varje flicka och kvinnas rätt till frihet:

Det är inte Koranen, haditherna och sunna i sig som styr det islamska livet och identiteten – det är hur de rättslärda tolkar dessa källor enligt regelverket sharia. De religiöst rättslärda fungerar som religiösa jurister och domare som avgör hur sharia ska tillämpas för samhället och människors vardag. De har i sitt ämbete även rätt att utdöma straff i länder där sharia är officiell lag. I länder som Sverige, där shariadomstolar inte är lagliga, kan deras beslut ändå få praktiska konsekvenser genom socialt tryck, informella parallellsamhällen och religiös auktoritet.

De rättslärda kan välja att vara strikta, konservativa eller milda i sina tolkningar. Deras beslut påverkar allt från sexualmoral, klädkrav, rörelsefrihet och umgängesregler till äktenskap, skilsmässa, arv, straffrätt och ekonomi. Det är alltså inte individen själv som avgör hur islam ska levas utan de rättslärda. Är de strikta och konservativa blir livet som barn och kvinna svårare i Sverige.

Hur stort inflytande sharia får i icke-muslimska länder beror på hur mycket respektive lands regering, riksdag och myndigheter tillåter – eller förstår att de faktiskt tillåter.

→ Läs mer om detta under "Islamsk lag - mer än bara budord".

Sharia omfattar alla födda inom islam, oavsett var de bor – även de som är födda i Sverige. För flickor börjar sharias kvinnolagar på allvar gälla vid 9 års ålder eller vid puberteten, beroende på vilken rättsskola som tillämpas. Man kan säga att deras myndighetsålder inträffar vid denna tidpunkt, eftersom deras liv då regleras utifrån sharialagstiftning för kvinnor.

Denna islamska lagstiftning påverkar flickors och kvinnors liv genom att begränsa och kontrollera deras vardag och personliga frihet på ett sätt som går långt utöver vad vi vanligtvis menar med religiös tolkning och utövning. Konsekvensen blir ett mycket ofritt liv jämfört med svenska flickor och kvinnor.

Sharia är en tydlig könsmaktsordning som innebär:

✔ Strikta könsroller där flickor och kvinnor är underordnade män

✔ Tvingande klädregler för att accepteras i gemenskapen

✔ Begränsningar av rörelsefrihet i det offentliga rummet (alltså på stan, i skolan, i affären)

✔ Begränsningar i umgänge, särskilt med pojkar och män – även på arbetsplatser.

✔ Rättsliga och sociala konsekvenser för den som avviker

I en pdf - "New Muslim Guide" - som använts av Göteborgs Moské (inte längre publik på deras webbsida) kan man bland annat läsa följande regler för kvinnor:

"En kvinna skall var lyhörd för sin mans sexuella behov"
"Om hon avvisar hans legitima sexuella närmanden begår hon en synd"
"Hon får inte tillåta att någon han ogillar vistas i hans hem"
"Hon får inte lämna [hans] hem utan hans tillåtelse"
"En kvinna rekommenderas att hustrun med vänlighet ge sin make service".

Detta är inte kulturella traditioner utan lagstadgade regler i länder där sharia tillämpas fullt ut – och de lärs ut även i Sverige.

Hijab är ett obligatoriskt krav för flickor från puberteten, fullt jämförbart med en arbetsuniform. Men till skillnad från en vanlig uniform måste den bäras även på fritiden - så fort du lämnar hemmet.

I New Muslim Guide kan man läsa:

"Allah befaller kvinnor, men inte män, att bära hijab eftersom kvinnor i synnerhet åtnjuter en naturlig skönhet och attraktion som lätt kan fresta män till syndiga handlingar. Islam befaller kvinnor att bära hijab av ett antal skäl, inklusive följande:

Så att de på bästa möjliga sätt kunde utföra sitt uppdrag i livet och samhället inom vetenskapliga och akademiska områden och samtidigt värna om sin blygsamhet.
Så att de skulle minska chanserna för frestelse för att å ena sidan rena samhället och å andra sidan värna om kvinnors heder.
Så att de skulle hjälpa manliga åskådare att kontrollera sig själva ännu mer och därmed behandla dem som civiliserade och bildade människor och inte som sexobjekt som bara tjänar till att fresta män och stimulera dem."

Till bilden av en flicka i tio-årsåldern i shariauniformen skriver New Muslim Guide

"Vad måste Hijaben täcka?

Allah befaller kvinnor att täcka alla sina kroppar utom ansiktet och händerna, som Koranen säger, "De ska inte visa sin skönhet och prydnadsföremål förutom vad som vanligtvis måste synas därav." (Soorat An-Noor, 24:31) Men i fall av sannolika frestelser på grund av sin slående skönhet, kan de behöva täcka sina ansikten och händer också."

"Kriterier för korrekt hijab

En kvinna kan välja vilken design eller färg hon gillar för sin hijab så länge som följande villkor är uppfyllda:

Den måste på lämpligt sätt täcka de delar av kroppen som måste täckas offentligt.
Den ska hänga löst och får inte sitta särskilt tätt mot kroppen, så att kroppens form inte avslöjas.
Den får inte tillåta bärarens kropp att ses genom dess tyg."

Faksimilbilderna ovan är hämtade från muslimskt undervisningsmaterial, New Muslim Guide.

De återges i analyssyfte för att visa hur hijabens funktion och krav formuleras i traditionell islamisk undervisning – som en skyldighet för flickor och kvinnor grundad i sharias rättsregler.

I texterna förklaras att hijaben ska dölja kroppen, inte sitta tajt, inte visa kroppskonturer, och att den bärs för att skydda män från åtrå, för att bevara kvinnans heder samt rena samhället. Flickor förväntas bära hijab från puberteten och även utanför skolmiljö.

Kvinnokraft 4.0 återger detta material för att belysa den juridiska och ideologiska funktion hijaben har inom sharia, och för att visa hur dessa regler påverkar barns och kvinnors frihet även i västerländska samhällen där de ofta framställs som frivilliga religiösa eller kulturella uttryck. Läs mer: Hijaben

Vissa likställer hijaben med sjalett eller nunnedok, men skillnaderna är stora: Hijaben är en religiös och juridisk skyldighet, inte en frivillig accessoar. Sjalett och nunnedok är valbara plagg, hijaben är en del av ett system som reglerar kvinnor genom sharia.

Sjalett var en kulturell sedvänja i Sverige, hijaben är en rättslig plikt enligt sharia
Sjaletten bars av äldre gifta kvinnor, hijaben påtvingas flickor redan från barndomen
Att inte bära sjalett hade inga konsekvenser – att ta av sig hijaben kan innebära social utfrysning eller våld

→ Läs mer om skillnaderna mellan sjalett och hijab här

Nunnedoket är ett val – hijaben är ett krav
Ingen föds in i att bli nunna – flickor föds in i hijabplikten
Nunnor kräver inte särbehandling i samhället, medan hijaben ofta används för krav på särregler

→ Läs mer om skillnaderna mellan nunnedoket och hijab här

Islamiska äktenskapsregler bygger på en tydlig rollfördelning mellan man och kvinna, där mannen har en dominerande position och kvinnan förväntas vara underordnad. Detta synsätt genomsyrar både teologi och rättsliga regler inom sharia. Även om vissa rättslärda betonar mannens skyldigheter gentemot sin hustru, är maktbalansen ojämn och bygger på att kvinnan har färre rättigheter och friheter.

New Muslim Guide skriver bland annat såhär:

"Lydnad i vänlighet: På grund av de kännetecken som Gud l har skänkt människorna och de pengar som män spenderar på kvinnors uppehälle, har Han gett männen ansvar för kvinnorna och deras uppehälle, vägledning och allmänna omsorg. I Koranen sägs: Männen skall ha ansvar för och omsorg om kvinnorna med [den styrka och] de andra företräden som Gud har gett dem, och i egenskap av [kvinnornas] försörjare. (Sura an-Nisā’, 4:34)

Lyhördhet för hans sexuella behov: En muslimsk kvinna ska vara lyhörd för sin makes sexuella behov och rekommenderas att göra sig fin för honom. Om hon avvisar hans legitima sexuella närmanden begår hon en synd såvida det inte finns något giltigt skäl, såsom att menstruera, ta igen en obligatorisk fasta som hon är skyldig sedan tidigare, eller vara sjuk.

Profeten sa: ”En hustru som av sin make blir ombedd att komma till sängen och hon vägrar och han sedan tillbringar natten i vredesmod mot henne, kommer änglarna att förbanna fram till morgonen.” The Book of Marriage, It is unlawful for the wife to refuse to come to her husband's bed (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 3065; Ṣaḥīḥ Muslim: 1436)

Att inte tillåta att någon som han ogillar vistas i hans hem: Detta är hans rätt som hon måste respektera. Profeten sa: ”Det är inte tillåtet för en kvinna att göra en frivillig fasta utan makens tillstånd, och det är inte heller tillåtet för henne att låta någon komma in i hans hem utan hans tillåtelse."

Att inte lämna hemmet utan hans tillåtelse" En av den äkta mannens rättigheter är att hon inte får lämna hemmet utan hans tillåtelse, oavsett om det rör sig om ett personligt eller allmänt ärende."

New Muslim Guide har tidigare funnits tillgänglig på Göteborgs Moské på Hisingen som skriver på sin hemsida:

"Vi arbetar dagligen för att aktivt stödja den muslimska gruppen och främja Islams budskap. Vi arbetar även för att tillgodose medlemmarnas behov och för att Islam skall vara en självklar del av Sverige.

Underkastelse inför Guds vilja är en central princip inom islam och sträcker sig långt bortom personlig tro och andlighet. Det handlar inte bara om yttre handlingar såsom klädsel och bön, utan även om tankar, intentioner och själen. En troende förväntas följa Guds lagar utan tvekan eller ifrågasättande, både i sitt yttre liv och i sitt inre.

Man kan jämföra det med att vara anställd i en stor internationell koncern där företagets regelverk styr allt från klädkod och beteende till vilka beslut du får fatta. Du kan inte välja bort reglerna, du förväntas följa dem – oavsett vad du själv tycker. På samma sätt fungerar islam inte bara som en religion, utan som ett helt rättssystem, där sharia reglerar privatliv, familjeliv, ekonomi och rättvisa. Skillnaden är att det inom en arbetsplats finns en möjlighet att säga upp sig – men i islamisk lag, särskilt i länder där sharia har juridisk tyngd, finns det ofta inga sådana valmöjligheter.

I Koranen, hadither och islamisk teologi betonas vikten av att inte bara följa religiösa föreskrifter, utan att även acceptera dem fullt ut. Underkastelse inom islam är både en personlig trosprincip och en del av det islamiska rättssystemet (sharia), där lydnad inför Gud även kan ha sociala och juridiska konsekvenser.

Koranverser som föreskriver religiös underkastelse:

Sura 2:285 (Al-Baqarah) – "Profeten tror på det som har uppenbarats för honom från hans Herre, och så gör de troende." Denna vers understryker att troende inte bör ifrågasätta Guds uppenbarelser eller hans sändebud, inklusive sharia.

Sura 4:65 (An-Nisa) – "De kommer inte att vara troende förrän de gör dig [Muhammad] till domare i alla tvister."
Versen fastslår att sann tro kräver att:

Acceptera profeten som domare i alla tvister
Inte känna något inre motstånd mot hans beslut
Underkasta sig hans domar fullständigt och villigt

Den antyder att ifrågasättande av profetens auktoritet eller motvilja att följa hans beslut är oförenligt med sann tro.

Sura 9:24 (At-Tawbah) – "Om era fäder, söner och bröder är mer älskade än Gud och Hans sändebud, då vänta tills Gud utför sin dom." Här betonas att Guds vilja ska sättas före allt annat i livet, inklusive familj och egna önskningar.

Hadither som föreskriver religiös underkastelse:

Sahih Bukhari, Volym 9, Bok 89, Hadith 252 – "Den som lyder mig lyder Gud, och den som trotsar mig trotsar Gud"
Understryker att handlingar inte bara ska vara yttre, utan också reflektera en inre underkastelse.

Abu Muhammad ‘Abdullah bin Amr bin al-‘As Hadith 41, – "Profeten sa: ’Ingen av er har sann tro förrän hans begär följer det jag har bringat.’" Denna hadith bekräftar att en troende måste anpassa sina tankar och önskningar efter islamiska föreskrifter.

Krav på religiös underkastelse kan strida mot svensk lagstiftning och internationella konventioner som skyddar individens rätt till frihet, självbestämmande och jämställdhet. Normer som begränsar kvinnors och barns autonomi står i direkt konflikt med de grundläggande rättigheterna i Sverige. Följande lagar och konventioner är relevanta i sammanhanget:

Svenska lagar

Diskrimineringslagen (2008:567) – Förbjuder diskriminering på grund av kön, könsidentitet och könsuttryck. Krav på underkastelse, särskilt genom tvingande beteenden och klädsel, kan bryta mot denna lag.
Regeringsformen (2 kap. 1 §) – Garanterar grundläggande fri- och rättigheter, inklusive rätt till likabehandling och skydd mot diskriminering.
Brottsbalken (BrB 6 kap.) – Skyddar individens kroppsliga integritet och frihet. Påtvingade normer kan betraktas som förtryck.
Föräldrabalken (1949:381) – Skyddar barn från fysiska och psykiska skador, vilket gör tvång att följa religiösa normer problematiskt.
Barnkonventionen (1989) – Artikel 12 garanterar barns rätt att fritt uttrycka sina åsikter och skyddas från påtvingade normer.

Statliga värderingar

Svensk jämställdhetspolitik – Sveriges värderingar bygger på att kvinnor och män ska ha lika rättigheter och friheter. Krav på att underkasta sig religiösa normer strider mot dessa värderingar om jämställdhet och frihet.
Barnets bästa – Att tvinga flickor att underkasta sig förtryckande normer som påverkar deras autonomi strider mot barnets rätt till skydd och utveckling i en trygg och jämlik miljö.
Religionsfrihet och rätt till personlig frihet – Sveriges syn på religionsfrihet innebär att ingen ska tvingas följa religiösa normer som begränsar individens frihet.

Internationella konventioner

CEDAW (1979) – Artikel 5 uppmanar till att avskaffa traditionella och kulturella mönster som begränsar kvinnors frihet.

→ Länkar till svenska lagar, statliga värderingar och internationella konventioner hittar du här

Islams religiösa lagar styr allt från klädsel och vittnesmål till äktenskap, arv och skilsmässa. För de som lever inom islam är dessa inte valfria som de kristna - de skall därför jämföras med svensk lag - vilket kommer att göras här.

Varje islamsk lag jämförs med svensk lagstiftning, svenska värderingar och internationella konventioner. Om något av dessa lagar tillämpas i Sverige är de lagbrott.

Vad du kommer att upptäcka:

✔️ Vilka rättigheter och friheter kvinnor och små barn nekas enligt islamsk lag

✔️ Hur dessa lagar står i konflikt med svensk lag och mänskliga rättigheter

✔️ Att islamsk lag är en könsmaktsordning som inte kan accepteras i Sverige

Som barn och kvinna i islam kan du inte välja dina kläder själv. Den är en plikt med konsekvenser för den som avviker. New Muslim Guide förklarade tydligt förklarade detta i sin pdf. Här följer ännu fler hänvisningar av samma sort.

Koranen och haditherna om klädtvång för kvinnor:

Sura 24:31 (An-Nur) – "Säg till de troende kvinnorna att sänka sina blickar och bevara sin blygsamhet och inte visa sin prydnad utöver det som [vanligen] är synligt. Och låt dem fästa sina slöjor över barmen..."

Sura 33:59 (Al-Ahzab) – "Profet! Säg till dina hustrur, dina döttrar och de troende kvinnorna att de skall svepa sina ytterplagg omkring sig. Det är mer passande, så att de kan bli igenkända och inte ofredas."

Sura 33:53 (Al-Ahzab) – "När ni ber om något från profetens hustrur, tala då till dem från bakom ett förhänge; detta är renare för både era och deras hjärtan."

Sura 24:60 – "Och kvinnor som passerat menstruationsåldern och inte längre har någon önskan om äktenskap – det är ingen synd för dem att lägga undan sina ytterplagg, förutsatt att de inte visar sin prydnad. Men att avstå från det är bättre för dem"

Hadither som föreskriver att kvinnor/flickor skall dölja sig:

Sunan Abu Dawood 4104 – Aisha berättar: "När Asma, dotter till Abu Bakr, kom in till Profeten i tunna kläder, vände han sig bort och sa: ’O Asma, när en kvinna når puberteten, bör inget av henne synas utom detta och detta’ – och han pekade på ansiktet och händerna."

Sahih al-Bukhari 146 – "Profeten sa: 'Kvinnan är en awrah (något som bör döljas). När hon går ut utanför sitt hem, får Satan henne att framstå attraktiv för män.'" Används också för att kunna skilja rättfärdiga kvinnor från slavinnor som inte får täcka sig.

Sahih Muslim 2128 – "Profeten sa: 'Två grupper av folk i helvetet har jag ännu inte sett: Män med oxpiskor som slår andra människor, och kvinnor som är klädda men ändå nakna... Deras huvuden är som pucklar på kameler... De kommer inte att komma in i paradiset eller ens känna dess doft.'"

Abu Dawood 32:4092 – "Profeten sa: 'När en kvinna når puberteten, är det inte lämpligt att något annat än hennes ansikte och händer syns.'"

Dessa texter används som argument för att kvinnor från puberteten måste täcka sig. Det innebär att hijaben och andra täckande plagg inte bara är kulturella inslag, utan ett krav inom sharia för att kvinnans och flickans identitet i offentligheten är framställd på rätt sätt, med rättsliga och sociala konsekvenser för dem som inte följer den.

Dessa föreskrifter har tolkats och tillämpats av de stora islamska rättsskolorna, som bekräftar att klädtvång inte är en kulturell sedvana utan en rättslig och religiös norm med konsekvenser för den som avviker:

Svenska lagar och internationella konventioner skyddar individens rätt att själv bestämma över sin kropp och klädsel. Inga religiösa eller kulturella normer kan rättfärdiga påtvingad klädsel eller inskränkningar i kvinnors och flickors frihet i Sverige. Tvång att bära hijab strider mot:

Diskrimineringslagen – Förbjuder könsdiskriminering och påtvingad klädsel
Regeringsformen – Skyddar individens frihet och självbestämmande
Barnkonventionen – Skyddar barn från religiöst och kulturellt tvång
Europakonventionen – Skyddar individens rätt att bestämma över sitt liv utan tvång

→ Länkar till svenska lagar, statliga värderingar och internationella konventioner hittar du här

Klädtvång för förskolebarn i Sverige är en företeelse som saknar stöd i både Koranen och haditherna. Islamiska rättsskolor är överens om att hijabplikten börjar först efter puberteten, men i vissa miljöer uppmuntras även små flickor att bära hijab. Detta är en socialisering in i könssegregerade normer snarare än ett religiöst krav.

I Sverige ser vi en ökad förekomst av flickor i hijab redan i förskoleåldern. Detta är en konsekvens av kulturella normer och hedersrelaterade värderingar som syftar till att disciplinera flickor till lydnad och underkastelse – inte av religiösa föreskrifter.

Sunni (85% av muslimerna)

De fyra sunnitiska rättsskolorna är eniga om att hijab är en religiös plikt först efter puberteten. Tidigare användning ses som en kulturell eller pedagogisk praxis.

Hanafi – Ingen skyldighet för små flickor att bära hijab, men blygsam klädsel uppmuntras
Maliki – Hijabplikten gäller från puberteten, men blygsam klädsel kan rekommenderas
Shafi'i – Hijaben blir obligatorisk vid puberteten, men flickor kan uppmuntras att börja tidigare
Hanbali – Striktare tolkning, där flickor uppmanas att täcka sig tidigt, dock inget formellt krav

Salafismen

Salafismen är ingen egen rättsskola men har starka kopplingar till Hanbali-skolan.

Förespråkar ofta en striktare syn där även prepubertala flickor bör täcka sig
Motiveras utifrån blygsamhet och anständighet, trots att det inte är en religiös plikt

Shia (15% av muslimerna)

Ja'fari-skolan (shia-islam) anser att hijabplikten börjar vid puberteten.

Puberteten definieras ofta som menstruation, men vissa lärda anger en ålder runt nio lunarår (ca åtta och ett halvt solår).
Pedagogisk introduktion – Blygsam klädsel kan uppmuntras, men hijab är inte ett krav före puberteten.
Kulturellt inflytande – I Iran och andra shiamuslimska länder uppmuntras flickor att bära hijab genom skolsystemet.

I Sverige har hijab för barn i förskolor och grundskolor varit föremål för juridisk prövning.

Skurups kommun förbjöd 2019 huvudduk, burka, niqab och andra klädesplagg som döljer elever och personal i förskolor och grundskolor.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2022:51) upphävde beslutet, med motiveringen att det saknade lagstöd och stred mot diskrimineringslagen.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har i flera fall bedömt har fastslagit att förbud mot huvudduk i skolan kan vara diskriminering på grund av religion.

Den islamska uppförandekoden för kvinnor omfattar inte bara specifika klädkrav utan även strikt reglerade beteendenormer. Dessa normer syftar till att särskilja kvinnors och mäns roller och skyldigheter, där kvinnor förväntas uppvisa blygsamhet i klädsel, tal, rörelse och sociala interaktioner.

Föreskrifterna har sin grund i Koranen och haditherna och är integrerade i den islamiska rättsvetenskapen (fiqh). I vissa samhällen och familjer fungerar dessa normer som en form av "skydd", men i en svensk kontext begränsar de individens rätt att själv bestämma över sin kropp, sitt beteende och sin närvaro i samhället.

Koranverser som föreskriver kvinnors blygsamhet och sociala restriktioner:

Sura 24:31 (An-Nur) – "Säg till de troende kvinnorna att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet och inte visa mera av sina behag än vad som [anständigtvis] kan vara synligt; låt dem därför fästa slöjan så att den täcker barmen."
→ Här uppmanas kvinnor att dölja sin kropp och undvika att dra till sig uppmärksamhet. Ur ett svenskt perspektiv kan detta tolkas som en inskränkning av kvinnors frihet att uttrycka sig genom klädsel och kroppsspråk.

Sura 33:59 (Al-Ahzab) – "Profet! Säg till dina hustrur och dina döttrar – och till [alla] troende kvinnor – att de [utanför hemmet] noga sveper om sig sina ytterplagg; på så sätt blir de lättare igenkända [som anständiga kvinnor] och undviker att bli ofredade."
→ Detta skapar en förväntan på att kvinnor ska skydda sig själva genom sitt val av klädsel. I en svensk kontext kan detta ses som ett synsätt där ansvaret för att undvika trakasserier läggs på kvinnan, snarare än på samhället att skydda hennes rättigheter.

Sura 33:53 (Al-Ahzab) – "När ni ber om något från profetens hustrur, tala då till dem från bakom ett förhänge; detta är renare för både era och deras hjärtan."
→ Denna vers används för att motivera kvinnors separering från män i det offentliga rummet och föreskriver fysisk distans mellan könen.

Hadither som föreskriver kvinnors blygsamhet och sociala restriktioner:

Länkar till dessa hadither hittar du under "1. Islamsk lag om klädtvång för barn och kvinnor"

→ Denna hadith används för att rättfärdiga kravet på att kvinnor ska täcka sig efter puberteten och att de inte ska visa sin kropp.

Sahih al-Bukhari 146 – "Profeten sa: 'Kvinnan är en awrah (något som bör döljas). När hon går ut utanför sitt hem, får Satan henne att framstå attraktiv för män.'"

→ Denna hadith innebär att kvinnans blotta närvaro i det offentliga rummet kan vara en frestelse för män, vilket motiverar restriktioner i hennes rörelsefrihet.

Svenska lagar och internationella konventioner fastslår att individen har rätt att själv bestämma över sitt beteende och sin sociala interaktion. Ingen får utsättas för tvång, kontroll eller diskriminering på grund av kön. Följande lagar och konventioner är relevanta i sammanhanget: