Flamman

 

Efter granskning – kommuner pausar bidrag till Flamman

Publicerad 19 december 2024

Efter ett avslöjande av Sydsvenskan, om miljonlöner till ledarna för den ideella organisationen Flamman, har både Malmö stad och Helsingborgshem beslutat att pausa bidrag till föreningen.

En omfattande granskning av Flammans verksamhet kommer att inledas.

I Malmö har Flamman, en organisation känd för sina socialt förebyggande insatser för barn och unga, hamnat i blåsväder efter att Sydsvenskan avslöjat att dess ledare, Rafi Farouq och Juan Paez, har tagit ut miljonlöner.

Detta trots att Flamman är en bidragsfinansierad ideell förening som förra året mottog över 26 miljoner kronor i bidrag från statliga myndigheter och Malmö stad. Enbart kommunstyrelsen i Malmö har bidragit med 17,8 miljoner kronor sedan 2019.

Bidragsansökningen för 2025 pausas

Flammans verksamhetschef Rafi Farouq tjänar årligen mellan 1,5 och 2 miljoner kronor, medan Juan Paez tjänade över 1,2 miljoner kronor förra året, enligt uppgifter från Skatteverket och Sydsvenskans granskning.

Malmö stad pausar nu föreningens ansökan om bidrag för nästa år.

– Stadens organisation kommer att behöva granska verksamheten ingående innan vi kan fatta beslut om framtida hantering, säger Sedat Arif (S), kommunalråd ansvar för arbetsmarknad och socialtjänst i Malmö stad.

Ny lönemodell införs vid årskiftet

Rafi Farouq säger till SVT Nyheter Skåne att man välkomnar granskning, men att man redan i mars i år beslutade att ändra lönemodell. Den nya lönemodellen gäller från årsskiftet.

– Vi har beslutat att skrota den rörliga delen av lönen och enbart ha en grundlön, säger Rafi Farouq.

Hur mycket kommer du att tjäna?

– Min lön kommer att ligga runt 45 000 kronor i månaden.

Helsingborgshem upphör med samarbetet

Helsingborgshem, som samarbetat med Flamman under hösten, har beslutat att avsluta sitt samarbete.

– Verksamheten som Flamman erbjuder är bra, men vi ser allvarligt på den information som kommit fram och därför säger vi upp avtalet med föreningen, säger Przemek Malachowski, chef för bosocial utveckling på Helsingborgshem.

Rafi Farouk hänvisar till föreningens Facebooksida där man bemöter kritiken i Sydsvenskan granskning.

Stoppa pengarullningen till Malmös bidragskungar

Publicerad 16 dec 2024

Skattepengar på jakt efter ett syfte lockar till sig professionella bidragssökare som komockor drar åt sig flugor. Det måste få ett slut.

Flamman är en ideell förening i Malmö. Förra året fick man 26 miljoner i bidrag.

Malmö stad drar in på skolor och äldeormsorg – men höjer bidrag till föreningar.

LEDARE: Stoppa pengarullningen till Malmös bidragskungar

Flamman i Malmö är en prisad ideell förening. Sedan starten 1997 har man drivit över 100 projekt – mot bland annat ungdomskriminalitet, rasism, extremism och spelberoende.

Därför sticker det i ögonen att Flammans chefer personligen tjänar miljoner på föreningens skattebefriade verksamhet, vilket Sydsvenskan avslöjade i helgen.

Verksamhetschefen Rafi Farouq, 42, har de senaste åren tjänat i genomsnitt mellan 1,5 och 2 miljoner kronor om året. Det motsvarar en månadslön på hisnande 167 000 kronor. Även hans kollega, Juan Paez, tillhör rikets högst avlönade procent med 102 000 kronor i månaden.

Som en jämförelse tjänar Malmös mäktigaste politiker, Katrin Stjernfeldt Jammeh, 95 400 kronor.

Själv säger Farouq att han har 45 000 kronor i grundlön, resten är provision.

”Om jag lyckas hämta hem pengar så delar jag 50 procent med Flamman. Det är en provisionsmodell som liknar näringslivets”, säger Rafi Farouq till Sydsvenskan.

Pengarna som ”hämtas hem” är dock inte vilka som helst, det är skattepengar. Föreningen finansieras till 99,9 procent genom bidrag från Malmö stad, Allmänna arvsfonden och en lång rad statliga myndigheter.

Kommuner och statliga myndigheter göder projektbranschen till – i bästa fall – tveksam nytta för medborgarna

Förra året fick Flamman 26,5 miljoner kronor den vägen. Men Rafi Farouq ser inte bidragen som bidrag, utan menar att den ideella föreningen ”säljer en tjänst”.

Så talar en sann bidragsentreprenör!

När Sydsvenskans reporter frågar om pengarna inte kunde gjort mer nytta i någon av Flammans ungdomsverksamheter, blir Farouq hotfull och förklarar att han har koll på reporterns familj.

Kommunen tycks alltså ha investerat miljonbelopp i en föga rimlig förebild för ungdomen.

Det blir inte mindre upprörande att Malmö stad i flera år har lagt sparbeting på skolan och äldreomsorgen – men samtidigt höjt bidragen till Flamman och dess gelikar i det bidragsentreprenöriella komplexet.

Stadens prioriteringar är åt fanders. Men problemet är större än Malmö. Kommuner och statliga myndigheter göder projektbranschen till – i bästa fall – tveksam nytta för medborgarna.

I värsta fall är projekten destruktiva. I våras slog Riksrevisionen larm om att Allmänna arvsfondens pengar gått till både ekobrottslingar och nätverkskriminella. Dessutom hade bidragen finansierat rent demokratihotande verksamhet, upptäckte man när man lät Säpo göra slagningar i sina register.

”Lägg ner hela Arvsfonden”, var revisorernas krassa slutsats.

Det rådet bör regeringen följa, omgående. Men låt det inte stanna där. Projektsamhället är till stora delar kontraproduktivt, eftersom projektpengar inte får gå till det som verkligen spelar roll: Kommunens kärnuppgifter, som en välfungerande skola och socialtjänst. Och projekten har alltid en sluttid, så det går inte heller att använda pengapåsen till att anställa fler.

Det finns bara två grupper som älskar dessa projekt. Den ena är politiker, som får se handlingskraftiga ut när de delar ut bidragen. Den andra är de välsmorda bidragsproffs som har hittat en kassako att mjölka.

Skärpta krav för bidragsutbetalningar till föreningar

På dagens sammanträde i kommunstyrelsen drev SD med oppositionen igenom skärpta krav gällande bidragsutbetalningar till föreningar. Bakgrunden är inte minst skandalen kring föreningen Flamman och den externa revisionsrapport som följde på denna.

Föreningen Flamman bedriver integrationsarbete för unga. Föreningen är bidragsfinansierad och bland givarna finns förutom en rad statliga myndigheter bland annat Malmö stad – mellan 2020 och 2024 beviljade Malmö stad 31,5 miljoner kronor till Flamman. Största delen, cirka 20 miljoner, kom från kommunstyrelsen.

Nämnas kan, för att ge exempel på vilka summor det handlar om totalt, att bara Allmänna arvsfonden sedan 2015 gett Flamman över 102 miljoner kronor.

När det för en tid sedan avslöjades att några ledande företrädare för Flamman plockade ut miljonbelopp i årslön och att det rådde en repressiv arbetsmiljö inom föreningen tillsatte Malmö stad en extern granskning, en granskning som visar på allvarliga brister gällande Malmö stads hantering av föreningsbidrag. Det handlar bland annat om dålig dokumentation, uppföljning och utvärdering av hur bidragen används.

– Granskningen ger flera bra rekommendationer på hur Malmö stad kan skapa en bättre samverkan med de ideella föreningar som får bidrag. Det är viktigt att detta arbete skärps för i slutändan är det målgrupperna för de här verksamheterna som drabbas, ofta barn och unga, när vårt bidragssystem missbrukas, säger Magnus Olsson (SD), oppositionsråd.

Kommunstyrelsens ledning, S, MP och L, ville godkänna stadskontorets rapport som beskriver kommunens arbete i frågan som till stora delar tillfredsställande. Men under dagens sammanträde i kommunstyrelsen fick SD med övrig opposition igenom två tilläggsyrkanden baserade på rekommendationer från revisionsfirman:

Stadskontoret ges i uppdrag att återkomma med förslag på skärpta och enhetliga dokumentationskrav för ansökningar och återrapportering av föreningsbidrag, samt säkerställa regelbundna uppföljningar inklusive annonserade och oannonserade platsbesök.

Stadskontoret ska dessutom återkomma med förslag på skärpta krav på auktoriserad revision för ideella föreningar som tilldelas offentliga medel.

– Då pratar vi företrädesvis om föreningar som får väldigt höga bidragsbelopp, som Flamman, säger Magnus Olsson.

SD och M ville även få igenom ett tredje tilläggsyrkande om att stadskontoret ska utreda och återkomma med förslag på en central funktion för samlad hantering, utbetalning, uppföljning och kontroll av bidragsansökningar.

– I dag är det upp till berörda nämnder och bolag att hantera bidragsansökningar vilket ger en spretig bild av effekt och nytta av utbetalningarna. En central förvaltning för detta hade varit oerhört viktig, men tyvärr svek V oss här, säger Magnus Olsson.

FRÅGOR OCH SVAR EFTER SYDVENSKANS GRANSKNING

Hej!

Vi välkomnar granskning och vill alltid vara så transparenta som möjligt. Tyvärr innehåller Sydsvenskans artiklar en rad felaktigheter och missförstånd som vi också har påpekat för redaktionen. Det viktigaste för oss är att Sydsvenskan inte på något sätt ifrågasatt den nytta vi gör för Malmös barn och unga. Det är vi glada för – Flamman behövs i Malmö.

Stämmer det när Sydsvenskan säger att Flamman ”lever på bidrag”?

Vår verksamhet är helt bidragsfinansierad och den största delen kommer från kommun och stat. Det är inget vi skäms över. För de bidrag vi får driver vi fyra mötesplatser för barn och unga som är öppna sex dagar i veckan och som besöks av cirka 600 ungdomar varje kväll. Vi driver ett avhopparprogram där vi arbetar med 140 unga malmöbor i riskzonen för att dras in i kriminalitet. Vi arbetar med verksamhet mot våldsbejakande extremism där vi både förebygger att unga radikaliseras och arbetar samtidigt med några av Sveriges svåraste fall tillsammans med myndigheter. Samtidigt som vi utbildar bland annat socialtjänsten i Malmö. Barn och unga över hela staden får stöd på daglig basis med att möta många olika typer av sociala utmaningar genom våra projekt såsom spelberoende, missbruk, psykisk ohälsa, barnfattigdom, våld och mycket mer. Enligt utvärderingar sparar vi miljardbelopp med de insatser vi gör.

För 2024 har vi fått cirka 26 miljoner kronor i stöd från kommun, statliga organisationer och andra aktörer vi samarbetar med. Som jämförelse får Sydsvenskan under 2024 statligt mediestöd på 27,6 miljoner kronor. Sydsvenskan och vi får alltså ungefär lika mycket i bidrag.

Vad händer om bidragen från Malmö stad skulle stoppas?

Om bidragen från Malmö stad skulle stoppas helt kommer vi inom ett par veckor att behöva stänga våra fyra mötesplatser. Vi hoppas dock inte att detta är tanken från Malmö stads sida, utan att deras beslut innebär att de i nuläget inte prövar nya bidragsansökningar från oss. Rent konkret innebär det i så fall att vi i januari måste avsluta projektet ”Hoppa av” där vi arbetar med 140 unga i Malmö som är i riskzonen för att dras in i kriminalitet, samt en hel del andra som redan dragits in i kriminalitet där vi samverkar med kommun och andra för att ge stöd. På sikt kommer vi då också att behöva avveckla andra delar av vår verksamhet.

Hur känner Flamman inför att bli granskade av era finansiärer?

Vi välkomnar granskning men vi tycker att det är tråkigt att besluten har tagits utan någon kontakt med oss. Vi blir löpande granskade i våra projekt, både av våra finansiärer och av deras revisorer. Vi kan redovisa varenda krona i vartenda projekt. All vår ekonomi sköts av en auktoriserad redovisningskonsult och verksamheten granskas av en auktoriserad revisor från en av de största revisionsfirmorna.

Vad säger Flamman om att Helsingborgshem har hoppat av samarbetet?

Vi förstår det faktiskt inte. Avtalet löper ändå ut om två veckor och skulle sedan utvärderas. Helsingborgshem har inte förklarat sin ståndpunkt för oss. De tycks enbart ha baserat sitt beslut på vad de läst i media, inklusive de många felaktigheterna i rapporteringen. Tyvärr drabbar detta många unga i Helsingborg, men vi hoppas att kommunen snabbt hittar alternativ så att de unga inte hamnar i kläm. Vi hade gärna fortsatt och vi hade gjort stor nytta i Helsingborg.

Varför ställde Flamman in Malmöforum mot kriminalitet?

Vi flyttade forumet av två skäl. Dels gör den pågående granskningen att de viktiga sakfrågorna för mötet inte skulle hamna i fokus, dels har vi tagit emot så pass många och allvarliga hot efter Sydsvenskans artiklar att vi tillsammans med en säkerhetskonsult bedömde att vi inte i nuläget bör genomföra mötet. I stället genomför vi det till våren.

Är det rimligt att två av Flammans chefer tjänar miljonbelopp?

De har haft en lönemodell med en fast del och en rörlig del som är beroende av insats i olika projekt och vilka resultat som nås. De senaste åren har vår verksamhet vuxit med 1 000 % och då har den rörliga delen blivit för hög. Därför beslutade Flammans styrelse i mars 2024 att avskaffa den rörliga delen av lönerna. Cheferna har under hösten fått förhandla om sina löneavtal och deras nya löner gäller från den 1 januari 2025. De nya lönerna är i linje med andra organisationer av samma storlek och karaktär.

Kunde inte de här pengarna använts i Flammans verksamhet i stället för till höga löner?

Vi förstår att den frågan ställs. Först och främst vill vi säga att våra chefer är operativa och arbetar direkt i verksamheten med målgrupperna själva. Med det sagt så har modellen för lönerna ändrats och det borde ha gjorts tidigare. Men förändringen är alltså inte ett resultat av Sydsvenskans granskning utan var redan beslutad av styrelsen och protokollförd i mars 2024.

Stämmer det som Sydsvenskan skriver att Flamman ”lever på dödas pengar”?

Allmänna arvsfonden är en av våra största bidragsgivare. När någon som dör inte har nära släktingar går arvet till Allmänna arvsfonden som delar ut stöd till olika projekt som gör nytta i samhället. Just nu pågår över 800 projekt i Sverige med stöd av Allmänna arvsfonden. Av dessa bedrivs 4 av Flamman. De projekt som vi driver med stöd av Allmänna arvsfonden följs upp noga och granskas av både Allmänna arvsfonden och våra egna revisorer. Att påstå att vi och alla andra som stöttas av Allmänna arvsfonden lever på dödas pengar är okunnigt och faktiskt ganska oförskämt.

Stämmer det som Sydsvenskan skriver att hälften av bidragen går till cheferna?

Nej, det gör det inte. Det är citat som är tagna ur sin kontext. Om någon av våra medarbetare bjuds in som talare eller expert utanför vår verksamhet och får betalt för det vill Flamman att halva arvodet ska gå till verksamheten. Den andra halvan läggs på medarbetarens lön. Detta har Sydsvenskan missuppfattat och påstår i en av sina artiklar att hälften av bidragen som kommer in till Flamman går till cheferna. Det handlar alltså enbart om extrauppdrag utanför vår ordinarie verksamhet kopplat till föreläsningar och utbildningar där sakkunniga hos oss efterfrågas. Från och med den 1 januari 2025 har denna modell avskaffats, enligt styrelsebeslutet från mars 2024.

Är det sant att Flammans verksamhetsledare tjänar mer än ministrar?

Sydsvenskan har i en av sina artiklar räknat ut att vår verksamhetsledare Rafi Farouq tjänar mer än ministrar i regeringen och en generaldirektör. I en artikel påstås att Rafi enligt Skatteverket får 1,5-2 Mkr om året i lön från Flamman. Detta är en felräkning med upp till en miljon kronor om året beroende på vilka år som avses. Det stämmer heller inte med uppgifterna hos Skatteverket, vilket vi har förklarat för Sydsvenskan som dock inte har ändrat uppgifterna. Rafis lön från Flamman är inte i närheten av en ministers eller generaldirektörs lön. Hans grundlön har hittills varit 45 000 kronor i månaden. Efter OB, övertid, risktillägg och provision har den totala månadslönen varit ungefär det dubbla. Men från och med den 1 januari 2025 är hans lön från Flamman på nivå med verksamhetsledare i andra organisationer av samma typ och med liknande verksamhet.

Hur kan Rafi Farouq tjäna så mycket pengar?

Rafis inkomster kommer från tre olika håll. Han är verksamhetsledare på Flamman men driver också ett eget företag där han säljer utbildningar och andra konsulttjänster. Dessutom har han en anställning i Malmö stad där han arbetar med stöd och utbildning till personal inom skolförvaltningarna. Han har god måluppfyllelse i sitt arbete och styrelse och chefer är nöjda med hans prestation.

Hur kan Rafi Farouq hinna med att arbeta på tre olika ställen samtidigt?

Rafi har sin huvudsyssla som verksamhetsledare för Flamman och arbetar mål- och uppdragstyrt. Han arbetar som bisyssla hos Malmö stad på deltid.

Stämmer det att Rafi Farouq har hotat en journalist?

I ett telefonsamtal med vår verksamhetsledare Rafi Farouq upplevde Sydsvenskans journalist sig hotad. Rafi minns samtalet på ett helt annat sätt och menar att han varken har hotat någon eller haft intentionen att upplevas som hotfull. Därför har vi bett att få höra inspelningen.

Hur förhåller sig Flamman politiskt?

Flamman är en politiskt obunden organisation som har kontakt med samtliga partier i Malmös kommunfullmäktige och även med alla riksdagspartier.

Varför är Flamman är inte registrerat för moms eller F-skatt?

Det ska vi heller inte vara, och detta har även Skatteverket konstaterat. Flamman är en allmännyttig ideell organisation. Vi har inspirerats av näringslivet när det gäller hur vår verksamhet är organiserad och hur vi arbetar kopplat till effektivitet och måluppfyllelse bland annat. Men något företag är vi inte. Därför är det heller inte konstigt att vår verksamhet är skattebefriad.

Hur har omvärlden reagerat på artiklarna?

Det är många som är väldigt upprörda efter att ha läst artiklarna. Vi har fått stort stöd av de som känner oss och av många av de unga som möter oss i verksamheten. Men även de har undrat om de höga lönerna och vi har förklarat precis som vi gör här.

Tyvärr har vi också fått ta emot många hot. Det har varit många kränkande kommentarer om våra medarbetares ursprung. Personer har försökt tränga sig in på vårt kontor och vi har tagit emot mordhot som har polisanmälts. Vi förstår att Sydsvenskans granskning har rört upp mycket känslor och vi förstår varför. Men vi tror att en saklig dialog gynnar alla – då kan vi också förklara vad som inte stämmer i artiklarna. Vi är dock besvikna på att Sydsvenskan trots att vi påtalat flera felaktigheter inte har ändrat detta i sina artiklar.

Vad händer nu?

Vår verksamhet fortsätter, under förutsättning att de bidrag som redan är avtalade betalas ut i början av nästa år. Våra finansiärer har redan full insyn i sina respektive projekt och vi kommer att hjälpa dem med ytterligare material om det behövs. Den här veckan har varit väldigt omtumlande för oss som jobbar här. Nu hoppas vi åter kunna få fokusera på det viktiga arbetet för Malmös barn och unga.

I Sydsvenskan den 4 juli 2025 rapporteras det att ”Allmänna arvsfonden stoppar miljonbidragen till Flamman” och att ”hela verksamheten riskerar att läggas ner”. Det ger en missvisande bild av både projektets avslut och vår verksamhet som helhet. Här vill vi därför förtydliga:

1. Projektet Fritidsgård avbröts på vår begäran
Det stämmer att projektet Fritidsgård nu avvecklas. Det sker på vår egen begäran, efter en mycket påfrestande period där vi hanterat flera samtidiga granskningar från olika myndigheter. Detta har skapat stor press på vår personal och påverkat arbetsmiljön negativt. I det läget ansåg vi att det inte längre fanns hållbara förutsättningar att driva projektet vidare i den form det var planerat.

2. Det finns inga konstaterade oegentligheter i hur medlen använts
Vi har redovisat vårt arbete i enlighet med Arvsfondens krav och låtit auktoriserade revisorer granska ekonomin. Det finns i dagsläget inget beslut eller besked om att några medel har använts felaktigt. Arvsfonden har gjort en annan bedömning av hur vi redovisat delar av projektet, särskilt kring format och målgruppsmedverkan, vilket vi respekterar men har en annan syn på.

3. Projektet utgör 1 av 4 pågående Arvsfondsprojekt hos Flamman
Det är viktigt att poängtera att detta är ett av fyra projekt vi har beviljats medel för från Arvsfonden. Övriga projekt har granskats och löper vidare som planerat. Att måla upp en bild av att ”miljonbidragen stoppas” generellt är felaktigt.

4. Arbetet i projektet Fritidsgård har inte gått till spillo
Vi har under projektets första år kommit längre än planerat med plattformsutvecklingen. Det finns ett omfattande material, kod och metodutveckling som vi nu arbetar för att ta vidare i ny form. Det som byggts upp kommer alltså inte gå förlorat.

5. Vi tar ansvar – och vi står för vårt arbete
Vi delar Arvsfondens syn på att bidragsmedel ska hanteras med största noggrannhet, och vi kommer fortsätta redovisa enligt gällande processer. Samtidigt vill vi påminna om att vi är en ideell organisation som i över 28 år arbetat för att stärka unga, och vi har drivit flera framgångsrika Arvsfondsprojekt.

Vi välkomnar saklig granskning. Men vi beklagar djupt att en kraftigt vinklad och delvis felaktig mediarapportering får stå i vägen för det faktum att ett stort och viktigt projekt nu inte får nå sin fulla potential – trots den omfattande insats som gjorts.

Arvsfondens granskning av föreningen Flamman är klar

Angående Malmö stads externa granskning av Flamman

Vi har tagit del av den externa granskningsrapport som genomförts på uppdrag av Malmö stad. Rapporten är omfattande och vi har nu påbörjat arbetet med att noggrant gå igenom dess innehåll. Redan nu önskar vi dock bemöta några punkter.

Granskningen har genomförts av Aftonstierna AB, en mycket liten extern aktör med endast en anställd, till skillnad från tidigare granskningar av större aktörer med lång erfarenhet av granskningar såsom PwC. Under en mycket kort tidsperiod på endast fem veckor har aktören haft i uppdrag att granska fem års verksamhet och dokumentation. Vi menar att det finns stora brister i både metodik och slutsatser och där flera uppgifter i rapporten är direkt felaktiga eller bygger på missförstånd. Det är beklagligt med dessa felaktiga slutsatser och de riskerar att leda till att allvarligt skada förtroendet för vår verksamhet.

Vi vill vara tydliga med att de delar i rapporten som har relevans kommer vi självklart att ta på allvar. Vi befinner oss redan i en process av omorganisation och utveckling, där vi med full transparens välkomnar både granskning och förbättring.
Det har även framförts påståenden om att Flamman skulle ha vägrat lämna ut bokföring eller handlingar. Detta är felaktigt. Vi har samarbetat fullt ut med Malmö stad och andra myndigheter och vår bokföring är öppen för granskning närhelst den efterfrågas.
Vi värnar om en god samverkan och ett högt förtroende hos våra finansiärer och samverkansparter. Vi kommer att återkomma med ytterligare kommentarer när vi gjort en mer grundlig genomlysning av rapporten.

/Styrelse och ledning för Flamman

Här är länk till uttalande av verksamhetschef Rafi i P4 Malmöhus, 163 minuter (2:43:14) in i sändningen.

Allmänna Arvsfondens granskning

Allmänna arvsfonden har presenterat resultatet av den omfattande granskning som gjorts efter Sydsvenskans artikelserie om Flamman. Granskningen är ett kvitto på det vi kontinuerligt påtalat – att Flamman är en välskött förening som gör stor nytta för unga i Malmö.

Allmänna arvsfonden konstaterar att de granskade projekten följer budget, att medel från myndigheten inte använts till provisionslöner, att vårt sekretessavtal följer myndighetens villkor och relevant lagstiftning, samt att Flamman inte brutit mot demokrativillkoren.

Myndighetens jurister har granskat de sekretessavtal vi har för våra medarbetare. Man konstaterar att avtalen varken strider mot myndighetens villkor eller mot annan relevant lagstiftning.

Allmänna arvsfonden har varit i kontakt med den journalist som skrivit att Rafi Farouq skulle ha varit hotfull mot honom, något som av många läsare uppfattats som att Rafi uttalat hot mot journalisten och hans familj. Journalisten säger i samtal med Allmänna arvsfonden att han aldrig skrivit att Rafi hotat honom eller hans familj, utan att han upplevde Rafi som hotfull. Allmänna arvsfonden bedömer efter kontakten med journalisten att Flamman inte brutit mot gällande demokrativillkor.

Allmänna arvsfonden har det senaste året kontrollerat projekten hos Flamman, med en sammanlagd omsättning på cirka 40 miljoner kronor. Dessa projekt är helt utan anmärkning, utom en mindre anmärkning i projektet Extremkoll 2.0.

Där anser Allmänna arvsfonden att det förekommit jävssituationer som visserligen hanterats korrekt enligt Flammans egen jävspolicy men inte har rapporterats på rätt sätt till myndigheten. Flammans ordförande har deltagit i projektet och då fått lön. Allmänna arvsfonden har inga invändningar mot hur han skött arbetet i projektet, men anser att arbetet borde ha utförts av någon annan för att undvika jävssituation.

Därför behöver Flamman återbetala delar av den lön inklusive sociala avgifter som gått till ordföranden, cirka 56 000 kronor av projektet. Vi har följt vår jävspolicy, vilket myndigheten bekräftar. Men vi har missat i vår rapportering till Allmänna arvsfonden, vilket vi beklagar. Vi skärper våra rutiner kring detta för att det inte ska hända igen och att vi tydligare följer fondens villkor.

Flamman har haft en mycket tuff tid sedan de många påståendena om vår verksamhet började publiceras av Sydsvenskan. Därför är Allmänna arvsfondens slutsatser så viktiga för oss. De bekräftar att vi sköter vår verksamhet enligt myndighetens regelverk och att de medel som vi får från Allmänna arvsfonden går till exakt det de ska.

Länk till Allmänna arvsfondens granskning

Länk till frågor och svar efter Sydsvenskans granskning

Flamman socialt förebyggande centrum (Flamman SFC) är en idéburen organisation, som sedan starten 1997 arbetar för att skapa bättre förutsättningar för ungas framtid, på lokal, regional och nationell nivå. Demokrati, jämlikhet och mångfald utgör grundstenarna i all verksamhet och vi består idag av två ben; mötesplatser med fritidsaktiviteter samt ett center som samlar en rad olika verksamheter, som alla arbetar förebyggande och mot olika typer av normbrytande beteenden.

Flammans personalstyrka består idag av en rad olika professioner och kompetenser. Vi har en stor mångfald gällande bakgrund, kön, ålder och arbetslivserfarenhet och vi delar ett brinnande engagemang för ungas framtid.

Våra verksamheter bygger på nära dialog och samverkan med aktörer från offentlig, privat och idéburen sektor samt akademin. Genom dessa samarbeten har vi knutit ytterligare kompetens till oss, och till våra större verksamheter finns också forskning kopplad.

Flamman erbjuder också utbildningar med fokus på barn och unga inom fält såsom normbrytande beteenden och ungas rättigheter, riktade till yrkesverksamma inom offentlig sektor, civilsamhället och andra aktörer som arbetar med barn och unga.