Barn under 15 år som begår brott

 

Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Effektivare verktyg för att bekämpa brott som begås av barn under 15 år

Publicerad 30 april 2025

Regeringen föreslår att hemliga och preventiva tvångsmedel ska få användas mot barn under 15 år. Syftet med förslagen är att stärka de brottsbekämpande myndigheternas förmåga att förebygga, förhindra och utreda allvarlig brottslighet som begås av barn. Förslagen är en del av regeringens pågående arbete med att bekämpa den organiserade brottsligheten och skydda barn från att dras in i kriminella nätverk.

Förslagen i den beslutade lagrådsremissen innebär bland annat att hemliga tvångsmedel, såsom hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation, ska få användas för att utreda vissa allvarliga brott där den misstänkte inte har fyllt 15 år. Dessutom ska preventiva tvångsmedel få användas i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet för att förebygga och förhindra att barn deltar i allvarlig brottslighet. Det handlar till exempel om brott som mord, människorov, grov allmänfarlig ödeläggelse, allvarlig vapen- och narkotikabrottslighet samt terroristbrottslighet.

Regeringen föreslår även att barn ska kunna hållas kvar i fler fall och under längre tid än idag för förhör eller för att överlämnas till exempelvis föräldrar eller socialtjänst.

– Det här handlar i högsta grad om prevention. Att förhindra att minderåriga begår allvarliga våldsbrott. Men också att komma åt dem som ligger bakom, de längre upp i hierarkin som styr och beställer. Vi måste gå på offensiven för att bryta gängens rekrytering, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Bakgrunden till förslagen är en utredning som regeringen tillsatte i juni 2023. Utredningen, som överlämnade sitt betänkande i december 2024, föreslog effektivare verktyg för att bekämpa brott av unga lagöverträdare. Efter remissbehandling har regeringen nu valt att gå vidare med delar av utredningens förslag i ett snabbspår.

Regeringens förslag i lagrådsremissen går längre än utredningens förslag vad gäller såväl hemliga tvångsmedel som preventiva tvångsmedel. Till skillnad från utredningen föreslår regeringen att fler brott ska kunna leda till att hemliga och preventiva tvångsmedel används. Regeringen föreslår även att Polismyndigheten och Tullverket, inte bara Säkerhetspolisen, ska få använda preventiva tvångsmedel enligt den s.k. preventivlagen.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2025, vilket är nio månader tidigare än vad utredningen föreslagit.


Pressmeddelande BRÅ

9 av 10 barn som begår allvarliga brott är kända av socialtjänsten

De flesta barn under 15 år som utreds för allvarliga brott har en omfattande problembild med riskfaktorer inom flera livsområden. 9 av 10 barn är också tidigare kända av socialtjänsten. Problemen är särskilt omfattande bland de barn som är involverade i kriminella nätverk. Det visar en studie som Brå publicerar idag.

Barn under 15 år är inte straffmyndiga, men när de begår allvarliga brott får polis eller åklagare besluta om att genomföra en så kallad LUL-utredning. Brå har gått igenom LUL-utredningar för 430 barn som genomfördes huvudsakligen under 2023, och socialtjänstens utredningar för 215 av dessa barn. Resultatet visar att barnen generellt har en omfattande problematik på flera livsområden.

– När barn hamnar i allvarlig brottslighet har det ofta funnits varningssignaler i både hemmet och skolan som socialtjänsten fått kännedom om. Det handlar till exempel om barn som växer upp med svårigheter i hemmiljön, som är utagerande och som har svårigheter i skolan, säger Monika Karlsson, utredare på Brå.

Närmare hälften av de LUL-utredda barnen hade en tidigare ställd psykiatrisk diagnos. Socialtjänsten hade vidare bedömt att en tredjedel av pojkarna och närmare hälften av flickorna hade en oroväckande hög aggressivitet och omkring en tredjedel av barnen har bedömts ha låg impulskontroll. Ungefär lika vanligt är att barnen bedömts ha uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter.

– Neuropsykiatriska svårigheter, särskilt i kombination med svårigheter på andra livsområden, utgör en riskfaktor för normbrytande beteenden. Men så gott som samtliga personer som arbetar med barn som vi har intervjuat menar att barn- och ungdomspsykiatrin idag saknar förutsättningar att möta barnen som begår eller löper risk att begå allvarliga brott och att det inte finns någon annan aktör i samhället som täcker upp för de här barnens utmaningar, säger Olle Westlund, utredare på Brå.

Studien visar att majoriteten av barnen har fått beslut om någon insats från socialtjänsten såväl innan som efter de begick det allvarliga brottet. Brå har intervjuat personer som arbetar med barn som begår allvarliga brott och deras iakttagelser tydliggör att fler aktörer än socialtjänsten behövs för att på ett verkningsfullt sätt förebygga tidig debut i allvarlig brottslighet.

– Vår studie tyder på att insatserna som barnen får inte alltid överensstämmer med deras behov, som oftast gäller svårigheter på flera livsområden. Flera aktörer behöver samarbeta för att ge barnen de insatser som behövs. Det kan till exempel vara tidigt stöd i skolmiljön och i hemmet och när barnens umgänge har blivit problematiskt måste insatserna också kunna hantera dessa utmaningar, säger Monika Karlsson.

En fjärdedel av pojkarna som har utretts för ett allvarligt brott enligt LUL bedöms vara involverade i ett kriminellt nätverk. Den här gruppen utmärker sig genom att de begår allvarligare brott än de andra barnen i studien, och att de generellt har fler riskfaktorer inom fler områden jämfört med andra pojkar i studien, däribland ett äldre kriminellt umgänge och drogrelaterade riskbeteenden.

– Vi ser generellt en stor sårbarhet hos de pojkar som rekryteras av kriminella nätverk, och trots att de har fått mer ingripande insatser från socialtjänsten än de andra utredda barnen har de senare utretts enligt LUL för allvarlig brottslighet. När vi har intervjuat ungdomar som involverats i kriminella nätverk framgår det att de har låg mottaglighet för insatser under de tidiga tonåren. Det talar för att insatser behöver sättas in långt tidigare, säger Olle Westlund.